Since year 2005 all Nordic companies on a regulated stock market needs to present their accounts according to the IFRS-standards by IASB. This has affected the management of goodwill that now needs to be exposed for an impairment test every year.  This paper handles the impairment of goodwill in Nordic companies to test their ability to follow IAS 36 in the IFRS-standards and neutrality in The Conceptual Framework for Financial Reporting. Goodwill was earlier exposed to linear depreciation according to the national rules, while nowadays it needs to be impaired every time it’s warranted according to the calculated future cash flow. This creates an opportunity for companies to affect the accounts, an opportunity that can be explained by the Agent theory and Big Bath. How companies handle this change in accounting is tested to see if there is any relationship between goodwill impairments and future cash flow. Earlier studies have been made on the American market by Jarva (2009) and his model to calculate future cash flow is used in this paper.

Denna studie undersöker huruvida svensk utdelningspolicy påverkades av finanskrisen 2008- 2009, samt vilka determinanter som gällde vid beslut om utdelningspolicy på den svenska marknaden innan och under krisen. Detta genom att fokusera på företags benägenhet att betala utdelning. Med ett urval om 103 noterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm under 2005-2009, samt antagandet att tidigare litteratur kan förklara svensk utdelningspolicy, finner studien att finansieringsstruktur, fas i finansiell livscykel och utdelningshistorik är centrala faktorer vid val av utdelningspolicy under 2005-2006 samt att dessa, inkluderat lönsamhet, främst förklarar svensk utdelningspolicy under 2005-2009. Vidare finner studien inget stöd för att det har skett ett skifte i svensk utdelningspolicy under finanskrisen 2008-2009. Däremot ges indikationer på att finansieringsstruktur, fas i finansiell livscykel samt utdelningshistorik har fått omvänd påverkan på svensk utdelningspolicy under krisen samt att år 2009 enskilt hade en betydande roll för huruvida företag betalade utdelning eller ej. / This paper investigates whether Swedish dividend policy was affected by the financial crisis 2008-2009, and which determinants that applied on decisions regarding dividend policy on the Swedish market before and during the crisis. This by focusing on companies propensity to pay dividend. With a sample with 103 listed companies on Nasdaq OMX Stockholm during 2005- 2009, and the assumption that previous literature can explain Swedish dividend policy, the study finds that financial structure, phase in the financial life cycle and dividend history are key factors in deciding dividend policy during 2005-2006 and that these, including profitability, mainly explain Swedish dividend policy during 2005-2009. Furthermore, the study finds no support for whether there was a significant change in Swedish dividend policy during the financial crisis 2008-2009. However, indications are given on how the financial structure, the phase in the financial life cycle and dividend history have had a reversed effect on the Swedish dividend policy during the financial crisis and that the year 2009 had a significant state in whether companies paid dividend or not.

Based on a Cross-sectional study, this paper offers to examine all companies listed on Nasdaq Stockholm AB (The Stockholm Stock Exchange) during 2018 and how their board structure in terms of gender equality, nationality and shareholding effects the companies financial performance. This study uses Tobin’s Q as a dependent variable and as a measure of firm performance. As independent variables Percentage of female board members, Blaus Gender Diversity Index, Percentage of foreign citizens on the board and The boards shareholding is being used. The control variables are The size of the Company, The board size and The middle age of the board. All variables are being used in a stepwise regression: Initially, in a bivariate regression analysis, followed by multiple regression analysis where all remaining variables includes. The initial regressions are made separately depending on which list the companies are being trade (Small Cap, Mid Cap, Large Cap), followed by stepwise regressions for the entire population.   The result shows that an increase of female board members, gender equality and foreign citizens in the board increases the companies finance results. Further, the results show that an increase of equity ownership by board directors reduces the companies financial result.

