Submitted by Rosina Valeria Lanzellotti Mattiussi Teixeira (rosina.teixeira@unisantos.br) on 2018-06-12T18:16:45Z No. of bitstreams: 1 Danielle Mendes Thame Denny.pdf: 6139132 bytes, checksum: 43e4bea473d78a656398a26e909c1845 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-06-12T18:16:45Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Danielle Mendes Thame Denny.pdf: 6139132 bytes, checksum: 43e4bea473d78a656398a26e909c1845 (MD5) Previous issue date: 2018-04-19 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior - CAPES / O objeto desta tese consiste no monitoramento da efetividade da Agenda 2030 e dos Objetivos do Desenvolvimento Sustentável (ODSs), principalmente os relativos a combustíveis renováveis, conseguida por meio de regulações e normas relativas a padrões voluntários de sustentabilidade, aplicáveis nas atividades econômicas, desenvolvidas por agentes privados em cadeias de produção globais, que com isso estruturam uma lógica de governança com abrangência internacional. A contemporaneidade traz muitos desafios para o Direito Internacional e a própria estrutura jurídica de aplicação da Agenda 2030 demanda iniciativas complexas de governança. Dentro dessa temática abrangente, esta pesquisa recorta o caso do etanol brasileiro de cana-de-açúcar e especificamente o padrão de sustentabilidade Better Sugarcane Initiative (BONSUCRO) para servir de objeto de análise e identificar diversos fatores intervenientes na lógica de governança ambiental internacional pertinente ao estudo de caso em questão. A hipótese comprovada neste trabalho foi que as diretrizes internacionais da Agenda 2030 estão consistentemente interligadas com a implementação de critérios de sustentabilidade previstos em políticas públicas e práticas privadas. Seus desdobramentos efetivos são influenciados por diversas variáveis intervenientes como regulação, regulamentos, procedimentos e padrões tanto estatais, privados, nacionais, regionais ou locais. Com o escopo de mostrar que há indícios de que a variável dependente - padrões de sustentabilidade como do Bonsucro - geram a implementação da Agenda 2030, a tese analisa os mecanismos causais - variáveis intervenientes - que impactam umas às outras e interferem na relação causal entre padrões de sustentabilidade e Agenda 2030, de modo a gerar a consequência de maior efetividade dos ODSs e assim, reciprocamente, reforçando a necessidade da adoção de padrões de sustentabilidade. Os mecanismos causais - variáveis intervenientes - estudados nesta tese foram divididos em três tipos: as externalidades socioambientais negativas do etanol, as regulamentações internacionais e as nacionais. A conclusão foi que o efeito entre padrões de sustentabilidade, variável dependente, e Agenda 2030, variável independente, pôde ser identificado, ou seja, há evidências suficientes de que padrões de sustentabilidade geram aplicação dos ODSs. / The objective of this thesis is to monitor the effectiveness of Agenda 2030 and of the Sustainable Development Objectives (ODSs), especially those related to renewable fuels, achieved through regulations and standards related to voluntary standards of sustainability, applicable in economic activities developed by private agents in global chains production, thereby building a governance logic with international coverage. Contemporaneity brings many challenges to international law, and the legal framework for implementing Agenda 2030 demands complex governance initiatives. Within this broad theme, this research makes a study case of Brazilian sugarcane ethanol and specifically the Better Sugarcane Initiative (BONSUCRO) sustainability standard to serve as an object of analysis and to identify several factors that intervene in the international environmental governance logic pertinent to the thematic hereby studied. The hypothesis demonstrated in this study was that the international guidelines of Agenda 2030 are consistently interlinked with the implementation of sustainability criteria foreseen in public policies and private practices. Its effective deployments are influenced by several intervening variables such as regulation, regulations, procedures and standards, whether state, private, national, regional or local. With the scope of showing that, collects indications that the dependent variable, Bonsucro sustainability standards, generate the implementation of Agenda 2030, this thesis analyzes the causal mechanisms, intervening variables, that impact each other and impact the causal relation between sustainability and Agenda 2030, in order to generate the consequence of greater effectiveness of the ODSs and thus, mutually reinforcing the need to adopt sustainability standards. The causal mechanisms, intervening variables, studied in this thesis were divided in three types: the negative socio-environmental externalities of ethanol, international regulations and national regulations. The conclusion was that the effect between sustainability standards, dependent variable, and Agenda 2030, an independent variable, could be identified, that is, there is sufficient evidence that sustainability standards generate application of ODSs.

