Bakgrund: Världshälsoorganisationen (WHO) förespråkar ett hälsofrämjande arbete för att stärka hälsan för utsatta grupper. Arbetet inkluderar människor med funktionshinder och rätten till grundläggande rättigheter för allas lika värde. Helm är en ideell organisation verksamma i Egypten med syfte att öka medvetenheten om funktionshinderområdet och inkludera målgruppen i hela samhället, i relation till en av Agenda 2030’s grundprinciper om att inte lämna någon utanför.   Syfte: Syftet med studien är att beskriva medarbetarnas erfarenheter kring hur den egyptiska organisationen Helm arbetar med hälsofrämjande strategier för att stärka hälsan för människor med funktionshinder.   Metod: En kvalitativ metod tillämpades med en induktiv ansats som strävat efter att finna likheter med teorier som berör organisationens arbete. Ett målstyrt urval på fem medarbetare som arbetar inom organisationen Helm intervjuades med en framtagen semistrukturerad intervjuguide. Det framkomna materialet analyserades med en manifest innehållsanalys.   Resultat: Multipla strategier som vägledande princip inom det hälsofrämjande arbetet tillämpades av Helm. En kombination av strategier om en helhetssyn för kunskapsspridning, inkludering och ett bottom-up perspektiv i självförstärkande syfte för personer med funktionshinder ingick i det strategiska folkhälsoarbetet. Samhällets attityder om målgruppen, implementering om lagar och policyer samt infrastrukturella faktorer upplevdes försvåra inkluderingsarbetet. Genom ett tvärsektoriellt arbete fann medarbetarna partnerskap och samverkan som underlättande faktorer. Organisationen har Agenda 2030 som riktmärke om att inte lämna någon utanför och på sikt uppnå hållbarhetsmål 10 om Minskad ojämlikhet.   Slutsats: Genom att stärka egenmakten för personer med funktionshinder kombinerat med det nära samarbete om myndigheter och institutioner underlättar arbetet om kunskapsspridning för ökad medvetenhet i samhället. / Background: World Health Organization (WHO) advocates health promotion to strengthen the health of vulnerable groups. This includes equal value and basic human rights to all, including people with disabilities. Helm is a non-governmental organization operating in Egypt. Helm’s work in Egypt aims at raising awareness concerning the disability area and including people with disabilities throughout the society, in relation to one of Agenda 2030's core principles of leaving no one behind.   Aim: The aim of the study is to describe employees experiences of how the Egyptian organization Helm works with health promotion strategies to strengthen the health of people with disabilities.   Method: A qualitative method was applied throughout the study with an inductive approach to find similarities with theories that correlates with the organizations strategic work. A targeted controlled sample of five employees working within the organization Helm were interviewed with a pre-formed semi-structured interview guide. The resulting material was analyzed using a manifest content analysis.   Results: Multiple strategies as a guiding principle in the health promotion work were applied by Helm. A combination of strategies on a holistic view of raising awareness through knowledge dissemination, working with inclusion and an empowering bottom-up perspective were included in the strategic work. Society's attitudes about the target group, implementation of laws and policies, as well as infrastructural factors, were found to aggravate the inclusion work. Helm’s employees found partnerships and cooperation as facilitating factors through cross-sector collaboration,. Agenda 2030’s principle of “leaving no one behind” inspires Helm in the long term to aspire achieving sustainability goal number 10 on reduced inequalities.   Conclusion: By strengthening the empowerment for people with disabilities in combination with close collaborations of higher ministries, facilitates the organizations aim of raising awareness through knowledge dissemination.