År 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre företag i Sverige. Detta innebar att dessa företag fick möjlighet att välja att ha en revisor eller inte. Under förutsättningarna att de uppfyllde två av tre av följande kriterier: högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning, högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning och högst tre anställda. Det är av intresse att undersöka varför vissa företag väljer att använda sig av en revisor trots att de inte behöver det eftersom det ger ökad kunskap till bland annat revisionsbyråer. Området är väl utforskat sedan tidigare men endast ett fåtal studier har utförts i Sverige och efter att revisionsplikten tagits bort. Vad tidigare studier har gemensamt är att de endast undersökt företag som längst under en treårsperiod, och att de inte haft företagens tidigare revisionsval i åtanke. Detta forskningsgap vill denna studie fylla genom en undersökning över en längre tidsperiod med relevant data som gerett nytt perspektiv på ett väl utforskat område. Denna studie syftar till att öka kunskapen kring vilka företag som väljer frivillig revision i termer av företagskaraktäristika. Detta gjordes både för fortsatt forskning inom området och för revisionsbyråerna, vars intresse är att veta vilka företag som efterfrågar deras tjänster. För att utforska denna fråga samlades data in mellan 2011 och 2019 från 331 företag i Sverige med hjälp av databasen Retriever Business. Genom en kvantitativ och deduktiv ansats så analyserades datamaterialet därefter med logistisk regression efter att val av modell gjorts. Resultatet kunde därigenom ge svar på vilka företag i termer av deras karaktär som kan förklara varför de väljer att efterfråga frivillig revision. Den slutsats som gick att dra var att större företag, företag med en låg skuldsättningsgrad, riskfyllda företag och företag som haft revision året innan kommer välja att efterfråga frivillig revision i högre grad. Det finns inget stöd för att tillväxt och lönsamma företag har ett samband med valet att efterfråga frivillig revision. Dessa slutsatser kommer kunna ligga till grund för vidare forskning och bland annat användas av revisionsbyråer för ökad kunskap om vilka företag som kommer efterfråga revision i framtiden.

Det finns ett växande intresse för konceptet hållbarhet i samhället, vilket även avspeglar sig i hur forskningen utvecklas. Det går att se att nya studier kontinuerligt upprättas med fokus på hur hållbarhet påverkar alltifrån oss som individer till samhället som helhet. Denna utveckling inom forskningen har genererat en uppsjö av intressanta slutsatser under det senaste decenniet. Trots det finns fortfarande vissa kunskapsluckor i vetenskapen. Studien har därför använt en av dessa identifierade luckor som utgångspunkt för arbetet.  Tidigare forskning har undersökt frågan om hur sambandet ser ut mellan hållbarhet och företags utdelningspolicy. Benlemlih (2019) undersökte detta på en amerikansk population, samt Samet och Jarboui (2017) undersökte detta på en europeisk population. Till skillnad från den tidigare forskningen har den svenska marknaden en uppsättning säregna karaktärsdrag. Bland annat är landet rankat som ett av världens mest hållbara länder, samtidigt som landets företag förväntas ha en lägre nivå på sin utdelningspolicy. Dessa karaktärsdrag kan innebära ett antagande om att den svenska marknaden skiljer sig från tidigare forskningsresultat i frågan om hur sambandet mellan hållbarhet och företags utdelningspolicy ser ut. Studien har mot bakgrund av detta undersökt sambandet mellan hållbarhet och företags utdelningspolicy med svenska stora aktiebolag som population. Författarna tror sig kunna bidra med en förbättrad förståelse för ett redan utforskat ämne genom att på detta sätt fokusera på en mer specifik del av tidigare forskningsfrågor.  Studien har använt sig av ett datamaterial från Thomson Reuters Eikon som sträcker sig över tidsperioden 2010 till 2019. För att definiera och kvantifiera hållbarhet har företags ESG-betyg använts, och för att definiera och kvantifiera utdelningspolicy har företags direktavkastning och utdelningsgrad använts. För att åskådliggöra hur sambandet ser ut för stora svenska aktiebolag har studien använt ett kvantitativt tillvägagångssätt. Med hjälp av en paneldata regression har studiens frågeställning kunnat besvaras. Studien har genom statistiska hypotesprövningar, och en teoretisk argumentation kring de tre teoretiska utgångspunkterna agentteorin, signalteorin och intressentmodellen skapat en bättre bild över sambandet mellan ESG och utdelningspolicy. Studien kunde påvisa ett icke-signifikant resultat för sambandet mellan ESG och utdelningspolicy, vilket indikerar att det inte förekommer en relation mellan variablerna.  Resultatet har diskuterats, och i ett försöka att förklara detta har de tre teoretiska utgångspunkterna använts. Utifrån detta finner studien att intressentmodellen och signalteorin håller till viss del, medan agentteorin förkastas. Slutsatsen lyder att stora svenska aktiebolag inte kompenserar sina aktieägare för hållbara investeringar, utan företagen följer istället en förutbestämd utdelningspolicy. / There has been a growing interest in the concept of sustainability in society, which is also reflected in how the research develops. It can be seen that new studies are continuously established with focus on how sustainability affects everything from us as individuals to society as a whole. Over the past decade this development in research has generated many interesting conclusions. Despite this, there’re still some knowledge gaps. The study has therefore used one of these identified gaps as the starting point for this study. Previous research has examined the question of what the connection is between sustainability and dividend policy. Benlemlih (2019) examined this in an American setting, and Samet and Jarboui (2017) examined this in a European setting.  Unlike the already examined settings the Swedish market has a set of distinctive characteristics. Among other things, the country is ranked as one of the world's most sustainable countries, while the companies in the county are expected to have a low level of dividend. These characteristics may involve an assumption that the Swedish market differs from previous research results in the question of what the connection between sustainability and dividend policy looks like. Against this background, the study examined the relationship between sustainability and dividend policy with Swedish corporations as  population. The authors believe they can contribute to an improved understanding of an already explored topic by focusing on a more specific part of previous research questions. The study used data from Thomson Reuters Eikon that spans over the period 2010 to 2019. ESG has been used to define and quantify sustainability, further on has dividend yield and dividend ratio been used to define and quantify dividend policy. To illustrate what the connection looks like for Swedish corporations, the study used a quantitative approach. The study's research-question could be answered by using panel data regression. Through statistical hypothesis tests, and a theoretical argumentation around the three theoretical points of departure, the agent theory, the signal theory and the stakeholder theory has created a better picture of the connection between ESG and dividend policy. The study was able to demonstrate a non-significant result for the relationship between ESG and dividend policy, which indicates that there is no relationship between the variables. The results have been discussed, and in an attempt to explain it, the three theoretical theories have been used. Based on this, the study finds that the stakeholder theory and signal theory hold to some extent, while the agent theory is rejected. The conclusion is that Swedish corporations  do not compensate their shareholders for sustainable investments, instead the companies follow a predetermined dividend policy.

