The implementation of E-health innovations varies between countries. An E-health innovation that has had a big impact on healthcare is the electronic patient medical record. Electronic patient medical records contribute to better communication between caregivers and to a better operation by providing caregivers the right information at the right time. The European Commission writes that digital solutions in healthcare can improve the overall health for European citizens. E-health innovations and the access to Electronic Patient Medical Records differs in Europe. While some countries have fully developed Electronic Patient Medical Records, some have not even started. Bosnia & Herzegovina is striving for EU-membership and is yet under implementation of Electronic patient medical records. The aim of this study is to improve the understanding of what socio-technical challenges and opportunities Bosnia and Herzegovina is facing when implementing electronic patient medical records. The method used to answer the research question is a qualitative method using a purposeful sampling by interviewing healthcare professionals in Bosnia & Herzegovina. Six semi-structured interviews were carried out with the help of a translator. The data was analyzed using an inductive content analysis enabling to distinguish challenges and possibilities with the implementation of electronic patient medical records at the hospital in Bosnia and Herzegovina. The result of the study indicates that Bosnia & Herzegovina are facing challenges such as lack of IT-skills, troubles with accessing the electronic patient medical records during power outs or system crashes and the system not fully supporting the way the doctors want to document. The opportunities listed are a better ability to provide patients with quality care, a greater access to information and the possibility to further implement E-health innovations.

Sustainable Development Goals (SDG) localization is a growing concept in environmentalgovernance, with a focus on transferring global goals to local governments. A process underlyinga decentralized and multi-governance approach by involving local stakeholders in the policycycle. According to recent studies, localization has the potential of accelerating Agenda 2030 inthree steps; awareness-raising, implementation, and monitoring. Yet, after more than two years ofliving in a global Covid-19 pandemic, societies have changed, and foremost politics. New policyinstruments (lockdowns, masks, social distancing), economic decline, and new political prioritieshave all emerged from the pandemic. The question remaining is: How has the pandemic affectedlocalization and ultimately Agenda 2030? What are the institutional changes deriving fromCovid-19? And is it a positive or negative development for achieving Agenda 2030?On the 9th of February, 2022, the national Covid-19 restrictions in Sweden were uplifted and theaim of this research is to analyze the research puzzle of localization and the pandemic byconducting ten in-depth interviews with policy-practitioners in Swedish municipalities. Theresearch will derive from a critical fantasy theory encapturing rule-following and social practicesamong the practitioners, the forces and factors contributing to the maintainence, reformation, andcontestation of political discourses. The “inside perspective” of SDG localization offered aglimpse of routinized social pracitices and political discourses characterized by politicaltraditionalism, departmental silos, and “island solutions”. New emerging governance innovationsshowcase a step towards E-governance and centralized models for cross-municipal cooperation.Ultimately, offering a glimpse of what the future of SDG localization in Sweden could look like

Although the global population is older than ever before, older persons' health is not necessarily included in policy planning. This study aimed to study how older people were included, excluded, and framed in Agenda 2030. Through qualitative content analysis, the sub-targets and indicators of Agenda 2030 were categorised and analysed. Seven categories were located; Poverty relates to age, Violence relates to age, Political inclusion relates to age, Elderly as a vulnerable group, Health of children and fertile women prioritised, Sexual health, and Youth seen as an investment. By analysing the manifest and latent material, this study showed that older persons are not prioritised in the SDGs and that when they are included, they are framed as vulnerable. While older persons are explicitly included in some ways (such as in political inclusion), they are also excluded from many sub-targets and indicators of Agenda 2030. This study argues that in order to not “leave the elderly behind”, more needs to be done to include older persons and to age disaggregate the data. / <p>Betyg i Ladok 220617.</p>

