Studien visar att materialitetsanalys till viss del redan sker i kommunal verksamhet när de upprättar hållbarhetsredovisning. Däremot är denna i många fall mycket ostrukturerad och i vissa fall reflekterar inte kommunerna över att de prioriterar information. Materialitetsanalysen som utfördes av kommunerna visade dels att Agenda 2030-nyckeltalen som är ämnade att användas och implementeras i sin helhet i många fall är svårhanterlig med grund i kommunernas självstyre och unika sammanhang. Vidare visade studien att materialitetsanalysen kan vara användbar för att hitta de nyckeltal bland Agenda 2030-nyckeltalen som faktiskt är användbara för en specifik kommun. Detta eftersom vad som är att anse som materiellt eller inte till största del verkar vara helt beroende på varje enskild kommuns egen uppfattning. Vad som statuerar ett materiellt nyckeltal är alltså mycket beroende på varje enskild kommun. Däremot är det viktigt för kommunerna att nyckeltalet faktiskt går att arbeta med. Huruvida kommunen tidigare haft fram- eller motgångar med nyckeltalet tycks inte vara av någon större vikt. Matrisen låter också kommunerna reflektera kring och analysera nyckeltalen vilket kan utgöra ett gott komplement till nyckeltalen i hållbarhetsredovisningen. Kommunerna är bekanta med Agenda 2030 och vikten av att implementera denna i sin hållbarhetsredovisning. Materialitetsanalysen tillåter detta att ske systematiskt och är användbart för att ta hänsyn till varje kommuns förutsättningar. På så vis närmar sig kommunerna materiella hållbarhetsredovisningar med substans snarare än generella kopior av varandra med intetsägande nyckeltal. Detta innebär också att legitimitetsgapet mot samhället minskas. Explicit tryck i form av lagar för att driva på kommunal hållbarhetsredovisning medför risker. Detta kan bestå av att information tas med för att tillgodose ett lagkrav och inte för att det är materiellt. Materialitetsanalysen har en plats i kommunal hållbarhetsredovisning, detta är möjligt utan att tvinga dit den med lagar. Genom att belysa användbarheten och det värde en strukturerad analys av nyckeltal eller annan information ger hållbarhetsredovisningen kan också en norm bildas som främjar kvalitet framför inställsamhet. / The study shows that materiality analysis to some extent already takes place in municipal activities when they prepare sustainability reports. However, in many cases this is unstructured and in some cases the municipalities do not reflect on the fact that they prioritize information. The materiality analysis carried out by the municipalities showed that the Agenda 2030 key figures that are intended to be used and implemented in their entirety are in many cases difficult to handle and not suitable as a national standard based on the municipalities' autonomy and unique contexts. Furthermore, the study showed that the materiality analysis can be useful for finding the key figures among the Agenda 2030 key figures that are useful for a specific municipality. This is because what is to be regarded as material or not largely seems to be dependent on each individual municipality's own perception. What constitutes a material key figure is thus highly dependent on each individual municipality. On the other hand, it is important for the municipalities that the key figure is operational. Whether the municipality has previously had successes or setbacks with the key figure does not seem to be of any major importance to if it is to be regarded material or not.The matrix also allows the municipalities to reflect on and analyze the key figures, which can be a good complement to the key figures in the sustainability report. The municipalities are familiar with Agenda 2030 and the importance of implementing this in their sustainability report. The materiality analysis allows this to take place systematically and is useful for considering the conditions of each municipality. In this way, the municipalities approach material sustainability reports with substance rather than general copies of each other with bland key figures. Doing this will help the municipal to reduce the legitimacy gap. Explicit pressure in the form of laws to push for municipal sustainability reporting entails risks. This may consist of information being disclosed to satisfy a legal requirement and not because it is material. The materiality analysis has a place in municipal sustainability reporting, and it can take this without being forced to do so by laws. By highlighting the usefulness and the value that a structured analysis of key figures or other information provides in the sustainability report, a norm can also be formed that promotes quality over conformity in municipal sustainability reporting.

