Mjukvaruutvecklingsprojekt började länge med hjälp av en fast dokumenterad kravspecifikation för att sedan utveckla hela systemet och till sist testa det. Agila metoder växte fram som en reaktion mot de tunga dokumentationsdrivna mjukvaruutvecklingsprojekten i slutet av 1900-talet. Agila metoder har brett ut sig och används nu i många olika branscher, men eftersom agila metoder är skapade för mjukvaruutvecklingsprojekt så kan inte agila ramverk alltid följas blint. Denna studie utforskar utmaningar och framgångsfaktorer för agila teams som arbetar mot flera kunder och hur teamet tillgodoser samtliga kunders behov när de använder sig av agila metoder. Studiens metod bygger på semistrukturerade intervjuer genomförda på distans i Zoom-möten; respondenterna arbetar med projektledning inom IT-branschen. Den data som samlades in i intervjuerna har transkriberats och sammanfattats för att sedan mynna ut i ett resultat. Resultatet är en förklaring av de mönster som hittades i intervjuerna. Utmaningar analyseras vid användning av agila metoder i icke-traditionella projekt iförhållande till utmaningar vid användning av agila metoder i teams med flera kunder. Även utmaningar som går att koppla till typen av tjänst eller produkt som levereras har analyserats. Vidare analyseras de anpassningar av agila metoder vid användande i teams med flera kunder mot de grundläggande steg som agila metoder utgår från. Studiens slutsatser är utmaningar som går att spåra till användandet av agila metoder i teams med flera kunder samt till vilken produkt eller tjänst som levereras, anpassningar av agila metoder för att tillgodose samtliga kunder och mätvärden för lyckat arbete med agila metoderi teams med flera kunder.

Syftet med denna studie är att identifiera och beskriva vilka möjligheter och utmaningar som organisationer, som arbetar med IT-styrning utifrån agila ramverk i stor skala, upplever. En tematisk innehållsanalys har genomförts av vetenskapliga artiklar för åren 2017 till 2020, och från artiklarna har koder genererats som grupperats i olika teman mot bakgrund av studiens frågeställning. Studien har genererat fyra olika teman för de utmaningar och möjligheter som organisationer, som arbetar med IT-styrning utifrån agila ramverk i stor skala, upplever: införandeaspekter och anpassning till organisationen  leda och motivera medarbetare och team  kvalitet och kontinuerlig förbättring  utvecklingsaspekter  En slutsats som kan dras av detta är att det finns mest utmaningar för organisationerna gällande aspekterna som rör införandet och anpassningen till organisationen. Den andra slutsatsen som kan dras är att det finns många aspekter som beskrivits i denna studie som organisationer upplever som möjligheter vid införande och användande av agila ramverk i stor skala, speciellt kopplat till temat att leda och motivera medarbetare och team. Slutligen finns även några aspekter som organisationer upplever som utmaningar vid införande och användande av agila ramverk i stor skala. I absolut störst omfattning framkommer detta i tema ett som rör införandeaspekter och anpassning till organisationen.

Agila metoder används främst inom IT-sektorn och syftet med dessa metoder är att uppnå en ökad effektivitet och produktivitet. Metoderna främjar ett närmare samarbete mellan projektgrupper och kund. En ökad involvering av kund inom utveckling resulterar i kontinuerlig återkoppling på resultat och projektgrupper kan enklare försäkra sig om projektet håller sig inom ramen för att nå slutmålet med produkten. Metoderna bidrar även till en ökad flexibilitet och hantering av krav och förändringar som tillkommer under projektets gång. Teorin bakom agila metoder är tydlig, dock saknas studier som visar huruvida teorin stämmer överens med agila metoders användning i praktiken. Denna kandidatuppsats ämnar studera skillnaden mellan dessa. Studien baseras på en kvalitativ undersökning och ett omvänt deduktivt angreppssätt. Tre respondenter med olika yrkesroller inom systemutveckling har deltagit i studien för att ge ett bredare perspektiv. Resultatet visar en överenstämmelse mellan teori och praktik. Teorin beskriver utförligt hur en agil metod bör användas, vilka komponenter och roller som bör inkluderas för att nå ett tillfredställande resultat. Praktiken visar att verksamheter komponerar ihop egna metoder mer anpassade efter verksamheten och dess arbetsuppgifter. Verksamheter utgår från synsättet att ingen enskild metod är prefekt. Slutsatsen baserad på resultatet styrker praktiken, verksamheter undviker den begränsningen som medföljer genom att enbart nyttja en metod. Verksamheter som tidigare inte arbetat agilt inleder med att implementera en metod för att erhålla kunskaper kring hur arbetet bör utföras för att nå ett mer agilt tillstånd och vid ett senare skede utveckla dessa metoder för att anpassa dessa efter verksamheten. / Agile methods are most commonly used within system development and allow increased efficiency and productivity. Agile methods promote close collaboration between project groups and customers. Increased involvement of customers in the development process results in continuous feedback on the results, hence, project groups can more easily ensure that project requirements are met. Further, agile methods contribute to increased flexibility and management of requirements and changes that will occur during the project. The theory behind agile methods is clear, however, there are no studies that show whether the theory is consistent with the use of agile methods in practice. This thesis aims to study the difference between theoretical guidelines and the practical use. The study is based on a qualitative and deductive approach. Three respondents with two different professional roles in system development participated in the study to provide a broad perspective. The theory describes in detail how an agile method should be used, what components and roles should be included to yield positive outcome. The practice shows that companies compose their own methods more adapted to the business, based on the view that no single method is perfect. However, companies that have not previously worked agile began to implement a single method for gaining knowledge about how to most efficiently achieve a more agile state and later develop these methods to adapt the to the specific business. These results suggest a consistency between theory and practice. The conclusion based on the results reinforces the practical view, businesses avoid the constraint that comes with using only a single method.