In 2015 the 17 Sustainable Development Goals were adopted by 193 member states of the United Nations. The SDGs are highly ambitious and their underlying processes are interconnected by causal relationships. Work towards fulfilling them therefore requires considering how solutions for one goal will impacts others. In this study target-oriented backcasting is applied to examine set goals in the future, as well as to determine the current state and trends of development. This is done in an effort to determine conflicts between targets and resource limitations of future development. The findings suggest that the current paradigm of giving GDP growth highest societal priority, leads to a causal relationship where development occurs at the expense of sustainability at the global level. In order to overcome this, the fulfilment of the SDGs has to be given higher priority than the size and growth rate of the GDP. / Under 2015 antogs de 17 globala hållbarhetsmålen av 193 medlemsstater i Förenta Nationerna. Målen är väldigt ambitiösa och deras underliggande processer sammanlänkar dem via orsakssamband. Arbetet med att uppfylla målen kräver därför att hänsyn tas till hur tänkta lösningar till ett mål i sin tur påverkar de övriga. I den här studien tillämpas target-oriented backcasting för att undersöka de uppsatta framtida målen, samt hur utvecklingen i dagsläget förhåller sig till dessa. Detta görs som ett försök att identifiera konflikter mellan de uppsatta målen, samt mot den begränsade mängden naturresurser som finns tillgänglig för framtida utveckling. Resultaten tyder på att under det rådande paradigmet där BNP tillväxt ges högsta prioritet i samhället, leder detta till ett orsakssamband där samhällsutveckling sker på bekostnad av långsiktig hållbarhet på global nivå. För att kunna komma runt detta krävs att uppfyllandet av de globala hållbarhetsmålen prioriteras över ekonomins storlek och tillväxt avseende BNP.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera skillnader mellan olika branscher i Sverige vid tillämpning av GRI standards och målen för Agenda 2030 inom hållbarhetsredovisning.Teoretiskt referensram: Den teoretiska referensramen i denna studie utgår ifrån GRI, Agenda 2030, ÅRL, legitimitetsteorin, intressentteorin, triple bottom line, signalteori samt tidigare forskning för att genom dessa stärka studiens resultat.  Metod: Studien utgår ifrån en kvantitativ metod som grundar sig i en frekvensundersökning på 48 olika företag inom fyra branscher. Datainsamlingen sker genom att undersöka urvalets hållbarhetsrapporter och genomföra en statistisk analys på insamlade datan. Analysarbetet genomfördes med hjälp av Microsoft Excel samt SPSS där ett anova test samt ett post hoc tukey test genomfördes för att få fram relevant information för att kunna besvara studiens frågeställningar och syfte.  Empiri: I studiens empiri presenteras relevant data för att kunna genomföra analysarbete av insamlade datan. I den empiriska statistiken kan det utläsas deskriptiv statistik, anova tester och post hoc tukey tester med tillhörande förklaringar av siffrorna som sedan fördjupas ytterligare i analysavsnittet.  Slutsats: Studiens slutsatser påvisar att det inte finns några signifikanta skillnader i hållbarhetsrapportering baserat på branschtillhörighet. I slutsatsen diskuteras hur de olika teorierna och tidigare forskning kan kopplas till resultatet samt ytterligare vad som skulle kunna genomförts annorlunda och hur man skulle kunna genomföra en framtida forskning. / Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze differences between different industry sectors in Sweden when they apply GRI standards and 2030 Agenda sustainable development in their sustainability reports.Theoretical framework: The theoretical framework in this study is based on GRI, 2030 Agenda sustainable development, the annual accounts act, legitimacy theory, stakeholder theory, triple bottom line, signaling theory and previous research to strengthen conclusions and results of the study.  Methodology: The study is based on a quantitative method based on a frequency survey of 48 different companies in four industries. The data collection takes place by examining the sample's sustainability reports and carrying out a statistical analysis on the collected data. The analysis work was carried out using Microsoft Excel and SPSS where an anova test and a post hoc Tukey test were carried out to obtain relevant information to be able to answer the study's questions and purpose.  Result: In the study's empirical data, relevant data are presented to be able to carry out analysis of the collected data. In the empirical statistics, descriptive statistics, anova tests and post hoc Tukey tests can be read with associated explanations of the numbers, which are then deepened further in the analysis section.  Conclusion: The study's conclusions demonstrate that there are no significant differences in sustainability reporting based on industry affiliation. In the conclusion, it is discussed how the various theories and previous research can be connected to the result, as well as what could be done differently and how future research could be carried out.