Sammanfattning   Titel: Relationen mellan ledarskap och hållbarhet i svenska kommuner. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Latifa Aitattaleb & Karin Östling Handledare: Daniella Fjellström Datum: 2022 - juni   Syfte: Syftet med undersökningen är att skapa förståelse för hur Sveriges kommunala organisationer arbetar med hållbarhet och relevansen av CSR, samt att bidra till ökad kunskap inom den offentliga sektorn om hållbarhet och Agenda 2030. Detta syfte besvaras med hjälp av följande forskningsfrågor; Hur påverkar ledarskapet hållbarhetsarbetet i svenska kommuner? På vilket sätt är CSR relevant inom kommunal verksamhet? samt Hur arbetar svenska kommuner med Agenda 2030 i sitt hållbarhetsarbete?   Metod: Forskningen består av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomförda på nio respondenter från åtta olika kommuner med befattningar med ledarroll. De semistrukturerade intervjuerna innehöll frågor som berörde ledarskap, hållbarhet samt Agenda 2030.   Resultat och slutsats: Resultatet visar att ledare inom offentlig organisation har en påverkan i engagemang och medvetenhet inom hållbarhetsfrågor genom sitt ledarskap, vilket kan stärkas genom att praktisera en etisk ledarstil. Termen CSR förekommer inte i den offentliga sektorn eftersom dess kärnverksamhet redan syftar på att öka samhällsnyttan lokalt. Resultaten visade även att kommuner aktivt arbetar med att integrera Agenda 2030 genom olika styrdokument och strategier samt deltagande i Glokala Sverige.    Examensarbetets bidrag: Denna studie har bidragit till fördjupad kunskap om hur landets kommuner arbetar med hållbarhet i allmänhet och Agenda 2030 i synnerlighet. Den stärker tidigare studier och bidrar dessutom med att ge en bredare, aktuell insikt hur det aktiva arbetet med hållbarhet genom ledarskap praktiseras i den offentliga sektorn.    Förslag till fortsatt forskning: För att kunna få ytterligare infallsvinklar så föreslår vi att gruppintervjuer genomförs under samma tema inom offentlig sektor, där en grupp representerar ledning och en styrelse, för att utmynna än mer förståelse och kunskap i ämnet. / Abstract   Title: The relationship between leadership and sustainability in Swedish municipalities. Level: Bachelor's degree in the subject Business Administration Authors: Latifa Aitattaleb & Karin Östling Supervisor: Daniella Fjellström Date: 2022 - June   Aim: The purpose of the survey is to create an understanding of how Sweden's municipal organizations work with sustainability and the relevance of CSR, and to contribute to increased knowledge in the public sector about sustainability and Agenda 2030. This purpose is answered with the help of the following research questions; How does leadership affect the sustainability work in Swedish municipalities? In what way is CSR relevant in municipal activities? and How do Swedish municipalities work with Agenda 2030 in their sustainability work?   Method: The research consists of a qualitative study with semi-structured interviews conducted on nine respondents from eight different municipalities with positions that have leadership roles in different areas. The semi-structured interviews included questions related to leadership, sustainability and Agenda 2030 through various governing documents and strategies as well as participation in Glokala Sverige.   Result and conclusions: The result of this study shows that leaders in public organizations have an influence in commitment and awareness in sustainability issues through their leadership, which can be strengthened by an ethical leadership style. The term CSR does not occur in the public sector because its core business already aims to increase the benefit to society locally. The results also showed that municipalities are actively working to integrate Agenda 2030 through various governing documents and strategies as well as participation in Glokala Sverige.   Contribution of the thesis: This study has contributed to in-depth knowledge of how the country's municipalities work with sustainability in general and Agenda 2030 in particular. It strengthens previous studies and helps to provide a broader, relevant insight into how active work with sustainability through leadership is practiced in the public sector.   Suggestions for future research: In order to get further perspectives, we propose that group interviews would be conducted under the same theme in the public sector, where a group represents management and a group represents the bord, in order to result in even more understanding and knowledge in the subject.

