Det är centralt för textilföretag idag att implementera hållbarhet i deras strategier och affärsmodell, ett organisatoriskt dokument som syftar till att redovisa ett företags hållbarhetsarbete gentemot deras intressenter är hållbarhetsredovisningar. FNs 17 globala mål (Agenda 2030) tillgodoser företag världen över med riktlinjer och fokusområden inom hållbar utveckling. Agenda 2030 har blivit ett verktyg som används i samband med hållbarhetsredovisning. Studien syftar till att undersöka svenska textilföretags hållbarhetsarbete kopplat till Agenda 2030 för att ge en ökad förståelse för hur textilföretag arbetar med Agenda 2030 målen med utgångspunkt i det traditionella ramverket triple bottom line i relation till det moderna ramverket regenerativ hållbarhet. Studien ligger till grund för vidare forskning kring huruvida FNs globala mål behöver uppdateras för att bli ett verktyg för att uppnå regenerativ hållbarhet. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsmetod baserad på dokumentstudie och semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt urval. Urvalsprocessen har utgångspunkt i att kartlägga svenska företag som är verksamma inom textilbranschen och arbetar med hållbarhet. I samband med att det empiriska materialet samlades in pågick analysarbete kontinuerligt där det identifierades fem kategorier som syftar till att kartlägga empirin och ligga till grund för en djupgående analys. Teoretiskt Perspektiv: Studien utgår från två teoretiska ramverk, triple bottom line vilket bygger på de tre tre dimensionerna av hållbarhet social, miljömässig och ekonomisk. Följt av regenerativ hållbarhet vilket adderar ett nytt synsätt på hållbarhetsarbetet baserat på återställa, bevara och förbättra. En kort presentation av hur de teoretiska ramverken relaterar till varandra presenteras initialt. Resultat/Analys & Slutsatser: Studien baseras på 12 svenska textilföretag, där majoriteten arbetar med Agenda 2030 samt hållbarhetsredovisar. Fem kategorier identifierades; samarbeten, transparens, produkt, cirkularitet och prioriteringar i empiri och analys. Dessa användes för att kartlägga vilka av Agenda 2030 målen som prioriteras inom textilbranschen och hur det avspeglar sig i textilföretags hållbarhetsarbete, samt om det finns ett samband mellan textilföretags hållbarhetsarbete med Agenda 2030 och regenerativ hållbarhet. Baserat på studien prioriteras främst mål 8, 12, 13 och 17 inom textilbranschen. I slutsats skiljer sig hållbarhetsarbetet med målen åt på olika textilföretag beroende på hur dem prioriterar målen samt arbetar med hållbarhet och huruvida företaget kopplar Agenda 2030 till sina interna mål. Det finns både ett indirekt och direkt samband med regenerativ hållbarhet kopplat till Agenda 2030 beroende på hur textilföretagens hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisningar är utformade. / Today it is crucial for textile companies to implement sustainability in their strategies and overall business model, sustainability reports are an organizational document that aims to mediate a company's sustainability work to its different stakeholders. The UN's 17 Global Goals (Agenda 2030) provide companies worldwide with guidelines and focus areas on sustainable development. Agenda 2030 has become a tool used in connection with sustainability reporting. The study examines Swedish textile companies' sustainability work linked to Agenda 2030 to provide an increased understanding of how textile companies implement the UN’s 17 Global Goals. Based on the traditional triple bottom line framework in relation to the modern regenerative sustainability framework. The study forms the basis for further research on whether Agenda 2030 needs to be updated to become a tool for achieving regenerative sustainability. Methodology: The study applies a qualitative research method with a document study and semi-structured interviews based on a goal-oriented sampling. The sampling process is based on Swedish companies within the textile industry that prioritize sustainability. The empirical material was collected and analyzed continuously, five categories were identified which aim to form the base for an in-depth analysis, discussion, and lastly conclusion. Theoretical Perspective: The study is based on two theoretical frameworks, triple bottom line which includes the three dimensions of sustainability; social, environmental, and economic. Followed by regenerative sustainability, which provides a new perspective on sustainability based on restoring, preserving, and improving. A short presentation on how the two frameworks relate to each other is presented. Empirical analysis and Conclusion: The study is based on 12 Swedish textile companies, where the majority work with Agenda 2030 and sustainability reporting. Five categories were identified during the empirical analysis; collaborations, transparency, product, circularity, and priorities. The five categories were used in order to conclude which of the UN’s 17 Global Goals are prioritized within the textile industry and how it is implemented in companies' sustainability work. Also regarding whether there is a linkage between textile companies' sustainability work, implementation of Agenda 2030, and regenerative sustainability. In conclusion, the most prioritized of the UN’s Global Goals within the textile industry are; 8, 12, 13, and 17. Sustainability work in linkage with Agenda 2030 differs depending on how the specific textile company chooses to prioritize the goals, on their sustainability strategies, and whether they connect Agenda 2030 directly to their internal objectives. There is both a direct and indirect correlation between regenerative sustainability and Agenda 2030, depending on the specific textile companies' sustainability work and reporting structure, strategy, and objectives.

