Idag eftersträvar institutioner på olika nivåer i samhället parallellt bättre kvalitet på den naturliga miljön. Internationella organisationer, riksdag, länsstyrelser och kommuner sätter upp miljö- och hållbarhetsmål, uppföljningsplaner baserade på mätbara indikatorer, samt redovisar sitt arbete på olika sätt. Från de högsta instanserna på internationell nivå ner till de lägsta på lokal nivå är kedjan lång och det kan vara svårt att nå sammanlänkade resultat. På kommunal nivå finns ett stort intresse att formulera lokala miljö- och hållbarhetsmål, men det saknas fasta riktlinjer för hur detta bör gå till. Följaktligen har kommuner förhållit sig olika till olika globala, nationella och regionala mål. Detta arbete syftade till att ta fram en modell för lokal målformulering och uppföljning med förankring till högre instanser. Denna modell avsågs i sin tur vara ett komplement till de verktyg som finns idag. Fokus i detta arbete låg på indikatorval. Vidare genomfördes en fallstudie genom att undersöka hur Bodens kommuns redan antagna lokala vattenrelaterade miljömål följde den framtagna modellen och assistera deras arbetet i uppföljningen genom att välja mätbara indikatorer. Metoden till arbetet utgjordes av en dokument- och litteraturstudie tillsammans med en fallstudie. Med information från vetenskapliga artiklar från databaser som Scopus, Science citation index, Social science citation index, Academic search premier och Business source premier tillsammans med besök på statliga myndigheters websidor med tillgång till offentliga dokument, kunde litteratur hittas som svarade mot syftet. Resultatet av studien blev en modell baserad på litteraturstudien som testades i fallstudien, med fokus på vattenrelaterade miljömål. Bodens kommuns målformuleringar länkade bra uppåt till högre målinstansers formuleringar, främst till de nationella miljökvalitetsmålen.   Indikatorer som valdes till fokusområde vatten var för Bodens första delmål ”Andel kommunala vattentäkter med vattenskyddsområde (%)”. För det andra delmålet om kartläggning av läckage för näringsämnen till Bodensjöarna föreslogs indikatorn ”Gjord kartläggning eller inte (Ja/Nej/Delvis)”. Det tredje delmålet avsåg en plan för att minska utsläppen från avlopp till Bodensjöarna och fick den föreslagna indikatorn ” Framtagen plan eller inte (Ja/Nej/Delvis)”. För det sista målet gällande synkronisering av Bottenvikens vattendistrikt förvaltningsarbete föreslogs de två indikatorerna ”Uppnådd God ekologisk status i Bodensjöarna” samt ”Halten totalfosfor ska inte överstiga den teoretiska målhalten”. I resultatet finns även ett exempel på visualisering av uppföljningen, med ett diagram för totalfosfor med tillhörande beräknad teoretisk målhalt för att bidra till att uppnå God ekologisk status i Svartbyträsket. Slutsatsen från studien var att de mål som Bodens kommun hade formulerat visades ha en bra förankring i målformuleringarna till det nationella steget i målhierarkin. Däremot hade uppföljningsarbetet underlättats om Bodens kommun hade fastställt indikatorer samtidigt som målen formulerades. Vidare har Bodens kommun uppmärksammat belastade lokala system i enlighet med teorin för de planetära gränserna då många mål behandlar belastningen av näringsämnen till Bodensjöarna. Om kommuner kan förankra sina miljö- och hållbarhetsmål mer till regionala, nationella och globala instansers mål går det att skapa ett mer enhetligt arbete då samma mål eftersträvas och samma indikatorer mäts, vilket kan leda till att fler mål uppnås. Samtidigt är det viktigt att arbetet alltid anpassas efter lokala förutsättningar och tillåter prioriteringar efter egna behov. Arbetet med fallstudien visade att den föreslagna modellen med fördel kan användas vid formulering av kommunala miljömål.