Att ett företags VD ska agera och arbeta utifrån vad som gynnar aktieägarna bäst är enproblematik som under en längre tid fångats upp och flera metoder har använts i försök attminska meningsskiljaktigheter dem mellan. En vanlig ersättningsstruktur är att VD har enfast lön, men även möjlighet att få rörlig ersättning i form av bonusar och aktierelateradeersättningar. Tidigare forskning visar att företags prestation inte visar på någon statistisktsignifikant påverkan på total ersättning till VD, medan motsatsen upptäckts för rörligersättning till VD. Det, i kombination med att det finns bristande forskning för hur dettasamband ser ut på stockholmsbörsen, mynnar ut i studiens syfte. Syftet med denna studie ärdärför att undersöka hur dessa samband ser ut för företag noterade på stockholmsbörsen.Undersökningen görs genom en multipel regressionsanalys för 178 företag noterade påstockholmsbörsen år 2019. Resultatet tyder på att total ersättning till VD stämmer överensmed tidigare forskning medan rörlig ersättning till VD inte gör det.

Coronavirsuet upptäcktes i Kina i slutet av 2019 och spred sig sen över världen för att 2020 nå Europa och Sverige. Här liksom i många andra länder så sattes allt på paus pågrund av de restriktioner som rådde vilket påverkade ekonomin väldigt kraftigt. Minskadexport, minskad import och inflation gjorde att många företag drabbades och vissaansökte om att gå i konkurs (Riksbanken, u.d.).Ett finansiellt välmående företag delar ofta med sig av vinsten till sina aktieägare menmed COVID-19 krisens intåg så uppstod många frågetecken hur man från företagets sidaskulle resonera framgent. Det blir därför väldigt intressant att undersöka hurutdelningspolicyn förändrats under och efter COVID-19 krisen.Resultat ifrån Krieger et al. (2021) & Ungpakorn et al. (2023) visar att tidigaresamhällskriser har påverkat utdelningspolicyn och att många bolag sänker sin utdelning ihändelse av en kris. Det finns dock finns väldigt lite forskning på hur COVID-19 krisenhar påverkat utdelningspolicyn och framför allt efter COVID-19 krisen.Syftet med denna studie är att undersöka effekten av den ekonomiska recensionen somuppstod i samband med utbrottet av COVID-19 och hur den krisen påverkadeutdelningspolicyn bland svenska företag. Vi hoppas att resultatet från denna studie skallöka kunskapen för företagsledningar och investerare om hur samhällskriser påverkarföretags utdelningspolicy.Studien har samlat in data som är avgränsad till företag listade på Nasdaq OMXStockholm, Small Cap, Mid Cap och Large Cap via databasen Eikon. För att kunnabesvara forskningsfrågan på bästa sätt så kommer tidsperioden 2017–2022 attundersökas.En kvantitativ undersökningsmetod har använts i denna studie eftersomregressionsanalyser på aktuella insamlade data har genomförts för att få fram ett resultat.Studien har även inkluderat teorier och tidigare forskning om utdelningspolicy för att fåen nyanserad och trovärdig slutsats. Resultaten från studien tyder på att COVID-19 krisenhar påverkat utdelningspolicyn under krisen och även fortsatt göra det åren efter.

