Familjeföretag är en vanligt förekommande ägarstruktur både i Sverige och globalt. Många välkända svenska bolag är familjeföretag, och det finns en stark tradition av kontrollägande. Tidigare forskning presenterar ett positivt samband mellan familjeföretag och prestation till följd av färre agentproblem, och detta samband blir tydligare under kriser. Sverige, liksom övriga länder, drabbades av Covid-19, vilket är ett nyare exempel på en finansiell kris. Uppsatsen syftar därmed till att utforska huruvida familjeföretag presterade finansiellt bättre än icke-familjeföretag under Covid-19 genom att jämföra svenska företag noterade på OMX Stockholm under perioden 2018–2021, där 2020–2021 utgör krisåren. Genom regressionsanalyser undersöker vi sambandet mellan familjeägande och företagsprestation, mätt i avkastning på totala tillgångar samt aktieägares totalavkastning, med hjälp av redovisningsdata och marknadsdata hämtade från databasen Refinitiv Eikon. Våra resultat visar att familjeföretag generellt redovisar högre lönsamhet, ROA, men inte relativt sett under krisen. Vi finner inte heller någon märkbar skillnad i totalavkastning mellan familjeföretag och icke-familjeföretag under krisen.

Problembakgrund & Problemdiskussion I de flesta bolag besitter den Verkställande direktören (VD) kontrollen över företaget medan aktieägarna äger företaget. Denna separation av kontroll och ägande kan ge upphov till agentproblem. Ersättningen ska skapa incitament för VD:n att agera utifrån aktieägarnas bästa intresse, vilket kan vara utmanande då människor har benägenhet att agera utifrån det som gynnar dem själva mest. Studier över hela världen som undersökt sambandet mellan VD-ersättning och lönsamhet har kommit fram till spridda resultat. Efter en genomgång av tidigare studier blir det tydligt att det är få studier utförda på små svenska börsnoterade bolag. Utifrån detta bristområde har problemformuleringen för studien utformats.  Problemformulering Finns det något samband mellan VD-ersättning och lönsamhet i små börsnoterade företag i Sverige?  Syfte Huvudsyftet är att undersöka sambandet mellan total VD-ersättning och lönsamhet, åren 2005 till 2014. Delsyftena blir att undersöka sambandet mellan lönsamhet och grundlön, rörlig ersättning, aktieinnehav och styrelsemedlemskap.  Teoretiska utgångspunkter Studien behandlar två teorier, agentteorin och stewardshipteorin, som syftar till att förklara relationen mellan agenten (VD) och uppdragsgivaren (aktieägare). Vidare berörs även VD-ersättningens struktur, rörlig ersättning som incitament, VD:s aktieinnehav och VD-dualitet.  Metod För studien valdes en kvantitativ metod med deduktiv ansats. En kombination mellan ett systematiskt och stratifierat urval utfördes på populationen mellan 2005 till 2014, vilket genererade 759 företagsobservationer. Denna studie utgår från en tidigare studie av Randøy & Nielsen (2002). För att mäta företagens lönsamhet användes måtten ROA och ROE, för att försöka ta hänsyn till endogenitet användes även två varianter av dessa mått, vi har valt att kalla dem ROA-e och ROE-e. Kontrollvariablerna marknadsvärde, skuldsättningsgrad, bransch och år användes även. Utifrån studiens syften operationaliserades hypoteser för signifikanstestning.  Resultat & Slutsatser Av samtliga hypoteser som testats kan endast ett signifikant samband bekräftas vad gäller sambandet mellan rörlig ersättning och lönsamhet. Att VD:n erhåller rörlig ersättning påverkar med andra ord lönsamheten positivt. Studiens resultat tyder på att agentteorin endast kan antas gälla för VD:ar som erhåller rörlig ersättning och VD-dualitet. Resultatet för övriga ersättningsformer och aktieinnehav tyder på att dessa typer av incitament inte går i linje med agentteorin och teorin om VD:s aktieinnehav fungerar som incitament för att öka lönsamheten. Det är dock svårt att bekräfta huruvida stöd i det här fallet istället kan ges åt stewardshipteorin. Stewardshipteorin står i kontrast mot agentteorin, vilket därmed skulle kunna vara anledningen till att inget samband mellan total ersättning/grundlön/aktieinnehav och lönsamhet går att finna.

