Syfte: Syftet med studien var att undersöka tiden från symtomdebut till ankomst till sjukhus hos patienter med akut hjärtinfarkt som fick en akut reperfusionsbehandling och om skillnad fanns i transporttid mellan ambulanstransport eller inte ambulanstransport samt undersöka skillnad mellan män och kvinnor. Syftet var också att undersöka hur stor del av populationen som ankom till sjukhus inom referensramen 90 minuter från symtomdebut.   Metod: Totalt 160 patienter inkluderades i studien och data insamlades från registret Swedeheart. Statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) har använts vid analyserna av chi2-test och oberoende T-test. Medianvärde och medelvärde har använts som mått för att jämföra tiden från symtomdebut till ankomst till sjukhus mellan de olika grupperna.   Resultat: Av de inkluderade patienterna tog 57 % (91) av männen ambulans och 29 % (46) av kvinnorna. Mediantiden för patienter som tagit ambulans från symtomdebut till ankomst till sjukhuset var 133 minuter och medelvärdet var 408,7 minuter. Mediantiden för patienter som inte tagit ambulans från symtomdebut till sjukhuset var 150 minuter och medelvärdet var 562,2 minuter. Av de 160 patienter som inkluderats var 34 % inom referensramen 90 minuter från symtomdebut till reperfusionsbehandling.   Slutsats: Fördröjningstiderna för patienter med akut hjärtinfarkt som reperfusionsbehandlats är idag för långa. Hälso- och sjukvården behöver nå ut till allmänheten med information om vikten att söka tidigt vid symtom på eventuell hjärtinfarkt då det är viktigt att primär PCI ska ske inom 90 minuter efter diagnos för att minska skadan på hjärtmuskeln.

<p>Akut kranskärlssjukdom är en folksjukdom i Sverige och i andra delar av västvärlden, vilken drabbar både kvinnor och män. Enligt Socialstyrelsen är hjärtinfarkt den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige och svarar för 30 procent av alla dödsfall som sker i landet. <strong>Syfte:</strong> Att beskriva kvinnors upplevelser av akut kranskärlssjukdom. <strong>Metod</strong>: Studien är baserad på tolv vetenskapliga artiklar framtagna ur databaserna CINAHL och PubMed. Sökningen strukturerades med sökord anpassade efter studiens syfte. Det resulterade i 97 artiklar varav, elva valdes ut från den elektroniska sökningen och en togs fram ur en manuell fritextsökning. Samtliga tolv artiklar som inkluderats i litteraturstudien har granskats med hjälp av en granskningsmall för att säkerställa artiklarnas kvalité. <strong>Resultat</strong>: ett tema- <em>upplevelse av olust</em> och sex kategorier utformades. De utgick från upplevelsen av det obehag och den olust som kvinnorna i artiklarna upplevde i samband med, eller en tid innan insjuknandet i akut kranskärlssjukdom. De sex kategorierna som utformades var upplevelser av: smärta, illamående, andningssvårigheter, ovanlig trötthet, oro samt temperaturförändringar.<em> </em>Denna litteraturstudie är viktig i det avseende att sjuksköterskor och personal inom vårdsektorn bör väga in detta i mötet med patienten, för att snabbare kunna ge patienten de bästa förutsättningarna till adekvat vård.</p>

Akut kranskärlssjukdom är en folksjukdom i Sverige och i andra delar av västvärlden, vilken drabbar både kvinnor och män. Enligt Socialstyrelsen är hjärtinfarkt den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige och svarar för 30 procent av alla dödsfall som sker i landet. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av akut kranskärlssjukdom. Metod: Studien är baserad på tolv vetenskapliga artiklar framtagna ur databaserna CINAHL och PubMed. Sökningen strukturerades med sökord anpassade efter studiens syfte. Det resulterade i 97 artiklar varav, elva valdes ut från den elektroniska sökningen och en togs fram ur en manuell fritextsökning. Samtliga tolv artiklar som inkluderats i litteraturstudien har granskats med hjälp av en granskningsmall för att säkerställa artiklarnas kvalité. Resultat: ett tema- upplevelse av olust och sex kategorier utformades. De utgick från upplevelsen av det obehag och den olust som kvinnorna i artiklarna upplevde i samband med, eller en tid innan insjuknandet i akut kranskärlssjukdom. De sex kategorierna som utformades var upplevelser av: smärta, illamående, andningssvårigheter, ovanlig trötthet, oro samt temperaturförändringar. Denna litteraturstudie är viktig i det avseende att sjuksköterskor och personal inom vårdsektorn bör väga in detta i mötet med patienten, för att snabbare kunna ge patienten de bästa förutsättningarna till adekvat vård.