Problematisering: Hållbar utveckling är en omfattande utmaning för världen och innefattar ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet där ett samspel krävs för att uppnå hållbar utveckling. Agenda 2030 utgör globala mål för hållbar utveckling vilket många kommuner i Sverige har antagit. Även kommunala bolag måste styras för att uppnå hållbar utveckling. Utifrån tidigare forskning har vi identifierat en kunskapslucka kring svårigheter vid styrning av hållbarhet från en kommun ner i ett offentligt bolag samt hållbarhetsstyrning i ett kommunalt bolag. Då samhället måste ta ansvar för hållbar utveckling och kommuner är en stor del av samhället, har kommuner möjlighet att påverka hur hållbarhetsarbetet kan utformas. Därför behövs det en djupare förståelse för hur styrning av hållbarhet ser ut inom denna kontext. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur kommunal hållbarhetsstyrning av ett kommunalt bolag ser ut och vilka svårigheter som finns vid styrning av hållbarhet. Uppsatsen syftar även till att identifiera svårigheter vid ett kommunalt bolags hållbarhetsstyrning av verksamheten. Metod: För att besvara syftet är uppsatsen utformad som en fallstudie med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv forskningsansats. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med respondenter i en svensk kommun samt i ett av kommunens bolag. Empiriska data har även samlats in via dokument. Slutsats: Styrning av hållbarhet av och i ett kommunalt bolag är komplext. Resultatet av denna studie visar på sex framstående svårigheter. Dessa svårigheter är definition och uttryckta mål, politisk styrelse, vinst och samhällsnytta, kontroll och flexibilitet, kultur samt uppföljning. Inom varje område kan svårigheter för en kommuns hållbarhetsstyrning av ett bolag såväl som svårigheter vid hållbarhetsstyrning i ett kommunalt bolag identifieras. / Background: Sustainable development is a comprehensive challenge for the world. It consists of economic, environmental and social sustainability, where an interplay is required to reach sustainable development. Agenda 2030 consists of global goals for sustainable development which many Swedish municipalities have adopted. Municipal companies also need to be managed to reach the aim of sustainable development. A knowledge gap on difficulties with a municipality’s sustainability management control of a municipal company as well as difficulties with sustainability management control in a municipal company has been identified. As society needs to take responsibility for sustainable development, municipalities have the possibility to influence how to work with sustainability. Therefore, a deeper understanding of how sustainability management control takes place within this context is needed. Purpose: The purpose with this paper is to contribute with a deeper understanding for how municipal governance of a municipal corporation looks regarding sustainability and what difficulties that exists when managing sustainability. The paper also aims to identify difficulties in a municipal company's sustainability management. Methodology: This paper is designed as a case study with a qualitative research method and an abductive research approach. The empirical data consist of documents and a total of six semi-structured interviews. Conclusion: Sustainability management control of and within a municipal company is complicated. The result of this study shows six overall areas of difficulties. These are definition and expressed goals, political board, profit and social benefits, control and flexibility, culture and follow-up. Within these areas' difficulties can be identified with a municipality’s sustainability management control of a municipal company as well as difficulties within the company’s internal sustainability management control.