I en mer komplex och föränderlig värld har organisationer svårt att hänga med och tillräckligt snabbt ta vara på möjligheter, hantera utmaningar samt leva upp till förändringar i kundernas krav. De behöver därför öka sin förmåga att snabbare anpassa sig till förändring, något som benämns som business agility. För att bättre kunna hantera snabba förändringar har organisationer börjat arbeta enligt agila metoder, men dessa togs fram med enstaka team som förebild och är inte tänkta att hantera de utmaningar som uppstår när många team ska samarbeta i större organisationer. För att stora organisationer ska uppnå business agility behöver de skala upp de agila metoderna, denna organisationsförändring brukar benämnas som agil transformation. Till sin hjälp har de storskaliga agila ramverk. Det finns få fallstudier av agil transformation och tillämpningen av storskaliga agila ramverk i olika miljöer, i synnerhet i stora organisationer som är hårt reglerade och inom offentlig sektor. I de undersökningar och rapporter som finns är många utmaningar och framgångsfaktorer direkt eller indirekt koppling till ledarskapsfrågor men det finns begränsat med forskning om erfarenheter hos ledare, vilka är de personer som förväntas leda organisationsförändringen. Några av de största utmaningarna som har rapporterats är förändringsmotstånd hos medarbetare och en organisationskultur i strid med agila värderingar. Några av framgångsfaktorerna är stöd från ledning, kommunikation, transparens och att ökat kunnande i agil praxis. Syfte med denna studie är att från ett ledarskapsperspektiv undersöka en agil transformation med stöd av ett storskaligt agilt ramverk hos en myndighet. Den teoretiska referensramen innefattar teorier som har betydelse för förståelsen av business agility, agil transformation och lean-agilt ledarskap. En fallstudie som går på djupet och som ger möjlighet till en ingående beskrivning av verkligheten har valts och studien har en kvalitativ ansats. Fallet som studeras är utvecklingsverksamheten på Skatteverket som har använt det storskaliga agila ramverket SAFe som stöd i sin agila transformation. Data har samlats in genom intervjuer av personer med ledarroller och analysen av empirin är tematisk. Studiens slutsatser beskriver mötet mellan, dels den befintliga organisationsstrukturen och det storskaliga agila ramverket, dels mellan det konventionella ledarskapet och det agila. Studien ger svar på forskningsfrågan vilka lärdomar som kan ges till andra som planerar en storskalig agil transformation. Lärdomarna är kopplade till upplevelser av ett storskaliga agila ramverk, myndighetskontextens påverkan, beroenden, dubbla roller och ledarskap. / In a more complex and rapidly changing world, organizations find it difficult to keep up and take advantage of opportunities quickly enough, handle challenges and changes in customer requirements and therefore they need to increase their ability to adapt more quickly to change, something that is referred to as business agility. To better handle rapid change, organizations has adopted agile methods, but these were developed with individual teams as a model and are not intended to handle the challenges that arise when many teams work together in enterprises. For larger organizations, to achieve business agility, they need to scale up the agile methods and this change in organization is called an agile transformation. To their aid, they have large-scale agile frameworks. There are only a few case studies on agile transformation and the adaption of large-scale agile frameworks in various contexts, especially in large organizations that are strictly regulated and within the public sector. Many of the challenges and success factors that emerge from the studies and reports that do exist, are directly or indirectly linked to leadership issues, but there is limited research on the experiences of leaders, who are expected to lead the agile transformation. Some of the most reported challenges are resistance to change among employees and an organizational culture contrary to agile values. Support from leaders, communication, transparency, and increased knowledge in agile practices, are among the most reported success factors. The research objective is to examine an agile transformation, from a leadership perspective, with the support of a large-scale agile framework at government agency. The theoretical framework includes theories of importance for the understanding of business agility, agile transformation, and lean-agile leadership. A case study that goes in depth and which provides an opportunity for a detailed description of reality has been chosen and the study has a qualitative approach. The case being studied is the development department at Skatteverket (the Swedish Tax Agency), which has used the large-scale agile framework SAFe in its agile transformation. Data have been collected through interviews with people with leadership roles and the analysis of the empirical data is thematic. The conclusions of this study describe the meeting between the existing organizational structure and the large-scale agile framework, and between the traditional leadership and the agile. The study provides answers to the research question of what lessons can be given to others who are planning a large-scale agile transformation. The lessons are connected to experiences of a large-scale agile framework, the influence of the government agency context, dependencies, dual roles and leadership.

