Bakgrund: Aktiesparande har kraftigt ökat under 2017-2022, detta ökande intresset för aktiesparande innebär att många oerfarna investerare letar sig till börsen. En populär strategi är att investera i utdelningsaktier. Den delen som delas ut av vinsten kallas utdelningsandel, utdelningsandel har varit fokus för många studier under åren. Vad som påverkar utdelningsandel kan delas upp i systematisk och osystematisk risk, där osystematisk risk innebär företagsspecifika faktorer. Där främst lönsamhet, omsättningstillväxt, kassaflöde, risk och företagsstorlek har identifierats som avgörande. Majoriteten av den tidigare forskningen är inte utförd under en hårt ekonomiskt pressad marknad. Genom att studera hur svenska företag hanterat utdelning under en ekonomiskt hårt pressad marknad och identifiera vilka faktorer som påverkar utdelningen vid en ekonomiskt pressad situation kan ytterligare förklaring till utdelningsandel ges. Syfte: Syftet med studien är att analysera de tre företagsspecifika faktorerna omsättningstillväxt, lönsamhet och kassaflöde och dess påverkan på utdelningsandelen. Detta görs genom data från 2021 samt 2022 på den svenska large-cap-listan. Metod: Studien har tillämpat en kvantitativ metod, som omfattas av en deduktiv ansats. Det empiriska materialet har inhämtats via databaser. Empirin utgjordes av totalt fem nyckeltal för 112 bolag per år, omsättningstillväxt, lönsamhet, kassaflöde, företagsstorlek och utdelningsandel, som sedan utgjorde underlag för analys med hjälp av korrelationsmatris och regressionsanalyser. Slutsats: Sammanfattningsvis kan vi konstatera att omsättningstillväxt delvis påverkar utdelningsandel negativt. Tillväxt bland företag på large cap tenderar alltså att leda till att de har lägre utdelningsandel. Sett till lönsamhet så påverkar den utdelningsandel i samtliga modeller med signifikans. Att kassaflöde skulle påverka utdelningsandel positivt är inget vi kan styrka i studien.

Företag måste idag anpassa sitt arbetssätt för att främja och bibehålla dess medarbetares motivation. Detta då samhället är under konstant förändring och distansarbete blir allt vanligare vilket i sin tur påverkar arbetet med motivation. Syftet med denna studie är att jämföra och analysera vilka faktorer som motiverar IT-konsulter samt hur dessa påverkas av underliggande faktorer som ålder och i vilken utsträckning medarbetaren arbetar på distans. Studien grundar sig främst i självbestämmandeteorin och diskuterar tillsammans med empirin i vilken utsträckning konsulterna motiveras av inre och yttre motivationsfaktorer. Dessutom diskuteras även hur mycket konsulternas yttre motivation har internaliserats och därmed i vilken utsträckning denna typ av motivation är autonom eller kontrollerad. Detta har undersökts genom en enkätundersökning med medarbetare från två divisioner på ett IT-konsultföretag. Denna data har sedan kompletterats med en intervju med en av företagets divisionschefer. Data från enkäten visar att IT-konsulter motiveras av inre motivationsfaktorer och främst intressanta arbetsuppgifter samt flexibilitet i större utsträckning. Dessa faktorer tyder på att konsulterna till stor del är autonoma och har en hög grad av inre motivation. Studien kommer även fram till att det finns tydliga skillnader i hur medarbetarna i de olika divisionerna upplever sitt arbete och de olika motivationsfaktorerna. Till sist visar data på att ett icke-standardiserat friskvårdsinitiativ som företaget implementerat, fungerar sämre ur ett motivationsperspektiv om medarbetarna arbetar på distans. / Businesses in today’s society need to adapt their ways of working to promote and maintain employee motivation. This is due to the constant changes in society and remote work progressively becoming more common, which in turn affects the development around motivation. This study aims to compare and analyze the factors that motivate IT consultants and how these are affected by underlying aspects, such as age and to what extent the employee works remotely. The study is mainly founded on the self-determination theory and in combination with the empirical data, discusses to what extent the consultants are motivated by internal and external motivational factors. In addition, the study also discusses how much of consultants’ external motivation has been internalized and to what extent this type of motivation is autonomous or controlled. This has been investigated by distributing a survey to the employees from two divisions working at an IT consulting company. An interview with one of the company’s divisional managers was subsequently conducted to complement the survey data. The findings from the survey reveal that IT consultants are motivated by intrinsic motivational factors, mainly tasks considered interesting, in addition to flexibility to a greater extent. These factors indicate that the consultants are primarily autonomous and have a high degree of intrinsic motivation. The study also concludes that there are evident variances in how employees in different divisions perceive their work and motivational factors. Finally, the findings indicate that non-standardized initiatives, such as the health care initiative implemented by the company, are less effective at motivating employees working remotely.