Background: In a world that is constantly changing, where demands for working in a sustainable way regarding the environment and society are increasing, companies have no choice but to take these aspects into account. Companies can take responsibility through the three dimensions of sustainability: the economic, social and environmental dimensions, which is also referred to as Corporate Social Responsibility. Sustainability is therefore an inevitable topic of discussion. To cope with the challenges that is facing the world, UN member states agreed on Agenda 2030 on 25-27 of September 2015. This agenda includes 17 global goals for sustainable development. The implementation of this agenda in companies is, according to us, a relevant issue for companies as we claim that the business sector has a central role in the implementation of the agenda. In this study, we therefore want to describe and understand how companies in Sweden implement the Sustainable Development Goals.  Aim: The purpose of this study is to describe and understand how Swedish companies implement the Sustainable Development Goals in Agenda 2030.  Methodology: This is a qualitative case study using a hermeneutics perspective of interpretation. The empirical data consist of six semi-structured interviews with sustainability managers of each company. The study revolves around the empirical data and is therefore to be considered to have an iterative approach.  Conclusion: The study has shown that the sustainability work of all the companies in this study is characterized by the three sustainability dimensions. Furthermore, the companies have selected the goals that are in line with their current sustainability work and hence no significant implementation process has been experienced by the respondents representing the companies. However, the result shows that the sustainable development goals have served as a direction indicator and that a common language has been created regarding to the sustainability work. / Bakgrund: I en värld som ständigt förändras där krav på att arbeta på ett hållbart sätt gällande miljö, människa och samhälle konstant ökar har företag inget annat val än att ta hänsyn till dessa aspekter. Företag kan ta ansvar genom de tre hållbarhetsdimensionerna: det ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvaret, vilket även benämns som Corporate Social Responsibility. Hållbarhet är idag en aktuell och relevant fråga och för att ta itu med de utmaningar som världen står inför, enades FN:s medlemsstater den 25–27 september 2015 om Agenda 2030. Denna agenda innefattar 17 globala mål för hållbar utveckling. Implementeringen av denna Agendan i företag är, enligt oss, en samhällsaktuell fråga för företag då vi anser att näringslivet har en central roll i genomförandet av Agenda 2030. I denna studie vill vi därför beskriva och förstå hur företag i Sverige implementerar de globala målen. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och förstå hur svenska företag implementerar de globala målen i Agenda 2030. Metod: Studien har haft en kvalitativ karaktär och ett hermeneutiskt perspektiv. Vidare har studien genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med hållbarhetsansvariga på sex företag. Studien har en iterativ ansats. Slutsats: Studien har påvisat att samtliga fallföretags hållbarhetsarbete karaktäriseras av de tre hållbarhetsdimensionerna social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Vidare har företagen valt ut de mål som stämmer överens med deras nuvarande hållbarhetsarbete och därav har ingen betydande implementeringsprocess upplevts av samtliga respondenter på företagen. Däremot visar resultatet att de globala målen har fungerat som en riktningsvisare samt att det har skapats ett gemensamt språk vad gäller hållbarhetsarbete.

Den här uppsatsens syfte är att utveckla Carnegieskolans organisationsteori med en kompletterande teoretisering om hur organisationer hanterar sin invävdhet i meta-organisationer när de fattar beslut och handlar. För att möta syftet fokuserar uppsatsen vid att integrera Carnegieskolans teoribildning med Ahrne & Brunssons teori om metaorganisationer för att utveckla en teori om medlemskap i metaorganisationer som en särskild typ av invävdhet och beskriva hur organisationer relaterar till sitt medlemskap i beslutsfattande och handling. Uppsatsens empiriska del består i en jämförande fallstudie över hur regeringskansliet agerat i samband med medlemskapen i Schengensamarbetet respektive FN:s hållbarhetsagenda, Agenda 2030. Resultaten visar att regeringskansliet svarar mot invävdheten genom aktivering och riktning av enskilda delar av sin organisation mot meta-organisationen för att hantera sådana krav och förväntningar som medlemskapet medför. Resultaten visar därtill på hur invävdheten inverkat på regeringskansliets strukturer för beslutsfattande genom att organisationen integrerade element ur metaorganisationen i sina interna beslutsstrukturer för att underlätta beslutsfattande och konflikthantering. Studien visar även på hur medlemskap i meta-organisationen på ett avsiktligt rationellt sätt används som en extern referenspunkt att rikta regeringskansliets arbete mot. Uppsatsen bidrar till organisationsteorin med begreppet aktivering från ett inomorganisatoriskt perspektiv, en beskrivning av hur medlemskap i internationella meta-organisationer inverkar på regeringskansliets beslutsfattande