<p><strong>Syfte och frågeställningar: </strong>Syftet med studien var att kartlägga den självrapporterade fysiska aktivitetsnivån och föreskrifter av fysisk aktivitet på recept (FaR) samt studera samband mellan dessa bland sjukvårdspersonalen på vårdcentraler/ husläkarmottagningar i Stockholms kommun.</p><p>• Vilken erfarenhet har personalen på vårdcentraler/husläkarmottagningar i Stockholms kommun från eget utövande av fysisk aktivitet?</p><p>• I vilken utsträckning förskrivs FaR av personalen på vårdcentraler/husläkarmottagningar i Stockholms kommun?</p><p>• Vilka samband finns mellan personalens erfarenheter från eget utövande av fysisk aktivitet och benägenheten till föreskrift av FaR?</p><p><strong>Metod: </strong>Studien genomfördes med hjälp av en enkät som delades ut till 29 olika vårdcentraler och husläkarmottagningar i Stockholms kommun och 16 av dessa besöktes varvid 88 enkäter delades ut personligen. 84 enkäter skickades med post till 13 olika vårdcentraler. Sammanlagt delades 172 enkäter ut. Data bearbetades från sammanlagt 94 enkäter varav 56 hämtades och 38 returnerades. Svarsfrekvensen på enkäterna var 57 procent.</p><p><strong>Resultat: </strong>Studien visade att föreskriften av FaR sker i relativt liten omfattning. Föreskriften för läkarna visade sig vara 0,8 recept/månad, sjuksköterskorna hamnade på 0,6 recept/månad och i snitt skriver varje sjukvårdspersonal bara ut 0.7 stycken recept/månad. Under hälften (46 %) av sjukvårdspersonalen hade vid något tillfälle förskrivit FaR och 54 procent hade aldrig förskrivit något recept. Gällande den fysiska aktivitetsnivån så var det 15 procent som nådde upp till rekommendationen om 30 min fysisk aktivitet per dag, 50 procent utövade fysisk aktivitet i minst 60 minuter två till tre dagar i veckan och majoriteten (89 %) har tidigare erfarenheter av fysisk aktivitet. Den sammanlagda fysiska aktiviteten visade på att 55 procent kategoriserades som fysiskt inaktiva och 45 procent som fysiskt aktiva.</p><p><strong>Slutsats: </strong>I studien framkom det att ungefär hälften av sjukvårdspersonalen var fysiskt aktiv och att föreskriften av FaR sker i ganska blygsam omfattning dvs. 0,7 recept per sjukvårdspersonal och månad. Det framkom ett signifikant samband mellan sjukvårdspersonalens eget utförande och intresse för fysisk aktivitet och föreskriften av FaR. </p> / <p><strong>Aim and question at issue: </strong>The aim of this study was to survey self-reported physical activity level and quantity prescription of physical activity and study if there is any relation between them among doctors and nurses in the primary health care in the municipality of Stockholm.</p><p><strong>• </strong>What kind of experience from physical activity is the most common among the nurses and doctors in the primary health care in the municipality of Stockholm?</p><p><strong>• </strong>In what extent is physical activity on prescription (PaP) being used of nurses and doctors in the primary health care in the municipality of Stockholm?<strong></strong></p><p><strong>• </strong>Is there any relation between nurses and doctors own experience of physical activity and theirs propensity of the prescription of PaP?<strong></strong></p><p><strong>Method:</strong> The study was carried out by a questionnaire that was divided to 29 different healthcare centers in Stockholm. 88 questionnaires were personal handed in to 16 different healthcare centers. 84 questionnaires were mailed to 13 different healthcare centers. The entire number of questionnaires divided in this study was 172. Data used in this study turned out to be from a total of 94 questionnaires of which 56 was personally picked up and 38 was returned by mail. The total part of returned answers turned out to be 57 per cent.</p><p><strong>Results: </strong>The study showed that the prescription of physical activity is used rarely in the primary health care. The doctor’s prescription on physical activity turned out to be 0,8 prescription/month, while the nurses ended up on 0,6 prescription/ month and all told showed a result on 0,7 prescription/ month. 46 per cent of the doctors and nurses had at any occasion used PaP and 54 per cent had never used PaP. Regarding physical activity levels the study showed that 15 per cent reached the recommendation of 30 minutes physical activity/ day. 50 per cent practiced any kind of physical activity 60 minutes at least two or three days a week. The majority (89%) had earlier experience from physical activity. The entire physical activity level showed that 55 per cent was categorized as physical inactive while 45 per cent ended up being physical active.</p><p><strong>Conclusion: </strong>Our results demonstrate that about a little less than half of the doctors and nurses was categorized as physical active and the prescription of PaP is been used rarely in the primary health care centers i.e. 0,7 prescription/ stuff and month. However there is a significant relation between doctors and nurses physical activity level and theirs propensity to prescript PaP.</p>