The planning of cities and transformation of social, political and economic structures have resulted in open spaces of two types. First, the type of open space that is planned and designed and the second type, that is undesigned. These undesigned open spaces are referred to as leftover spaces. They are unused roof tops, or space under a flyover that is vacant, or spaces behind a building that are unattractive or a parking lot that is empty on weekends. Their nature, appearance and qualities vary from context to context. Some cities are recognizing the untapped potential of these spaces and are working towards revitalizing them. The narrative of a city can change when these spaces are incorporated into the urban fabric of the city. Malmö, as a city with so much industrial history and one in the forefront of sustainable development, is also home to many leftover spaces. These spaces could be a test ground for working towards the Sustainable Development Goals (SDGs). Leftover spaces are also already being recognized for different needs such as temporary uses, artworks, tactical urbanism, environmental design. This thesis maps the types of leftover spaces in the city using different methods and suggests a typology of spaces for the city. Case study examples from Scandinavia and strategies that were inferred from them form the basis of linking these spaces to the SDGs. These leftover spaces are not ‘seen’ by the city and pose various challenges such as ownership, funding and the building traditions of Sweden. This discussion will put Malmö, Sweden and broadly Scandinavia among the other studies done on the realm of leftover spaces.

Det här examensarbetets syfte är att fördjupa kunskap om hur implementering av hållbar utveckling i slöjdämnet i relation till föreskrifter i Läroplanen för fritidshem och grundskola(Skolverket, 2022). Arbetets frågeställningar är: Hur beskriver textillärare sin undervisning i hållbar utveckling? Samt vilket undervisningsinnehåll finns i textilslöjden som kan kopplas till hållbar utveckling? Som metod har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med sex legitimerade textillärare som undervisar på högstadiet. Hållbar utveckling är inget nytt inom slöjdämnet, men hösten 2022 trädde den nya läroplanen (Lgr22) i kraft, och i den har hållbar utveckling fått en mer framträdande roll än i tidigare läroplaner. Ut ifrån vad textillärarna berättade om sin undervisning utkristalliserades teman, dessa teman är återbruk, material, materiallära och medvetenhet/värderingar (social hållbarhet). Textillärarnas beskrivningar om arbetet med hållbar utveckling i slöjden är varierat, dels hur mycket de arbetar med hållbar utveckling dels med vilka aktiviteter lärarna beskriver som arbete med hållbar utveckling. Samtliga textillärare nämner att de arbetar med återbruk. Resultatet från intervjuerna med textillärarna analyseras med didaktisk teori samt läroplansteori. Alla textillärare berättar att de strävar efter att arbeta med hållbar utveckling i större utsträckning, men uttrycker att de skulle vilja ha fortbildning och mer tid till att planera undervisningen.

Ett av miljörättens största dilemman är att uppnå hållbar utveckling. FN:s handlingsplan Agenda 2030 är med sina 17 globala mål vägledande på området. Att utföra hållbarhetsarbete och hållbarhetsrapportera om sin påverkan på miljön är ett sätt för företag att bidra till uppfyllelsen av miljömålen i Agenda 2030. I Årsredovisningslagen finns en samlad reglering som stadgar om och hur företag ska hållbarhetsrapportera, och redan år 2023 kan kraven skärpas om det nya EU-direktivet, Corporate Sustainability Reporting Directive, genomförs enligt plan. En liknande reglering om hållbarhetsrapportering existerar dock inte för det offentliga. Två svenska myndigheter har, utifrån skillnaden mellan hållbarhetsregleringens existens för företag och det offentliga, uttalat sig olika om betydelsen av en samlad reglering för hållbarhetsarbetets framgång. Därmed är det intressant att undersöka den befintliga regleringen för hållbarhetsrapportering i relation till Agenda 2030. Särskilt intressant är klimatmål nummer 13 eftersom miljön är det område som företag generellt har stor inverkan på. Hur relaterar egentligen regleringen för hållbarhetsrapportering till klimatmålet? Kommer det nya EU-direktivet påverka hur de relaterar till varandra? Ger detta fog för myndigheternas olika uppfattningar om vikten av att ha en samlad hållbarhetsreglering för det offentliga? Dessa funderingar ska söka besvaras i studien med hjälp av rättsdogmatisk och rättsanalytisk metod.