Sudden cardiac arrest is still today one of the most common cause of death. In Sweden there is around 10 000 victims of sudden cardiac arrest each year. AED’s (Automatic external defibrillators) are becoming more and more common each year, but these AED’s are placed on public spaces and workplaces. But how can the concept a public AED be applied in a home environment. This project explores those possibilities aimed at sparsely populated areas where it can take longer for ambulance to arrive. During the project I talked to both professional's within emergency healthcare, heart patients and other people otherwise engaged in this particular topic or product to gain valuable information. During my research it became clear that CPR is far more important when it comes to saving lives. By performing CPR before defibrillation you gain a wider time frame and increase the chance of survival. The result is a more compact and more aesthetically pleasing in both form and colour in order for it to fit the home environment. It also takes into account the importance of CPR by making the AED teach CPR visually for the user. Since the survival rate increases if you perform CPR before defibrillator. The result is also integrated with a service called SMS lifesavers in order to promote awareness and a community for saving lives during sudden cardiac arrest.

Att ha drabbats av akut sjukdom eller skada kan leda till livsomställningar och förändrad kropp vilket kan påverka livskvaliteten. De drabbade återvänder inte alltid till tidigare hälsostatus och livskvalitet oavsett hur länge det gått sedan sjukdom eller skada inträffat. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten efter akut sjukdom eller skada. Studien genomfördes som en systematisk integrerad litteraturöversikt där aktuell forskning söktes i tre databaser samt genom manuell sökning. Sjutton vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Analysen resulterade i tre områden: Mentala faktorer; Fysiska faktorer och Sociala faktorer. Resultatet visade att depression, ångest, låg livslust och frustration var mentala faktorer som påverkade livskvaliteten efter akut sjukdom eller skada. Nedsatt fysisk förmåga, ålder, förändrad kropp samt kvarvarande komplikationer var fysiska faktorer som framkom att påverka livskvaliteten. Sociala faktorer som framkom var att det sociala livet förändrades, socialt stöd, isolering, rollförändringar, familjerelaterade problem samt begränsningar i vardagen, hobbys och nöjen. Slutsatsen var att sjuksköterskor i ett tidigt skede behöver fånga upp de personer som är i behov av stöd och hjälp för att förbättra personers livskvalitet på långsikt efter akut sjukdom eller skada.

<p>Akuta buksmärtor är en av de vanligaste orsakerna till att</p><p>människor söker vård. Ett stort antal möjliga tillstånd kan ge</p><p>upphov till besvären och symtombilden varierar. Det som är</p><p>gemensamt för samtliga tillstånd är att det orsakar en besvärande</p><p>smärta av olika grad och omfattning. Smärtlindring till denna</p><p>patientkategori har historiskt alltid varit restriktiv på grund av att</p><p>den ansetts dölja viktiga kliniska tecken och försvårar</p><p>diagnostisering. Syftet med litteraturstudien har varit att beskriva</p><p>betydelsen av tidig smärtlindring med opioider vid akut buksmärta.</p><p>Metoden var en litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga</p><p>artiklar. Frågeställningarna som analysen utgick ifrån var om</p><p>opioidanalgetika döljer viktiga symtom och försvårar diagnostik</p><p>samt om det innebär minskat lidande för patienten.</p><p>Resultatet av artiklarna visar att patienter med akut buksmärta</p><p>skall ha smärtlindring, det försvårar inte diagnostiksäkerheten samt</p><p>det minskar patientens lidande. Slutsatsen av resultatet ger,</p><p>förutom förbättrad omvårdnad till patienten, sjuksköterskan bättre</p><p>möjligheter att följa de etiska principer och författningar som</p><p>gäller. Implementering av ny kunskap i vårdverksamheten kan</p><p>vara en långvarig process, därför vore det intressant att granska</p><p>organisationernas följsamhet till ny evidensbaserad kunskap.</p>