Agenda 2030 är en gemensam handlingsplan som tagits fram av Förenta Nationernas (FN) medlemsländer för att uppnå hållbar utveckling. Målsättningen är att de globala målen ska vara uppnådda till år 2030, men för att visionen ska bli verklighet krävs det att alla aktörer tar sitt hållbarhetsansvar. Därmed är det nödvändigt att företagen utvecklar nya verktyg och processer som bidrar till en hållbar utveckling. Tidigare forskning visar att implementeringen av hållbarhet i verksamhetsstyrningen är komplex, därför är det av betydelse att utveckla kunskapen kring implementeringen av Agenda 2030 hos en aktör som har ett betydande inflytande på den hållbara utvecklingen. Syftet med studien är att tydliggöra hur och varför banksektorn implementerar Agenda 2030 i verksamhetsstyrningen. Studiens teoretiska syfte är att visa hur incitamenten till CSR bidrar till en hållbar verksamhetsstyrning. Således avser studien att bidra till den kunskapsutveckling som är nödvändig kring bank-sektorns CSR-arbete för uppnåendet av de globala målen. För att uppnå syftet har studien undersökt fem olika banker i Värmland utifrån en kvalitativ forskningsansats. Med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer har bankernas implementering av Agenda 2030 i verksamhetsstyrningen undersökts. Studien visar att incitamenten för att implementera hållbarhet och Agenda 2030 i verksamhetsstyrningen har förändrats. De mest centrala drivkrafterna för ett hållbart agerande är påtryckningar från intressenter, en fråga om överlevnad, erhållande av legitimitet liksom ett eget ansvarstagande. Vidare indikerar studien att Agenda 2030 till viss del är implementerad i banksektorns hållbara verksamhetsstyrning. De styrmedel som främst inkluderar Agenda 2030 är planering, cybernetisk styrning och administrativ styrning. Däremot används inte belönings- och bonussystem för att uppmuntra till ett hållbart agerande, utan studien visar snarare på att kulturstyrning bör användas för att påverka medarbetarnas beteende. För att hållbarhet och Agenda 2030 ska bli en del av kärnverksamheten är det därmed nödvändigt att utveckla och förändra kulturstyrningen. Studien visar att hållbar utveckling och uppnåendet av Agenda 2030 uppnås när företagens hållbarhetsarbete fortlöper och kontinuerligt förbättras. / Agenda 2030 is a joint action plan developed by the member states of the United Nations (UN), in order to reach sustainable development. The ambitions are that the Sustainable Development Goals (SDGs) should be reached by 2030, but everyone needs to work together to make that happen. Therefore, companies must develop new tools and processes to contribute to sustainable development. Previous research shows that the implementation of sustainability in the operations management is complex. Hence, it is of great importance to create knowledge about the implementation of Agenda 2030 for an actor that plays a significant part of the sustainable development. The aim of this study is to clarify how and why the banking sector implements Agenda 2030 in their operations management. The theoretical aim is to show how incentives of CSR contributes to sustainable operations management. Therefore, this study contributes to developing the knowledge necessary for the banking sector, in order to reach the SDGs through their work with CSR. To fulfill the purpose, five different banks in Värmland have been investigated through a qualitative research approach. Throughout ten semi-structured interviews, the implementation of Agenda 2030 in the operations management of the banks have been investigated. The study shows that the incentives for implementing sustainability and Agenda 2030 in the operations management have changed. The most crucial incentive for sustainable actions is instigations from stakeholders, a matter of survival, obtaining legitimacy as well as the company’s own responsibility. Further, the study indicates that Agenda 2030 is partly implemented in the banking sector’s sustainable operations management. The controls that mainly include Agenda 2030 are planning, cybernetic control and administrative control. However, rewards and compensations are not used in the banking sector to encourage sustainable actions. In this regard, cultural control should be used in order to affect the behaviour of the employees. For sustainability and Agenda 2030 to be a part of the core business, is it crucial to develop and change the cultural control. This study shows that sustainable development and achievement of Agenda 2030 are completed when the sustainability of the companies continually is improved.