Små och medelstora företag har en betydelsefull funktion i samhället och bidrar till ett lands ekonomiska tillväxt. Under en kris finns det risk att SME-företagens betydelsefulla roll kan minimeras med tanke på att tillgången till kredit kan stramas åt under kriser, vilket gör att vissa företag står utan någon finansiering. Revisorerna kan i dessa tider bidra med trygghet gentemot bankerna och dess kreditbedömning av företagen. Detta skapar frågeställningen gällande vilka förväntningar det finns på revisorns betydelse för kreditbedömningen av små och medelstora företag under en kris. För att kunna besvara frågeställningen har utgångspunkten varit att undersöka revisorernas, SME-företagens och bankernas förväntningar på revisorns betydelse. För att genomföra denna studie har vi valt att göra en kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats. Vi har totalt genomfört nio intervjuer, varav tre av varje aktör; revisorer, SME-företagen och banker. Vidare kunde vi i en större utsträckning se likheter kring revisorns betydelse vid krissituationer, där det ofta framlades att revisorn bidrar med trygghet och underlättar kreditbedömningen. Vi kunde däremot se skillnader kring förväntningsgapet på revisorn som inte framhävs lika tydligt. Bankerna i studien uppvisade ett tydligare förväntningsgap under en krissituation när det gäller revisorn och dess uppgifter i jämförelse med företagen. Detta kan bero på att revisorns granskningsarbete kan användas som underlag vid en eventuell kreditbedömning av ett företag. Avslutningsvis kan vi fastställa att det finns likheter kring revisorns betydelse vid kreditbedömningar under en kris men att det finns skillnader kring förväntningarna på revisorn.

Denna studie undersöker om faktorer som företagsstorlek och branschtillhörighet påverkar svenska börsnoterade företags frivilliga redovisning av humankapital i årsredovisningarna. Data har samlats in från databaser samt från årsredovisningar med hjälp av ett egenkonstruerat index. Studien använder en regressionsanalys för att testa sambandet men finner inget signifikant resultat. Trots detta indikerar resultatet att det finns ett samband mellan stora företag och mer frivillig redovisning av humankapital, samt en indikation på att kunskapsintensiva branscher redovisar mer frivillig information om humankapitalet jämfört med resterande branscher. Vi kunde även konstatera att vissa företag tillhandahållit väldigt lite information om humankapitalet, vilket tyder på att företag i vårt urval saknar incitament att frivilligt redovisa denna information. Resultatet kan därmed bidra till diskussionen om införandet av ökade rapporteringskrav för humankapital. Framtida studier kan bygga vidare på denna undersökning, och det vore då lämpligt med ett större urval för att undersöka om företagsstorlek, branschtillhörighet och andra företagskaraktäriska egenskaper såsom skuldsättningsgrad, lönsamhet, företags ålder och ägarstruktur påverkar svenska börsnoterade företags frivilliga redovisning av humankapitalet. Språket i denna studie är svenska. / This study investigates whether factors such as company size and industry affect Swedish listed companies' voluntary disclosure of human capital in their annual reports. Data has been collected from databases and annual reports using a self-constructed index. The study uses a regression analysis to test the relationship but finds no significant result. Nevertheless, the results indicate that there is a relationship between large companies and more voluntary disclosure of human capital, as well as an indication that more knowledge-intensive industries disclose more voluntary information on human capital compared to other industries. We also found that some firms provide very little information on human capital, suggesting that firms in our sample lack incentives to voluntarily disclose this information. The results can thus contribute to the discussion on the introduction of increased human capital reporting requirements. Future studies can build on this study, and it would be appropriate to use a larger sample to investigate whether firm size, industry affiliation and other firm characteristics such as leverage, profitability, company age and ownership structure affect Swedish listed firms' voluntary disclosure of human capital. The language of this study is Swedish.