Uppsatsen har två tydliga utgångspunkter. Den ena lyfter fram Agenda 2030 som en gemensam målbild för det hållbarhetsarbete som behöver ske för att uppnå ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart samhälle inom överskådlig framtid. Den andra är det självklara i att: när kulturmiljövårdssektorn argumenterar för att det byggda kulturarvet bör bevaras så innebär det även, per definition, en möjlighet till resurshushållning av ändliga materiella resurser. Uppsatsen belyser frågor kring hur konsulter inom den svenska kulturmiljövården ställer sig till att använda miljömässiga hållbarhetsargument i relation till uppdragsgivare och myndigheter. Frågan ställs huruvida det ingår i kulturmiljövårdens roll att argumentera för hushållandet av ändliga materiella resurser jämte bevarandet av kulturvärden? Intervjuer har genomförts med 18 representanter från kulturmiljövården, dess uppdragsgivare och beställare samt Stockholms Statsbyggnadskontor. Sammanfattningsvis visar undersökningen att respondenterna anser att kulturmiljövårdssektorn idag inte använder sig av miljömässiga argument för att lyfta fram hushållandet av ändliga materiella resurser. En majoritet av respondenterna ställer sig positiva till att sektorn skulle kunna göra det i framtiden. Attityder kring livscykelanalyser baserade på generisk data har undersökts som ett möjligt verktyg för att synliggöra och kvantifiera eventuella miljömässiga vinster i samband med bevarande av det byggda kulturarvet. Detta som ett exempel på ett konkret miljömässigt argument. 17 av 18 respondenter i undersökningen anser att det vore användbart, dock utifrån olika perspektiv. Vidare pekar intervjusvaren på att det råder delade meningar kring vilken roll kulturmiljövården ska ha inom hållbar samhällsbyggnad, och om miljömässiga argument bör innefattas i den rollen. Intervjusvaren sätts in i en bredare kontext via analysen som tar avstamp i tankemodellen Kulturvård 3.0. Här definieras tre faser inom vilka kulturmiljövården verkar. Dessa kan sammanfattas som: fas 1.0 där fokus ligger på att bevara och skydda byggnader, 2.0 där fokus ligger på att vårda och restaurera byggnader, 3.0 där fokus ligger på att använda byggnader på ett sätt som kan bidra till hållbar utveckling. Enligt analysen ligger uppsatsens frågeställningar fortfarande inom pågående förhandling kring vad som bör ingå i kulturmiljövårdens framtida roll. Förhandlingen kan i sin tur ses som en del av fas 3 i tankemodellen, där teman som hållbar utvekling, anpassad återanvändning, kulturmiljövården som resurs samt samarbete över sektorsgränser, står som riktmärken.

Sweden is a country that has made significant achievements regarding sustainable development through its implementation of the Sustainable Development Goals (SDGs). Regardless of its efforts and leading position in global sustainability work, scholars have pointed out how other countries are negatively affected by its actions. Previous research also emphasized how nega- tive global spillover effects lead to adverse events affecting the world environmentally, socially, and economically. By conducting a qualitative content analysis through the lens of the theoret- ical framework, The Spillover Index, this study aims to shed light on the overlooked negative spillover effects stemming from Sweden's implementation of the SDGs. This paper recognizes the actions and acknowledgments made by Sweden on its negative spillover effects, along with unintended consequences and contradictions. The result of this thesis emphasizes the urgency for a more holistic understanding of sustainability and the SDGs, calling for countries to con- sider when implementing its sustainability work, not only national achievements, and gains but also the extensive impact of its actions in a global context.