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen (WHO) förespråkar ett hälsofrämjande arbete för att stärka hälsan för utsatta grupper. Arbetet inkluderar människor med funktionshinder och rätten till grundläggande rättigheter för allas lika värde. Helm är en ideell organisation verksamma i Egypten med syfte att öka medvetenheten om funktionshinderområdet och inkludera målgruppen i hela samhället, i relation till en av Agenda 2030’s grundprinciper om att inte lämna någon utanför.   Syfte: Syftet med studien är att beskriva medarbetarnas erfarenheter kring hur den egyptiska organisationen Helm arbetar med hälsofrämjande strategier för att stärka hälsan för människor med funktionshinder.   Metod: En kvalitativ metod tillämpades med en induktiv ansats som strävat efter att finna likheter med teorier som berör organisationens arbete. Ett målstyrt urval på fem medarbetare som arbetar inom organisationen Helm intervjuades med en framtagen semistrukturerad intervjuguide. Det framkomna materialet analyserades med en manifest innehållsanalys.   Resultat: Multipla strategier som vägledande princip inom det hälsofrämjande arbetet tillämpades av Helm. En kombination av strategier om en helhetssyn för kunskapsspridning, inkludering och ett bottom-up perspektiv i självförstärkande syfte för personer med funktionshinder ingick i det strategiska folkhälsoarbetet. Samhällets attityder om målgruppen, implementering om lagar och policyer samt infrastrukturella faktorer upplevdes försvåra inkluderingsarbetet. Genom ett tvärsektoriellt arbete fann medarbetarna partnerskap och samverkan som underlättande faktorer. Organisationen har Agenda 2030 som riktmärke om att inte lämna någon utanför och på sikt uppnå hållbarhetsmål 10 om Minskad ojämlikhet.   Slutsats: Genom att stärka egenmakten för personer med funktionshinder kombinerat med det nära samarbete om myndigheter och institutioner underlättar arbetet om kunskapsspridning för ökad medvetenhet i samhället. / Background: World Health Organization (WHO) advocates health promotion to strengthen the health of vulnerable groups. This includes equal value and basic human rights to all, including people with disabilities. Helm is a non-governmental organization operating in Egypt. Helm’s work in Egypt aims at raising awareness concerning the disability area and including people with disabilities throughout the society, in relation to one of Agenda 2030's core principles of leaving no one behind.   Aim: The aim of the study is to describe employees experiences of how the Egyptian organization Helm works with health promotion strategies to strengthen the health of people with disabilities.   Method: A qualitative method was applied throughout the study with an inductive approach to find similarities with theories that correlates with the organizations strategic work. A targeted controlled sample of five employees working within the organization Helm were interviewed with a pre-formed semi-structured interview guide. The resulting material was analyzed using a manifest content analysis.   Results: Multiple strategies as a guiding principle in the health promotion work were applied by Helm. A combination of strategies on a holistic view of raising awareness through knowledge dissemination, working with inclusion and an empowering bottom-up perspective were included in the strategic work. Society's attitudes about the target group, implementation of laws and policies, as well as infrastructural factors, were found to aggravate the inclusion work. Helm’s employees found partnerships and cooperation as facilitating factors through cross-sector collaboration,. Agenda 2030’s principle of “leaving no one behind” inspires Helm in the long term to aspire achieving sustainability goal number 10 on reduced inequalities.   Conclusion: By strengthening the empowerment for people with disabilities in combination with close collaborations of higher ministries, facilitates the organizations aim of raising awareness through knowledge dissemination.