Denna studie undersöker svenska modeföretags användning av digitala 3D program i produktutvecklingsfasen. Modebranschen är på många sätt en innovativ och utvecklande bransch. Trots detta är nuvarande design- och produktutvecklingsprocess fortfarande till stor del mycket traditionell. Syftet med arbetet är att undersöka vad som hindrar modeföretag från att implementera digitala 3D-program i design- och produktutvecklingsprocessen. Arbetet ämnar vidare att undersöka vilka satsningar som bör göras för att en bransch ändring från 2D till 3D ska ske utifrån de utmaningar och möjligheter som finns. Arbetet använder sig av kvalitativa metoder i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet av dessa intervjuer visar att de svenska modeföretag som deltog i den här studien är eniga om att användandet av 3D program i produktutvecklingsprocessen är framtiden, men att ekonomiska faktorer, attityden till ett förändrat arbetssätt samt bristen på kompetens försvårar utvecklingen speciellt för mindre företag. / This study investigates Swedish fashion companies' use of digital 3D programs in the product development phase. The fashion industry is in many ways an innovative and evolving industry. Despite this, the current design and product development processes are still largely very traditional. The purpose of the work is to investigate what prevents fashion companies from implementing digital 3D programs in the design and product development process. The study further aims to investigate what investments should be made for an industry change from 2D to 3D to take place based on the challenges and opportunities that exist. The study uses qualitative methods in the form of semi structured interviews. The results of these interviews show that Swedish fashion companies who participated in the study agree that the use of 3D programs in the product development process is the future, but that economic factors, the attitude to a change in working methods, and the lack of competence make development difficult, especially for smaller companies.

I följande studie undersöks vad nästa steg i Digital Transformation är för svenska organisationer samt hur deras olika digitala strategi ser ut för att nå dit. Vidare undersöks hur och om dessa digitala strategier arbetar mot FN:s Globala mål som är uttalade genom handlingsplanen Agenda 2030 för hållbar utveckling. Följande studie är relevant eftersom att organisationer har stor möjlighet att bidra till att infria de globala målen genom att inkludera mer hållbarhet i sina arbetssätt. Forskningsfrågan besvaras utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Den metod som tillämpas för datainsamlingen i denna studie består av semistrukturerade intervjuer. Följt av en innehållsanalys för att få en djupgående förståelse av intervjudata. Därefter genomfördes en sambandsanalys för att finna samband som kan vara av nytta för studien. Resultatet av studien visar på att respondenterna har liten insikt i Agenda 2030, men att dess strategier har innehåll som kopplas till globala mål. Resultatet visar att organisationer får positiva effekter på både miljö och internt av att implementera globala mål i sin digitala strategi. Framtida forskning kan studera ett bredare urval samt fler aspekter av de globala målen. / The following study examines what the next step in Digital Transformation is for Swedish organizations and what their different digital strategies look like to get there. Furthermore, it examines how and whether these digital strategies work towards the UN's Global Goals, which are stated through the action plan Agenda 2030 for sustainable development. The following study is relevant because organizations have a great opportunity to contribute to fulfilling the global goals by including more sustainability in their working methods. The research question is answered based on a qualitative research method. The method used for data collection in this study consists of semi-structured interviews. Followed by a content analysis to gain an in-depth understanding of the interview data. A correlation analysis was then carried out to find correlations that could be useful for the study. The results of the study show that the respondents have little insight into Agenda 2030, but that its strategies have content that is linked to global goals. The result shows that organizations get positive effects on both the environment and internally by implementing global goals in their digital strategy. Future research could study a wider sample as well as more aspects of the global goals.