Vi lever i ett samhälle där arbete för en hållbar utveckling uppmärksammas allt mer. Företag kan påverka samhället och miljön omkring dem både positivt och negativt. Genom en hållbarhetsredovisning kan företagen att redovisa sin påverkan på sin omgivning. En hållbarhetsredovisning är en sammanställning över företagets ekonomiska, miljömässiga och sociala effekter. Global Reporting Initiative (GRI) är en organisation och de tillhandahåller världens mest använda riktlinjer för upprättandet av hållbarhetsredovisningar. Uppsatsens syfte är att skapa en djupare förståelse för om GRI:s riktlinjer för upprättandet av hållbarhetsredovisningar bidrar till hållbar utveckling i företagen. Den teoretiska referensramen innehåller relevanta teorier och begrepp som förklarar varför företag upprättar hållbarhetsredovisningar, samt en sammanfattning av GRI:s riktlinjer. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer använts för att samla in data. I urvalet av respondenter har vi använt oss av ett målstyrt urval och kontaktat den person som är ansvarig för hållbarhetsrelaterade frågor och/eller upprättandet av hållbarhetsredovisningen i respektive företag. Alla tillfrågade företagen upprättar sin hållbarhetsredovisning enligt de senaste riktlinjerna utgivna av GRI. Data som samlats in har analyserats med hjälp av tidigare forskning och teorierna i den teoretiska referensramen. Slutsatsen visar att GRI:s riktlinjer kan vara komplicerade att använda i företag som är verksamma inom andra branscher än tillverkningsbranschen men att riktlinjerna bidrar till hållbar utveckling i företagen.

<p>Syfte: Studien har två huvudsakliga syften. Det första är att beskriva hur proxy voting sker i Sverige och i hur pass stor omfattning proxy voting förekommer. Det andra är att analysera proxy voting utifrån den teoretiska bild som finns om bolagsstyrning och ägande.</p><p>Metod: Vi intervjuade nyckelpersoner i proxy voting-processen och genomförde en enkätundersökning med företag på large cap-listan.</p><p>Slutsatser: Svensk bolagsstyrning är i förändring, ägare som visar upp ett nytt beteende. Det ställs krav på bättre informationssystem hos företag för att hantera proxy voting. Delade meningar om proxy voting som metod.</p>

<p>Utgångspunkten för denna uppsats är att undersöka om införandet av Den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) och dess utökade krav avseende intern kontroll, internrevision och revisionsutskott resulterat i att informationsmängden ökat från bolaget till den externa revisorn. Vi vill vidare undersöka om Koden kan anses utgöra ett komplement till eller ett substitut för den idag lagstiftade förvaltningsrevisionen samt hur revisorer och företag ställer sig till ett eventuellt avskaffande av plikten för förvaltningsrevision. Genom att med hjälp av agentteorin analysera svar från företag som tillämpar Koden samt revisorer har vi kommit fram till följande:</p><p>- De ökade kraven avseende den interna kontrollen, internrevisionen och revisionsutskottet har bidragit till att den externa revisorn erhåller en större mängd information än tidigare. Informationen är dock av skiftande kvalitet och det är därför inte säkert att informationsgapet mellan parterna minskat.</p><p>- Koden kan inte ses som ett substitut till förvaltningsrevisionen utan snarare som ett komplement då den tillför så mycket information att den externa revisorns granskning underlättas.</p><p>- Åsikterna går isär om ett eventuellt avskaffande av plikten att revidera förvaltningen skulle vara bra eller dåligt.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka användandet av incitamentsprogram och dess inverkan på företagens prestation. Som mått på företagens prestation används utvecklingen i avkastning på eget kapital, omsättningstillväxt och Market to Book (M/B). Uppsatsen undersöker vidare möjliga samband mellan företagens ägarkoncentration och dess användande av incitamentsprogram. Undersökningen utfördes genom en kvantitativ studie baserad på sekundärdata under en period på tio år med slutår 2015. Studien genomfördes på alla företag som var noterade på Stockholmsbörsen OMX Nasdaq Large Cap under den undersökta perioden. Inget statistiskt signifikant samband kunde identifieras mellan användandet av incitamentsprogram och företagens avkastning på eget kapital, omsättningstillväxt och M/B. Det påträffades dock ett samband mellan ägarkoncentrationen och användandet av incitamentsprogram. Vid en låg ägarkoncentration ökar sannolikheten att företaget använder sig av någon form av incitamentsprogram. Aktieprogram visade sig vara det vanligast förekommande incitamentsprogrammet.