Sammanfattning   Titel: Relationen mellan ledarskap och hållbarhet i svenska kommuner. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Latifa Aitattaleb & Karin Östling Handledare: Daniella Fjellström Datum: 2022 - juni   Syfte: Syftet med undersökningen är att skapa förståelse för hur Sveriges kommunala organisationer arbetar med hållbarhet och relevansen av CSR, samt att bidra till ökad kunskap inom den offentliga sektorn om hållbarhet och Agenda 2030. Detta syfte besvaras med hjälp av följande forskningsfrågor; Hur påverkar ledarskapet hållbarhetsarbetet i svenska kommuner? På vilket sätt är CSR relevant inom kommunal verksamhet? samt Hur arbetar svenska kommuner med Agenda 2030 i sitt hållbarhetsarbete?   Metod: Forskningen består av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomförda på nio respondenter från åtta olika kommuner med befattningar med ledarroll. De semistrukturerade intervjuerna innehöll frågor som berörde ledarskap, hållbarhet samt Agenda 2030.   Resultat och slutsats: Resultatet visar att ledare inom offentlig organisation har en påverkan i engagemang och medvetenhet inom hållbarhetsfrågor genom sitt ledarskap, vilket kan stärkas genom att praktisera en etisk ledarstil. Termen CSR förekommer inte i den offentliga sektorn eftersom dess kärnverksamhet redan syftar på att öka samhällsnyttan lokalt. Resultaten visade även att kommuner aktivt arbetar med att integrera Agenda 2030 genom olika styrdokument och strategier samt deltagande i Glokala Sverige.    Examensarbetets bidrag: Denna studie har bidragit till fördjupad kunskap om hur landets kommuner arbetar med hållbarhet i allmänhet och Agenda 2030 i synnerlighet. Den stärker tidigare studier och bidrar dessutom med att ge en bredare, aktuell insikt hur det aktiva arbetet med hållbarhet genom ledarskap praktiseras i den offentliga sektorn.    Förslag till fortsatt forskning: För att kunna få ytterligare infallsvinklar så föreslår vi att gruppintervjuer genomförs under samma tema inom offentlig sektor, där en grupp representerar ledning och en styrelse, för att utmynna än mer förståelse och kunskap i ämnet. / Abstract   Title: The relationship between leadership and sustainability in Swedish municipalities. Level: Bachelor's degree in the subject Business Administration Authors: Latifa Aitattaleb & Karin Östling Supervisor: Daniella Fjellström Date: 2022 - June   Aim: The purpose of the survey is to create an understanding of how Sweden's municipal organizations work with sustainability and the relevance of CSR, and to contribute to increased knowledge in the public sector about sustainability and Agenda 2030. This purpose is answered with the help of the following research questions; How does leadership affect the sustainability work in Swedish municipalities? In what way is CSR relevant in municipal activities? and How do Swedish municipalities work with Agenda 2030 in their sustainability work?   Method: The research consists of a qualitative study with semi-structured interviews conducted on nine respondents from eight different municipalities with positions that have leadership roles in different areas. The semi-structured interviews included questions related to leadership, sustainability and Agenda 2030 through various governing documents and strategies as well as participation in Glokala Sverige.   Result and conclusions: The result of this study shows that leaders in public organizations have an influence in commitment and awareness in sustainability issues through their leadership, which can be strengthened by an ethical leadership style. The term CSR does not occur in the public sector because its core business already aims to increase the benefit to society locally. The results also showed that municipalities are actively working to integrate Agenda 2030 through various governing documents and strategies as well as participation in Glokala Sverige.   Contribution of the thesis: This study has contributed to in-depth knowledge of how the country's municipalities work with sustainability in general and Agenda 2030 in particular. It strengthens previous studies and helps to provide a broader, relevant insight into how active work with sustainability through leadership is practiced in the public sector.   Suggestions for future research: In order to get further perspectives, we propose that group interviews would be conducted under the same theme in the public sector, where a group represents management and a group represents the bord, in order to result in even more understanding and knowledge in the subject.

Hållbarhet är ett begrepp som fått ökad betydelse i samhället på senare tid, då det finns krav på att aktörer ska ta sitt samhällsansvar. Därmed har intresset ökat för hur arbetet kring hållbarhet ska genomföras. Styrning, som innebär åtgärder som görs inom en organisation i syfte att uppnå målen, blir då ett viktigt verktyg i arbetet mot hållbarhet.  