SAMMANFATTNING 2003 gjordes en revidering av Lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet – Lpo 94 anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet) som innebär att alla skolor skall erbjuda samtliga elever hälsa och daglig fysisk aktivitet. Utifrån detta tillägg är syftet med vårt examensarbete att ge en överblick av lärare på två skolors syn på sitt arbete med hälsa och daglig fysisk aktivitet, enkätstudien genomförs med fokus på kön, skola och ämne. Tidigare forskning visar på ett samband mellan fysisk aktivitet och hälsa samt mellan fysisk aktivitet och skolprestationer. Vår studie visar även att ingen av de medverkande skolorna anser sig arbeta aktivt med den aktuella revideringen, och de enda lärare som involverar hälsa i sin undervisning samt arbetar med daglig fysisk aktivitet är lärarna i idrott och hälsa. I vår undersökning finner vi även att det inte är mellan kön eller ämnen som de största skillnaderna finns vad gäller arbetet med hälsa och daglig fysisk aktivitet utan mellan de båda skolorna. Vår studie visar tydligt att majoriteten av lärarna i studien inte anser att deras skola når upp till de nya riktlinjerna i läroplanen samt att många överhuvudtaget inte känner till den aktuella revideringen av Lpo 94. En orsak till att arbetet med hälsa och daglig fysisk aktivitet ännu inte kommit igång på skolorna kan bero på den dåliga kännedomen om den hjälp som finns att tillgå. Genom regeringens handslag med idrottsrörelsen samt Nationellt centrum för främjandet av fysisk aktivitet hos barn och unga kan skolorna få hjälp i sitt arbete kring hälsa och daglig fysisk aktivitet.

Denna studie handlar om ungdomars fysiska aktivitetsvanor. Ungdomars inaktivitet kan leda till ohälsa i vuxen ålder. Många vanor kommer att prägla ungdomarna i deras fortsatta liv upp i åren. Det övergripande syftet med studien var att undersöka ungdomars fysiska aktivitetsvanor i tre skolklasser. Ett annat syfte var att i en av klasserna undersöka om föräldrars fysiska aktivitetsvanor påverkar ungdomars fysiska aktivitetsvanor. För att ta reda på detta användes en kvantitativ metod. Resultatet visade att de flesta ungdomarna i urvalsgruppen hade hög fysisk aktivitetsnivå. Där framkom även att föreningsanslutna ungdomar var i större utsträckning fysiskt aktiva och att killar var mer fysiskt aktiva än tjejer. Studien visade att föräldrars fysiska aktivitetsnivå inte har någon påverkan på ungdomars fysiska aktivitetsnivå men att engagemang och uppmuntran hade betydelse för i vilken utsträckning ungdomen var fysiskt aktiv.

Fysisk inaktivitet är en stor riskfaktor för övervikt och vällevnadssjukdomar. I samband med aktivitetsåret ”Sätt Sverige i Rörelse 2001” introducerades FaR, Fysisk aktivitet på recept, som en metod för hälso- och sjukvården att påverka patienter till ökad fysisk aktivitet. Carema Hälsocentral Gävle, har utarbetat ett eget ”standardrecept” på fysisk aktivitet där de vanligaste ordinationerna är förifyllda, vilket förenklar förskrivningen. 2007 förskrev denna hälsocentral flest recept av alla hälsocentraler i Gävleborgs län och standardreceptet kan vara en bidragande orsak till detta. Denna studies syfte var att undersöka om Carema hälsocentral Gävles handläggning av FaR varit effektiv. En enkätundersökning genomfördes bland samtliga 137 patienter som fått FaR från den hälsocentralen år 2007. Enkäten bestod av 23 slutna och öppna frågor konstruerade för att söka svar på studiens syfte och frågeställningar. Svar inkom från 73 patienter och resultatet visade att 78 % av dem ansåg att det var positivt att få fysisk aktivitet på recept och över hälften av patienterna hade ökat sin fysiska aktivitet och upplevde en förbättrad hälsa. Om motiverande stöd gavs i samband med förskrivning av FaR ökades effekten och ännu mer om dessutom uppföljning skedde. 68 % angav att de inte fått någon uppföljning och många patienter föreslog just uppföljning om FaR på något sätt skulle förbättras.