Hållbarhet är ett begrepp som fått ökad betydelse i samhället på senare tid, då det finns krav på att aktörer ska ta sitt samhällsansvar. Därmed har intresset ökat för hur arbetet kring hållbarhet ska genomföras. Styrning, som innebär åtgärder som görs inom en organisation i syfte att uppnå målen, blir då ett viktigt verktyg i arbetet mot hållbarhet.  Det förekommer begränsad forskning kring hållbarhet inom den offentliga sektor, vilket gör det intressant att studera en region, som är del av den offentliga sektorn Det förekommer viss forskning om styrning mot hållbarhet, men det finns en brist i att studera styrning och hållbarhet som ett gemensamt koncept och orsakerna till de utmaningarna som finns. Tidigare forskning visar därmed att det krävs ökad förståelse för styrning mot hållbarhet inom regioner. Syftet med denna studie är att beskriva hur en region arbetar med styrning mot hållbarhet, dessutom syftar studien till att få en djupare förståelse för vilka utmaningar som kan förekomma i styrningen mot en hållbar organisation. Studien utgörs av en fallstudie av Region Värmland, där datainsamlingen består av sex intervjuer med tjänstepersoner på Region Värmland samt granskning av sju dokument. Studien visar att Region Värmland använder en del olika styrmedel som innehar olika bidragande egenskaper. Däremot ses styrdokument och kommunikation som de centrala styrmedlen. Vidare finns det olika orsaker till att det förekommer utmaningar att integrera de tre hållbarhetsaspekterna. En del av orsakerna hänger samman, men det är svårt att enbart peka på en orsak som påverkar svårigheten att uppnå en integration mellan de tre aspekterna. / Sustainability is a concept that has become increasingly important in society recently, as there are requirements for actors to take their social responsibility. As a result, the work with sustainability has increased. Governance, which involves measures taken within an organization in order to achieve the goals, thus becomes an important tool in the works towards sustainability. There is limited research about sustainability in the public sector, which makes it an interesting field to study. There is some research on governance towards sustainability, but there is a lack of studies of governance and sustainability as a common concept and the reasons for the difficulties that exist. Previous research also shows that a better understanding of governance towards sustainability within regions is required.    The purpose of this study is to describe how a region works with governance towards sustainability and to give an account of the challenges that may occur in the governance towards becoming a sustainability region. The study consists of a case study of Region Värmland, where the data collection consists of sex interviews with officials at Region Värmland and a review of seven documents. The study shows that Region Värmland uses a number of different regulatory documents, which have different contributing characteristics. On the other hand, the study shows that regulatory documents and communication are seen as central instruments. Furthermore, there are various reasons why there are challenges in integrating the three sustainability aspects. Some of the causes are interconnected, but it is difficult to choose only one cause that affects the difficulty of achieving an integration between the three aspects.

Climate change and its impacts are currently affecting countries all around the world. Sweden is facing an increased risk of landslides, floods and a rising sea level that will cause major damage to infrastructure in the future. Sustainable Development Goal number 13 aims to mitigate these risks and others by strengthening different climate adaptation systems and reducing human impact on the environment. The overall purpose of this study was to investigate Sweden’s commitment to goal 13 and review the progress so far. In addition, it aimed to identify what national climate initiatives are in place and how integrated the goal is at the local level. Through official documents from the Swedish government and the United Nations, scientific research articles, and interviews with involved actors at the local level, a detailed overview of Sweden’s work on sustainable development goal 13 was produced. The research showed that Agenda 2030 and Sustainable Development Goal 13 are well integrated in the different levels of governance, and recent initiatives are leading Sweden in the right direction to reaching the different targets set by the goal. However, certain areas within Sweden’s climate work seem to still lack proper guidance and will require changes in the near future if more progress is to be made. Consumption-based emissions produced outside of Sweden’s borders remain high, a specific national climate scenario has not been elaborated and municipalities sometimes appear to lack the necessary resources and support to effectively plan for climate change. In addition, it became apparent that the sub targets for goal number 13 in some cases did not have clear indicators. This ultimately limited to what extent Sweden’s progress could be identified and measured with respect to these targets. / Klimatförändringen påverkar för närvarande länder runt om hela världen. Sverige står inför en ökad risk för jordskred, översvämningar och en stigande havsnivå som kommer att orsaka stora skador på infrastrukturen i framtiden. Mål 13 för hållbar utveckling siktar på att mildra konsekvenserna genom att stärka olika klimatanpassningssystem och minska människors påverkan på miljön. Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka Sveriges engagemang för mål 13 och framstegen hittills. Dessutom skulle studien identifiera vilka nationella klimatinitiativ som fanns och hur integrerat mål 13 var på lokal nivå. Genom officiella dokument från den svenska regeringen och FN, vetenskapliga forskningsartiklar, och intervjuer med involverade aktörer på lokal nivå, producerades en detaljerad översikt av Sveriges arbete med hållbarhetsmål 13. Forskningen visade att Agenda 2030 och mål 13 är väl integrerade i de olika nivåerna. Med de initiativ som nyligen genomförts verkar Sverige vara på väg i rätt riktning för att uppnå de olika delmålen under hållbarhetsmål 13. Vissa områden inom Sveriges klimatarbete förefaller dock fortfarande sakna lämplig vägledning och kan komma att kräva förändringar inom en snar framtid om mer framsteg ska kunna uppnås. Konsumtionsbaserade utsläpp producerade utanför Sveriges gränser är fortfarande höga, ett specifikt nationellt klimatscenario har inte utarbetats och kommuner anser sig ibland sakna nödvändiga resurser och stöd för att effektivt planera för klimatförändringar. Dessutom försvårades arbetet på lokal nivå av att delmålen för mål nummer 13 i vissa fall inte hade tydliga indikatorer. Detta begränsade i slutändan i vilken utsträckning Sveriges framsteg kunde identifieras och mätas med avseende på dessa mål.

Bakgrund: Hållbar utveckling är en högaktuell och väsentlig del för den gemensamma framtiden. I Sverige är den kommunala sektorn en av de främsta aktörerna för dess uppfyllelse. Genom appliceringen av Agenda 2030 inom prestationsstyrningen möjliggörs prioritering och utvärdering av de kommunala hållbarhets insatserna.  Syfte: Denna studie tolkar fyra kommuners redogörelse av Agenda 2030 genom att studera hur agendan genomsyrar kommunens vision och styrning. Vidare åskådliggörs kommunernas prestationsstyrning mot Agenda 2030 genom en analys av prestationsmått. Metod: Data insamlades genom dokumentanalyser och semistrukturerade intervjuer.  Slutsats: Agenda 2030 är implementerad efter kommunernas redan befintliga styrning. Tre av fyra kommuner visade en anpassning till agendan, istället för att begränsas till agendans ramar. En av fyra kommuner applicerade agendan generellt i sin vision och redogjorde inte för lokala utmaningar, därmed förblir Agenda 2030 ett värdegrundskoncept inom styrningen. Studien upptäckte vidare att två av fyra kommuner valt att utforma kommunala delmål som förankrats i agendan, vilket gav en djupare förståelse för dess implementering. Måtten varierade kommunerna emellan. En av kommunerna hänvisade till standardiserade mätvärden för agendan medan två andra utformade mätsystem baserat på egna mått hämtade från den gemensamma databasen. Det egna mätsystemet jämför ett antal liknande kommuners data, vilket är mer konkret än förhållningen till databasens stadardierade värden. Det upptäcktes även en brist på prestationsmått för två av agendans sjutton mål, vilket lett tre av fyra kommuner till att utelämna dessa mål eller som i det fjärde fallet utformat egna bedömningar. Kommunernas respondenter uttrycker en avsaknad av specifika prestationsmått i databasen samt svårigheten med mätning av grupper i samhället till följd av regleringar. / Background: Sustainability is essential for a common future. Local municipalities are one of the main actors in Sweden for its fulfilment. The application of Agenda 2030 in Performance Management enables the prioritisation and evaluation of municipal sustainability initiatives. Purpose: The study interprets four reports on Agenda 2030 regarding how the agenda characterises the municipalities' vision and management. Furthermore, the Performance Management towards the agenda is illustrated by an analysis of performance measurements. Method: Data were collected through document analysis and semi-structured interviews. Conclusion: Agenda 2030 is implemented according to the municipalities' already existing management. Three out of four, showed an adaptation, instead of a limitation to the agenda’s framework. One in four municipalities applied an overall vision to the agenda but did not apply it locally, hence the agenda remains as a value​​ based concept in their management. In addition, two out of four municipalities chose to create sub-goals which are anchored to the agenda and provide a deeper understanding of its implementation. The measurements varied between the municipalities. One of them referred to standardised measurement ​​for the agenda, while two others created measurement systems based on specific performance measures. This measurement system compares the data of similar municipalities, which is more tangible than the relation to the database's standardised measures. A lack of performance measurements was found for two of the agenda's seventeen goals, which led the municipalities to omit these goals or to create assessments. The municipalities' expressed a lack of specific performance measurements in the database and the difficulty of measuring groups in society as a result of regulations.