Under de senaste två decennierna har könsfördelning i styrelser varit omdiskuterat och blivit en allt viktigare fråga för att nå en hållbar utveckling i samhället. Vägen mot mer könsbalanserade styrelser har därmed implementerats via två olika initiativ i Europa för att fler kvinnor ska tillträda styrelserummet. Sverige har likt Polen, Tyskland, Österrike och Danmark valt att använda självregleringsinstrument med bolagsstyrningskoder, vilket skapar incitament till en jämnare könsfördelning på 40:60 mellan kvinnliga och manliga styrelseledamöter. Således har Sverige uteslutit det andra initiativet som inkluderar kvoteringslagar. Sveriges initiativ landar därmed i aktieägarnas händer och det blir upp till aktieägarna att ta ställning till bolagets valda strategi.  Studien syftar till att studera huruvida kvinnlig styrelserepresentation har en påverkan på lönsamheten hos de svenska Large Cap bolag listade på OMXS. Det finns flertalet teorier som talar för en positiv inverkan kvinnliga styrelseledamöter bidrar med i styrelsen. För att belysa ett perspektiv som beaktar både bolags- och individnivå, tar studien avsats i agent-, resursberoende- och kritiska massanteorin. Trots ett välstuderat område finner tidigare studier inte någon konsensus inom ämnesområdet, då det förekommer både positiva, negativa och icke-signifikanta resultat. Den här studien använder främst Refinitiv Eikon för datainhämtning men kompletterar viss information med Business Retriever och enskilda bolags årsrapporter. Studien består av 109 bolag som undersöker kvinnliga styrelseledamöter med en kvantitativ metod baserad på obalanserade paneldata under åren 2019-2021, vilket resulterar i 327 företagsobservationer. Två finansiella lönsamhetsmått används som beroende variabler, ROA som det redovisningsbaserade måttet och Tobin´s Q som det marknadsbaserade måttet. Andelen kvinnor och kritiska massan kvinnor är de oberoende variablerna och kommer att eftersläpats ett år. Detta eftersom det inte går att förvänta sig att den finansiella lönsamheten uppkommer direkt efter att de kvinnliga ledamöterna tillträder. Styrelsestorlek, företagsstorlek, företagsålder, skuldsättningsgrad och oberoende styrelseledamöter används som kontrollvariabler. Regressionsmodellen applicerar även fasta effekter för år och sektor.  Dataanalysen genomfördes med en robust GLS-modell med slumpmässiga effekter där den kvinnliga representationen i styrelsen mäts på två sätt. Först genom andelen kvinnliga styrelseledamöter och sedan genom den kritiska massan kvinnliga styrelseledamöter som krävs för att de skall kunna påverka styrelsers beslutsfattande. Resultaten visar ingen signifikant relation mellan vare sig ROA eller Tobin’s Q och andelen kvinnliga styrelseledamöter. Den kritiska massan kvinnliga styrelseledamöter finner inte heller en signifikant relation mellan ROA eller Tobin’s Q. Detta indikerar att det inte går att uttala sig om kvinnor i styrelsen bidrar positivt alternativt negativt på Large Cap bolagens finansiella lönsamhet. / During the last two decades, gender distribution on supervisory boards has been much debated and has become an increasingly important issue in achieving sustainable development in society. The road to more gender-balanced boards has been implemented via two different initiatives in Europe. Like Poland, Germany, Austria and Denmark, Sweden has chosen to use self-regulatory instruments with corporate governance codes, which incentivises a more even gender distribution of 40:60 between female and male board members. Therefore, Sweden has excluded the second initiative that includes quota laws. Sweden's initiative thus falls into the hands of the shareholders, and it is up to the shareholders to take a position on the company's chosen strategy. This study aims to research whether female board representation impacts the profitability of the Swedish Large Cap companies listed on OMXS. Several theories incline female board members positively impacts the board and its efficiency. This study is based on agency-, resource dependence-, and critical mass theory to illuminate a perspective that considers both a company and individual level. Despite being a well-studied area, previous studies do not find any consensus within the research field as there are both positive, negative, and non-significant results. This study mainly uses Refinitiv Eikon for data collection but complements certain information with Business Retriever and individual companies' annual reports. The study consists of 109 companies that examine female board members with a quantitative method based on unbalanced panel data from 2019 to 2021, which results in 327 company observations. Two financial profitability measures are used as dependent variables, ROA as the accounting-based measure and Tobin's Q as the market-based measure. The independent variables are the proportion of female board members and the critical mass of female board members. These two have been lagged for a year since it is unreasonable to expect financial profitability to arise immediately after the female board members take office. Board size, company size, company age, debt/equity ratio and independent board members are used as control variables. The regression model also applies fixed effects for year and sector. The data analysis was carried out with a robust GLS model with random effects where the female representation on the board is measured in two ways. First through the proportion of female board members and then by the critical mass of female board members required to influence the boards' decision-making. The results show no significant relationship between either ROA or Tobin's Q and the proportion of female board members. The critical mass of female board members also does not find a significant relationship between ROA or Tobin's Q. This indicates that it is not possible to say whether female board members contribute positively or negatively to the Large Cap companies' financial profitability.