och handling, liksom med grunder för en fördjupad teoretisk förståelse av vilken roll medlemskap tilldelas inom en medlemsorganisation och varför organisationer aktivt väljer att väva in sina beslutsstrukturer i sin omgivning. / The purpose of this thesis is to further develop the organizational theory of the Carnegie school by contributing a theorization of how organizations handle being embedded in meta-organizations when making decisions and acting. To meet this purpose, the thesis focuses on integrating the theory of the Carnegie school with Ahrne & Brunssons theory of meta-organizations to develop a theory of membership in metaorganizations as a certain type of embeddedness and describe how organizations relate to their membership in decision-making and action. The empirical part of the thesis consists of a comparative cross-case study concerning how the government offices of Sweden responded to becoming members in the Schengen Area and the UN:s Agenda 2030 for sustainable development. The thesis’ results shows that the government offices responded to their embeddedness by activating and directing certain parts of its organization towards the meta-organization in order to handle the demands and expectations the membership entailed. The results further show that the embeddedness has affected the government offices’ structures for decision-making as the organization has integrated elements from the meta-organization into its own decision-structures to facilitate decision-making and handling conflicts. The thesis also show how membership in a meta-organization is used as an external point of reference for the organization’s operations in an intendedly rational way. The thesis thereby contributes to organizational theory with the concept of activation from a within-organizational perspective, a description of how membership in meta-organizations affect decision-making and action within the government offices, as well as foundations for a further theoretical understanding of the role membership is assigned within a member-organization and why organizations actively choose to embed their decision-structures in their environment.

Bakgrund: Klimatfrågan är ständigt aktuell och något som berör oss alla. Sverige har åtagit sig att genomföra Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling men har i dagsläget svårigheter att uppfylla flertalet mål inom den utsatta tiden. Mål som Sveriges invånare många gånger har stor möjlighet att påverka. Kommuner är viktiga aktörer i genomförandet av Agenda 2030 då det många gånger är på lokal nivå som arbetet ska omsättas i praktiken. De anses ha ett stort ansvar vad gäller att främja hållbar utveckling i den egna verksamheten såväl som för kommunen som geografiskt område. Att förmå kommuninvånare att delta i hållbarhetsarbetet är därför viktigt.Syfte: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur svenska kommuner som har ett framgångsrikt miljöarbete använder hållbarhetsredovisning och hållbarhetssektion på hemsida för att engagera kommuninvånarna i arbetet med hållbar utveckling. Studien belyser hur fyra sådana kommuner väljer att utforma kommunikationen i syfte att engagera intressentgruppen invånare i organisationens hållbarhetsarbete genom dessa kanaler. Studien kan främst vara av intresse för kommuner som har för avsikt att engagera sina intressenter i hållbarhetsarbetet.Metod: Genom dokumentstudier undersöktes uppmaningar till engagemang riktade till invånare i de fyra deltagande kommunernas hållbarhetsredovisning samt hållbarhetssektion på hemsida. För att få förståelse för hur invånarna engageras har även intervjuer genomförts. Morsing och Schultz (2006) kommunikationsstrategier för hållbarhet har använts för att undersöka vilken strategi kommunerna tillämpar.Slutsats: Studien visar att när kommunerna uppmanar invånare att engagera sig i hållbarhetsarbetet handlar det i huvudsak om att informera snarare än att uppmana till respons- eller dialog. På hållbarhetssektionen informeras invånare om hur de själva kan bidra till en hållbar utveckling men studiens resultat indikerar att kommuner som önskar engagera invånare i hållbarhetsarbetet bör föra dialog med invånare i de kanaler som invånarna föredrar exempelvis sociala medier, då det skapar större engagemang. / Background: Climate change is something that affects us all and climate action is urgent. The Swedish government has committed to Agenda 2030 and the 17 goals for sustainable development (SDGs) but faces difficulties in achieving several of these goals in time. Municipalities are important in the implementation of the SDGs and its citizens have a great impact on the country's possibility to reach the SDGs. Municipalities answer for the sustainable development within their own organization as well as for the municipality as a geographical region. It is therefore important that the citizens are encouraged by itsmunicipality to engage in the work towards a sustainable development.Purpose: The purpose of this study is to contribute with further understanding of how Swedish municipalities with successful environmental work, use their sustainability report and sustainability section on their website to engage their citizens to participate in the municipalities work towards a sustainable development. The study can be of interest for municipalities that intend to engage their citizens in this work.Method: Content analysis