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att kartlägga den självrapporterade fysiska aktivitetsnivån och föreskrifter av fysisk aktivitet på recept (FaR) samt studera samband mellan dessa bland sjukvårdspersonalen på vårdcentraler/ husläkarmottagningar i Stockholms kommun. • Vilken erfarenhet har personalen på vårdcentraler/husläkarmottagningar i Stockholms kommun från eget utövande av fysisk aktivitet? • I vilken utsträckning förskrivs FaR av personalen på vårdcentraler/husläkarmottagningar i Stockholms kommun? • Vilka samband finns mellan personalens erfarenheter från eget utövande av fysisk aktivitet och benägenheten till föreskrift av FaR? Metod: Studien genomfördes med hjälp av en enkät som delades ut till 29 olika vårdcentraler och husläkarmottagningar i Stockholms kommun och 16 av dessa besöktes varvid 88 enkäter delades ut personligen. 84 enkäter skickades med post till 13 olika vårdcentraler. Sammanlagt delades 172 enkäter ut. Data bearbetades från sammanlagt 94 enkäter varav 56 hämtades och 38 returnerades. Svarsfrekvensen på enkäterna var 57 procent. Resultat: Studien visade att föreskriften av FaR sker i relativt liten omfattning. Föreskriften för läkarna visade sig vara 0,8 recept/månad, sjuksköterskorna hamnade på 0,6 recept/månad och i snitt skriver varje sjukvårdspersonal bara ut 0.7 stycken recept/månad. Under hälften (46 %) av sjukvårdspersonalen hade vid något tillfälle förskrivit FaR och 54 procent hade aldrig förskrivit något recept. Gällande den fysiska aktivitetsnivån så var det 15 procent som nådde upp till rekommendationen om 30 min fysisk aktivitet per dag, 50 procent utövade fysisk aktivitet i minst 60 minuter två till tre dagar i veckan och majoriteten (89 %) har tidigare erfarenheter av fysisk aktivitet. Den sammanlagda fysiska aktiviteten visade på att 55 procent kategoriserades som fysiskt inaktiva och 45 procent som fysiskt aktiva. Slutsats: I studien framkom det att ungefär hälften av sjukvårdspersonalen var fysiskt aktiv och att föreskriften av FaR sker i ganska blygsam omfattning dvs. 0,7 recept per sjukvårdspersonal och månad. Det framkom ett signifikant samband mellan sjukvårdspersonalens eget utförande och intresse för fysisk aktivitet och föreskriften av FaR. / Aim and question at issue: The aim of this study was to survey self-reported physical activity level and quantity prescription of physical activity and study if there is any relation between them among doctors and nurses in the primary health care in the municipality of Stockholm. • What kind of experience from physical activity is the most common among the nurses and doctors in the primary health care in the municipality of Stockholm? • In what extent is physical activity on prescription (PaP) being used of nurses and doctors in the primary health care in the municipality of Stockholm? • Is there any relation between nurses and doctors own experience of physical activity and theirs propensity of the prescription of PaP? Method: The study was carried out by a questionnaire that was divided to 29 different healthcare centers in Stockholm. 88 questionnaires were personal handed in to 16 different healthcare centers. 84 questionnaires were mailed to 13 different healthcare centers. The entire number of questionnaires divided in this study was 172. Data used in this study turned out to be from a total of 94 questionnaires of which 56 was personally picked up and 38 was returned by mail. The total part of returned answers turned out to be 57 per cent. Results: The study showed that the prescription of physical activity is used rarely in the primary health care. The doctor’s prescription on physical activity turned out to be 0,8 prescription/month, while the nurses ended up on 0,6 prescription/ month and all told showed a result on 0,7 prescription/ month. 46 per cent of the doctors and nurses had at any occasion used PaP and 54 per cent had never used PaP. Regarding physical activity levels the study showed that 15 per cent reached the recommendation of 30 minutes physical activity/ day. 50 per cent practiced any kind of physical activity 60 minutes at least two or three days a week. The majority (89%) had earlier experience from physical activity. The entire physical activity level showed that 55 per cent was categorized as physical inactive while 45 per cent ended up being physical active. Conclusion: Our results demonstrate that about a little less than half of the doctors and nurses was categorized as physical active and the prescription of PaP is been used rarely in the primary health care centers i.e. 0,7 prescription/ stuff and month. However there is a significant relation between doctors and nurses physical activity level and theirs propensity to prescript PaP.

Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att få Fysisk aktivitet på recept (FaR) samt följsamheten till FaR. Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Urvalet bestod av tio patienter från en vårdcentral i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuer och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån två frågeområden; patienters upplevelse av att få FaR och patienters följsamhet till FaR. Fyra kategorier framkom inom respektive område. I det första området framkom kategorierna; ”motivationshöjande samtal”, ”delaktighet- patientcentrerad vård”,” egen insikt relaterad till livsstilsförändring” samt ”brist på delaktighet och samspel”. I det andra området framkom kategorierna ”att vara i förberedelsestadiet”, ”att uppleva inre och yttre drivkraft”, ”att uppleva olika slags hinder” samt ”effekt av FaR”. Deltagarna beskrev betydelsen av att få uppmuntran och stöd från distriktssköterskan. Upplevelse av tvång och att inte vara motiverad till livsstilsförändring var något som deltagarna uttryckte. Resultatet visade att några deltagare startade direkt med någon aktivitet efter FaR, målmedvetenhet och noggrann planering framkom. Några planerade sin aktivitet och andra upplevde hinder att starta med FaR. Upplevelse av stöd och uppmuntran var av betydelse för följsamheten till FaR. Studiens slutsats är att stöd, uppmuntran och att möta patienten i förändringsprocessen har betydelse vid en livsstilsförändring. / The aim was to describe patients` experiences of getting Physical activity on Prescription (PaP) and adherence to the PaP. The study had a descriptive design with qualitative approach. The sample consisted of ten patients from a primary care centre in central Sweden. The data were collected with semi-structured interviews and data were analyzed using qualitative content analysis. The results are presented from two question areas, patients` experiences of getting PaP and patients` adherence to the PaP. Four categories emerged in each area. In the first area the categories were, "motivational talks," "participatory patient-centered care," "self-awareness related to lifestyle change" and "lack of participation and interaction." In the second area the categories were "being in the preparatory stage," "to experience internal and external driving force," "to experience different kinds of obstacles" and "effect of PaP". Participants described the importance of getting encouragement and support from the district nurse. Experience of coercion and not being motivated to change lifestyle was something that the participants expressed. The results showed that some participants started immediately with an activity after receiving PaP, purposefulness and careful planning was found. Some planned their activity and others perceived barriers to start with the PaP. Experience of support and encouragement were of importance to adherence to the PaP. The study's conclusion is that support, encouragement, and to meet the patient in the process of change is important for a lifestyle change.

Fysisk aktivitet på recept, FaR, är en metod för att förebygga och behandla livsstilssjukdomar. Då syftet med FaR är att människor ska skapa sig ett mer fysiskt aktivt liv kan det vara av intresse att veta vad som motiverar FaR-patienter att vara fysiskt aktiva. Syftet med den här studien är att belysa de olika motivationsfaktorer som kan förekomma hos personer som fått FaR samt att koppla samman typen av motivationsfaktorer med den transteoretiska modellen. Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer med frågor kring transteoretiska modellen samt motivation. Tre personer från olika träningsanläggningar valdes ut med ändamålsenligt urval. Kravet var att personerna skulle ha fått fysisk aktivitet på recept. Resultatet visade på en stor vidd av motivationsfaktorer. Dessa har sammanfattats i ökat fysiskt välbefinnande, positiv inställning, stöd samt receptet som motivationsfaktor. De tre respondenterna befann sig i tre olika stadier i den transteoretiska modellen. Slutsatsen är att de som kommit längre i förändringsprocessen motiveras mer av inre faktorer än de som precis påbörjat sin förändring.

Aim: The aim of the study was to investigate attitude and practice to prescribe physical activity accordingly FaR® rules among personal at the specialized department of the University Hospital. Methods: A quantitative cross-sectional study was used to answer the purpose. The data were collected using specially designed questionnaire. That contained 11 questions related to interest and complications to use FaR® as a treatment method. A total of 38 individuals participated in the study. The data were analyzed by a descriptive approach through statistical program SPSS. Results: Participants (physicians and nurses) showed very positive attitude to promote physical activity among their patients to achieve better treatment results. In general, both physicians and nurses were positive to the FaR®, as a special tool. However, only 30% of the practitioners who participated in this study used FaR® in their daily practice.  Not scepticism or lack of time was primarily reasons of so low implementation of FaR®. Lack of knowledge about details of FaR® prescription and clear instructions how to do that were perceived as the main obstacle to the prescription of the FaR®. Conclusion: The results showed that there exists clearly positive attitude to use FaR® as an element of treatment of hospitals patients. Obtained results indicate the necessity of better information about the FaR® as a method and more clearly described routine and orders how to implement this method. / Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar förskrivningen av FaR® utav den legitimerade personalen på en medicinsk thorax division vid ett universitets sjukhus. Metod: För att besvara syftet användes en enkät. Totalt 38 personer deltog i studien. De fick besvara ett frågeformulär med 11 frågor om kunskap, utbildning, attityd och praktisk tillämpning av FaR®. Resultat: Resultatet visade att alla respondenter hade en mycket god attityd och inställning till användningen av fysisk aktivitet som terapeutiskt instrument och till förskrivning av FaR®. Dock förskrev endast 30 procent av personalen FaR®. Knappt hälften hade fått någon utbildning inom FaR® och kunskapsbrist om förskrivningen av FaR® var det främsta hindret till förskrivningen av FaR®. I kommentarer till frågan om upplevda hinder till förskrivningen av FaR®, noterade många respondenter också brist på rutin, instruktion och detaljerad beskrivning av FaR® i praktiken. Slutsats: Enligt denna undersökning finns det en positiv attityd bland sjukhusets personal till användningen av FaR®. Varken underskattning av FaR® eller tidsbrist kunde räknas som aktuella hinder till förskrivningen. Men det som kan anses påverka förskrivningen negativt är att det fanns en stor kunskapsbrist om hur förskrivningen av FaR® går till. Om personalen skulle få utbildning skulle troligtvis förskrivningen öka.