Onödigt matavfall, så kallat matsvinn, är ett stort samhällsproblem idag. Enligt de globala hållbarhetsmålen, Agenda 2030, ska matsvinnet halveras fram till år 2030. Tidigare forskning visar att det finns olika skäl till att människor slänger mat. Denna studie har undersökt vad vuxna personer uppger för orsak till att de slänger mat samt hur mycket de uppskattar att de slänger och om det skiljer sig mellan kvinnor och män. Dessutom har studien undersökt om det finns ett samband mellan inställning till, och kunskap om, matlagning och om man vill ändra mängden maten man slänger. Genom en kvantitativ utformad enkätstudie samlades data in ifrån 107 svensktalande vuxna över 18 år. Deltagarna fick svara på anledningar till matsvinn om deras inställning till och kunskap om matlagning samt mängden matsvinn från olika livsmedelsgrupper. Resultatet visade att frukt, grönsaker och rotfrukter var de livsmedelsgrupper som oftast bidrog till matsvinn. Reslutatet visade också att det inte fanns några signifikanta samband mellan vilja att ändra mängden matsvinn och deltagarnas vana, intresse och kunskap om matlagning. Det fanns inte heller några signifikanta skillnader i uppskattad mängd matsvinn mellan män och kvinnor. Dessa resultat stödjer därmed inte tidigare forskning som hittat att demografiska faktorer som kön kan förklara mängden matsvinn. För att minska matsvinn krävs det en kombination av informationskampanjer, utbildning och medvedenhet för att minska orsakerna till matsvinn.

Urbanisation has affected cities and municipalities in different ways where planning for sustainable development has become more important. The need for greener thinking is radically shown in UN: s global environmental goals where the greenhouse effect is assumed to have a big impact on society. Therefore, Agenda 2030 has chosen to involve more levels of society in form of putting bigger responsibility on countries regions and municipalities. With the new global goals of Agenda 2030 every country must contribute in the best way possible. For this thesis was goal 11, sustainable development, chosen to examine the workflow and value in the Swedish municipality Umeå, Borås and Lund. With a higher requirement for municipalities to implement the new goals in their already existing plan can barriers appear without good planning. By studying municipalities ability to adapt to new global goals, interesting views can be discussed. By this form of study, we can therefor draw a conclusion of how the implementation of the global goals from Un is working in Swedish municipalities.

Background: The market of sustainable investments is immature. As a result, there are problems with standardisation and information asymmetry. The United Nations has developed 17 global goals that must be achieved before year 2030. Therefore, it is of interest to examine if the global goals are used in asset management today and whether the global goals could contribute to reduce the recently mentioned problems. Aim: The purpose of this study is to examine how the 17 global goals created by the United Nations can be integrated with sustainable asset management as well as how they are used today. The study will also explore the problematics regarding standardisation of sustainability in the Swedish financial market and the information asymmetries that appears as a result of this. Completion: To fulfil the aim of the study, a qualitative method has been used. A document study of the 17 global goals of the United Nations has been conducted to constitute the base of the interview guide that was used during the six interviews held with sustainability experts. The interviews were held with representatives from three government-owned corporations and three from privately-owned corporations to acquire a broader perspective within the subject. Conclusion: The 17 global goals of the United Nations are vaguely integrated in the financial market. To increase the integration, industry standards, industry definitions as well as awareness-raising activities based on the global goals should be developed. Furthermore, the study has identified the lack of reporting of sustainability data from companies, which constrains the integration of the global goals in the financial market. There is also a prevalent information asymmetry where the 17 global goals could contribute with knowledge to ease the problematics. / Bakgrund: Marknaden för hållbara investeringar är relativt omogen. Till följd av detta finns det problematik med standardisering och informationsasymmetrier på den hållbara kapitalmarknaden. FN har tagit fram 17 globala mål som ska vara uppnådda år 2030. Därav är det av intresse att undersöka om FN:s 17 globala mål används i kapitalförvaltningen i dagsläget samt huruvida målen skulle kunna bidra till att minska den ovannämnda problematiken. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur FN:s 17 globala mål kan integreras med hållbar kapitalförvaltning samt huruvida målen används idag. Studien kommer även undersöka problematiken gällande standardisering av hållbarhet och de informationsasymmetrier som uppstår till följd av detta på den svenska hållbara kapitalmarknaden. Genomförande: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts, där sex intervjuer med hållbarhetsexperter har genomförts. En dokumentstudie av FN:s 17 globala mål utfördes tidigt för att ligga som grund för den intervjuguide som utvecklades inför intervjuerna. Intervjuerna hölls med representanter från tre statliga bolag och tre privata bolag för att erhålla ett bredare perspektiv inom ämnet. Slutsats: Studien har kommit fram till att FN:s 17 globala mål är svagt integrerade på den hållbara finansmarknaden. För att öka integrationen bör det utvecklas branschstandarder, branschdefinitioner och kunskapshöjande aktiviteter utifrån FN:s 17 globala mål. Slutligen har studien identifierat att bristen på rapportering av hållbarhetsdata från företag begränsar denna integration samt att det råder en informationsasymmetri där FN:s 17 globala mål kan bidra med kunskap för att minska problematiken.

Problemformulering År 2015 beslutade FN om en ny universell hållbarhetsplan, vid namn Agenda 2030, som syftar till att förbättra de sociala, ekonomiska och miljömässiga förhållanden som råder i världen. Enligt EU-kommissionen ska CSR-arbete ledas på initiativ av företaget. Det här skapar en intressekonflikt mellan företag och de mål som FN satt upp i Agenda 2030 då vissa menar att ansvar för hållbar utveckling inte ska, eller ens kan, ligga på företaget. Sverige anses idag ligga i framkant när det gäller frågor som berör mänskliga rättigheter och demokrati, men för att kunna nå de ambitiösa målen i Agenda 2030 krävs ytterligare ansträngning. Då vi hävdar att näringslivets ansvar har ökat i takt med samhällsutvecklingen, innehar företagen en central roll för uppfyllandet av Agenda 2030. Utan förståelse och vilja, från företagens sida, att ta ansvar för hållbar utveckling tror vi det kommer vara närmast omöjligt att nå målen i Agenda 2030. Därför anser vi att det är viktigt att undersöka ifall Agenda 2030 leder till en större förståelse och vilja för vad företagen behöver göra för att uppnå hållbarhetsmålen. Forskningsfrågor Vad karaktäriserar och motiverar svenska energiföretags CSR-arbete idag? Vad influerar svenska energiföretags CSR-arbete idag? Har Agenda 2030 förändrat eller påverkat synen på ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar hos svenska energiföretag? Om ja: Hur har Agenda 2030 förändrat eller påverkat synen på ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar hos svenska energiföretag? Om nej: Varför har Agenda 2030 inte förändrat eller synen på ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar hos svenska energiföretag? Har Agenda 2030 förändrat eller påverkat CSR-arbetet hos svenska energiföretag? Om ja: Hur har Agenda 2030 förändrat eller påverkat CSR-arbetet hos svenska energiföretag? Om nej: Varför har Agenda 2030 inte förändrat eller påverkat CSR-arbetet hos svenska energiföretag?  Syfte Studien syftar till att undersöka hur svenska företag inom energisektorn arbetar för hållbar utveckling och vad som influerar deras hållbarhetsarbete. Vidare är syftet med studien även att utreda i vilken utsträckning företagens CSR-arbete har anpassats till deglobala mål som FN beslutat om i Agenda 2030. Resultat Studien har förklarat vad som karaktäriserar, motiverar och influerar svenska energiföretags CSR-arbete. Vidare har studien beskrivit hur företagens syn på samhällsansvar och CSR-arbete har förändrats efter Agenda 2030s införande. Resultatet från studien visar att samtliga fallföretag utformar sitt hållbarhetsarbete utifrån tre dimensioner; ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Motivationen till att ta ansvar kommer från dels ett självdrivet intresse, men också då många av företagen beskriver att hållbarhetsarbete är nödvändigt för företagets långsiktiga lönsamhet och överlevnad. Olika intressentgrupper påverkar fallföretagen på olika sätt och uttrycker olika förväntningar på företagen. De mest framstående intressentgrupperna är dock ägare, medarbetare och kunder. Studien fann att varken företagens syn på samhällsansvar eller deras CSR-arbete har förändrats till följd av Agenda 2030. Det som många av fallföretagen uttryckte var dock att de såg många fördelar med Agenda 2030 och att företag generellt