Idag kämpar världen för att uppnå en hållbar utveckling inom de tre grundpelarna, socialt, miljö och ekonomiskt. I ett försöka att få hela världen att arbeta mot en hållbar framtid skapade FN:s medlemsländer Agenda 2030. I Sverige ska alla kommuner arbeta  med agendan, men enligt PwC presenterar inte alla sitt hållbarhetsarbete vilket gjorde det intressant att undersöka dem som gjorde detta.  Studiens syfte var att  öka förståelsen för hur en kommun kan arbeta med att implementera Agenda-2030 i sin verksamhet. För att undersöka syftet och svara på frågeställningarna användes en fallstudie för att få en ökad förståelse hur en kommun arbetar med Agenda 2030. I arbetet framkom en teoretisk modell som försöker visa vilka verktyg verksamhetsstyrningen behöver för att klara av att nå både de globala målen, samt egna mål för att uppnå en hållbar utveckling. Det framkom då att en strategisk implementering behövdes av verksamhetsstyrningen, ett transformationstänk för att förstå förändringen som behövde göras, samt att använda Agenda 2030 för att förstå vad som krävs och visa vad ens bidrag är. Karlstads kommun har arbetat med hållbarhet under längre tid än Agenda 2030 har funnits. På grund av detta har de fortsatt på den redan inslagna vägen och kopplat de globala målen till sina egna mål för att förstå, samt visa vad de bidrar med. Att använda sig av mål som redan är uppsatta för en lokal nivå kan vara fördelaktigt för att göra skillnad där det går. Kommunens arbete har gått till genom att de är delaktiga inom olika projekt, där de försöker skapa ett hållbart samhälle från den individuella invånaren till dem stora företagen. Att få olika externa intressenter att bidra och jobba med hållbarhet istället för att själva ta över det mesta, är någonting kommunen arbetar emot.  Detta för att transformera  sin styrning till att bli mer av en stöttepelare med kunskap om vad som krävs, då de inte alltid besitter resurserna som krävs för att göra allting själva. Resurser är ett hinder kommunen nämner att de har,  vilket de tillsammans med näringslivet och olika projekt,  försöker hitta lösningar  för att komma runt dessa  hinder. Detta arbete visar hur en kommun kan arbeta för att lyckas med implementering av Agenda 2030 i sin verksamhetsstyrning. / The world today stands in front of a big challenge to successfully accomplish sustainable development in the triple bottom line which is society, environmental and economics. The member countries of the UN created Agenda 2030 in an attempt to create a sustainable future. In  Sweden,  every municipality shall work with the agenda, but PwC found that this was not the case according to what the municipalities presented. This made it interesting to investigate municipalities who did present their work with sustainability. The aim with this study was to investigate a municipality that works with implementing Agenda 2030 in their operation management. A case study was chosen to answer the aim and research questions in an attempt to understand how a municipality works with Agenda 2030. A theoretic model was created to show which tools were necessary for the operation management to be able to accomplish a sustainable development. The tools that were deemed necessary were a strategic implementation of the operation management, a transformation in the way of thinking and to use Agenda 2030 to know what needs to be done and show what their contribution is. Karlstad’s municipality had already begun working with sustainability before Agenda 2030 was created.  Therefore,  they have continued to work with their own goals and then integrated the global goals to both show their contribution for themselves and others. To use their own goals that were already customized for a local purpose could be seen as an advantage for making a difference where it can be done. The way the municipality worked to make a difference was through different projects to create a sustainable society, from the big companies to the individual citizen. To get external stakeholders to contribute and work for sustainability instead of doing it all on their own, is something the municipality is working towards. They are transforming their management to become more of a supporting actor with the knowledge, but without having the other necessary resources. They are therefore working with businesses and different projects to get around these obstacles. This study shows how a municipality can succeed with the implementation of Agenda 2030 in their operation management.