Akuta buksmärtor är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker vård. Ett stort antal möjliga tillstånd kan ge upphov till besvären och symtombilden varierar. Det som är gemensamt för samtliga tillstånd är att det orsakar en besvärande smärta av olika grad och omfattning. Smärtlindring till denna patientkategori har historiskt alltid varit restriktiv på grund av att den ansetts dölja viktiga kliniska tecken och försvårar diagnostisering. Syftet med litteraturstudien har varit att beskriva betydelsen av tidig smärtlindring med opioider vid akut buksmärta. Metoden var en litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar. Frågeställningarna som analysen utgick ifrån var om opioidanalgetika döljer viktiga symtom och försvårar diagnostik samt om det innebär minskat lidande för patienten. Resultatet av artiklarna visar att patienter med akut buksmärta skall ha smärtlindring, det försvårar inte diagnostiksäkerheten samt det minskar patientens lidande. Slutsatsen av resultatet ger, förutom förbättrad omvårdnad till patienten, sjuksköterskan bättre möjligheter att följa de etiska principer och författningar som gäller. Implementering av ny kunskap i vårdverksamheten kan vara en långvarig process, därför vore det intressant att granska organisationernas följsamhet till ny evidensbaserad kunskap.

Bakgrund: Forskning visar att barn i akuta situationer är vanligt förekommande inom hälso-och sjukvården. Vid det vårdande mötet med akut sjuka barn bör även föräldrar tas om hand, vilket innebär att den familjecentrerade omvårdnaden har en stor betydelse i dessa situationer. Föräldrarnas upplevelser av att delta och medverka i akuta situationer är ett relativt outforskat område som ytterligare kan belysas. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av att närvara i sitt barns vård i en akut situation. Metod: En systematisk litteraturstudie där 28 kvalitativa studier har granskats och analyserats. Detta genom en metasyntes. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman, “att kunna närvara i vården och känna närhet till sitt barn” och “betydelsen av god information” samt tre underteman, “att skydda och stödja sitt barn”, “att leva med oro” och “förtroende för vårdpersonal”. Konklusion: Resultatet i studien visar att föräldrars närvarande i akuta situationer har en stor betydelse för föräldrarnas mående, vilket ger stöd för att den familjecentrerade omvårdnaden även kan appliceras vid akuta situationer.

Bakgrund: En stor del av befolkningen besöker årligen primärvården för upplevd ohälsa. Distriktssköterskor och sjuksköterskor i primärvård har en central roll i att lindra lidande och främja hälsa. När patientens allmäntillstånd bedöms vara i behov av ett akut omhändertagande och när primärvårdens resurser inte räcker till måste den fortsatta vården överlämnas till sjukhus. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av akuta omhändertaganden i primärvård. Metod: En induktiv ansats användes, där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sju intervjuer genomfördes med fyra distriktssköterskor och tre sjuksköterskor, verksamma på vårdcentraler och jourcentraler i södra Sverige. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; Träna för förbättrat samspel, Behov av struktur och Brister som utgör en utmaning, med sju underkategorier. Konklusion: Studien påvisar att akuta omhändertaganden i primärvård är vanligt förekommande. Erfarenheter och kompetens av akutsjukvård är något som distriktssköterskor och sjuksköterskor upplever betydelsefullt för att kunna bistå med akuta omhändertaganden i primärvård. Studiens resultat kan tillämpas i klinisk praxis för att kvalitetssäkra vården genom att säkerställa kompetens och möjlighet för utbildning av vanligt förekommande akuta åkommor i primärvård. / Background: Primary care is the first contact for care and treatment when experiencing illness. District nurses and nurses have an important role in alleviating suffering and promoting health for individuals. Sometimes patients are identified with conditions that require emergency care and continued care at hospitals. Aim: The aim of this study was to illustrate district nurses and nurses’ experiences of emergency care in primary care. Method: Seven qualitative interviews were conducted with an inductive approach and analyzed with a qualitative content analysis. The interview participants consisted of four district nurses and three nurses working in primary healthcare centers and after-hours centers in Southern Sweden. Results: Three categories emerged from the analysis: Interactions improved with training; The need of structure and Deficiencies that constitute challenges, with seven subcategories. Conclusion: This study demonstrates that emergency care is relatively common. Qualifications in emergency care is something the district nurses and nurses’ experienced as significant. This study's results could be applied in clinical practice to assure the quality of care by ensuring education of common sicknesses in emergency care in primary health care centers.

No description available.