Problem: The fashion and luxury industry represents a significant portion of the French economy, contributing 3% to the GDP. This economic importance prompts a close examination of its sustainability practices, with various organizations regularly assessing their ESG strategies. Indeed, the luxury sector is often associated with intensive resource use, unsustainable manufacturing practices, and unfair working conditions in French supply chains. In this context, the United Nations' Agenda 2030 offers a crucial roadmap to guide private sector companies towards a more sustainable future by 2030. However, the lack of literature connecting the 17 SDGs to the specific challenges of the luxury industry fully justifies the relevance of this study.  Objective: This thesis aims to develop a performance evaluation model, based on Sachs' methodology (2021), focusing on the six most relevant pillars (SDGs 5, 8, 9, 12, 13, and 17) for the LUTEXAPP sect..  Method: This case study focuses on two French luxury giants, LVMH and Chanel Inc. Adopting a mixed approach, it uses questionnaires to survey key professionals from these companies on their perception of the SDGs. The primary data thus obtained is supplemented by secondary data from reports published by the companies themselves. Data analysis aims to identify trends and emerging priorities among participants' responses, while drawing on academic research to select the most relevant SDGs for the luxury and fashion industry.  Result: This study has confirmed the relevance of Sustainable Development Goals (SDGs) 5, 8, 9, 12, 13, and 17 as fundamental criteria for evaluating performance within the luxury sector, integrating economic, social, and environmental dimensions. Supported by indicators established in specialized literature, this assessment faithfully reflects the aspirations of the United Nations' Agenda 2030. Chanel Inc. stands out with a favorable perception from its employees across all studied pillars, although its performance, as objectively measured by indicators, is more nuanced. Conversely, the LVMH group demonstrates overall remarkable performance according to the indicators for the examined pillars but sometimes elicits critical opinions from its employees. These differences can be attributed to factors such as company size, organizational structure in place, and financial investments made.

Miljön är något som påverkar alla människors vardag och det är därför viktigt att kommuner, länsstyrelser och centrala myndigheter i Sverige arbetar tillsammans för att lyckas med att uppnå de nationella miljömålen. För att utveckla det miljöarbete som sker är det viktigt att kontinuerligt arbeta med uppföljning av miljömålen. Studien genomfördes via ett samarbete med Länsstyrelsen Kalmar län och syftet var att ta reda på hur kommunerna i Kalmar län kan arbeta mer enhetligt med miljömålsuppföljningen. För att kunna besvara studiens frågeställningar undersöktes nuläget i kommunerna samt vilka visioner som fanns för framtiden. I studien skedde en intervjuserie där utvalda politiker och tjänstepersoner i nyckelroller från samtliga av Kalmar läns kommuner deltog. Studien visar att det finns flera likheter mellan hur kommunerna idag arbetar samt hur de i framtiden vill prioritera miljöarbetet och det är dessa likheter som bör ligga som en gemensam grund för utvecklingen av miljömålsarbetet. Hur kommunens egna organisation är uppbyggd och vikten av att samverka över kommungränserna är några faktorer som verkar spela en avgörande roll för hur väl de lyckas med miljömålsarbetet. I studien påvisas ett behov av att extra resurser satsas inom området och att detta är ett måste för att vi tillsammans ska lyckas bättre med att uppnå målen inom Agenda 2030 jämfört med hur det hittills gått med att nå de nationella miljömålen. Förhoppningen är att om resultatet från studien faller väl ut, kan den bidra till att stärka Sveriges arbete med på kort sikt de nationella miljömålen och på längre sikt arbetet medatt uppnå målen i Agenda 2030 och en hållbar framtid. / The environment is something that affects everyones everyday lives and it is therefore important that municipalities, county administrative boards and central authorities in Sweden work together to succeed in achieving the environmental goals set. In order to develop the environmental work that is taking place, it is important to continuously work on monitoring the environmental goals. The study was conducted through cooperation with the County Administrative Board of Kalmar County and the purpose was to find out how the municipalities in Kalmar County can work more coherently with environmental monitoring. In order to answer the study's questions, the current situation in the municipalities and the visions that existed for the future were investigated. In the study, a series of interviews took place in which selected politicians and service personnel in key roles from all of Kalmar County's municipalities participated. The study shows that there are several similarities between how the municipalities work today and how they want to prioritize environmental work in the future and these are similarities that should be used as the common ground for the development of the environmental objectives. The study demonstrates the need for additional resources to be invested in the field and that this is a must in order for us to succeed better in achieving the goals of Agenda 2030, compared to how we until now achieved the national environmental objectives. How the municipality's own organization is structured and the importance of collaborating over the municipal boundaries are some factors that seem to play adecisive role in how well one can achieve environmental goals. The hope is that if the outcome of the study is successful, it can help to strengthen Sweden's work on short term national environmental goals and, in the longer term work towards achieving the goals of Agenda 2030 and a sustainable future.