Fukt- och vattenskador är ett väldigt vanligt problemområde för villor, dessutom ökar antalet vattenskador succesivt från år till år. Under år 2021 hade Sveriges villor/fritidshus cirka 41 000 vattenskador sammanlagt. Vattenskador påverkar inte bara den ekonomiska hållbarheten, den påverkar både människors hälsa negativt och tar upp onödiga naturresurser. Det som undersökts i denna rapport är vart det uppstår vattenskador i villor och vem som bär ansvaret att åtgärda detta problemområde. Det undersöks hur lagar och regler ser ut för fuktsäkerheten i villor och om det skulle vara möjligt att minska dessa vattenskador med hjälp av en vattenfelsbrytare. Rapporten undersöker även hur vattenskador påverkar den ekologiska hållbarheten och hur vattenskador motverkar att uppnå målen i Agenda 2030. För att få fram resultatet för undersökningen har intervjuer hållits med försäkringsbolag, Boverket och byggföretag. En enkät till villaägare har skickats utför att få fram deras synpunkter och kompetens om vattenskador och vattenfelsbrytare. För att få fram statistik, information om vattenfelsbrytare, lagaroch krav har en dokumentstudie genomförts. Resultatet när det gäller till vem som bär ansvaret för att förebygga vattenskador så råder det delade meningar. För att vattenfelsbrytare ska nu ut till fler villaägare och fungera för att förebygga vattenskador i villor behöver villaägare få mycket mer information om hur vattenfelsbrytare fungerar och hur de ska agera om den larmar. Resultatet över hur vattenfelsbrytare kan påverka den ekologiska hållbarheten blev delvis att om vattenskador minskas skulle det som följd minska åtgången av onödig materialåtgång. Det skulle minska på åtgången av naturresurser som Agenda 2030 strävar efter. / Moisture and water damage are common problems in villas, in addition, the number of water damages gradually increases from year to year. In 2021, Sweden's villas/holiday homes had about 41,000 water damages in total. Water damage not only affects economic sustainability, but it also negatively affects both human health and takes up unnecessary natural resources. What has been investigated in this report is where water damage occurs in villas and who is responsible for fixing this problem area. It is investigated what laws and regulations look like for moisture safety in villas and whether it would be possible to reduce water damages with the help of a waterleak breaker. The report also examines how water damage affects ecological sustainability and how waterdamage counteracts achieving the goals of Agenda 2030. To obtain the results of the survey, interviews have been held with insurance companies, Boverket and construction companies. A survey to homeowners has been sent out to get their views and expertise on water damage and waterleak breakers. To obtain statistics, information about water fault switches, laws and requirements, a document study has been conducted.The result when it comes to who is responsible for preventing water damage are divided. For waterleak breakers to reach more house owners and work to prevent water damage in villas, house owners need to get much more information about how waterleak breakers work and how they should act if it alarms. The result of how waterleak breakers can affect ecological sustainability was partly that if waterdamage is reduced, it would as a result reduce the consumption of unnecessary material consumption. This would reduce the use of natural resources that Agenda 2030 strives for.

Denna studie, genomförd i samarbete med Sweco, syftar till att utveckla en omfattande modell för datadriven och hållbar stadsplanering med fokus på användningen av geografiska informationssystem (GIS). Med utgångspunkt i de 17 målen för hållbar utveckling enligt Agenda 2030, särskilt mål 11 och 13, utforskar studien konsekvenserna av den ökande urbaniseringen och dess påverkan på miljön, infrastrukturen och samhällsutvecklingen i Sverige. Den belyser bland annat den pågående digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen för att stödja datadriven stadsplanering. Studien adresserar även utmaningarna i att säkerställa öppna data och kvalitet av geografisk data i Sverige, och diskuterar användningen av geografiska informationssystem (GIS) tillsammans med andra metoder, för att stödja hanteringen av de komplexa utmaningarna som städer står inför, vilket är en förutsättning för datadriven planering. Fortsättningsvis, även kartlägga de förutsättningar för planprocessen i tidigt skede enligt PBL och MB för att främja hållbar stadsplanering och vikten av tidig dialog och samarbete mellan intressenter för att effektivisera plan- och bygglovsprocessen. Med hänsyn till de senaste politiska förändringarna i Sverige och en nedgång i bostadsbyggandet, betonas behovet av en integrerad, strategisk metod för samhällsplanering. Studien tar därmed fram en bedömningsmodell för planområdes index (BPI), som tillsammans med GIS sammanställer förutsättningarna för området som samlar data för tidigt skede i planprocessen. Slutligen ger studien insikt i det dynamiska och komplexa systemet av stadsplanering, där geografisk data kompletteras med kvalitativa aspekter för att främja demokrati, och en hållbar samhällsutveckling. Den framhåller vikten av flexibilitet, anpassningsbarhet och medvetenhet om digitala verktyg och andra metoder samt deras utmaningar för att kunna implementeras i den digitala samhällsbyggnadsprocessen. / This study, conducted in collaboration with