Det förekommer begränsad forskning kring hållbarhet inom den offentliga sektor, vilket gör det intressant att studera en region, som är del av den offentliga sektorn Det förekommer viss forskning om styrning mot hållbarhet, men det finns en brist i att studera styrning och hållbarhet som ett gemensamt koncept och orsakerna till de utmaningarna som finns. Tidigare forskning visar därmed att det krävs ökad förståelse för styrning mot hållbarhet inom regioner. Syftet med denna studie är att beskriva hur en region arbetar med styrning mot hållbarhet, dessutom syftar studien till att få en djupare förståelse för vilka utmaningar som kan förekomma i styrningen mot en hållbar organisation. Studien utgörs av en fallstudie av Region Värmland, där datainsamlingen består av sex intervjuer med tjänstepersoner på Region Värmland samt granskning av sju dokument. Studien visar att Region Värmland använder en del olika styrmedel som innehar olika bidragande egenskaper. Däremot ses styrdokument och kommunikation som de centrala styrmedlen. Vidare finns det olika orsaker till att det förekommer utmaningar att integrera de tre hållbarhetsaspekterna. En del av orsakerna hänger samman, men det är svårt att enbart peka på en orsak som påverkar svårigheten att uppnå en integration mellan de tre aspekterna. / Sustainability is a concept that has become increasingly important in society recently, as there are requirements for actors to take their social responsibility. As a result, the work with sustainability has increased. Governance, which involves measures taken within an organization in order to achieve the goals, thus becomes an important tool in the works towards sustainability. There is limited research about sustainability in the public sector, which makes it an interesting field to study. There is some research on governance towards sustainability, but there is a lack of studies of governance and sustainability as a common concept and the reasons for the difficulties that exist. Previous research also shows that a better understanding of governance towards sustainability within regions is required.    The purpose of this study is to describe how a region works with governance towards sustainability and to give an account of the challenges that may occur in the governance towards becoming a sustainability region. The study consists of a case study of Region Värmland, where the data collection consists of sex interviews with officials at Region Värmland and a review of seven documents. The study shows that Region Värmland uses a number of different regulatory documents, which have different contributing characteristics. On the other hand, the study shows that regulatory documents and communication are seen as central instruments. Furthermore, there are various reasons why there are challenges in integrating the three sustainability aspects. Some of the causes are interconnected, but it is difficult to choose only one cause that affects the difficulty of achieving an integration between the three aspects.

Climate change and its impacts are currently affecting countries all around the world. Sweden is facing an increased risk of landslides, floods and a rising sea level that will cause major damage to infrastructure in the future. Sustainable Development Goal number 13 aims to mitigate these risks and others by strengthening different climate adaptation systems and reducing human impact on the environment. The overall purpose of this study was to investigate Sweden’s commitment to goal 13 and review the progress so far. In addition, it aimed to identify what national climate initiatives are in place and how integrated the goal is at the local level. Through official documents from the Swedish government and the United Nations, scientific research articles, and interviews with involved actors at the local level, a detailed overview of Sweden’s work on sustainable development goal 13 was produced. The research showed that Agenda 2030 and Sustainable Development Goal 13 are well integrated in the different levels of governance, and recent initiatives are leading Sweden in the right direction to reaching the different targets set by the goal. However, certain areas within Sweden’s climate work seem to still lack proper guidance and will require changes in the near future if more progress is to be made. Consumption-based emissions produced outside of Sweden’s borders remain high, a specific national climate scenario has not been elaborated and municipalities sometimes appear to lack the necessary resources and support to effectively plan for climate change. In addition, it became apparent that the sub targets for goal number 13 in some cases did not have clear indicators. This ultimately limited to what extent Sweden’s progress could be identified and measured with respect to these targets. / Klimatförändringen påverkar för närvarande länder runt om hela världen. Sverige står inför en ökad risk för jordskred, översvämningar och en stigande havsnivå som kommer att orsaka stora skador på infrastrukturen i framtiden. Mål 13 för hållbar utveckling siktar på att mildra konsekvenserna genom att stärka olika klimatanpassningssystem och minska människors påverkan på miljön. Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka Sveriges engagemang för mål 13 och framstegen hittills. Dessutom skulle studien identifiera vilka nationella klimatinitiativ som fanns och hur integrerat mål 13 var på lokal nivå. Genom officiella dokument från den svenska regeringen och FN, vetenskapliga forskningsartiklar, och intervjuer med involverade aktörer på lokal nivå, producerades en detaljerad översikt av Sveriges arbete med hållbarhetsmål 13. Forskningen visade att Agenda 2030 och mål 13 är väl integrerade i de olika nivåerna. Med de initiativ som nyligen genomförts verkar Sverige vara på väg i rätt riktning för att uppnå de olika delmålen under hållbarhetsmål 13. Vissa områden inom Sveriges klimatarbete förefaller dock fortfarande sakna lämplig vägledning och kan komma att kräva förändringar inom en snar framtid om mer framsteg ska kunna uppnås. Konsumtionsbaserade utsläpp producerade utanför Sveriges gränser är fortfarande höga, ett specifikt nationellt klimatscenario har inte utarbetats och kommuner anser sig ibland sakna nödvändiga resurser och stöd för att effektivt planera för klimatförändringar. Dessutom försvårades arbetet på lokal nivå av att delmålen för mål nummer 13 i vissa fall inte hade tydliga indikatorer. Detta begränsade i slutändan i vilken utsträckning Sveriges framsteg kunde identifieras och mätas med avseende på dessa mål.

