<p>Antalet kejsarsnitt, både planerade och akuta, har ökat markant i Sverige under de senaste åren. Syftet med denna examensuppsats var att undersöka hur kvinnor i Stockholm upplevde den psykologiska hjälp, bestående av deltagande i kejsarsnittsgrupper, som de blev erbjudna efter ett akut eller urakut kejsarsnitt samt hur de upplevde bemötandet inom vården. I uppsatsen sammanställdes enkäter som delats ut i kejsarsnittsgrupperna efter sista gruppträffen. Enkäterna handlade om upplevelsen av vården under graviditet, förlossning och sjukhusvistelsen efter förlossningen, samt vad kvinnorna tyckte om kejsarsnittsgrupperna. Enkäten bestod av öppna frågor. Materialet analyserades utifrån en tematisk analys. De faktorer som kvinnorna värderade som avgörande för en positiv förlossningsupplevelse var vänligt bemötande inom vården, upplevelse av kontroll, information under hela förloppet samt att få träffa barnet så snabbt som möjligt efter förlossningen. Endast små förändringar inom vården kring en komplicerad förlossning skulle förbättra upplevelsen för många familjer.</p>

Traumaskadade inkommer ofta till akutmottagningen med kort förvarning där situationen kan vara dramatisk. Omhändertagandet av den traumaskadade sker enligt speciella fastslagna principer, utfört av ett multidisciplinärt team där anestesipersonal innehar en av nyckelfunktionerna. Syftet med dennas studie var att identifiera anestesipersonalens erfarenhet och hantering av kritiska händelser i samband med traumaomhändertagande på akutmottagning. Kritisk incident teknik (CIT) har använts som metod för att identifiera avgörande händelser kring traumaomhändertagandet. Totalt utfördes och analyserades 12 intervjuer med anestesisjuksköterskor (n=8) och anestesiläkare (n=4). Analysen genomfördes med en induktiv manifest innehållsanalys. Totalt 209 kritiska incidenter samlades in där fyra teman identifierades. Anestesipersonalens erfarenheter kunde delas upp i två teman; individfokuserade och organisationsfokuserade där bland annat betydelsen av tidigare traumaerfarenhet och samarbetet i teamet belystes. Hanteringar genomfördes ur ett individuellt förhållande eller utifrån gruppförhållande. Avgörande hanteringar var till exempel förberedelse av utrustning inför patientens ankomst och utvärdering av genomfört arbete efter omhändertagandet. Förutsättningar för det multidisciplinära kliniköverskridande traumaomhändertagandet skapas genom organisatoriska förutsättningar samt individuella ageranden och förmågor. Uppkomna situationer som anses avgörande för omhändertagandet hanteras genom individuella eller teamgemensamma åtgärder.

Introduktion: Sjuksköterskor förväntas ha god kunskap för att kunna hantera akuta patientsituationer. Sjuksköterskor har ett stort ansvarsområde inom sin profession och ska hantera både patienter samt anhöriga trots en akut situation. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskestudenters upplevelse av förberedelse inför akuta patientsituationer. Metod: En kvalitativ forskningsansats användes i studien och all data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i studien valdes ut genom ett bekvämlighetsurval och totalt deltog 16 stycken sjuksköterskestudenter som studerade sista terminen av sjuksköterskeutbildningen. Data analyserades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet bestod av två huvudkategorier. Den första; En känsla av otillräcklighet som innefattade två underkategorier; En övermäktig ansvarsroll och Rädslan för att göra fel. Den andra huvudkategorin; En känsla av trygghet innefattade fyra underkategorier; Att utvecklas genom erfarenhet, Att kunna hantera en akut patientsituation, Vikten av att vara ett team och Att stärkas genom reflektion. Deltagarna upplevde sig vara oförberedda inför att hantera akuta patientsituationer men såg också fram emot utmaningen relaterat till att det blir spännande och lärorikt. Resultatet påvisade att sjuksköterskestudenter som studerade sista terminen behövde mer förberedelse inom akutsjukvård. Slutsats: Studien påvisade att det finns ett ökat behov av förberedelse inom akuta patientsituationer hos sjuksköterskestudenter. Deltagarna beskrev sjuksköterskerollen som övermäktig och behövde en ökad trygghet inom yrket relaterat till att det kunde leda till en högre vårdkvalitet i akuta patientsituationer.