Finansiella rådgivare är en yrkesgrupp som ofta beskrivs hamna i en svår position mellan sin arbetsgivare och kunden. Arbetsgivaren kan sätta press på att sälja produkter, medan kunder eftersträvar att få en lämplig rådgivning som är anpassad utifrån kundens förutsättningar. Få studier har studerat hur olika finansiella rådgivare tänker och agerar i en rådgivningssituation mellan de två parterna, samt även hur rådgivarens professionalism påverkar. Vi skapade därför en modell som belyser hur arbetsgivare, professionalism och kundvärde påverkar en finansiell rådgivare. Syftet med denna studie är att skapa förståelse om hur faktorer från arbetsgivaren, professionalism och kundvärde påverkar finansiella rådgivares agerande utifrån rådgivarens olika individuella egenskaper. Teorierna som används i studien är nära relaterade till vad som kan påverka och förklara en finansiell rådgivares agerande. Agentteorin används för att visa på svårigheten i relationen rådgivare har till sina kunder och sin arbetsgivare. Teorin förklarar även hur belöningssystem används för att påverka finansiella rådgivare till att agera enligt arbetsgivarens önskningar. Metoden som användes för att erhålla data var först en förstudie med två intervjuer, som användes för att få information inför skapandet av studiens undersökningsmodell. Därefter användes en kvantitativ metod i form av webbenkäter som skickades ut till 348 finansiella rådgivare, vilka ligger till grund för studiens empiriska data. Slutsatsen visade att det existerar ett samband mellan rådgivare med lite erfarenhet, ung ålder, och till viss del även kvinnor vad gäller att känna sig pressade av arbetsgivaren. Erfarna finansiella rådgivare agerade mer utifrån kundvärde och värderar sin professionalism högre. Framtida forskning kan göra en kvalitativ studie som grundligt undersöker om studiens resultat är samma och utforska om det existerar fler faktorer inom undersökningsmodellen som kan påverka en finansiell rådgivare. / Financial advisors are a profession that is viewed as having a difficult position between their employer and the costumer. This position is a result of the employer wanting the financial advisor to create profitability, meanwhile, the customer on the other hand is looking for advice that is best suited for them. Few studies however, have explored how different financial advisors think and act between these two factors, also professionalism is a factor. We have therefore in this study, created a model that emphasizes key qualities in each factor. The purpose of this study is to create a better understanding about how financial advisors are effected by factors from the employer, their professionalism and costumer value. The theories used in this study are related to what might affect and explain financial advisor's behavior in their working situation. Agency theory is used to show the difficulty for an advisor in the relationship between clients and employers. The reward system theory is used to explain how employers can control financial advisors. The method used to obtain data was first through a preliminary study with two interviews. Then we used a quantitative approach in the form of surveys that were sent to 348 financial advisers. This data was then analyzed in SPSS. The conclusion shows that there is a link between advisors with little experience, young age, and to some extent gender to feel pressured by their employer. Experienced financial advisors acted more towards customer value and value their professionalism higher. Future research can make a qualitative study about the same subject, but explore it more in detail and examine if there are new factors that can exist in the model. They can also investigate if a qualitative study will result in the same as our study.