Bakgrund: Hållbar utveckling är en högaktuell och väsentlig del för den gemensamma framtiden. I Sverige är den kommunala sektorn en av de främsta aktörerna för dess uppfyllelse. Genom appliceringen av Agenda 2030 inom prestationsstyrningen möjliggörs prioritering och utvärdering av de kommunala hållbarhets insatserna.  Syfte: Denna studie tolkar fyra kommuners redogörelse av Agenda 2030 genom att studera hur agendan genomsyrar kommunens vision och styrning. Vidare åskådliggörs kommunernas prestationsstyrning mot Agenda 2030 genom en analys av prestationsmått. Metod: Data insamlades genom dokumentanalyser och semistrukturerade intervjuer.  Slutsats: Agenda 2030 är implementerad efter kommunernas redan befintliga styrning. Tre av fyra kommuner visade en anpassning till agendan, istället för att begränsas till agendans ramar. En av fyra kommuner applicerade agendan generellt i sin vision och redogjorde inte för lokala utmaningar, därmed förblir Agenda 2030 ett värdegrundskoncept inom styrningen. Studien upptäckte vidare att två av fyra kommuner valt att utforma kommunala delmål som förankrats i agendan, vilket gav en djupare förståelse för dess implementering. Måtten varierade kommunerna emellan. En av kommunerna hänvisade till standardiserade mätvärden för agendan medan två andra utformade mätsystem baserat på egna mått hämtade från den gemensamma databasen. Det egna mätsystemet jämför ett antal liknande kommuners data, vilket är mer konkret än förhållningen till databasens stadardierade värden. Det upptäcktes även en brist på prestationsmått för två av agendans sjutton mål, vilket lett tre av fyra kommuner till att utelämna dessa mål eller som i det fjärde fallet utformat egna bedömningar. Kommunernas respondenter uttrycker en avsaknad av specifika prestationsmått i databasen samt svårigheten med mätning av grupper i samhället till följd av regleringar. / Background: Sustainability is essential for a common future. Local municipalities are one of the main actors in Sweden for its fulfilment. The application of Agenda 2030 in Performance Management enables the prioritisation and evaluation of municipal sustainability initiatives. Purpose: The study interprets four reports on Agenda 2030 regarding how the agenda characterises the municipalities' vision and management. Furthermore, the Performance Management towards the agenda is illustrated by an analysis of performance measurements. Method: Data were collected through document analysis and semi-structured interviews. Conclusion: Agenda 2030 is implemented according to the municipalities' already existing management. Three out of four, showed an adaptation, instead of a limitation to the agenda’s framework. One in four municipalities applied an overall vision to the agenda but did not apply it locally, hence the agenda remains as a value​​ based concept in their management. In addition, two out of four municipalities chose to create sub-goals which are anchored to the agenda and provide a deeper understanding of its implementation. The measurements varied between the municipalities. One of them referred to standardised measurement ​​for the agenda, while two others created measurement systems based on specific performance measures. This measurement system compares the data of similar municipalities, which is more tangible than the relation to the database's standardised measures. A lack of performance measurements was found for two of the agenda's seventeen goals, which led the municipalities to omit these goals or to create assessments. The municipalities' expressed a lack of specific performance measurements in the database and the difficulty of measuring groups in society as a result of regulations.

