<p>I och med det ökade intresset för aktiemarknaden har bolagsstyrning kommit att växa i betydelse. Bolagsstyrningens aktualitet under de senaste åren har lett till att principer och regler vuxit fram inom området. </p><p>Den svenska koden för bolagsstyrning publicerades år 2005 i förhoppning om att förbättra det svenska näringslivet och göra det mer attraktivt för såväl nationella som internationella investerare. De regler som koden innehåller behöver dock inte alltid följas då det finns möjlighet att avvika genom en bra och konkret motivering. Avvikelserna som uppkommer ligger till grund för syftet i denna uppsats och målet är att ta reda på vilka företag det är som vanligen avviker och vad som kännetecknar dessa samt i vilken grad avvikelserna sker. Tidigare forskning som gjorts inom området har fokuserats på de fördelar som koden föranlett för de båda parterna samt vilka avvikelser som är vanligast förekommande. I denna uppsats kommer vi således att försöka finna samband som kan ge en förklaring till de avvikelser som sker genom att definiera olika kännetecken som utmärker de aktuella företagen. </p><p>I uppsatsen har en totalundersökning gjort av alla de berörda företagen på OMX Nordic Exchange Stockholm och NGM Equity. Insamlingen av data har enbart bestått av studier i form av sekundärdata då denna ansetts mest lämplig och trovärdig.</p><p>Genom analys har samband kunnat knytas mellan avvikelser och vissa av de förklarande variabler som analyserats. Genom analysen kunde vi sedan dra slutsatsen att spridningen bland aktieägarnas procentuella röstandel, val av revisionsbyrå, typ av ägande och bransch är signifikanta för huruvida avvikelse från den svenska koden för bolagsstyrning förekommer eller ej.</p>

<p>The thesis handles the principal-agency problem between shareholders and the Chief Executive Officer. The purpose of the thesis was to examine the link between CEO compensation and corporate performance measured as a change in Market to Book ratio. Data was collected from corporate annual reports between the years 2000 – 2008 and the study covers 39 Swedish companies from the Stockholm Stock Exchange Large Cap list. To examine whether there is a link between the CEO´s compensation and firm performance, we performed a regression analysis, and no significant relation is found. We found a significant positive correlation in the relationship between shareholder return and CEO compensation; we also found a significant positive correlation in the relationship between corporate value and CEO compensation. The thesis also considered other explanatory variables to examine what may affect CEO compensation and the study investigated these by performing regressions analysis. We observed that firm characteristics such as the number of board members and the CEO ownership effect the CEO compensation.</p>

I och med det ökade intresset för aktiemarknaden har bolagsstyrning kommit att växa i betydelse. Bolagsstyrningens aktualitet under de senaste åren har lett till att principer och regler vuxit fram inom området. Den svenska koden för bolagsstyrning publicerades år 2005 i förhoppning om att förbättra det svenska näringslivet och göra det mer attraktivt för såväl nationella som internationella investerare. De regler som koden innehåller behöver dock inte alltid följas då det finns möjlighet att avvika genom en bra och konkret motivering. Avvikelserna som uppkommer ligger till grund för syftet i denna uppsats och målet är att ta reda på vilka företag det är som vanligen avviker och vad som kännetecknar dessa samt i vilken grad avvikelserna sker. Tidigare forskning som gjorts inom området har fokuserats på de fördelar som koden föranlett för de båda parterna samt vilka avvikelser som är vanligast förekommande. I denna uppsats kommer vi således att försöka finna samband som kan ge en förklaring till de avvikelser som sker genom att definiera olika kännetecken som utmärker de aktuella företagen. I uppsatsen har en totalundersökning gjort av alla de berörda företagen på OMX Nordic Exchange Stockholm och NGM Equity. Insamlingen av data har enbart bestått av studier i form av sekundärdata då denna ansetts mest lämplig och trovärdig. Genom analys har samband kunnat knytas mellan avvikelser och vissa av de förklarande variabler som analyserats. Genom analysen kunde vi sedan dra slutsatsen att spridningen bland aktieägarnas procentuella röstandel, val av revisionsbyrå, typ av ägande och bransch är signifikanta för huruvida avvikelse från den svenska koden för bolagsstyrning förekommer eller ej.

