Det nya verktyget ChatGPT riskerar att kollidera med akademisk integritet och förändra traditionella utbildningsformer då chatboten klarar av att författa trovärdiga uppsatser på kommando. Det är därför av intresse att undersöka acceptans och användande av ChatGPT hos studenter och doktorander, för att förstå teknologins framtid inom akademisk utbildning. Huvudsyftet med denna studie var att, med utgång från UTAUT-modellen, undersöka studenters och doktoranders inställning, beteendeavsikt och användande relaterat till ChatGPT och chatbots inom akademisk utbildning. Enkäten besvarades av totalt 38 studenter (29 kvinnor, 9 män) och 29 doktorander (14 kvinnor, 14 män, 1 föredrog att ej uppge) i ålder mellan 18-45+. Resultatet visade låg användarfrekvens, liten vana och låg beteendeavsikt att använda ChatGPT eller chatbots. Påverkande faktorer för avsikt att använda var främst förväntad nytta av ChatGPT. Påverkande faktorer för amvändarbeteende var främst beteendeavsikt samt erfarenhet. Både farhågor (ex. plagiering, sämre kritisk och kreativ tänkande) och positiva aspekter (ex. inspiration, förbättrat skrivande) av potentiell användning lyftes. Många doktorander ansåg att ChatGPT idag inte uppfyller kraven för studier på högre nivå. Dock förutspådde flertalet att ChatGPT kommer finnas med som en oundviklig del i samhällets digitalisering samt att chatbotar kommer att utvecklas, bli mer användbara och därför ta större plats i akademisk utbildning i framtiden. Det är viktigt att universitetet följer utvecklingen av Chat GPT-användande för att kunna anpassa sätt att lära ut såväl som existerande regelverk gällande fusk. / The new tool ChatGPT risks colliding with academic integrity and changing traditional forms of education because the chatbot can write credible essays on command. Therefore, examining the acceptance and use of ChatGPT among undergraduates and graduate students is of great interest in order to understand the future of technology in academic education. The main purpose of this study was to investigate, based on the UTAUT model, students' and doctoral students' attitude, behavioral intention and use related to ChatGPT and chatbots in academic education.The questionnaire was answered by a total of 38 students (29 women, 9 men) and 29 PhD students (14 women, 14 men, 1 preferred not to state) aged between 18-45+. The results showed low frequency of use, little habit and low behavioral intention to use the technology. Factors influencing intention to use were mainly expected benefits of ChatGPT. Influencing factors for Use Behavior were mainly behavioral intention and experience. Both concerns (eg, plagiarism, poorer critical and creative thinking) and positive aspects (eg, inspiration, improved writing) of potential use were addressed. Many PhD students felt that ChatGPT today does not meet the requirements for higher studies. However, the majority predicted that ChatGPT will become an inevitable part of society's digitization and that chatbots will evolve, become more useful and therefore take a greater place in academic education in the future. It is important that universities are aware of ChatGPT usage in order to adapt ways of learning as well as existing regulations regarding cheating.

Education would always be an important issue in China. Capitalization of education wouldhave impact on housing price and rent price and affect the housing market, this can bereflected from the phenomenon of ‘over-priced school district house’. While thecapitalization of higher education on rent price is always be neglected.In that case, the propose of this study is to estimate the relationship between highereducation and rental market price level in China based on the rental market in Beijing.And the study would focus four zone in Beijing, each of them contains one to twouniversity district and surrounding non-university district.Hedonic pricing model would be used in this study to determine the impact of independentvariables on the rent price development.The result of this study indicates a complex relationship, it finds that the relationshipbetween higher education and rent price in different zones while most zones shows apositive relationship, and the overall result is insignificant. And according to our research,some target suggestions were pointed out. / Utbildning är alltid en viktig fråga i Kina. Kapitalisering av utbildningen skulle fåinverkan på bostadspris och hyrespris och påverka bostadsmarknaden, vilket kanåterspeglas från fenomenet "dyrt skolhus". Medan kapitalisering av akademisk utbildningpå hyreskostnaden alltid försummas.I det fallet är förslaget till denna undersökning att uppskatta förhållandet mellan akademiskutbildning och hyresmarknadsprisnivå i Kina baserat på hyresmarknaden i Peking. Ochstudien skulle fokusera på fyra zoner i Peking, var och en av dem innehåller ett till tvåuniversitetsdistrikt och omgivande icke-universitetsdistrikt.Hedoniska prissättningsmodell skulle användas i denna studie för att bestämma effekternaav oberoende variabler på hyresprisutvecklingen.Resultatet av denna studie indikerar ett komplicerat förhållande, det konstaterar attförhållandet mellan akademisk utbildning och hyrespris i olika zoner medan de flesta zonervisar ett positivt förhållande och det övergripande resultatet är obetydligt. Enligt vårforskning pekades några målförslag ut.