<p><p><strong>Bakgrund: </strong>Akut konfusion är en akut rubbning av medvetandet som leder till nedsatt uppmärksamhet samt försämrad kognitiv förmåga, uppfattningsförmåga och minnesförmåga. Akut konfusion kan drabba vem som helst, men är vanligast bland äldre patienter i samband med sjukhusvård. <strong>Syfte:</strong> Att belysa patienters upplevelser av akut konfusion samt behov av stöd. <strong>Metod:</strong> En litteraturstudie med struktur av innehållsanalys baserad på 16 vetenskapliga studier. <strong>Resultat:</strong> I form av fyra kategorier presenterades patienters upplevelser samt behov av stöd under och efter den akuta konfusionen. Huvudfynden i resultatet berörde patienters upplevelser av obehag eller välbefinnande, overkliga upplevelser och kaos, kamp- eller flyktkänslor, att vilja förstå och försöka få kontroll, skam och skuld samt lättnad och lärdom. Resultatet visade även patienternas behov av en bra omgivande miljö, närhet och kommunikation samt bearbetning. Dessa upplevelser och behov presenterades i form av nio subkategorier. <strong>Slutsats:</strong> Patienterna upplevde övervägande den akuta konfusionen som obehaglig och plågsam. I resultatet framkom att patienterna upplevde behov av omvårdnad och stöd både under och efter en akut konfusionsperiod. För att kunna ge omvårdnad och stöd utifrån patienternas verkliga behov bör vårdpersonalen ta del av patienternas egna upplevelser.</p></p>

<p><p>Bakgrund:</p><p>dessa avled 11500. Upplevelserna av att drabbas av en akut hjärtinfarkt varierade</p><p>från person till person.</p><p>upplevelser av att drabbas av akut hjärtinfarkt.</p><p>som utgjorde studiens resultat erhölls genom litteratursökning. Artiklarnas</p><p>vetenskaplighet granskades och innehållet analyserades med hjälp av</p><p>innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier och sju subkategorier.</p>I Sverige drabbades år 2006 39400 personer av akut hjärtinfarkt, avSyfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientersMetod: De vetenskapliga artiklar<p>Resultat:</p><p>hjärtinfarkt påverkade patientens beslut att söka vård. Det stod klart att patientens</p><p>relation till dennes anhöriga påverkade patientens hälsa. Information hade stor</p><p>betydelse för patientens tillfredställelse och förmåga att hantera situationen. Det</p><p>var av vikt att information pressenterades vid rätt tillfälle och på ett lättförståeligt</p><p>sätt.</p><p>anhörig fick individanpassad information. Det var av största vikt att patienter som</p><p>drabbats av en hjärtinfarkt snabbt kom under vård. Studien visade att det fanns</p><p>faktorer som fördröjde tiden mellan symtomdebut och behandling</p><p>faktorer som spelade störst roll för hur patienten upplevde en akut hjärtinfarkt var</p><p>stöd, kunskap. Att även erbjuda utbildning och information till personer som</p><p>saknade erfarenhet och kunskap om symtom vid en akut hjärtinfarkt förmodas</p><p>kunna minska mortalitet, komplikationer och lidande.</p>Det framkom att kunskapen om och patientens uppfattningar gällandeDiskussion: Det låg på sjuksköterskans ansvar att både patienten och dess. Slutsats: De </p><p>faktorer som spelade störst roll för hur patienten upplevde en akut hjärtinfarkt var</p><p>stöd, kunskap. Att även erbjuda utbildning och information till personer som</p><p>saknade erfarenhet och kunskap om symtom vid en akut hjärtinfarkt förmodas</p><p>kunna minska mortalitet, komplikationer och lidande.</p><p><strong><strong><strong><strong><strong><strong><p> </p></strong></strong></strong></strong></strong></strong></p>

<p>Vid hjärtinfarkt har blodflödet försämrats i en kransartär vilket skapat skadlig syrebrist i hjärtat. Patienterna upplevde hjärtinfarkten som livsförändrande. Hjärtrehabiliteringsprogram där utbildning och rådgivning från bland annatsjuksköterskor ingick kunde hjälpa patienterna att upprätthålla fysisk och psykisk hälsa. Syftet var att belysa omvårdnadsfaktorer av betydelse för patienter som genomgått en hjärtinfarkt. En systematisk litteraturstudie genomfördes där 15 artiklar som var relevanta för syftet inkluderades. Genom att artiklarna klassificerades, granskades, kvalitetsbedömdes och bearbetades kom författarna fram till en konsensus. Tre kategorier identifierades;information/kommunikation, undervisning och stöd. Patienterna kände sig nöjda när de fick god information från sjuksköterskan. Sjuksköterskan uppmuntrade patienterna genom att föra en god dialog. När patienterna fick möjlighet att delta i olika hjärtrehabiliteringsprogram ökade deras psykiska välbefinnande. Patienterna kände trygghet genom att sjuksköterskan fanns tillgänglig när de behövde stöd. Det var viktigt att sjuksköterskan anpassade sin information till patienterna eftersom de hanterade återhämtningen efter hjärtinfarkten på olika sätt. Sjuksköterskans kommunikation med patienten gav patienterna möjlighet till att känna trygghet med sig själva och sin livssituation. Eftersom patienterna hade den största kunskapen om sig själva, var det av stor betydelse att patienterna var delaktig i omvårdnaden. Stöd i form av råd och information till patienter borde lyftas fram som en viktig del av vården till hjärtinfarktspatienter. Sjuksköterskan kan möta patienternas behov av stöd genom att erbjuda individuell vård och information. Sjuksköterskan borde sträva efter att behandla och se patienterna som unika individer.</p>