förmodligen får hjälp av agendan när de utformar sitt CSR-arbete. Kunskapsbidrag Studien har ämnat öka förståelsen för hur svenska energiföretag arbetar med CSR i syfte att uppnå hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Målsättningen är att öka intresset och inspirera andra svenska företag till att satsa mer på CSR-arbete, samt bättre förstå sitt bidrag till hållbar utveckling. Genom att undersöka hur Agenda 2030 har förändrat eller påverkat energiföretagens CSR-arbete är ambitionen att hjälpa de företag som vill eller försöker implementera CSR-arbete i sin organisation, i syfte att bidra till hållbar utveckling. / Problem discussion By 2015, the UN decided on a new universal sustainability plan, called Agenda 2030, which aims to improve the social, economic and environmental conditions in the world. According to the EU Commission, CSR work is conducted on the initiative of the company. This creates a conflict of interest between companies and the goals set by the UN in Agenda 2030, as some argue that responsibility for sustainable development should not, or even may, lie on the company. Sweden is now considered to be at the forefront of issues relating to human rights and democracy, but in order to achieve the ambitious goals of Agenda 2030 further efforts are required. As we argue that the responsibility of business and industries has increased in line with the development of the society, companies have a key role to play in fulfilling Agenda 2030. Without a understanding and willingness of companies to take responsibility for sustainable development, we believe it will be impossible to achieve the goals of Agenda 2030. Therefore, we consider it important to investigate if Agenda 2030 leads to a greater understanding and willingness for what businesses need to do to achieve the sustainability goals. Research questions What characterizes and motivates Swedish energy companies' CSR work today? What influences Swedish energy companies' CSR work today? Has Agenda 2030 changed or influenced the view of economic, social and environmental responsibility of Swedish energy companies? If yes: how has Agenda 2030 changed or influenced the view of economic, social and environmental responsibility of Swedish energy companies? If no: why has Agenda 2030 not changed or influenced the view of economic, social and environmental responsibility of Swedish energy companies? Has Agenda 2030 changed the CSR work of Swedish energy companies? If yes: how has Agenda 2030 changed the CSR work of Swedish energy companies? If no: why has Agenda 2030 not changed the CSR work of Swedish energycompanies? Aim The aim of the study is to examine how Swedish companies within the energy sector work for sustainable development och what influences their sustainability efforts. Furthermore, the aim of study is also to investigate to what extent the companies CSR work has been adapted to the global sustainability goals decided by the UN in Agenda 2030 Results The study has explained what characterizes, motivates and influences the Swedish energy company's CSR work. Furthermore, the study has described how companies' views on CSR and sustainability have changed since the introduction of Agenda 2030. The result of the study shows that all fallopian companies base their sustainability work on three dimensions; economic, social and environmental sustainability. The motivation to take responsibility comes from a self-driven interest, but many of the companies also describes that sustainability work is necessary for the company's long-term profitability and survival. Different stakeholders affect the companies in different ways and express different expectations on the companies. However, the most prominent stakeholders are owners, employees and customers. The study found that neither companies' view of social responsibility nor their CSR work has changed as a result of Agenda 2030. However, what many of the companies said were that they saw many benefits of Agenda 2030 and that companies are generally likely to be helped by the agenda when they design their CSR work. Science contributions The study aims to increase the understanding of how Swedish energy companies work with CSR in order to achieve the sustainable development goals of Agenda 2030. The aim is to increase interest and inspire other Swedish companies to invest more in CSR, as well as better understand their contribution to sustainable development. By examining how Agenda 2030 has changed or affected the energy company's CSR work, the ambition is to help those companies that want to or are trying to implement CSR in their organization, in order to contribute to sustainable development.