Tidigare studier har visat på ett gap i förväntningar mellan revisorer och bolagens intressenter. Detta förväntningsgap har lett till missnöje och bristande förtroende från samhället till revisorerna och revisionsprofessionen. I denna uppsats har tidigare studiers resultat applicerats på relationen mellan revisorn och dess klient, småföretaget, då denna relation var outforskad. Syftet med studien var att bredda den teoretiska kunskapen kring förväntningsgapet i en ny relation för att ge förslag på hur gapet kan motarbetas i praktiken. Det eventuella gapet mellan klientens förväntningar och revisorns arbete undersöktes genom semistrukturerade intervjuer, vilka avslutades med ett kontrolldokument för att förebygga eventuella missförstånd under intervjuerna. Resultatet som förklarats med hjälp av agentteorin och kunskapen kring förväntningar visade att det existerar gap, att parternas kunskapsnivå skiljde sig och att kommunikation var lösningen.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur marknaden reagerar vid tillkännagivande av vd-byte. Delsyftet är att undersöka om andra variabler såsom finansiellt resultat, avgångstyp och företagsstorlek kan ha en påverkan på aktiekursen. Metod: För att kunna mäta marknadsreaktionen vid tillkännagivande av vd-byte har en eventstudie tillämpats. En hypotesprövning har även gjorts för att ge svar på frågeställningarna och beräkna om det förekommer något samband mellan händelsen och reaktionen av aktiemarknaden. Urvalet består av 60 vd-avgångar som skett under en tioårsperiod, år 2001-2011. Företagen är tagna från Stockholmsbörsen där hälften är klassade som stora och hälften som små bolag. Slutsats: Generellt reagerar marknaden negativt vid tillkännagivande av vd-byte. Undersökningen har visat att små bolag har en högre volatilitet än stora bolag. Frivilliga avgångar påverkades mindre och höll aktiekursen på en positiv nivå jämfört med de ofrivilliga avgångarna. De företag som redovisat bra finansiellt resultat året före vd-byte sjönk mer vid publiceringen av vd-byte än de som redovisat dåligt finansiellt resultat.

Sammanfattning Kandidatuppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet. Nationalekonomi, NAC 346, Vårterminen 2006 Författare: Christina Nilsson och Helena Stare Handledare: Håkan Locking och Klas Sandén Titel: Hur kommer det sig att de verkställande direktörerna har så hög lön? – Ett empiriskt test av tre teorier Backgrund: Verkställande direktörers ersättning har länge gett upphov till debatter runt om i världen. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anställda. I Sverige år 2000 tjänade näringslivets toppchefer 46,4 gånger mer än industriarbetaren. Syfte: Att kontrollera om någon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge någon förklaring till varför löneersättning är så hög som den är. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkställande direktörs ersättning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkställande direktörens ålder, 4) den verkställande direktörens utbildning, samt 5) den verkställande direktörens anställningslängd i företaget. Hypotes B: Desto fler ledande befattningshavare ett företag har desto större skillnad är det mellan deras lön och den verkställande direktörens lön. Hypotes C: Förändringen i den verkställande direktörens kompensation är beroende av aktieägarnas värdeförändring. Metod: Vi valde att genomföra vår undersökning på företag som var registrerade på Stockholmsbörsens A-lista. Vi begränsade oss till företag som redovisat i svenska kronor i sina årsredovisningar. All datainsamling har skett genom granskning av företagens årsredovisningar för åren 2000 till 2005. Slutsatser: Efter våra gjorda undersökningar kunde vi konstatera att ingen av teorierna själv kunde förklara den höga lönen. Däremot uteslöt vi inte att alla variabler påverkar den verkställande direktörens lön i verkligheten men de har inte bevisats vara tillfredställande för dessa 22 företag och under de sex åren vi granskat.