of the sustainability reports and sustainability sections on the municipalities websites were conducted in order to study how these channels were used for different types of citizen engagement. Additionally, interviews have been conducted to gain a deeper understanding of how the municipalities in this study engage their citizens through these channels. Morsing and Schultz (2006) model of CSR communication strategies has been used as a framework to understand and describe which strategy the municipalities employ in these channels.Conclusion: When the municipalities encourage citizens to engage in the work towards a sustainable development, they primarily inform rather than ask citizens to provide feedback or engage in dialog. The municipalities use the sustainability section to inform citizens on how they can contribute to a sustainable development, however, the study indicates that municipalities who want to engage citizens trough two-way communication should focus on channels that citizens prefer, such as social media, as it creates more engagement.

The modern form of humans has thrived on the planet for the past 200.000 years. Since back then and all the way to the present we’ve had several basic, physiological human needs, one of those being that of shelter. To create constructions that may inhabit our population in both residential and commercial regards, someone must show intelligent use of all the factors required to design a building that meets and exceeds clients’ expectations. This is where the role of the architect plays in. In this role, the study seeks to find what responsibilities can be found in line with sustainability actions and providing a better future. The study has been carried out at Blaavand & Hansson A/S architectural firm, where a study has been conducted on the basis of a recently finished project with external sustainability demands: The bay dormitory in Sønderborg. Here, it is found that a profound implementation of sustainability is lacking with the potentials of implementing ideals, reviewing the current work done and the approach taken. The architect’s role in sustainability is considered somewhat complex. the complexity is derived from open roles that lead to different interpretations of responsibilities and obligations. The architect has an initial role in the industry, attaining exclusive design and decision-making mandates on all early stages of construction projects. This means that the architect is providing consultation, suggestions, and demands that may either harm or benefit the triple bottom line performance. The architect’s responsibilities fall in line with being advice-giving, consulting, spokesmen and advocates of sustainable alternatives. They have a role in being informed of what sustainable actions can be carried out and implement them as requirements, advising the client of the need to look beyond self- benefit, knowing that a holistic approach to benefit evaluation will also benefit the client. The study finds that a suitable solution for the implementation of sustainability at Blaavand & Hansson falls to the likes of implementing a holistic approach and strategy utilizing visualization tools, attaining new knowledge through education and re-evaluating current relationships with business stakeholders and customers. / Människan har levt på planeten de senaste 200,000 åren. Sedan dess och ända tills nu har vi haft flera grundläggande, fysiologiska mänskliga behov, en av dem är skydd i form av boende. För att skapa konstruktioner som kan leva upp till vår befolkning i både boende och kommersiella hänsyn, måste någon visa intelligent användning av alla de faktorer som krävs för att utforma en byggnad som uppfyller och överträffa kundernas förväntningar. Det är här arkitektens roll spelar in. Studien syftar till att hitta det ansvar som finns i linje med hållbarhetsåtgärder och skapandet av en bättre framtid. Studien har genomförts på Blaavand & Hansson A/S arkitektbyrå, där en studie har genomförts på basis av ett nyligen avslutat projekt med externa hållbarhetskrav: Hamnfrontens studentboende i Sønderborg. Här konstateras att ett djupgående genomförande av hållbarhet saknas med potential att genomföra ideal, granska det nuvarande arbetet och den strategi som vidtagits. Arkitektens roll inom hållbarhet anses vara tämligen komplicerad. Komplexiteten härleds från öppna roller som leder till olika tolkningar av ansvar och skyldigheter. Arkitekten har en första roll i branschen, att uppnå exklusiv design och beslutsfattande mandat på alla tidiga stadier av byggprojekt. Detta innebär att arkitekten ger konsultation, förslag och krav som kan antingen skada eller gynna resultatet enligt Triple Bottom Line. Arkitektens ansvar ligger i linje med att vara rådgivande, konsulterande, talesmän och förespråkare för hållbara alternativ. De har en roll i att bli informerad om vilka hållbara åtgärder som kan genomföras och implementera dem som råd till kunden om behovet av att se bortom egen nytta, i vetskap om att en helhetssyn vid utvärdering av nytta också kommer att gynna kunden. Studiens resultat påvisar att Blaavand & Hansson A/S kan integrera hållbarhet genom att utvidga deras vy i form av att applicera en helhetssyn. Sedan bör de även implementera en hållbarhetsstrategi med hjälp av visualiseringsverktyg, kunskap och omvärdering av aktuella relationer med affärsintressenter och kunder.