Förtroende är ett mångfacetterat begrepp och har många referensramar. Det går att skilja påförtroende till text, transaktion och förtroende ur ett socialt perspektiv, som kommunikationoch ömsesidig interaktion. Revision är inte bara en granskningsprocess, utan en mänskligaktivitet som ska bygga på samspel med användare av redovisnings information, därmed blirrevisionen en etisk handling som måste bygga på förtroende. För att erhålla förtroende måsterevisorn bemöta de förväntningar som finns på dem idag. Näringslivets utveckling samtförändringar i omvärlden har skapat behov av utveckling och förändring i revisorns funktion,vilket har bidragit till förväntningar från nya intressegrupper och samhället i stort. Tidigareforskning har visat på att det finns olika uppfattningar gällande rollfördelningen mellanrevisorn och företaget, vilket i sin tur bidrar till missuppfattningar. Den globala finanskrisenoch företagsskandaler i många länder har lyft viktiga frågor om effektiviteten för finansiellrapportering och revision, där revisorsbyråer ofta får stå föremål för kritik och bemöta tryckpå att återställa förtroendet för revisionen. 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre bolagi Sverige. Den nya lagstiftningen har i viss mån förflyttat ansvaret från revisorn tillföretagsledningen.Syftet med vår studie har varit att analysera och tolka begreppet förtroende förrevisionsarbetet. Vi har belyst begreppet förtroende i samband med avskaffandet avrevisionsplikten, samt reflekterat över hur det påverkat revisorns funktion och förtroendet irelation till användare av redovisningsinformation. För att kunna uppnå syftet ochforskningsfrågorna har vi använt oss av en kvalitativ och tolkande metod samt genomförtsamtal med kompetenta respondenter i form av revisorer, kreditgivare och småföretagare föratt få del av deras syn på begreppen.Vi har i denna studie kunnat bidra med ökad förståelse för det mångfacetterade begreppetförtroende och vilken effekt avskaffandet av revisionsplikten har haft på relationerna mellanrevisorer, småföretagare och banker, samt om förväntningarna på revisionens funktion harförändrats. Vårt resultat i denna studie bevisade att det finns brister i kommunikationenmellan de olika parterna, vilket påverkar förtroendet. Vi har kunnat identifiera ettförväntningsgap i det avseendet. Revisorerna behöver därför bli bättre på att nå ut tillsmåföretagarna om vilken roll och vilka tjänster de kan utföra. Vi har inte i vår studie kunnatse hur förtroendet har påverkats av den frivilliga revisionen. MenBolagsverket ochSkatteverket upplever att kvalitén på årsredovisningen har försämrats efter införandet avfrivillig revision, vilket visar att revisionen fortfarande har en viktig funktion förkvalitetssäkring av redovisningsinformation vilket höjer förtroendet för den.

Denna studie undersöker om det föreligger en skillnad i resultatkvalitet mellan familjeföretag och icke-familjeägda företag i en svensk kontext. Likt tidigare studier utgår denna studie från agentteorin, the alignment effect och the entrenchment effect. Majoriteten av tidigare studier inom området har främst genomförst i USA eller Ostasien och finner tvetydliga resultat. För att mäta hur ovan nämnda teorier påverkar familjeföretags resultatkvalitet i Sverige använder denna studie den modifierade Jones-modellen för att beräkna företagets diskretionära periodiseringar, vilka används som proxy för resultatkvalitet. Genom en multipel regressionsmodell på ett stickprov om 1475 observationer från NASDAQ Stokholms Large-, Mid- och Small cap-listor under perioden 2003 - 2013 finner denna studie, i enlighet med the entrenchment effect, att familjeföretag i genomsnitt har en högre grad av diskretionära periodiseringar än icke-familjeägda företag.

<p>Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX år 2002 för att återskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, främst Skandia-affären, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. Då bolag agerar på fler marknader än den inhemska kan problem uppstå med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen ämnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, när det gäller den interna kontrollen. För att kunna besvara denna frågeställning har fyra delsyften tagits fram. Tillvägagångssättet för uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats då regelverken som jämförs är av kvalitativ karaktär. Data inhämtas till största delen från skriftliga källor och kompletteras med en undersökning av 15 bolags årsredovisningar samt intervjuer. De teorier som är relevanta för uppsatsen är Bolagsstyrning, Intressentmodellen, COSO-modellen, Agentteorin samt CSR. Författarna har även använt vetenskapliga artiklar och tidigare forskning för att erhålla ytterligare djup i diskussionerna. Bolagskoden omfattar alla börsbolag på A-listan samt de bolag på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Syftet med Bolagskoden är att förbättra bolagsstyrningen och den