The climate, the environment and sustainability work are in more focus than ever. With the growing interest in sustainability work, new opportunities with data, and technological progress, opportunities—but also challenges—are created. These new possibilities give market analysis companies an opportunity to foster sustainability work for the better. It has been shown that an important part of successful sustainability work is to communicate it externally to reap competitive advantages. The purpose of this study is to create a greater understanding of what companies that are perceived as sustainable in Sweden communicate today. By examining what companies that are perceived as sustainable communicate, a better understanding of customer demands can be obtained and contribute to knowledge in the process of sustainable work. Companies' sustainability communication is studied from the perspective of what they communicate from Agenda 2030, impact in GRI and what priorities in the materiality principle. It is observed that several Agenda 2030 goals are mentioned slightly more or less frequently than others where goals 12 and 13 could be identified as more communicated. The disclosures in GRI differ between industries although they have some common disclosures communicated more frequently where the publication of greenhouse gas emissions was in focus in the climate dimension, diversity and discrimination in the social dimension, and incidents of corruption in the financial dimension. The materiality principle tends to have certain focus areas with the main focus being on products, the value chain and sustainability in general, which are jointly communicated regardless of industry. / Klimatet, miljön och hållbarhetsarbete är mer i fokus än någonsin. Det finns ett växande intresse för hållbarhetsarbete, nya möjligheter för data och med teknologiska framsteg skapas möjligheter—och utmaningar. Möjligheterna med att arbeta med data i kombination med ökat intresse samt behov av hållbarhetsarbete ger analysföretag en möjlighet att främja hållbarhetsarbetet till det bättre. Det är visat att en del för lyckat hållbarhetsarbete är att kommunicera det utåt för att dra nytta av konkurrensfördelar. Syftet med examensarbetet är att bidra till ökad förståelse över vad en väl kommunicerad hållbarhetskommunikation består av. Genom att undersöka vad företag som upplevs hållbara i Sverige kommunicerar idag kan en ökad förståelse för vad kunderna efterfrågar erhållas och bidra till kunskap i processen för hållbarhetsarbetet. Studien studerar företags hållbarhetskommunikation utifrån vad de kommunicerar som mål i Agenda 2030, vilken påverkan i GRI och vad företagen kommunicerar att de prioriterar i väsentlighetsanalysen. Vidare observeras flera Agenda 2030 mål som nämns något mer frekvent medans andra omnämns i lägre utsträckning. Påverkan kommunicerad i GRI skiljer sig mellan branscher men har vissa gemensamma offentliggöranden och väsentlighetsanalysen tenderar att ha vissa fokusområden som sticker ut. I Agenda 2030 kunde hållbar konsumtion och produktion (mål 12) och bekämpa klimatförändringarna (mål 13) identifieras som mål mer i fokus. Baserat på GRI indikatorerna var det offentliggörande om växthusgasutsläpp avseende klimatdimensionen, mångfalden och diskriminering m.m. i samhällsdimensionen och om incidenter om korruption i den ekonomiska dimensionen. I väsentlighetsanalysen var det främst produkter, värdekedjan och hållbarhet överlag som gemensamt kommuniceras oavsett bransch.