Sweco, aims to develop a comprehensive model for evidence-based and sustainable urban planning with a focus on the use of geographic information systems (GIS). Based on the 17 Sustainable Development Goals of the 2030 Agenda, especially goals 11 and 13, the study explores the consequences of increasing urbanisation and its impact on the environment, infrastructure and social development in Sweden. Among other things, it highlights the ongoing digitalisation of the spatial planning process to support evidence-based urban planning. The study also addresses the challenges of ensuring open data and quality of spatial data in Sweden, and discusses the use of digital tools such as GIS and AI in addressing the complex challenges facing cities, which is a prerequisite for data-driven planning. Mapping the conditions for the early stage planning process with PBL and MB to promote sustainable urban planning and the importance of early dialogue and cooperation between stakeholders to streamline the planning and building permit process. Given recent policy changes in Sweden and a decline in housing construction, the need for an integrated, strategic approach to urban planning is emphasised. The study develops an assessment model for the planning area index (BPI), which together with the GIS, summarises the area's conditions and collects data for the early stage of the planning process. Finally, the study provides insight into the dynamic and complex system of urban planning, where qualitative aspects complement geographical data to promote democracy and sustainable community development. It emphasises the importance of flexibility, adaptability and awareness of digital tools and other methods and their challenges to be implemented in today's urban planning process.

Under det senaste decenniet har artificiell intelligens fått allt större uppmärksamhet. Företag väljer att implementera system med kognitiva egenskaper för att kunna reglera energianvändning och därmed reducera det ekologiska fotavtrycket. Fyra stora internationella företag har intervjuats för att undersöka hur AI i produkter påverkar det ekologiska fotavtrycket och hur integreringen av ekologiska faktorer tas i beaktande under produktutvecklingsprocessen. Utöver intervjustudien har en kvalitativ litteraturstudie genomförts för att både belysa hur företag arbetar kring ämnet men också för att återspegla olika synvinklar från olika forskare. Studien visar att respondenterna delar en likvärdig mening om att ekologisk hållbarhet innefattar tillvaratagandet av resurser över hela produktutvecklingsprocessen. Företagen tillämpar både linjära och cirkulära modeller för hållbarhet. Verktygen som används för att integrera ekologisk hållbarhet förhåller sig både storskaligt på hela produktionskedjan och småskaligt på specifika produktegenskaper. Det visar sig att metoderna inte är säregna för AI-baserade produkter utan snarare för ekologiskt hållbara produkter. Drivkrafterna till att implementera denna konstgjorda intelligens är att systemet möjliggör för hantering, sortering och utplockning av meningsfull data som används för att optimera produkter under längre användning. Dessutom kan produkter agera självorganiserat, självstyrt och vara fullt anpassningsbar vilken kan möjliggöra tjänstefiering. En förutsättning för att AI-baserade produkter ska bidra till reducering av det ekologiska fotavtrycket, jämfört med applikationer utan artificiell intelligens är integrering av den kognitiva beslutsfaktorn. Tillämpningen av AI-baserade produkter bygger främst på teknisk acceptans, att användaren tillåter systemet att ta beslut. / In the last decade, artificial intelligence has received increasing attention. Companies are choosing to implement systems with cognitive properties to be able to regulate energy use in order to reduce the environmental footprint. Four large international companies have been interviewed to explore how artificial intelligence in products affects the environmental footprint, and how integration of environmental factors is taken into account during the product development process. In addition to the interview study, a qualitative literature study was conducted to elucidate how companies work on the subject but also to reflect different viewpoints from different researchers. The study shows that the respondents share an equal opinion that environmental sustainability includes the utilization of resources throughout the product development process. The companies apply both linear and circular models for sustainability. The tools used to integrate environmental sustainability relate to large-scale operations throughout the production chain and small-scale to specific product traits. It turns out that the methods are not specific for AI-based products but rather to environmentally sustainable products. The driving forces in implementing artificial intelligence is that the system enables the managing, arranging and extraction of meaningful data that can be used to optimize products for longer use. In addition, products can act self-organizing, self-running and fully adapting which can enable the products being remotely. A prerequisite for AI-based products to contribute to reducing the environmental footprint, compared to applications without artificial intelligence, is the integration of the cognitive decision-making factor. The application of AI-based products is mainly based on technology acceptance, that the user allows the system to make decisions.

