... Abenteuer ohne Ende für größere Kinder und Studenten! Die TUD-Bauingenieure des sechsten Semesters bauten 2007 in der Dresdner Neustadt einen Spielplatz - ehrenamtlich, aus Holz und in Handarbeit. Wir sorgten mit einer Video- Dokumentation dafür, dass Motivation, Etappensiege und Erfahrungen des Bauball-Teams nicht in Vergessenheit geraten. ... (aus dem Vorwort)

University, Diss., 2001--Mannheim.

University, Diss., 2004--Bonn.

Detta kandidatarbetet tar begreppet intra-aktion och applicerar det som en spelmekanik för den mobila plattformen. Den går in på tillvägagångssätt för hur man skulle kunna tänka kring intra-aktion och tar även upp befintliga teorier kring utvecklingen av spelmekaniker. I första hand går arbetet in på den mobila plattformen men det skulle även kunna användas för andra plattformar. Kandidatarbetet börjar med att gå in på vad interaktion är och går sedan vidare in på hur det skiljer sig utifrån Karen Barads begrepp intra-aktion. Därefter tar den upp befintliga teorier kring utvecklingen av spelmekaniker. Efter detta kombineras allt praktiskt med hjälp av test, där det skapats spelmekaniker för den mobila plattformen med ett intraaktivt synsätt. Intra-aktion passar bra som ett sätt att tänka kring lärande, så i praktiken går arbetet ut på hur man skulle kunna skapa spelmekaniker med ett lärande syfte. Tester i arbetet görs i spelmotorn GameMaker(Yoyo Games, 2017) och testas för Android telefoner. I metoddelen är exempel skapade från gestaltningar som är gjorda för mobila enheter i GameMaker. / This bachelor thesis takes the concept of intra-action and applies it as game mechanics for the mobile platform. It takes the approach of how to think about intra-action and the development of mobile game mechanic. It goes into the approach of how to think about intra-action and brings up existing theories about game mechanics. In first-hand the work goes into the mobile platform but it could be used for other platforms. The thesis begins by explaining what interaction is and then goes into how it differs from Karen Barads concepts of intra-action. Then it takes up existing theories on the development of the game mechanic and then combining this into practice, trying to create game-mechanics to the mobile platform with an intra-active approach. Intra-action fits well as a way of thinking about learning, so in practice the work will go into how you may create game mechanics with a learning purpose. All testing is done in the game engine GameMaker (Yoyo Games, 2017) and tested for Android phones. In the methods section the examples will be created for Android in GameMaker.

ABSTRAKT Detta kandidatarbete består av en enda frågeställning som undersöks med stöd av relevant forskning och författarens egen prövande gestaltning. De begrepp som fokuseras på i detta arbete är situerad kunskap och intra-aktion, men även ett antal andra relevanta medietekniska begrepp tas upp. Arbetet ämnar undersöka provokationer när det gäller ljud och bild som står i kontrast till varandra samt hur begreppen intra-aktion och situerad kunskap kan hjälpa medietekniker att medvetet påverka människors upplevelse av konstinstallationer. I detta kandidatarbete så har fyra installationer designats och producerats samt att experiment utförts på ett antal testpersoner. Installationerna i detta kandidatarbete är skapade med Logic Pro X (Apple Inc 2017) och visades för testpersonerna med hjälp av en skärm och tillhörande ljud genom ett par hörlurar. Nyckelord: Intra-aktion, Situerad Kunskap, Provokation / ABSTRACT This bachelor thesis consists of a single research question that is examined with the support of relevant research and the author's own tentative interpretation. The concepts that are focused on in this bachelor thesis are situated knowledge and intra-action, but also a number of other relevant media technical concepts are addressed. The goal is to investigate provocations in terms of sound and image that stand in contrast to each other and how the concepts of intra-action and situated knowledge can help media technicians to consciously influence people's experience of art installations. In this bachelor thesis, four installations have been designed and produced, and experiments have been performed on a number of test subjects. The installations in this bachelor thesis were created with Logic Pro X (Apple Inc 2017) and were shown to the test subjects using a screen and associated audio through a pair of headphones Keywords: Intra-action, Situated Knowledge, Provocation

Syftet med studien är att undersöka hur material i förskolan påverkar och medverkar med barnen och med deras matematiska kunskapsskapande. Den är en kvalitativ etnografisk inspirerad fältstudie som utgår från ett posthumanistiskt perspektiv och fokuserar på materialens betydelse för barns matematiska kunskapsskapande och läroprocesser. De frågeställningarna som sätts för undersökning är vilka matematiska potentialer som kan uppstå i möte mellan material och barn som aktiva performativa agenter samt hur relationer mellan de agenterna kan synliggöras i ett rhizomatiskt relationsfält. Resultaten visar att olika material innebär olika matematiska potentialer och relationer genom att problematisera frågor som hur material blir aktiva aktörer i barns kunskapsskapande och läroprocesser i matematik. Slutsatsen visar vidare att den kunskap som skapas beror på de materiella dimensionerna på samma sätt som på de mänskliga. Slutsatsen visar också att när material betraktas som aktiva aktörer kan en annan förståelse om barns lärandeprocesser utvecklas hos pedagogerna.