Idag eftersträvar institutioner på olika nivåer i samhället parallellt bättre kvalitet på den naturliga miljön. Internationella organisationer, riksdag, länsstyrelser och kommuner sätter upp miljö- och hållbarhetsmål, uppföljningsplaner baserade på mätbara indikatorer, samt redovisar sitt arbete på olika sätt. Från de högsta instanserna på internationell nivå ner till de lägsta på lokal nivå är kedjan lång och det kan vara svårt att nå sammanlänkade resultat. På kommunal nivå finns ett stort intresse att formulera lokala miljö- och hållbarhetsmål, men det saknas fasta riktlinjer för hur detta bör gå till. Följaktligen har kommuner förhållit sig olika till olika globala, nationella och regionala mål. Detta arbete syftade till att ta fram en modell för lokal målformulering och uppföljning med förankring till högre instanser. Denna modell avsågs i sin tur vara ett komplement till de verktyg som finns idag. Fokus i detta arbete låg på indikatorval. Vidare genomfördes en fallstudie genom att undersöka hur Bodens kommuns redan antagna lokala vattenrelaterade miljömål följde den framtagna modellen och assistera deras arbetet i uppföljningen genom att välja mätbara indikatorer. Metoden till arbetet utgjordes av en dokument- och litteraturstudie tillsammans med en fallstudie. Med information från vetenskapliga artiklar från databaser som Scopus, Science citation index, Social science citation index, Academic search premier och Business source premier tillsammans med besök på statliga myndigheters websidor med tillgång till offentliga dokument, kunde litteratur hittas som svarade mot syftet. Resultatet av studien blev en modell baserad på litteraturstudien som testades i fallstudien, med fokus på vattenrelaterade miljömål. Bodens kommuns målformuleringar länkade bra uppåt till högre målinstansers formuleringar, främst till de nationella miljökvalitetsmålen.   Indikatorer som valdes till fokusområde vatten var för Bodens första delmål ”Andel kommunala vattentäkter med vattenskyddsområde (%)”. För det andra delmålet om kartläggning av läckage för näringsämnen till Bodensjöarna föreslogs indikatorn ”Gjord kartläggning eller inte (Ja/Nej/Delvis)”. Det tredje delmålet avsåg en plan för att minska utsläppen från avlopp till Bodensjöarna och fick den föreslagna indikatorn ” Framtagen plan eller inte (Ja/Nej/Delvis)”. För det sista målet gällande synkronisering av Bottenvikens vattendistrikt förvaltningsarbete föreslogs de två indikatorerna ”Uppnådd God ekologisk status i Bodensjöarna” samt ”Halten totalfosfor ska inte överstiga den teoretiska målhalten”. I resultatet finns även ett exempel på visualisering av uppföljningen, med ett diagram för totalfosfor med tillhörande beräknad teoretisk målhalt för att bidra till att uppnå God ekologisk status i Svartbyträsket. Slutsatsen från studien var att de mål som Bodens kommun hade formulerat visades ha en bra förankring i målformuleringarna till det nationella steget i målhierarkin. Däremot hade uppföljningsarbetet underlättats om Bodens kommun hade fastställt indikatorer samtidigt som målen formulerades. Vidare har Bodens kommun uppmärksammat belastade lokala system i enlighet med teorin för de planetära gränserna då många mål behandlar belastningen av näringsämnen till Bodensjöarna. Om kommuner kan förankra sina miljö- och hållbarhetsmål mer till regionala, nationella och globala instansers mål går det att skapa ett mer enhetligt arbete då samma mål eftersträvas och samma indikatorer mäts, vilket kan leda till att fler mål uppnås. Samtidigt är det viktigt att arbetet alltid anpassas efter lokala förutsättningar och tillåter prioriteringar efter egna behov. Arbetet med fallstudien visade att den föreslagna modellen med fördel kan användas vid formulering av kommunala miljömål.