[pt] Uma questão fundamental na implementação da Agenda 2030 em nível nacional refere-se à análise das interrelações entre os Objetivos de Desenvolvimento Sustentável (ODS) e como suas respectivas metas interagem entre si. Diretamente ligadas a essa análise, surge outra questão de ordem metodológica, qual seja: como a integração de métodos multicritério de tomada de decisão, análise estrutural e teoria de redes poderá contribuir para que um país possa melhor definir que metas globais deverão ser incluídas na sua Agenda 2030, considerando-se aspectos críticos de seus contextos socioeconômico e político. Buscando responder essa questão, a presente dissertação tem por objetivo propor um modelo conceitual sistêmico para priorizar metas globais associadas aos ODS que irão compor a Agenda 2030 de um país, integrando-se métodos multicritério de apoio à decisão, análise estrutural e teoria de redes. A pesquisa pode ser considerada descritiva, metodológica e aplicada. Com base nos resultados da revisão bibliográfica e da análise documental de seus temas centrais e visando preencher as lacunas identificadas na literatura, desenvolveu-se um modelo conceitual sistêmico para priorizar as metas globais a serem incluídas na Agenda 2030 de um país. A aplicabilidade do modelo foi demonstrada mediante um experimento preliminar no contexto da Agenda 2030 brasileira. Acredita-se que o modelo conceitual resultante desta pesquisa possa ser replicado em outros contextos nacionais, particularmente em países que estão para definir as metas que integrarão suas respectivas Agendas para o Desenvolvimento Sustentável. / [en] A fundamental question in the implementation of the 2030 Agenda at the national level is how the Sustainable Development Goals (SDGs) and their respective targets interact with each other. Directly linked to this concern, a methodological question arises – how can the integration of multicriteria decision making methods, structural analysis, and network theory contribute to a country to better define which global targets should be included in its 2030 Agenda, considering critical issues of its socio-economic and political contexts. With an attempt to answer this question, the dissertation aims to propose a systemic conceptual model to prioritize SDG s targets for a country s 2030 Agenda, by integrating multicriteria decision methods, structural analysis, and network theory. The research can be considered descriptive, methodological and applied. Based on the results of the bibliographic review and documentary analysis of its central themes, and seeking to fill the gaps identified in the specialized literature, a systemic conceptual model was developed for prioritizing global targets that should be included in a country s 2030 Agenda, considering critical issues of its socio-economic and political contexts. The model s applicability was demonstrated through a preliminary experiment concerning the definition of the Brazilian 2030 Agenda. It is believed that the conceptual model resulting from this research can be replicated in other national contexts, particularly in countries where the It is believed that the conceptual model resulting from this research can be replicated in other national contexts, particularly in those countries that are going to prioritize the targets that will integrate their respective Agendas for Sustainable Development.

Policy coherence is receiving increasing attention due to the interconnectedness, urgency and global character of the challenges that humanity faces today. Policy coherence provides an effective approach to tackle the complex macrochallenges of today since it entails achieving policies from different levels and sectors striving towards the same objectives in a supportive and reinforcing manner, producing an effective and long-lasting response to the challenges. Considering the broad, ambitious and universal Agenda 2030, policy coherence is of greater importance than ever before. This study investigates the policy coherence between Agenda 2030 and the national level looking into the case of Sweden with focus on the environmental dimension of sustainable development by evaluating the coherence between the environmental SDGs and Sweden’s national environmental quality objectives. Coherence between the two policy levels is evaluated using a qualitative data analysis by comparing official policy documents from respective policy agenda and applying the OECD’s (2016) Policy Coherence for Sustainable Development framework to Sweden. The conclusion indicates that the policy agendas fit together in a reasonable way but has the potential to be more coherent. Urgency is seldom addressed, but rather challenges are pointed out as critical and taking action is noted as significant. Both of the policy agendas address the interconnectedness of the challenges, the SDGs in a vague manner pointing out ‘links’ and the national environmental quality objectives in a more detailed manner pointing out more specific examples. The global character of the challenges is addressed in both of the policy agendas, more so in the SDGs than the national environmental quality targets. Incoherence is at times difficult to point out due to the vague terms used in Agenda 2030 compared to Sweden’s national policy. However, the vagueness of Agenda 2030 seems to serve a function whereas the country specific goals go into further detail according to the context. Despite the difficulty, results show that a broader perspective would benefit both policy agendas in addressing the global challenges coherently, since it consequently implies that the concept of policy coherence is applied at a larger scale.