I en tid där allt fler företag lämnar emissionsbesked, finns det genom tidigare forskning relativt tydliga tecken på hur aktiemarknaden reagerar. Däremot råder tvetydighet gällande de emitterande företagens prestationer, när det kommer till det operativa resultatet. Dessutom är ämnet tämligen outforskat på den svenska marknaden. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur det operativa resultatet för emitterande företag på Nasdaq Stockholm påverkas i samband med nyemission. Dessutom ämnar studien att förklara huruvida faktorerna emissionstyp, onormala investeringar och marknadstiming har en inverkan på prestationen. Detta har undersökts utifrån teorin om informationsasymmetri, agentteorin och teorin om fritt kassaflöde. Från studiens urvalsram på 274 emissioner som genomförts på Nasdaq Stockholm mellan 2015-2020 har ett slumpmässigt stratifierat urval genomförts. Utifrån dessa har 100 nyemissioner undersökts, fördelat på 52 riktade emissioner och 48 företrädesemissioner. Tillsammans med urvalet har även en kontrollportfölj med matchande icke-emitterande företag baserat på sektor och storlek studerats. Det operativa resultatet hänvisar i denna studie till nyckeltalen ROA och EPS, vilka har undersökts två år inför emission och två år efter. Genom Mann Whitney U test har studiens empiri testats statistiskt för att utreda hur prestationen har påverkats. Studiens resultat visar att emitterande företag på Nasdaq Stockholm uppvisar tydliga nedgångar i dess operativa resultat, vilket även är signifikant i jämförelse med kontrollportföljen. Utifrån studiens oberoende variabler, indikerar resultaten att emissionstyp har en inverkan på det operativa resultatet. Vidare genomförs konstaterandet att onormala investeringar delvis har en negativ påverkan medan inget stöd ges för marknadstiming.

Bakgrund: Aktiesparande har kraftigt ökat under 2017-2022, detta ökande intresset för aktiesparande innebär att många oerfarna investerare letar sig till börsen. En populär strategi är att investera i utdelningsaktier. Den delen som delas ut av vinsten kallas utdelningsandel, utdelningsandel har varit fokus för många studier under åren. Vad som påverkar utdelningsandel kan delas upp i systematisk och osystematisk risk, där osystematisk risk innebär företagsspecifika faktorer. Där främst lönsamhet, omsättningstillväxt, kassaflöde, risk och företagsstorlek har identifierats som avgörande. Majoriteten av den tidigare forskningen är inte utförd under en hårt ekonomiskt pressad marknad. Genom att studera hur svenska företag hanterat utdelning under en ekonomiskt hårt pressad marknad och identifiera vilka faktorer som påverkar utdelningen vid en ekonomiskt pressad situation kan ytterligare förklaring till utdelningsandel ges. Syfte: Syftet med studien är att analysera de tre företagsspecifika faktorerna omsättningstillväxt, lönsamhet och kassaflöde och dess påverkan på utdelningsandelen. Detta görs genom data från 2021 samt 2022 på den svenska large-cap-listan. Metod: Studien har tillämpat en kvantitativ metod, som omfattas av en deduktiv ansats. Det empiriska materialet har inhämtats via databaser. Empirin utgjordes av totalt fem nyckeltal för 112 bolag per år, omsättningstillväxt, lönsamhet, kassaflöde, företagsstorlek och utdelningsandel, som sedan utgjorde underlag för analys med hjälp av korrelationsmatris och regressionsanalyser. Slutsats: Sammanfattningsvis kan vi konstatera att omsättningstillväxt delvis påverkar utdelningsandel negativt. Tillväxt bland företag på large cap tenderar alltså att leda till att de har lägre utdelningsandel. Sett till lönsamhet så påverkar den utdelningsandel i samtliga modeller med signifikans. Att kassaflöde skulle påverka utdelningsandel positivt är inget vi kan styrka i studien.