Studien handlar om hållbar utveckling med utgångspunkt i stadsutveckling där byggandet idag står för en stor del av klimatförändringarna vilket är något som behöver åtgärdas enligt Agenda 2030. Att bygga hållbart är en förutsättning för att minimera klimatförändringarna.Grön Stadsby är ett förslag i en motion från Centerpartiet i Växjö kommun för en hållbar stadsutveckling med de globala målen Agenda 2030 och Växjös hållbarhetsprogram som utgångspunkt. Syftet med studien var att göra en fördjupning av den Gröna Stadsbyns kriterier samt att ta fram ett förslag på en gestaltning i from av en illustrationsplan. Målet var att få en bebyggelse med en så låg klimatpåverkan som möjligt som även uppfyller kriterierna för en Grön Stadsby i motionen.Insamling av data skedde genom studier av artiklar, avhandlingar, rapporter, dokument, GIS-analyser av kartor samt intervjuer med sakkunniga personer inom området. Resultatet av insamlingen visar att en viktig förutsättning för en Grön Stadsby är att den har en låg klimatpåverkan och i övrigt kan uppfylla de globala målen för en hållbar stadsutveckling. Det framtagna förslaget på en Grön stadsby visar att en sådan mycket väl kan byggas och utvecklas i Jonsboda, en plats i Växjö kommun där kommunen själv föreslår att en Grön Stadsby skulle kunna förläggas. / The study is about sustainable development based on urban development where construction today accounts for a large part of climate change, which is something that needs to be addressed according to Agenda 2030. Building sustainable is a prerequisite for mitigating climate change.Green Urban Village is a proposal in a motion from the Center Party in Växjö Municipality for a sustainable urban development with the global goals Agenda 2030 and the sustainability program of Växjö as a starting point. The purpose of this study was to make an in-depth study of the Green Urban Village criteria and a proposal for a design in devotion of an illustration plan. The goal was to get a settlement with as low a climate impact as possible, which also meets the criteria for a Green Urban Village.The collection of data consisted of a study of articles, dissertations, reports, documents, GIS analyzes of maps and interviews with experts in the area. The results of the study show that a Green Urban Village a low climate impact is vital in order to meet the global goals for sustainable urban development. The conclusion that can be drawn from the study is that the proposed concept of Green Urban Village could contribute to a sustainable development of urban areas.