Bakgrund: Svenska företag har visat sig vara bland de bästa i världen på hållbarhetsredovisning. Tidigare studier har försökt hitta förklaringsfaktorer för att definiera vilka faktorer som ökar den mängd hållbarhetsupplysningar företag rapporterar frivilligt. Ägarstrukturens påverkan på hållbarhetsredovisning är ett relativt outforskat område och ska därför förklaras i den här studien.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en kvantitativ metod förklara hur ägarstrukturer påverkar hållbarhetsredovisning hos Large-Cap- och Mid-Cap företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm.     Metod: Ämnet har testats utifrån skapandet av hypoteser och empiriska observationer. En innehållsanalys har gjorts genom granskning av 173 företags års- och hållbarhetsredovisningar, noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Hållbarhetsredovisningen har studerat dels utifrån det ekonomiska perspektivet och dels utifrån det miljö och samhällsmässiga perspektivet.   Resultat/slutsats: Utifrån vår analys av de olika ägarstrukturerna och deras påverkan på hållbarhetsredovisning har slutsatsen blivit att det inte finns något större samband mellan de två.   Bidrag/framtida forskning: Ägarstrukturens förklaringsgrad visade sig vara låg då få signifikanta samband fanns mellan ägarstrukturer och hur de redovisar hållbarhet. Framtida forskningsförslag är att genom en kvalitativ och kvantitativ metod jämföra skillnader gällande hållbarhet som företag redovisar och deras faktiska hållbarhetsaktivitet.

Revisionsberättelsen och dess roll att förmedla trovärdig och väsentlig information har länge varit uppe för diskussion. Kritiker menar att revisionsberättelsen har utvecklats till en alltför standardiserad rapport där det råder brist på transparens i revisionen samt att kommunikationen med intressenter är bristfällig. Detta resulterade i att IAASB, parallellt med EU, utvecklade den nya utökade revisionsberättelsen i syfte att höja dess kommunikativa värde, relevans och kvalitet. De nya direktiven trädde i kraft den 15:e december 2016 i form av sex reviderade och en helt ny standard. Den mest signifikanta förändringen är den nya standarden ISA 701 som handlar om Särskilt Betydelsefull Områden (SBO). SBO omfattar de områden som i revisorns professionella bedömning är av särskilt betydande karaktär för det reviderade företaget. Dessa områden ska vidare vara specifika för varje enskilt företag och även behandla vad som har varit mest problematiskt i revisionen. Den ytterligare informationen ska ge användarna mer insyn i revisionsprocessen och öka förståelsen för de områden som krävt betydande bedömningar.  Denna studie syftar därmed att ge en bild av hur den nya standarden gällande SBO fungerar i praktiken, vilken utformning de SBO som rapporterats har och om införandet av SBO har förändrat revisionsberättelsen sett till räkenskapsåren 2015 och 2017. För att få en bredare bild kompletteras detta med att undersöka och jämföra om revisionskvaliteten förändrats i och med den utökade revisionsberättelsen.  Med utgångspunkt i teorierna om informationsgapet och förväntningsgapet samt agentteorin undersöktes studiens syfte genom en kvantitativ innehållsanalys, där revisionsberättelser från svenska börsnoterade bolag kodats och analyserats efter framtagna kategorier. Denna information har sammanställts som deskriptiv statistik för att konkret se förändringarna mellan åren sett till bland annat längd, antal SBO och utvalda nyckelord. För att mäta revisionskvaliteten prövades istället en huvud- och tre delhypoteser genom en multipel regressionsanalys. Den data som användes som grund för både innehållsanalysen och hypotesprövningen kommer från databasen Orbis Europe och är ett register på 394 svenska börsnoterade företag.  Resultatet visar att det skett märkbara förändringar från ett år innan till ett år efter implementeringen av den utökade revisionsberättelsen. Detta i form av en längre rapport, där olika typer av SBO rapporteras i majoriteten av företagen, och där rapporten frångått sin standardiserade mall genom en större spridning på valda nyckelord. Resultatet finner däremot inte stöd för att det finns en negativ, signifikant effekt mellan den utökade revisionsberättelsen och revisionskvalitet som följd av lägre oväntade periodiseringar. Det finns dock ett stöd för att rapporteringen av SBO har en negativ, signifikant effekt på oväntade periodiseringar vilket således betyder en högre revisionskvalitet.