Agenda 2030 är en gemensam handlingsplan som tagits fram av Förenta Nationernas (FN) medlemsländer för att uppnå hållbar utveckling. Målsättningen är att de globala målen ska vara uppnådda till år 2030, men för att visionen ska bli verklighet krävs det att alla aktörer tar sitt hållbarhetsansvar. Därmed är det nödvändigt att företagen utvecklar nya verktyg och processer som bidrar till en hållbar utveckling. Tidigare forskning visar att implementeringen av hållbarhet i verksamhetsstyrningen är komplex, därför är det av betydelse att utveckla kunskapen kring implementeringen av Agenda 2030 hos en aktör som har ett betydande inflytande på den hållbara utvecklingen. Syftet med studien är att tydliggöra hur och varför banksektorn implementerar Agenda 2030 i verksamhetsstyrningen. Studiens teoretiska syfte är att visa hur incitamenten till CSR bidrar till en hållbar verksamhetsstyrning. Således avser studien att bidra till den kunskapsutveckling som är nödvändig kring bank-sektorns CSR-arbete för uppnåendet av de globala målen. För att uppnå syftet har studien undersökt fem olika banker i Värmland utifrån en kvalitativ forskningsansats. Med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer har bankernas implementering av Agenda 2030 i verksamhetsstyrningen undersökts. Studien visar att incitamenten för att implementera hållbarhet och Agenda 2030 i verksamhetsstyrningen har förändrats. De mest centrala drivkrafterna för ett hållbart agerande är påtryckningar från intressenter, en fråga om överlevnad, erhållande av legitimitet liksom ett eget ansvarstagande. Vidare indikerar studien att Agenda 2030 till viss del är implementerad i banksektorns hållbara verksamhetsstyrning. De styrmedel som främst inkluderar Agenda 2030 är planering, cybernetisk styrning och administrativ styrning. Däremot används inte belönings- och bonussystem för att uppmuntra till ett hållbart agerande, utan studien visar snarare på att kulturstyrning bör användas för att påverka medarbetarnas beteende. För att hållbarhet och Agenda 2030 ska bli en del av kärnverksamheten är det därmed nödvändigt att utveckla och förändra kulturstyrningen. Studien visar att hållbar utveckling och uppnåendet av Agenda 2030 uppnås när företagens hållbarhetsarbete fortlöper och kontinuerligt förbättras. / Agenda 2030 is a joint action plan developed by the member states of the United Nations (UN), in order to reach sustainable development. The ambitions are that the Sustainable Development Goals (SDGs) should be reached by 2030, but everyone needs to work together to make that happen. Therefore, companies must develop new tools and processes to contribute to sustainable development. Previous research shows that the implementation of sustainability in the operations management is complex. Hence, it is of great importance to create knowledge about the implementation of Agenda 2030 for an actor that plays a significant part of the sustainable development. The aim of this study is to clarify how and why the banking sector implements Agenda 2030 in their operations management. The theoretical aim is to show how incentives of CSR contributes to sustainable operations management. Therefore, this study contributes to developing the knowledge necessary for the banking sector, in order to reach the SDGs through their work with CSR. To fulfill the purpose, five different banks in Värmland have been investigated through a qualitative research approach. Throughout ten semi-structured interviews, the implementation of Agenda 2030 in the operations management of the banks have been investigated. The study shows that the incentives for implementing sustainability and Agenda 2030 in the operations management have changed. The most crucial incentive for sustainable actions is instigations from stakeholders, a matter of survival, obtaining legitimacy as well as the company’s own responsibility. Further, the study indicates that Agenda 2030 is partly implemented in the banking sector’s sustainable operations management. The controls that mainly include Agenda 2030 are planning, cybernetic control and administrative control. However, rewards and compensations are not used in the banking sector to encourage sustainable actions. In this regard, cultural control should be used in order to affect the behaviour of the employees. For sustainability and Agenda 2030 to be a part of the core business, is it crucial to develop and change the cultural control. This study shows that sustainable development and achievement of Agenda 2030 are completed when the sustainability of the companies continually is improved.