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet.</p><p>Nationalekonomi, NAC 346, Vårterminen 2006</p><p>Författare: Christina Nilsson och Helena Stare</p><p>Handledare: Håkan Locking och Klas Sandén</p><p>Titel: Hur kommer det sig att de verkställande direktörerna har så hög lön? – Ett empiriskt test av tre teorier</p><p>Backgrund: Verkställande direktörers ersättning har länge gett upphov till debatter runt om i världen. Detta eftersom deras lön ökar allt mer och skapar en allt större klyfta till de övriga anställda. I Sverige år 2000 tjänade näringslivets toppchefer 46,4 gånger mer än industriarbetaren.</p><p>Syfte: Att kontrollera om någon av de tre teorierna, neoklassiska teorin, turneringsteorin samt agentteorin, kan ge någon förklaring till varför löneersättning är så hög som den är. De vi undersökte i denna uppsats var följande hypoteser: Hypotes A: En verkställande direktörs ersättning varierar med 1) företagets storlek, 2) företagets prestation, 3) den verkställande direktörens ålder, 4) den verkställande direktörens utbildning, samt 5) den verkställande direktörens anställningslängd i företaget. Hypotes B: Desto fler ledande befattningshavare ett företag har desto större skillnad är det mellan deras lön och den verkställande direktörens lön. Hypotes C: Förändringen i den verkställande direktörens kompensation är beroende av aktieägarnas värdeförändring.</p><p>Metod: Vi valde att genomföra vår undersökning på företag som var registrerade på Stockholmsbörsens A-lista. Vi begränsade oss till företag som redovisat i svenska kronor i sina årsredovisningar. All datainsamling har skett genom granskning av företagens årsredovisningar för åren 2000 till 2005.</p><p>Slutsatser: Efter våra gjorda undersökningar kunde vi konstatera att ingen av teorierna själv kunde förklara den höga lönen. Däremot uteslöt vi inte att alla variabler påverkar den verkställande direktörens lön i verkligheten men de har inte bevisats vara tillfredställande för dessa 22 företag och under de sex åren vi granskat.</p>

Av de ekobrottsmisstankar som varje år lämnas till åklagare står revisorer för ungefär 1,4 procent. Detta anses vara remarkabelt med tanke på att revisorer är den externa part med mest insyn i ett bolags verksamhet. Tidigare forskning menar att den låga andelen rapporterade brott av revisorer kan förklaras av att revisorer är beroende av ett förhållande till sina klienter ur både ett socialt som ett affärsmässigt perspektiv. Det finns således incitament för revisorer att inte anmäla en brottsmisstänkt klient. Samtidigt som revisorer kritiserats för att stå sina klienter för nära är det lagstadgat att dessa ska vara oberoende gentemot klienterna, vilket innebär att de inte ska låta sitt omdöme påverkas av exempelvis en klientrelation samtidigt som revisorerna själva ska bestämma revisionens inriktning och omfattning. Oberoendet bör således utesluta en social och affärsmässig klientrelation. Det pågår dessutom ett arbete på revisionsbyråerna med att sprida professionens värderingar bland de anställda för att få dessa att anamma oberoendet. Studier visar dessutom att oberoendet står sig starkare hos partners än revisorer längre ner i byråhierarkin, vilket indikerar att även auktoriserade revisorer och revisorsassistenter uppvisar olika grad av oberoende. I denna uppsats utgår vi från revisorers anmälningsplikt enligt Aktiebolagslagens 9 kapitel och undersöker om revisorer är oberoende eller om de tenderar att prioritera klientrelationen. Även möjliga skillnader mellan auktoriserade revisorer och revisorsassistenter belyses. För att kunna besvara syftet används semistrukturerade intervjuer med revisorer från de fyra största revisionsbyråerna, det vill säga Deloitte, EY, KPMG och PWC. I studien finner vi inget stöd för att en klientrelation utesluter oberoendet men vi finner indikationer på att klientrelationen hotar oberoendet. Vidare finner vi ingenting som talar emot att klientrelationen är den primära anledningen till varför revisorer bortser från anmälningsplikten. Däremot finner vi fler faktorer som kan förklara varför revisorer agerar som de gör vid misstänkt brottslighet och dessa är den straffrättsliga kompetensen, disciplinära åtgärder från Föreningen för Auktoriserade Revisorer och Revisorsnämnden, viljan att bli partner samt okunskapen kring revisionsbyråernas interna rutiner för hantering av misstänkt brottslighet. Studien indikerar vidare att revisorerna är oberoende men i olika grad, vilket även teorin antyder. De auktoriserade revisorerna tycks sätta oberoendet framför klientrelationen medan studien indikerar att revisorsassistenterna ser klientrelationen som primär.