Syftet med studien är att undersöka hur måltiden kan förstås genom posthumanistisk teoribildning. Denna studie är en kvalitativ etnografisk fältstudie där observationerna har utförts på en förskola i Stockholm med hjälp av en filmkamera. Syftet med den pedagogiska måltiden står delvis utan uttalat mål men är samtidigt till brädden fylld med intentionen att äta. Vid första anblick är det som om ”bara man får i sig mat så är det bra” men vår analys visar att måltiden är mer invecklad än så. Måltiden är komplex och fylld av motsägelser. När man tittar på måltiden med våra teoretiska utgångspunkter framträder mellanmänskliga förhandlingar. Vi menar också att de krispiga nachochipsen, den halvätna broccolin, det kladdiga, rapar – allt kan tolkas som medförhandlande till vad som blir måltiden. Sammanfattningsvis visar vår studie att en pedagogisk måltid kan förstås som ett nätverk där normer, pedagoger, barn och ting tillsammans skapar måltiden i förskolan.

Syftet med studien är att undersöka hur måltiden kan förstås genom posthumanistisk teoribildning. Denna studie är en kvalitativ etnografisk fältstudie där observationerna har utförts på en förskola i Stockholm med hjälp av en filmkamera. Syftet med den pedagogiska måltiden står delvis utan uttalat mål men är samtidigt till brädden fylld med intentionen att äta. Vid första anblick är det som om ”bara man får i sig mat så är det bra” men vår analys visar att måltiden är mer invecklad än så. Måltiden är komplex och fylld av motsägelser. När man tittar på måltiden med våra teoretiska utgångspunkter framträder mellanmänskliga förhandlingar. Vi menar också att de krispiga nachochipsen, den halvätna broccolin, det kladdiga, rapar – allt kan tolkas som medförhandlande till vad som blir måltiden. Sammanfattningsvis visar vår studie att en pedagogisk måltid kan förstås som ett nätverk där normer, pedagoger, barn och ting tillsammans skapar måltiden i förskolan.

Examenstudiens inriktning fokuserar på vad som sker i mötet mellan de yngre barnen i åldrarna 1–3 år, förskolepersonal, bild och tecken som alternativa kommunikationsmaterial vid rutinsituationerna hallen och samlingen. Tidigare forskning vi har tagit del av visar att användandet av bild och tecken gynnar barns språk- och kommunikationsutveckling. Forskning belyser också att det i förskolans dagliga rutinsituationer råder en avsaknad av kommunikation och lärandesyfte, vilket har lett till att barnen får fler tillsägelser och tillrättavisningar. Syftet med studien är att undersöka användning av alternativa kommunikationsmaterial vid förskolans rutinsituationer i mötet mellan yngre barn, förskolepersonal och lärmiljö samt vilka didaktiska implikationer det får. Forskningsfrågorna lyder således Vilka intra-aktioner möjliggör yngre barns kommunikation när alternativa kommunikationsmaterial används vid rutinsituationerna hallen och samlingen? Vad för konsekvenser får de didaktiska implikationerna för vilka intra-aktioner som möjliggör yngre barns kommunikationsutveckling när alternativa kommunikationsmaterial används vid rutinsituationerna hallen och samlingen? Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är posthumanism som gör det möjligt för oss att se intra-aktioner mellan allt och alla. De analytiska begrepp som används är agentiell realism, intra-aktion och sammanflätning. Metoden är kvalitativ med utgångspunkt i en intra-aktiv metodologi och som insamlingsmetod användes videoobservationer samt fältanteckningar. Vårt resultat visar att de intra-aktioner som möjliggjorde kommunikation vid rutinsituationerna hallen och samlingen när alternativa kommunikationsmaterial användes bestod av agentiska händelseförlopp, där valet av material samt utformningen hade ett pedagogiskt syfte utvecklade den kommunikativa förmågan samt fler kommunikationssätt. Men även utifrån varje unik situation bidrog till vilka intra-aktioner som resulterade till att barn, alternativa kommunikationsmaterial, förskolepersonal, lärmiljö, materialiteter och materiellt-diskursiva föreställningar i sammanflätning och tillblivelseprocess blir till på nytt som kommunikativ. Där konsekvenserna av de didaktiska implikationerna för vilka intraaktioner som ingicks både synliggjorde möjligheter som hinder för yngre barns kommunikationsutveckling.

Syftet med denna studie är att utifrån ett posthumanistiskt perspektiv observera och belysa materialet och hur det liksom människan har likvärdig betydelse för vad som sker i lek i en naturmiljö. Detta gjorde vi genom att observera de meningar som uppstår i intra-aktion mellan och inom de performativa agenterna. Studiens empiriska material är producerad genom partiellt deltagande videoobservationer och är analyserad genom Karen Barads agentiella realism. De begrepp som användes i bearbetningen av analysen är: intra-aktion, transformation, mening och performativ agent. Studiens resultat visar på hur agenterna samhandlar och att leken tar olika vägar beroende på vilket material, vilken miljö och vilka barn som för stunden sammanflätas. Det framgår att platsen och dess naturmaterial står i ständig transformation med de andra performativa agenterna som de intra-agerar med och bör på så sätt ses som medskapare av leken. Resultatet visar även på vikten av en närvarande pedagog som hjälper barnen att materiellt artikulera de nya meningar som uppstår.