Bakgrund: Hållbarhet handlar om att minska eller undvika negativ påverkan på människoroch ekosystem samt förbättra såväl mänskliga resurser som naturresurser, för att ävenframtida generationer ska kunna uppfylla sina behov. Hållbar utveckling består av tredimensioner: ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. För att mötanya utmaningar såsom klimatförändringar, förstörelse av ekosystem och brist på naturresursermåste företag vara aktivt engagerade och en del av lösningen. Dessa företagsaktiviteter kallasCorporate Social Responsibility (CSR). Anställda måste vara involverade i CSR-arbetet föratt det ska bli ett äkta CSR-engagemang. Tidigare forskning och studier visar att individersattityder till CSR och hållbarhet kan variera beroende på kön, ålder och utbildningsnivå. Syfte: Att erhålla en förståelse för anställdas attityder till ekologisk hållbarhet på ett energibolagsom har ett uttalat hållbarhetsarbete samt hur deras attityder kan variera beroende påvariablerna ålder, kön och utbildningsnivå. Metod: Utifrån studiens syfte att undersöka anställdas attityder gentemot ekologisk hållbarhetpå ett energibolag, har en kvantitativ forskningsmetod bedömts som passande och en deduktivhypotesprövning. Studiedesignen är fallstudie med en totalundersökning genomfördes påSkövde Energi med en webbaserad enkätundersökning som bestod av en Likertskala med19 påståenden. Studien har även en komparativ design då en jämförelse görs mellan SkövdeEnergi och Sveriges befolknings riksgenomsnitt. Slutsats: Resultatet i studien visar att anställda på energibolaget Skövde Energi generellt haren positiv attityd till ekologisk hållbarhet och att kvinnorna har en positivare attityd änmännen. Det framgick inte att de anställda med en högre utbildningsnivå har en mer positivattityd till ekologisk hållbarhet samt att den yngre åldersgruppen inte heller hade en merpositiv attityd till ekologisk hållbarhet än den äldre åldersgruppen. / Background: Sustainability is about reducing or avoiding negative impact on people andecosystems. Furthermore, it is about improving both human and natural resources, in order tolet coming generations meet their needs. Sustainable development consists of threedimensions: ecological sustainability, social sustainability and economic sustainability. Tomeet new challenges such as climate change, destruction of ecosystems and lack of resources,companies must be actively involved and part of the solution. These corporate activities arecalled Corporate Social Responsibility (CSR). Employees must be involved in CSR work inorder for a genuine CSR commitment. Previous research and studies show that individuals'attitudes towards CSR and sustainability may vary depending on gender, age, and educationallevel. Purpose: To get an understanding of employees' attitudes towards ecological sustainability inan energy company which has a pronounced sustainability work, and how attitudes can varydepending on age, gender and educational level. Methods: Based on the study's purpose of examining employees' attitudes towards ecologicalsustainability at an energy company, a quantitative research method has been assessed asappropriate including a deductive hypothesis test. A comprehensive survey was conducted atSkövde Energi with a web-based survey consisting of a Likerts scale with 19 claims. Thestudy also have a comparative design when a comparison is made between Skövde Energi andthe Swedish population national average. Conclusion: The results of the study show that employees at the energy company SkövdeEnergi generally have a positive attitude towards ecological sustainability and that womenhave a more positive attitude than men. It was not known that employees with a higher levelof education have a more positive attitude to ecological sustainability and that the youngerage group also did not have a more positive attitude to ecological sustainability than the olderage group.