Idag kämpar världen för att uppnå en hållbar utveckling inom de tre grundpelarna, socialt, miljö och ekonomiskt. I ett försöka att få hela världen att arbeta mot en hållbar framtid skapade FN:s medlemsländer Agenda 2030. I Sverige ska alla kommuner arbeta  med agendan, men enligt PwC presenterar inte alla sitt hållbarhetsarbete vilket gjorde det intressant att undersöka dem som gjorde detta.  Studiens syfte var att  öka förståelsen för hur en kommun kan arbeta med att implementera Agenda-2030 i sin verksamhet. För att undersöka syftet och svara på frågeställningarna användes en fallstudie för att få en ökad förståelse hur en kommun arbetar med Agenda 2030. I arbetet framkom en teoretisk modell som försöker visa vilka verktyg verksamhetsstyrningen behöver för att klara av att nå både de globala målen, samt egna mål för att uppnå en hållbar utveckling. Det framkom då att en strategisk implementering behövdes av verksamhetsstyrningen, ett transformationstänk för att förstå förändringen som behövde göras, samt att använda Agenda 2030 för att förstå vad som krävs och visa vad ens bidrag är. Karlstads kommun har arbetat med hållbarhet under längre tid än Agenda 2030 har funnits. På grund av detta har de fortsatt på den redan inslagna vägen och kopplat de globala målen till sina egna mål för att förstå, samt visa vad de bidrar med. Att använda sig av mål som redan är uppsatta för en lokal nivå kan vara fördelaktigt för att göra skillnad där det går. Kommunens arbete har gått till genom att de är delaktiga inom olika projekt, där de försöker skapa ett hållbart samhälle från den individuella invånaren till dem stora företagen. Att få olika externa intressenter att bidra och jobba med hållbarhet istället för att själva ta över det mesta, är någonting kommunen arbetar emot.  Detta för att transformera  sin styrning till att bli mer av en stöttepelare med kunskap om vad som krävs, då de inte alltid besitter resurserna som krävs för att göra allting själva. Resurser är ett hinder kommunen nämner att de har,  vilket de tillsammans med näringslivet och olika projekt,  försöker hitta lösningar  för att komma runt dessa  hinder. Detta arbete visar hur en kommun kan arbeta för att lyckas med implementering av Agenda 2030 i sin verksamhetsstyrning. / The world today stands in front of a big challenge to successfully accomplish sustainable development in the triple bottom line which is society, environmental and economics. The member countries of the UN created Agenda 2030 in an attempt to create a sustainable future. In  Sweden,  every municipality shall work with the agenda, but PwC found that this was not the case according to what the municipalities presented. This made it interesting to investigate municipalities who did present their work with sustainability. The aim with this study was to investigate a municipality that works with implementing Agenda 2030 in their operation management. A case study was chosen to answer the aim and research questions in an attempt to understand how a municipality works with Agenda 2030. A theoretic model was created to show which tools were necessary for the operation management to be able to accomplish a sustainable development. The tools that were deemed necessary were a strategic implementation of the operation management, a transformation in the way of thinking and to use Agenda 2030 to know what needs to be done and show what their contribution is. Karlstad’s municipality had already begun working with sustainability before Agenda 2030 was created.  Therefore,  they have continued to work with their own goals and then integrated the global goals to both show their contribution for themselves and others. To use their own goals that were already customized for a local purpose could be seen as an advantage for making a difference where it can be done. The way the municipality worked to make a difference was through different projects to create a sustainable society, from the big companies to the individual citizen. To get external stakeholders to contribute and work for sustainability instead of doing it all on their own, is something the municipality is working towards. They are transforming their management to become more of a supporting actor with the knowledge, but without having the other necessary resources. They are therefore working with businesses and different projects to get around these obstacles. This study shows how a municipality can succeed with the implementation of Agenda 2030 in their operation management.