interna kontrollen samtidigt som kunskapen och förtroendet för bolagens redovisning ska förstärkas. Koden verkar som ett komplement till Aktiebolagslagen. Grundprincipen är ”följ eller förklara”. Avvikelser ska motiveras av bolagen. En bolagsstyrningsrapport med information om hur Bolagskoden tillämpas skall bifogas bolagens årsredovisning. SOX är en lag som berör alla bolag, såväl amerikanska som utländska, som agerar på den amerikanska marknaden. Bolag kan även beröras av SOX indirekt genom att de sköter en del av bolagens verksamhet via outsourcing eller är underleverantörer. Syftet med lagen är att återställa investerarnas, de anställdas samt den aktieköpande allmänhetens förtroende för noterade bolag samt att garantera att den information som finns i den finansiella rapporteringen stämmer med verkligheten. Efter genomgång av de 15 utvalda bolagen fann författarna att bolagen har en tendens att avvika från samma punkter. Dessa är: 2.1.2 och 2.1.3 som behandlar valberedningen, 3.8.2 som behandlar bolagens revisionsutskott samt 4.2.1 som behandlar ersättningsutskott och dess oberoende. Uppsatsen visar att det existerar skillnader mellan regelverken. Den primära skillnaden är att Bolagskoden grundar sig på ”följ eller förklara”- principen. SOX däremot grundar sig på ”följ”- principen. Författarna anser att vissa av regelverkens skillnader kan användas för att utveckla Bolagskoden till det bättre. En harmonisering av Bolagskoden och SOX bör ske gällande dessa skillnader. Den ökade globaliseringen leder till att mer enhetliga redovisningsstandarder efterfrågas, vilket är problematiskt då nationernas redovisningstraditioner och samhällsstrukturer skiljer sig markant åt. Att implementera SOX fullt ut i Sverige skulle troligtvis inte fungera i praktiken då Sverige generellt sett inte har samma hårda sanktionssystem mot brott som USA har. En kompromiss mellan regelverken skulle kunna öka incitamentet för ansvarstagande och skapa en bra miljö för god redovisningssed anser författarna. Genom denna uppsats har författarna kommit fram till att Bolagskoden inte fungerar i sin nuvarande form, men att applicera SOX fullt ut är inte ett alternativ. Författarna förespråkar en striktare regelsamling än den som existerar i Sverige.</p>

<p>Sustainability reports have during the last decade had a strong development. Both in terms of establishing a sustainability assurance, in its form, and get it assured together with standards, principles and regulations which organisations and accountants have utilized. The growth of sustainability reports and the choice of getting them assured have in particular favoured the accounting business. Due to this result, some critics have voiced that assuring a sustainability report gain accounting firms more than it gains the actual organisation. Other say that it is necessary in order to increase the credibility and the eligibility of the report, while it also has become a requirement from stakeholders. A clash of opinions within this subject awoke our interest and the results of this study will show the reality of assurance reports in Sweden. The purpose with this paper is to find out how much companies pay to get their sustainability report assured and to identify the factors that might affect the price. In this study, we ask:</p><p>-What is the cost/benefit of assuring a sustainability report?</p><p>The methodology used in this study was web surveys. The target group consisted of 41 organisations based all over Sweden. The web survey was answered by the contact person confirmed as responsible for the organisations sustainability report. Further, to create a foundation for the study we conducted a literature review from books, scientific articles and other scientific papers covering this subject. Data which has gained focus are for example sustainability reports, revisions and assurance of sustainability reports, framework and current theories in the field. Other types of data we have used come from the respondents themselves.</p><p>It is significantly easier for organisations to calculate the cost as it is concrete while the benefit is abstract and more difficult to identify. In general, organisations that took part in the study feel that using assurance reports is beneficial. One of the reasons for this is because the organisations claim they get knowledge, which is shown in that the internal audit is improved and the credibility of the organisations is strengthened. The width was between 0 SEK- and more than 300 000 SEK. We have been able to confirm through this study that large organisations with a high turnover and a well designed sustainability report pay significantly more than what a company with a lower turnover and a less well designed sustainability report does. There was no compulsion to these two factors would occur at the same time. The difference in cost we assumed could be connected to the number of revision points in the assurance report, but this was not confirmed as such events proved to be unrelated.