Sammanfattning   I september 2015 beslutade världens länder att en plan för att uppnå hållbarhet skulle antas. Denna plan döptes till Agenda 2030 och består av 17 mål och 169 delmål som ska uppnås till år 2030.   Denna uppsats som du håller i din hand undersöker hur kommunerna i Gävleborgs län arbetar med implementeringen av Agendan samt hur uppföljningsprocessen går till hos respektive kommun. Uppsatsen tar även upp Länsstyrelsen Gävleborgs roll i det hela då de har fått i uppdrag av regeringen att implementera Agenda 2030 i Gävleborgs län. Uppsatsen tar upp de stöd Länsstyrelsen erbjuder till kommunerna runt om i länet för att Agendans mål kan uppnås av kommunerna, men den tar även upp vilket stöd kommunerna efterfrågar av Länsstyrelsen Gävleborg. Uppsatsen ger även en översikt över hur det går för kommunerna i länet och vilken fas de ligger i just nu. Studien lyfter även vikten av att följa upp under arbetets gång vilket kunde ses var en av svagheterna i arbetet med Agenda 21 och milleniemålen, där rutinen om uppföljning inte fanns.   Detta är en kvalitativ empirisk studie med semi-strukturerade frågor. I studien intervjuades fem personer som representerade sex av länets 10 kommuner. Därefter användes en tematisk analys för att sortera ut svaren som besvarar studiens syfte.

Orientador: Regina Celia Baptista Belluzzo / Resumo: A estruturação, análise e fomento de diretrizes em prol da sociedade é fundamental para que o poder público cumpra sua função social. Resulta que possuir instrumentos adequados e dinâmicos para este propósito se faz essencial. Um importante e significativo norteador para o planejamento das ações de desenvolvimento dos municípios é a Agenda 2030, definida pela ONU como sendo um plano de ação que busca erradicar a pobreza, proteger o planeta e garantir que as pessoas alcancem a paz e a prosperidade até o ano de 2030. A agenda inclui metas e os 17 ODS, que são os objetivos de desenvolvimento sustentável, sendo um plano de governo para toda a sociedade. O município de Bauru está localizado geograficamente no centro do estado mais populoso do Brasil, com população estimada de 344 mil pessoas, e com o Índice de Desenvolvimento Humano Municipal (IDHM) de 0,801, segundo o site do IBGE (2010). Esses indicadores macroeconômicos permitem formar uma ideia de desenvolvimento socioeconômico da cidade. No entanto, a cidade não possui plataforma própria que evidencie suas reais demandas, tornando relevante a geração de dados mais específicos e que sejam de seu domínio, possibilitando formular a qualquer tempo, as suas estratégias de desenvolvimento local. Os principais conceitos que permeiam este trabalho são políticas públicas, indicadores socioeconômicos e competência em informação e midiática, com o objetivo de oferecer elementos para a produção de informação de interesse do município e d... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo) / Abstract: The structuring, analysis and promotion of guidelines in favor of society is essential for the government to fulfill its social function. It follows that having adequate and dynamic instruments for this purpose is essential. An important and significant guide for planning municipal development actions is the 2030 Agenda, defined by the UN as an action plan that seeks to eradicate poverty, protect the planet and ensure that people achieve peace and prosperity up to 2030. The agenda includes objectives and the 17 OSGs, which are the objectives of sustainable development, being a governance plan for the entire society. Bauru is located geographically in the center of the most populous state in Brazil, with an estimated population of 344,000 inhabitants, and the Municipal Human Development Index (HDI) of 0.801, according to the IBGE website (2010). These macroeconomic indicators allow us to form an idea of the socio-economic development of the city. However, the city does not have its own platform to clearly highlight its needs, which makes it more relevant to generate more specific data found on its domain, allowing its local development strategies to be formulated at any time. The main concepts that permeate this work are public policies, socioeconomic indicators and media information and competence, with the aim of providing elements for the production of information of interest to the city and the dissemination of media for the various social sectors. The following research w... (Complete abstract click electronic access below) / Mestre