Den här masteruppsatsen är en vetenskaplig essä i den praktiska kunskapens teori. Den är ett försök till en fenomenologisk inspirerad studie i högskolelärares kroppslighet i undervisning på lärarutbildning. Mina forskningsfrågor är: På vilka sätt erfar högskoleläraren sin egen kropp och dess rörelser i undervisningssituationer? Vilken roll spelar den egna erfarenheten om sin kroppslighet i förståelsen av sin presentation? I vilken relation står undervisningens innehåll, det som ska undervisas, till högskolelärarens kroppslighet? På vilka sätt skapar högskolelärarens kroppslighet relationer i undervisningen?Undersökningen består av berättelser från min erfarenhet som lärare i dans samt filmade observationer och intervjuer av fyra andra högskolelärare på lärarutbildningen. Studiens metod och teoretiska bakgrund är fenomenologisk och baseras på den franska filosofen Maurice Merleau-Pontys arbete om levd kropp och intersubjektivitet samt dans och rörelse teorier om kropp, rum, tid och kraft av Rudolf Laban.I analysen av det empiriska materialet lyfter jag fram tre dimensioner av kroppslighet, presentation, gestaltning och relation som jag diskuterar i relation till mina valda teorier. Som en fenomenologisk studie beskriver jag först de fyra lärarnas erfarenhet av sin kroppslighet för att sedan reflektera på det som har visat sig. Undersökningens ändamål är inte ett snabbt svar på bästa sättet att undervisa. Istället är mitt intresse att verkligen försöka förstå hur kroppen och dess rörelser kan få en större betydelse inom lärarutbildning. / This master thesis has the form of a scientific essay within the theories of practical knowledge. It is an attempt to a phenomenological survey of higher education teacher´s relationship to their own corporality in teaching in a teacher education program. I investigate following question; In what ways do university teachers experience their own body and its movements in teaching? How does the teacher´s own experience of its corporality influence the understanding of the own presentation? What is the relationship between teacher´s corporality and the content of the teaching? In what way does the teacher´s corporality create relationships within the teaching?My investigation contains of narratives from my experience as a teacher in dance. It will also contain filmed observations and interviews with four other teachers in higher education at the teacher education program at the Södertörn university. The methodological and theoretical background of my study is phenomenological, based on the French philosopher Maurice Merleau-Ponty´ s work on lived body and intersubjectivity and movement and dance theories of Rudolf Laban about body, time, space and effort.Within the analysis of my empirical material I have high lightened three dimension of corporality; presentation, formation (creation) and relation, which I have discussed further in relationship to my theories. As a phenomenological study I have first tried to describe the four teacher´s experience of their own corporality and then reflect on the outcome. It is not my goal to present a quick fix answer to the best way to teach in relationship to the corporality. Instead my interest is to really try to understand how body and it´s movements can be a greater part of the interest and the curriculum of a teacher education program.

The aim of this study is to examine the description of experiences in the field of employment for people with disabilities who hold academic qualifications. The collection of empirical data has been prepared through semi-structured qualitative interviews conducted with five people working in the same industry with various occupational categories.  The report is based on Pierre Bourdieu's theory of capital, field and habitus. According to the study, the majority of those interviewed said that a well-established professional network can be a decisive factor in the search for work and equally important an academic qualification can open up the door to more opportunities in the labor market. Furthermore, a considerable proportion of the interviewees also outlined that due to their disability they do not have the ability to perform all type of work, such as a physical demanding job and they therefore said that to hold an academic qualification facilitates by the fact that the public sector often is less physically demanding. Moreover, the result outlines that the interviewees habitus is very much characterized by the right to be like "everyone else". Social capital also play a significant part in the decision  making regarding higher academic qualifications. / Denna studie syftar till att skapa en djupare förståelse för hur personer i åldern 30-40 år med funktionsnedsättning och akademisk utbildning beskriver sina erfarenheter av arbetsmarknaden. Den insamlade empirin har framtagits genom semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som arbetar inom samma bransch inom olika yrkeskategorier. Den teori som studien utgått ifrån har varit Pierre Bourdieus teori om kapital, fält och habitus. Studiens resultat visar att den studerade gruppen beskrivit att ett stort kontaktnät kan vara en avgörande faktor vid arbetssökandet samt att en akademisk utbildning öppnar upp fler möjligheter på arbetsmarknaden. Flertalet av intervjupersonerna har beskrivit att deras funktionsnedsättning medför att de inte har möjlighet att utföra alla typer av arbeten som till exempel ett fysiskt arbete. En akademisk utbildning underlättar då genom att tjänstemannayrken ofta är mindre fysiska. Vidare visade resultatet att intervjupersonerna habitus präglas mycket av rätten att vara som "alla andra". Det sociala kapitalet spelar även en viktig roll för valet av vidareutbildning då studien visat att samtliga intervjupersoner har minst en förälder med en akademisk bakgrund.