Aim: The aim of this thesis was to map specific musculoskeletal impairments experienced by adults with physical disabilities at the Piña Palmera rehabilitation center in Mexico and to categorize them according to the ICF. Method: This cross-sectional study was conducted through observations and a survey based on predefined questions. The questions covered the individuals’ level of independence, pain, earlier treatment and biggest obstacle in daily life. The participants were observed when they received physical therapy or in their daily work at the center. The results from the survey and observations were later coded according to ICF. The participants were categorized and divided into groups depending on severity of their impairment: mild, moderate and severe. Results: This study includes 17 participants, nine women and eight men. The age of the participants ranged from 22 to 87 years (median: 44). The result shows an overview of the most common impairments that individuals’ who are visiting the center are affected by. The result also shows all the codes for each individual on the ICF-components. Conclusion: The group with severe loss of function had higher level of problem on the investigated components of ICF. Assistive device that should be prioritized is AFO. / Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga de specifika muskuloskelettära funktionsnedsättningarna hos vuxna människor med fysiska funktionshinder på Piña Palmera rehabiliteringscenter i Mexico samt att kategorisera dessa enligt International Classification of Functioning, Disability and Health. Metod: Denna tvärsnittsstudie genomfördes genom observationer och ett förberett frågeformulär. Frågeformuläret innehöll frågor som rörde individens självständighetsförmåga, smärta, tidigare behandlingar samt deltagarens självupplevda största hinder i vardagen. Deltagarna observerades under besök hos fysioterapeuten eller i deras vardagliga arbete på centret. Resultatet från intervjun och undersökningarna kodades enligt ICF och deltagarna delades in i grupper beroende på grad av funktionsnedsättning, mild, medel eller svår. Resultat: Denna studie inkluderar 17 deltagare, nio kvinnor och åtta män. Deltagarnas ålder är mellan 22 och 87 år (median: 44 år). Resultatet ger en överblick på de vanligaste funktionshindren hos individer som besöker centret. Resultatet visar också kodningen för varje individ för fyra olika komponenter inom ICF. Slutsats: Gruppen med svår funktionsnedsättning hade högre problemgrad på alla ICF-komponenter, vilket var väntat. De assisterande hjälpmedlen som bör prioriteras för centret är AFO.

Syftet med den här studien är att utveckla en förståelse för, och beskriva hur lärare i statligt ägda grundskolor i Tanzania arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien syftar till att ta reda på vilka förutsättningar grundskolelärare har för att kunna hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter och hur de arbetar för att nå det fjärde globala målet. Det fjärde globala målet är en del av Agenda 2030 och innebär att säkerställa att alla barn ska kunna lära sig att läsa, skriva och räkna innan år 2030. Metoden som används i studien är semistrukturerade intervjuer med 9 grundskolelärare och en enkät som besvaras av 18 grundskolelärare. Lärarna som deltar i studien arbetar i huvudsak i regionerna Kagera och Dar es Salaam. Den data som samlas in i samband med de semistrukturerade intervjuerna analyseras med hjälp av en tematisk analys. Enkätsvaren analyseras med hjälp av både en tematisk analys och med univariat analys. Resultatet visar på att lärarna har begränsade förutsättningar att hjälps elever med läs- och skrivsvårigheter. Till exempel har lärare i Tanzania stora klasser och brist på material. Resultatet visar också att det ibland förekommer individuell undervisning för att ge stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter men oftast sker undervisningen i helklass. Resultatet visar avslutningsvis på att lärares förutsättningar och arbetssätt får konsekvenser för eleverna. Exempelvis att de blir obehöriga att läsa vidare, de får psykiska problem och riskerar att hamna i arbetslöshet och fattigdom. Detta kan på sikt leda till en global konsekvens; att Agenda 2030 troligtvis inte uppfylls. / The aim of this study is to develop an understanding of and describe how teachers in government owned primary schools in Tanzania work with students with reading and writing difficulties. This study aims to find out what conditions primary school teachers have to help students with reading and writing difficulties and how primary school teachers work to reach the fourth global goal. The fourth global goal is a part of Agenda 2030 which means to ensure that all children should learn how to read, write and count before the year 2030. The research method that is being used in this study is semi-structured interviews with 9 primary school teachers and questionnaires answered by 18 primary school teachers. Most of the teachers that participate in this study are working in the regions of Kagera and Dar es Salaam. The data that is being collected from the interviews is analyzed by a thematic analysis. The questionnaires are analyzed by using both a thematic analysis and univariate analysis. The result shows that the teachers have limited conditions to help students with reading and writing difficulties. For example, they have a large number of students and limited resources. The result also shows that the teachers sometimes support students with reading and writing difficulties individually but that it is more common to teach all of the students at once. Finally, the result shows that teachers’ conditions and their working methods have consequences for the students with reading and writing difficulties. For example, the students cannot continue to secondary school, they get psychological problems and there is a risk that the students will face unemployment and poverty. In the long run this may cause a global consequence; that Agenda 2030 will probably not be accomplished.