The geographical area Eastern Vätterbranterna has since its initiation as a biosphere reserve according to UNESCO's appointment in 2012 worked towards being a model area in which sustainable development can evolve. This has been done from five sustainability perspectives: the ecological, social, economic, the perspective with broad cooperation and the learning perspective. In 2015, the UN General Assembly adopted Agenda 2030 with its seventeen global sustainability goals and associated 169 sub-goals, which the biosphere association Eastern Vätterbranterna then woven into its work. This qualitative interview study has, with the focus on the biosphere association's seven active focus areas, investigated the biosphere association of Östra Vätterbranternas work with Agenda 2030 in collaboration with the Municipality of Jönköpings and its County Government, within the association, and other community actors. Cooperation has stood as a constant point through both interviews and through one of the questions of issue, conclusions can be established that the Östra Vätterbranterna had served to perform better cooperation within themselves. The Municipality of Jönköping and its County Government looks up to the biosphere association's work with Agenda 2030 and raises collaboration between them as a major success factor, but cooperation between the focus areas in the biosphere association has not achieved its full potential. Furthermore, not all of Agenda 2030's global sustainability goals have been included, but it is something that the biosphere association is constantly working on, which continues to develop all the time, and which can be achieved with the help of other community actors. Cooperation is the concept Agenda 2030 advocates for to achieve the goals and the concept that permeates the biosphere association Eastern Vätterbranterna. / Det geografiska området Östra Vätterbranterna har sedan uppstarten som ett biosfärområde enligt UNESCOs utseende 2012 arbetat mot att vara ett modellområde där hållbar utveckling kan rota sig. Detta har de gjort utifrån fem hållbarhetsperspektiv: det ekologiska, sociala, ekonomiska, perspektivet med bred samverkan och det lärande perspektivet. 2015 antog FNs generalförsamling Agenda 2030 med dess sjutton globala hållbarhetsmål och tillhörande 169 delmål, som biosfärföreningen Östra Vätterbranterna därefter har vävt in i sitt arbete. Denna kvalitativa intervjustudie har, med inriktning på biosfärföreningens sju verksamma fokusområden undersökt biosfärföreningen Östra Vätterbranternas arbete med Agenda 2030 i samverkan med Jönköpings kommun och länsstyrelse, inom föreningen, samt andra samhällsaktörer. Samverkan har stått som en stadig punkt genom både intervjustudien och genom frågeställningar har slutsatser kunnat etableras som att Östra Vätterbranterna hade tjänat på att utföra bättre samverkan inom sig själva. Jönköpings kommun och länsstyrelse ser upp till biosfärföreningens arbete med Agenda 2030 och lyfter samverkan som sker mellan dem som en stor framgångsfaktor, men samverkan mellan fokusområdena i biosfärföreningen har inte uppnått dess fulla potential. Sedan har inte alla av Agenda 2030 globala hållbarhetsmål inkluderats, men det är någonting biosfärföreningen ständigt arbetar med, som fortsätter att utvecklas hela tiden och som med hjälp av andra samhällsaktörer kommer kunna uppnås. Samverkan är det koncept Agenda 2030 förespråkar för att kunna nå målen och det koncept som genomsyrar biosfärföreningen Östra Vätterbranterna.

Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett ledarperspektiv få ökad förståelsen för vilka utmaningar organisationskulturen bidrar till vid arbetet med cirkulära affärsmodeller.   Metod: Studien utgår från en hermeneutisk vetenskapstradition med en induktiv ansats. Metoden som tillämpats är kvalitativ och data har samlats in genom 10 semistrukturerade intervjuer för att sedan sammanställas i en tematisk analys. Intervjuer har genomförts med ledare som arbetar med CE och varje respondent har fått en anonymitetskod för att de inte ska kunna identifieras.   Resultat & slutsats: Studien visar att de ledare som vi intervjuat arbetar främst med affärsmodellerna Regenerering, Share och Loop som är kopplade till ramverket ReSOLVE och som respondenterna kallar Förnyelsebar och Återbruka. De främsta barriär och hinder kopplad till organisationskulturen och CE handlar om kunskapshantering och motivation. Studien visar att en ledare kan hantera dessa hinder genom att främja ett öppet klimat och bygga in arbetet med CE som en naturlig del i arbetet. Organisationer med en kultur som har ett externt fokus och där medarbetarnas värderingar ligger i linje med organisationens värderingar främjar arbetet med CE.   Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit med en ökad förståelse för att olika affärsmodeller i ReSOLVE kan ha varierad miljömässig påverkan. Att medarbetare ser ett större perspektiv och att CE är en naturlig del i processen underlättar arbetet med CE. En kundorienterad organisation visar sig också föra arbete med CE framåt. Förslag på fortsatt forskning: För att stärka vår studie ytterligare föreslår vi fortsatt forskning gällande ytterligare perspektiv utöver ledarens syn på arbetet med CE. Vi föreslår också att framtida forskning kan undersöka affärsmodellers påverkan på miljön samt att utveckla forskning kring sambandet mellan en kundorienterad organisation och CE. / Aim: The aim of the study is to increase the knowledge of the challenges that organizational culture contributes to when working with circular business models, based on a leadership perspective.   Method: The study originates from a hermeneutical science tradition with an inductive approach. The method used is qualitative and data has been collected through semi structured interviews and later compiled in a thematic analysis. The interviews have been conducted with leaders working with CE and all of the respondents have been anonymized through anonymity codes.   Result & conclusions: The study indicates that the interviewed leaders primarily use the business models Regenerate, Share and Loop that are linked to the ReSOLVE framework, that the leaders refers to as Renewable and Reusable. Knowledge management and motivation are the main barriers and obstacles associated with the organizational culture and CE. The study shows that the leader can handle these barriers by promoting an open organizational climate and make CE as a natural part of the business. Organizations that have a culture with an external focus and where the employee’s values are in line with the values of the organization facilitates the work with CE.   Contribution of the thesis: The study has contributed to an increased understanding that different ReSOLVE business models can have different environmental effects. A bigger perspective and working with CE as a natural part of the process facilitates the work with CE. A customer-oriented organization have also turned out to foster CE.   Suggestions for future research: In order to further strengthen our study, we propose continued research regarding further perspectives on the work with CE in addition to the leader’s view. We also propose future research to investigate the environmental impact of the business models. And to develop research on the relationship between a customer-oriented organization and the work with CE.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur implementeringen av Agenda 2030 upplevts på en generell nivå och på stadsutvecklingsnivå, med fokus på möjligheter och barriärer. Analysen har skett med hjälp av material från kvalitativa telefonintervjuer har de tre föregångskommunerna inom arbetet med Agenda 2030, Malmö, Uppsala och Växjö. Arbetet med Agenda 2030 bedrivs på kommunerna antingen via en eller flera specifika avdelningar med huvudansvar för frågorna. På en generell nivå hanteras Agenda 2030 som en odelbar helhet i samtliga kommuner och upplevs fungera som ett uppsamlande paraply för hållbarhetsarbetet. Möjligheter för implementeringen på generell nivå är politisk vilja och stöd, förankring i hela organisationen, utbildning och samverkan. Även ett tidigare miljöarbete har setts som