Agila arbetssätt och den agila filosofin har över de två senaste decennierna blivit ett självklart element I det flesta IT-systemutvecklingsprojekt. Fördelarna som följer med den agila filosofin (exempelvis ökad kundanpassning och snabbare leveranser) har bidragit till att större företag börjat att införa agila arbetssätt i hela organisationen – det vill säga inte bara i enskilda projekt. Denna idé har lett till att olika generella ramverk som benämns för Skalade agila ramverk (Scaled Agile Framework) har introducerats på marknaden. Ett par exempel på befintliga ramverk är Scrum of Scrums, LeSS, Scaled Agile Framework och Lean Scalable Agility. Av existerande ramverk är “Scaled Agile Framework” (SAFe) den mest implementerade och väletablerade. Det finns emellertid flera utmaningar med att införa SAfe i stora verksamheter. En utmaning är att skalade agila ramverk är komplexa och tar lång tid att införa. En annan utmaning är att det saknas verktyg som stöttar organisationer i deras försök att implementera ramverket. Detta är problematiskt eftersom det kan leda till en ineffektiv implementeringsprocess, högre kostnader och att vinsterna med den agila filosofin reduceras. Detta har lett oss till det problem som vi adresserar i studien; det saknas kunskap om hur bedömningsmodeller för SAFe skall designas. Problemet har sporrat oss att utföra en studie där vi, tillsammans med en organisation i näringslivet, har designat och utvärderat ett användbart och icke-komplext verktyg för bedömning av skalade agila ramverk. Syftet är med verktyget är att det skall effektivisera implementeringsprocessen av SAFe. Problemet har också legat till grund för vår forskningsfråga som lyder: Hur bör ett verktyg för bedömning av SAFe implementationer designas? För att finna svar på forskningsfrågan har vi valt att följa forskningsmetoden Action Design Research (ADR). ADR metoden vill bidra IS-forskning genom att 1) den adresserar ett problem i en specifik organisatorisk kontext genom design av en IT-artefakt samtidigt som den 2) stödjer identifiering av designprinciper. Studiens resultat visar att bedömningsmodellen fungerar, att den bidrar till att lösa det adresserade problemet samt att de designprinciper som presenteras är korrekta. / Agile methods and the agile manifesto has been for the last two decades a central focus point of software development in the world. The benefits that come with the usage of the agile philosophy (for example, increased customer adaptation and quicker deliveries) has led larger companies to try to adopt the principles on their entire organization - not only on smaller projects. This adoption has translated to the emergence of various frameworks that are generally labeled as Scaled agile frameworks. A few examples of these frameworks are Scrum of Scrums, LeSS, Scaled Agile Framework and Lean Scalable Agility. These frameworks are being widely adopted by large companies, with SAFe (Scaled Agile Framework) being the most adopted on the market. However, these frameworks have become a pinnacle of complexity due to the large size of the frameworks which proves to be a challenge for the company that is using them. This is problematic because there are no real tools to evaluate the implementation of scaled agile frameworks. With no tools to use, there is a risk of having an inefficient implementation process which constitutes to higher costs and that the general benefits of Agile manifesto are lost on the way. This has led us to the problem that we’re addressing in this study: There is a lack of knowledge on how to design assessment models for the SAFe framework. This problem has spurred us into conduct a study where we, together with an organization within the IT-industry, have designed and evaluated a tool that effectively assesses the implementation of SAFe. The problem set the groundwork for our science and the question we seek to answer in this study is: How should a tool for assessment of SAFe implementation be designed? Consequently, to find answers to this question, we have chosen to use the research method Action Design Research (ADR). The method of ADR wants to contribute to IS-research by 1) To design an uncomplex tool that can help IT industry to evaluate their scaled agile framework implementation and 2) provide theoretical knowledge translated into design principles that will contribute to other design efforts in similar contexts. The result provided in this study will help show that the design knowledge works, provide rigor to the study, help solve the given problem of the study and show that the design knowledge is correct