Abstract  Authors: Eric Andersson and Mattias Lundgren  Advisor: Christopher von Koch  Examiner: Håkan Locking  Institution: School of Business and Economics at Linnaeus University, 2017.  Title: Insiders as forecasters - A study on how information value from insider trading can affect the presence of asymmetric information.  Introduction: Previous studies concerning insider trading have confirmed that insiders generate an abnormal return and that insider trading creates a market reaction. A market reaction after insider trading indicates that private information becomes public, but it can also be interpreted as a measurement of asymmetric information. Analysts has an important role in order to reduce the amount of asymmetric information. This study investigates whether there is a relationship between insider trading and future short-term profitability. This study also investigates whether there is a relationship between insider trading and revision of analysts short-term profitability forecasts.  Purpose: This study aims to investigate the information value in insider trading and how information about insider transactions can be used by analysts to reduce the amount of asymmetric information.  Method: Our study takes a deductive research approach where the methodology is one of a quantitative and explanatory character. The theoretical foundation is based on the effective market hypothesis (EMH) and agency theory. We examines 29 429 observations of insider trading during a ten-year period between 2007-01-01 and 2016-12-31, in order to analyze the short-term information value provided by insider transaction.  Conclusions: The results of our study confirm that there is a positive relationship between insider purchases and future short-term profitability. However, a relationship between insider sales and future short-term profitability can not be confirmed. This result indicates that insider purchases add an information value to the market. Nevertheless, no relationship between insider trading and revision of analysts short term profitability forecast can be confirmed.

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med uppsatsen är att undersöka vad företag bör investera i för att öka köpbenägenheten hos kunden. Uppsatsens bisyfte är även att undersöka vilka butikschefernas upplevda problem med franchisingkonceptet är vid investeringar i butikerna. </p><p><strong>Metod: </strong>I uppsatsen har det utförts en tvärsnittsundersökning på mikronivå. En enkätundersökning och tre intervjuer har utförts och det abduktiva tillvägagångssättet har fått vara utgångspunkten för undersökningen.</p><p><strong>Teori: </strong>Teorierna som har använts i uppsatsen är marknadsföringsmix, servqual, customer value och agentteorin. <strong></strong></p><p><strong>Empiri: </strong>Data som tagits fram till denna uppsats har varit till för att se butikschefernas syn på framtida investeringar och franchisingkonceptet och enkätundersökningen har resulterat i empiri kring vilka faktorer som påverkar kunderna.</p><p><strong>Resultat:       </strong></p><ul><li>Företaget bör skräddarsy marknadsföringen för respektive butik, utifrån vilket kundsegment butiken har. <strong></strong></li><li>Företaget bör investera i allt som ökar servicegraden, såsom investeringar i snabbare system och i kurser och samarbeten som bidrar till säkrare, kunnigare och trevligare personal. </li><li>Företaget bör ha kunden i fokus vid investeringar, då detta kan resultera i en nöjdare kund som även kan bidra till att öka företagets intäkter. </li></ul><p>Företaget bör se till så att klyftan mellan ledningens och butikschefernas intresse ligger väldigt nära varandra, så att båda parter arbetar mot samma mål.</p>