The thesis handles the principal-agency problem between shareholders and the Chief Executive Officer. The purpose of the thesis was to examine the link between CEO compensation and corporate performance measured as a change in Market to Book ratio. Data was collected from corporate annual reports between the years 2000 – 2008 and the study covers 39 Swedish companies from the Stockholm Stock Exchange Large Cap list. To examine whether there is a link between the CEO´s compensation and firm performance, we performed a regression analysis, and no significant relation is found. We found a significant positive correlation in the relationship between shareholder return and CEO compensation; we also found a significant positive correlation in the relationship between corporate value and CEO compensation. The thesis also considered other explanatory variables to examine what may affect CEO compensation and the study investigated these by performing regressions analysis. We observed that firm characteristics such as the number of board members and the CEO ownership effect the CEO compensation.

Syfte: Syftet med studien är att förstå hur kunskapsintensiva företag använder sig av incitamentsystem för att styra de anställda mot organisationens mål. Författarna vill förstå ledningens och anställdas syn på incitamentsystem samt påverkan på de anställdas drivkraft utifrån agent- och stewardshipteorin. Metod: Författarna har använt en huvudsaklig deduktiv ansats samt en kvalitativ forskningsmetod. Studien startade genom att författarna samlade in empiriskt material inom valda forskningsområdet för att sedan kunna identifiera en forskningslucka och slutligen forskningsfråga. För att besvara forskningsfrågan genomförde författarna kvalitativa intervjuer med åtta utvalda respondenter på ett kunskapsintensivt företag. Slutsats: Det kunskapsintensiva företaget den här studien berör använder sitt incitamentsystem som ett styrmedel för att styra anställda mot organisationens mål. Författarna har förstått att företaget med hjälp av incitamentsystemet skapar en långsiktig lojalitet samt teamkänsla, vilket möjliggör en gemensam strävan mot organisationens mål. Därmed kan incitamentsystemet skapa förutsättningar för optimal funktion och kreativa lösningar till företagets kunder. Författarna kommer fram till slutsatsen att de anställda är mer eller mindre agent eller stewards. Samtidigt styr ledarna de anställda mot en stewardship relation vilket är fördelaktigt i kunskapsintensiva företag där de anställda levererar kreativa lösningar till kunderna. Avslutningsvis menar författarna att stewardshipteorin kan ses som ett komplement till agentteorin. / Purpose: The aim in the study is to understand how a knowledge-intensive company uses their incentivesystem to control the employees to reach the organization's goals. The authors also want to understand the leaders and the employees' views on incentivesystems and the impact on employees' motivation based on the agent and stewardship theory. Method: The authors have used a main deductive approach as well as a qualitative research method. The study started by the authors collecting empirical material in the chosen research area in order to be able to identify a research gap and finally the research question. To answer the research question, the authors conduct qualitative interviews with selected respondents at a knowledge-intensive company. Conclusion: The knowledge-intensive company in this study uses its incentivesystem as a means of guiding employees towards the organization's goal. The authors understand that the company with the help of the incentivesystem creates a long-term loyalty and team spirit, which enables a mutual striving towards the organization's goals. Thus, the incentivesystem can create conditions for optimal function and creative solutions for the company's customers. The authors come to the conclusion that the employees are more or less agents or stewards. At the same time, the leaders steer the employees towards a stewardship relationship, which is advantageous in a knowledge-intensive company where the employees deliver creative solutions to the customers. In conclusion, the authors believe that the stewardship theory can be seen as a complement to the agency theory.