en möjlighet för implementering. Kommunerna har upplevt en styrträngsel på generell nivå vilket kan vara en barriär vid implementering av "nya" policys men upplever att Agenda 2030 fungerat som en uppsamlare av de ibland spretiga och motsägande styrdokumenten. På stadsutvecklingsnivån skiljer sig synen på möjligheter och barriärer något åt. Möjligheter för implementering är att integrera Agenda 2030 i översikts- eller detaljplanen som styr kommunens stadsutveckling och barriärerna upplevs vara målkonflikter. Den främsta skillnaden mellan implementering på stadsutvecklingsnivå är att Agenda 2030 inte ses som odelbar utan att prioriteringar anses nödvändigt för att kunna applicera agendan på stadsutvecklingsnivå. På den övergripande nivån har Agenda 2030 en samlande kraft för hållbarhetsarbetet medan Agenda 2030 inom stadsutvecklingen behöver konkretiseras. Det innebär följaktligen prioriteringar av målen som framkallar målkonflikter och ställningstaganden. Inom stadsutvecklingsnivån synliggörs svårigheter med målens förenlighet inom specifika verksamheten och platser. Svårigheterna innebär inte att Agenda 2030 inte är ett bra verktyg för kommunerna, men det visar på att Agenda 2030 inte löser praktiska målkonflikter. / The aim of this essay is to examine experiences of the implementation of Agenda 2030 on a general urban development level, with a focus on obstacles and possibilities. With the help of data gathered through qualitative telephone interviews three front-running municipalities' Malmö, Uppsala and Växjö have been studied. Work with Agenda 2030 has been carried out in the municipalities, either, through one or multiple specific departments that carry the main responsibilities. Agenda 2030 has been handled as an indivisible whole on a general level in all studied municipalities and is perceived as an umbrella for sustainable efforts. Possibilities for implementation on a general level are political intention and support, anchoring within the whole organization, education and cooperation. In addition, earlier environmental work has been considered as a possibility for implementation. The municipalities have experienced congestion of control, on a general level, which might contribute to another obstacle when implementing new policies. However, the municipalities experience that Agenda 2030 functions as a gathering force of the, sometimes, sprawling and contradictory control document. On an urban development level, the view differs on the possibilities and limits. Possibilities for implementation are to integrate Agenda 2030 into the overarching or local planning which regulates the municipality's urban planning and the barriers that emerge are goal-oriented conflicts. The main difference is the view of the indivisibility of Agenda 2030 on a general level, but that priorities are considered necessary in order to apply the policy on an urban development level. On an overall level, Agenda 2030 is a gathering force for sustainability efforts whilst on an urban development level, Agenda 2030 needs concretization. Consequently, what follows is the prioritization of objectives which brings forward conflicts of objective and the need to take a stance. Within the level of urban development, difficulties of making the goals compatible with the specific operation and geographic location. Difficulties does not imply that Agenda 2030 isn´t a positive tool for the municipalities, but it does show that Agenda 2030 will not solve practical conflicts of objectives.

In 2015 the United Nations adopted an action plan named Agenda 2030. The plan contains 17 global sustainable development goals and 169 sub-goals; all of which are aimed towards creating a sustainable future within the spheres of the three cornerstones of sustainability; social, environmental, and economical by the year of 2030.  The aim of this paper is to examine the prerequisites for the Chilean government in implementing the UN's goal number five: reach gender equality. What are their ambitions? What are the biggest challenges? Which strategy does the government have to manage the challenges of the implementation process? The analysis has been conducted through a qualitative field study based on various documents, and is complemented by experts' interviews.   The method used is theory consuming and relies on Lennart Lundquist's implementation theory 'Understand, can and will' (1992).  Lundquist believes that the will is the most important factor for implementing a policy. The Chilean government shows both an understanding of what is needed and the resources that are needed.  The question is, do they possess the will it takes to overcome the obstacles they face?