[pt] Enquanto os impactos das ações humanas no planeta e das alterações climáticas repercutem cada vez mais presentes em nosso cotidiano, é possível perceber desigualdades na distribuição dos efeitos e danos causados por essa relação não amigável entre o ser humano e a natureza, com certos segmentos mais vulneráveis que arcam com a carga mais pesada de seus ônus e prejuízos. Isso não é ocasional, se conectando, muitas vezes, com questões e mazelas já estruturadas nas dinâmicas da sociedade e se sobrepondo às heranças de marginalizações e violências, de modo a perpetuar ineficiências e realimentar injustiças para seus grupos e territórios afetados. O enfoque especial dado aqui, dessa forma, é sobre a interseção entre o debate do racismo e da justiça ambiental, realizado pela ótica conceitual do racismo ambiental, que dialoga também com as discussões relativas à justiça climática e noções como a biopolítica foucaultiana e a necropolítica mbembiana. Pela relevância de sua discussão e por ocorrer casos nas esferas global e local, o texto procura estabelecer relações da temática com a influente Agenda do Desenvolvimento Sustentável, a Agenda 2030, organizada pela ONU, traçando e identificando potencialidades e limitações para a última em promover não só seus cobiçados objetivos, mas também sua capacidade de conectar e resultar em esforços para a mitigação do racismo ambiental. Como recorte de espaço de análise, o texto levanta alguns casos presentes no município do Rio de Janeiro de racismo ambiental e como os itens da Agenda, as chamadas ODS, se aplicam. / [en] While the impacts of human actions on the planet and climate change are increasingly present in our daily lives, it is possible to perceive inequalities in the distribution of the effects and damages caused by this unfriendly relationship between human beings and nature, with certain segments being more vulnerable and bearing the heaviest burden and losses. This is not occasional, often connecting with issues and ills already structured in the dynamics of society and overlapping with the legacy of marginalization and violence, in a way that perpetuate inefficiencies and feedback into injustices to their affected groups and territories. The specific focus given here is in the intersection between the debate on racism and environmental justice, carried out from the conceptual perspective of environmental racism, which also dialogues with discussions related to climate justice and notions such as the Foucaultian biopolitic and the Mbembian necropolitic. Due to the relevance of its debate and the occurrence of cases in the global and local spheres, the text seeks to establish relations between the theme and the influential Agenda for Sustainable Development, the 2030 Agenda, organized by the UN, tracing and identifying capabilities and limitations for the latter in not only promoting its coveted goals, but also its ability to connect and result in efforts to mitigate environmental racism. As a target for analysis, the text investigates some cases present in the city of Rio de Janeiro of environmental racism and how the Agenda items, the so-called SDGs, apply.

Handlingsplanen Agenda 2030 syftar till att skapa hållbar utveckling, där ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer spelar roll. Förnybar energi i form av vindkraft och solenergi, är enligt Agenda 2030 och EU:s cirkulära initiativ bra för klimatet. Flertal tidigare studier ifrågasätter hur den cirkulära ekonomin ska åstadkommas, där allt som är cirkulärt inte är hållbart, och allt som är hållbart inte är cirkulärt. Studien utgör en fallstudie på en svensk hamnverksamhet som analyseras ur ett systemperspektiv där organisationen ses som ett ekosystem. Arbetet syftar till att söka djupare förståelse för relationen mellan hållbarhetsinvesteringar och hållbarhetsanpassning. Detta relateras till institutionell teori och Agenda 2030 som en tvingande kraft. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågan har sekundärdata använts genom djupgående dokumentanalys och kompletterats med primärdata från intervjustudie. Resultatet kom fram till att det finns ett ekosystem av aktörer som påverkas av en organisations hållbarhetsinvesteringar. Incitament till investering drivs främst av externa påtryckningar från myndigheter, kunder och intressenter, där Agenda 2030 spelar en central roll. Samtidigt framgår det att organisationens interna vilja att agera är en stark drivkraft för deras hållbarhetsanpassning. Vidare forskning bör fokusera hur organisationer hanterar de utmaningar som finns i slutet av livscykeln för solceller och vindkraftverk i relation till cirkulära initiativ. / The Agenda 2030 action plan aims to create sustainable development, where economic, social, and environmental factors play a role. Renewable energy in wind power and solar energy is considered as beneficial for the climate, according to Agenda 2030 and Eu’s circular initiatives. Several previous studies questions how the circular economy will be achieved, noting that not everything circular is sustainable, and not everything sustainable is circular. This study is a case study of a Swedish port operation analyzed from a systems perspective, where the organization is seen as an ecosystem. The work aims to gain a deeper understanding of the relationship between sustainability investments and sustainability adaption. This is related to institutional theory and Agenda 2030 as a coercive force. To achieve the objective and answer the research question, secondary data through in-depth document analysis has been used. Primary data from an interview study complemented the secondary data. The results found that there is an ecosystem of actors influenced by an organization’s sustainability investments. Incentives for investment are mainly driven by external pressures from authorities, customers, and stakeholders, where Agenda 2030 plays a central role. At the same time, it is evident that theorganization’s internal desire to act is a strong driving force for their sustainability adaption. Further research should focus on how organizations manage the challenges at the end of the lifecycle for solar panels and wind turbines in relation to circular initiatives.