</p> / <p>Hållbarhetsredovisning har under de senaste två decennierna haft en stark utveckling. Såväl när det gäller att upprätta en hållbarhetsredovisning i dess form och att få den bestyrkt. Men även när det gäller standarder, principer och lagförordningar som företag och revisorer använt sig av. Framväxten av hållbarhetsredovisning och valet att få den bestyrkt har framförallt gynnat revisionsbranschen. På grund av detta utfall uttalade sig en del kritiker om att bestyrka en hållbarhetsredovisning gav mer nytta för revisionsbyråerna än för själva företagen. Andra menar på att det var nödvändigt för att öka trovärdighet och legitimitet i rapporten samt att det har blivit ett krav från intressenterna. Motsättningar kring detta ämne väckte vårt intresse. Därför valde vi att genomföra en studie om hur det verkligen ligger till i Sverige gällande bestyrkanderapporter. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur mycket företagen betalade för att få sin hållbarhetsredovisning bestyrkt. Samt identifiera faktorer som eventuellt påverkade priset. Uppsatsens frågeställning var följande; vilken kostnad/nytta kände företagen av att ha låtit bestyrka sin hållbarhetsredovisning? Tillvägagångssätt vid genomförandet av studien var genom webbenkäter. Urvalet var 41 företag som geografiskt sett befann sig över hela Sverige. Webbenkäten besvarades av den kontaktperson som var angiven till företagets hållbarhetsredovisning. För att vidare bygga upp uppsatsen skedde vår litteraturinsamling bland annat från böcker, artiklar och tidigare skrivna uppsatser. Data som fick fokus var exempelvis hållbarhetsredovisning, granskning och bestyrkande av hållbarhetsredovisning, ramverk samt teorier som var aktuella inom området. Annan typ av data som användes var det som studien fick fram från respondenterna. Det är betydligt enklare för företag att beräkna kostnaden då den är konkret medan nyttan är abstrakt och svårare att identifiera. Överlag ansåg dock de företag som ingick i studien att bestyrkanderapport gav nytta. Bland annat genom att företagen tycke att de fick lärdom, vilket visades genom att företagets interna kontroll blev bättre samt att tillförlitligheten stärktes för företaget. Hur mycket företag hade betalat för sin bestyrkanderapport var väldigt olika. Spannet låg mellan 0 - över 300 000 kr. Vi konstaterade från studien att priset hade samband med 2 faktorer, företagets storlek och hur välutformad företagets hållbarhetsredovisning var. Det var dock inget tvång att dessa två faktorer skulle förkomma samtidigt. Att priset skiljde sig åt trodde vi bland annat kunde bero på antalet granskningspunkter i en bestyrkanderapport. Detta kunde vi dock inte konstatera eftersom inga sådana samband urskiljdes.</p>

<p> </p><p>De senaste årens företagsskandaler har lett till ökad fokusering på bolagsstyrning. I samband med dessa har investerare ifrågasatt bolagens vilja att tillvarata ägarnas intressen på bekostnad av egenintressen. Även revisorernas oberoende har börjat ifrågasättas efter tvivelaktiga prestationer. En av de åtgärder aktörer på aktiemarknaden har vidtagit för att skapa nytt förtroende för kapitalmarknaden är Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Vid sidan av den reglerade ABL är den endast rådgivande. Koden har försökt bidra till ökad ägarinsyn, bland annat genom att tillföra bolagen nomineringsorgan i form av valberedningar samt revisionsutskott i syfte att förbättra revisionsarbetet. Dessutom innefattar koden oberoenderegler gällande styrelsen. Frågan är dock om dessa regler fungerar som de är tänkta att fungera. En teori till berörda parters beteenden är agentteorin. Den utgår ifrån att agenten (läs bolagsledningen) styr utefter dess egenintressen på principalens (läs ägarnas) bekostnad. Efter att ha granskat negativa uttalanden kring regler ur koden i artiklar och litteratur har vi sammanställt sex påståenden om problematik kring: (1) Sammansättning och oberoende, (2) insyn i insiderinformation, (3) kompetens i valberedningar, (4) valberedningars ansvarsområde, (5) kostnader inom valberedningsarbete samt (6) oberoende avseende revisor och revisionsutskott. Syftet med uppsatsen är att förklara om dessa påståenden överensstämmer med vad ägare, bolagsledningar samt revisorer anser om dessa. Dessutom vill vi belysa eventuella likheter och olikheter mellan de tre parterna. Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökning. Våra målgrupper har varit Large Cap-bolag, institutionella ägarmedlemmar i Fondbolagens förening samt revisorer från de fyra största revisionsbyråerna. Vår studie har indikerat att: (1) Våra sex påståenden inte ses som problematiska bland ägare, bolag och revisorer. (2) Att bolagskoden generellt sett inte bidrar till ökad problematik kring dessa påståenden. (3) Ju närmare man står bolaget desto mer kritisk är man till dessa påståenden. Det vill säga att ägarna är mest kritiska medan revisorerna är minst kritiska.</p><p> </p>