Detta arbete utgår ifrån den diskussion som förts i det svenska samhället vad gäller förskollärarnas ansvar som synliggjorts i den reviderade läroplanen samt införandet av lärarlegitimation. Arbetet syftar på att förstå, genom kvalitativa intervjuer, vad fyra verksamma pedagoger inom förskolan har för tankar omkring arbetets huvudfrågor: Samarbete, ledarskap och ansvar, erfarenhet och praktisk kunskap samt teoretisk kunskap. Vidare finns viss historik omkring förskolan och förskollärarens bakgrund. Målet med denna undersökning är att lyfta upp frågan om samverkan mellan praktisk kunskap och teoretisk kunskap och diskutera samarbetet mellan yrkesgrupperna samt stärka betydelsen av att inneha båda dessa kunskaper. I resultatdelen ämnas de fyra intervjuade pedagogernas åsikter framföras och sedan diskuteras i förhållande till begreppen och tidigare forskning. Samtliga pedagoger är och har varit aktiva i förskolan under minst fem år. Genom studien har resultatet pekat allt tydligare på att de två förskollärarna och de två barnskötarna har olika syn på de olika arbetsrollerna. Sammanfattningsvis menar jag att förskollärarna verkar tycka att ansvar och ledarskap till viss del är deras uppgifter men att arbetslaget, innefattande både förskollärare och barnskötare, bör samarbeta och man kan ana att de inte vill ta hela ansvaret själva. Barnskötarna, å andra sidan, eftersöker mer ledarskap av förskollärarna och vill att de tar det ansvar som de har utbildning och får lön för. De två barnskötarna är inte lika strikta i sin linje vad gäller rollfördelningen, den ena barnskötaren uttrycker att många pedagoger på förskolan gör ett bra arbete oavsett teoretisk kunskap. Som resultat vill jag lyfta fram att det alltså är de som saknar akademisk utbildning som lyfter fram att det är den teoretiska kunskapen är avgörande för ansvarsbiten. Detta trots att samtliga fyra pedagoger menar att den praktiska kunskapen är viktig. Slutligen innefattar arbetet förslag på vidare studier inom ämnet: då särskilt, varför tycker förskollärarna och barnskötarna i denna undersökning så olika beroende av egen utbildningsgrad? / This study departs from the discussion in Swedish society concerning preschool teachers’ responsibilities as visualized in the revised curriculum and the introduction of teacher license registration.The study is aimed at understanding, through qualitative interviews, what four active pedagogues involved in pre-school feels about the changes, which are this study’s main issues: the concept of cooperation, leadership and responsibility, experience and practical knowledge and theoretical knowledge. Further, there is some history about kindergarten and preschool teachers’ background. The purpose of this study is to highlight the issue of interaction between practical knowledge and theoretical knowledge as well as the cooperation of the people involved in preschool.The results section is dealing with the four pedagogues, who are and have been active in pre-school for at least five years, to be presented and then discussed in relation to the concepts and previous research. The study results have indicated more clearly that the two preschool teachers and the two childminders have different views on the differing roles. In sum I believe that preschool teachers find that responsibility and leadership in some way lies on their shoulders, but they’re pointing more to the team, including both preschool teachers and childcare workers, for cooperation. You can sense that they do not want to take full responsibility themselves. Childcare workers are on the other hand looking for more leadership from the preschool teachers and expect that they should take the responsibility they have been educated and are paid for. The two childcare workers are not as strict in the terms of roles. One of them expresses that many teachers in the preschool are doing a good job regardless of theoretical knowledge. As a result, I would highlight that it is the pedagogues without theoretical knowledge that emphasizes that theoretical knowledge is crucial for the responsibility part, despite the fact that all four teachers believe that practical knowledge is important. Finally, this study includes suggestions for further studies in the subject: on particular, why do preschool teachers and childcare workers in this study feel so different depending on their own level of education?