Syftet med detta arbete är att undersöka den fysiska aktivitetens betydelser och effekter, samt hur pedagogerna arbetar med den i skolan. Detta har jag gjort dels för att fysisk aktivitet alltid har legat mig varmt om hjärtat och för att det är en viktig del av mitt framtida yrke och därmed ville jag skaffa mig så mycket kunskap som möjligt inom det område. Studien undersöker hur den fysiska aktiviteten kan främja barn i skolan och vad uteslutning av den fysiska aktiviteten kan leda till dels för det är så att genom positiva upplevelser genom situationsanpassade fysiska aktiviteter kan vi hjälpa barn att utvecklas. En skola med bristfällig verksamhet inom den fysiska aktiviteten kan leda till att barn utvecklar bland annat inlärningssvårigheter. Metoden som använts för att få svar på mina forskningsfrågor var kvalitativa intervjuer med sex stycken verksamma fritidspedagoger på två skolor, tre fritidspedagoger på vardera skola. Sedan har jag sökt relevant litteratur som också ligger som grund till att besvara min frågeställning.   Resultatet visar att den fysiska aktiviteten är en viktig del när det handlar om barn. Den fysiska aktiviteten kan vara till hjälp på så många nivåer och den kan vara med och påverka barns olika färdigheter och utvecklingsområden. Alla fritidspedagoger som jag intervjuade tryckte på att det var otroligt viktigt med fysisk aktivitet i skolan, men ändå fanns det inte konkret arbete inom detta område utan det är upp till var och en och det är inget specifikt som skolan kan erbjuda dagligen. / The purpose of this work is to examine the physical activity meanings and effects, and how the teachers work with it in school. I have done this partly because physical activity has always been close to my heart and that it is an important part of my future career and I wanted to get as much knowledge as possible in the field. The study examines how physical activity can promote the child in school and what the exclusion of physical activity can lead to. Because it is so that through positive experiences through situation-specific physical activities, we can help children to develop. A school with deficient activity within the physical activity can lead to children developing among other learning difficulties. The method used to get answers to my research questions were qualitative interviews with six educators at two schools, three educators at each school. Then I searched the relevant literature also forms the basis for answer to my issue. The result shows that physical activity is an important part when it comes to children. The physical activity can be helpful on so many levels and it may be involved in influencing children's different skills and areas for development. All educators I interviewed pressed that it was incredibly important for physical activity at school, but still there was no concrete work in this area it is a bit up to everyone yet and there is nothing specific that the school can offer daily.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagoger har om effekterna av fysisk aktivitet på skolan. Detta har vi genomfört genom att intervjua sex olika pedagoger vid två olika skolor med en hermeneutisk ansats. Pedagogerna ser olika på vad fysisk aktivitet är och hur de arbetar med fysisk aktivitet under skoltid. Som exempel talar en del pedagoger enbart om skolidrotten medan andra talar om rörelsepauser eller fysisk aktivitet i klassrummet. Större delen av den tidigare forskning som vi har använt oss av har visat på positiva effekter av fysiska aktiviteter i skolan. Vår studie har även visat att alla pedagoger har tagit upp någon positiv effekt av fysisk aktivitet under skoltid. Studien har delvis visat på negativa effekter om fysisk aktivitet och att det stödjs av tidigare forskning. Många pedagoger uppfattar att eleverna visar på ett förbättrat skolresultat men att det kan ta tid från lektionstid och att inte kunskapskraven nås. / <p>Godkännande datum:208-06-10</p>