<p>I dagens samhälle ställs höga krav på sjuksköterskan. Hon/han</p><p>ska kunna möta och ta hand om patienter med olika bakgrund</p><p>och erfarenhet. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer</p><p>som påverkar sjuksköterska och patient vid omhändertagande på</p><p>akutmottagning. Studien genomfördes som en litteraturstudie, med</p><p>induktiv metod där fakta i resultaten kategoriserades i tre delar,</p><p>vilka var kompetens, bemötande och bedömning. Alla som utsätts</p><p>för något traumatiskt riskerar att drabbas av posttraumatiskt</p><p>stressyndrom. Detta gäller både sjuksköterska och patient. För att</p><p>inte omvårdnaden av patienten ska påverkas negativt, bör</p><p>sjuksköterskor som utsatts för traumatiska upplevelser få hjälp att</p><p>bearbeta dem. Studien visar att även om teknisk och praktisk</p><p>kompetens är nödvändig hos sjuksköterskan, påverkas patienten av</p><p>dennes beteende, bemötande och egna erfarenheter. En</p><p>patientinriktad omvårdnad medför att patienten känner</p><p>välbefinnande och säkerhet. Verbal och icke-verbal</p><p>kommunikationsförmåga värderas högt och är en förutsättning för</p><p>att patienten känner trygghet och värdighet. Vid omhändertagandet</p><p>bör patienten mötas och triagebedömas på ett korrekt och</p><p>respektfullt sätt. Både utarbetade triagemallar och VAS-skala</p><p>behöver användas i större utsträckning än vad som görs idag för att</p><p>förbättra omhändertagandet. Sjuksköterskan ska ta patientens</p><p>upplevelser på allvar för att uppnå en optimal omvårdnad.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hälso-, psykologiska och sociala förändringar i samband med bankrån och om det fanns kvarstående stressymtom efter rånet. Vidare undersöktes vilket krisstöd som erbjöds samt vad som hade betydelse för återhämtningen efter rånet. Fyra kvinnor intervjuades och materialet analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att sju temaområden kunde urskiljas i den akuta stressfasen, där fem av dessa temaområden helt kunde kategoriseras som psykologiska förändringar. I ett tema kunde svaga hälsoförändringar skönjas och vissa sociala effekter framkom i ett tema. Under kvarstående besvär kunde fyra teman urskiljas och alla dessa kunde kategoriseras in under psykologiska förändringar. Här framkom inga kvarstående hälsoförändringar eller sociala effekter. Två teman kunde urskiljas i krisstöd och återhämtning. Ett tema beskrev omhändertagandet vid rånet och ett tema beskrev samtalets och stödets betydelse för återhämtning.</p>

I dagens samhälle ställs höga krav på sjuksköterskan. Hon/han ska kunna möta och ta hand om patienter med olika bakgrund och erfarenhet. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterska och patient vid omhändertagande på akutmottagning. Studien genomfördes som en litteraturstudie, med induktiv metod där fakta i resultaten kategoriserades i tre delar, vilka var kompetens, bemötande och bedömning. Alla som utsätts för något traumatiskt riskerar att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom. Detta gäller både sjuksköterska och patient. För att inte omvårdnaden av patienten ska påverkas negativt, bör sjuksköterskor som utsatts för traumatiska upplevelser få hjälp att bearbeta dem. Studien visar att även om teknisk och praktisk kompetens är nödvändig hos sjuksköterskan, påverkas patienten av dennes beteende, bemötande och egna erfarenheter. En patientinriktad omvårdnad medför att patienten känner välbefinnande och säkerhet. Verbal och icke-verbal kommunikationsförmåga värderas högt och är en förutsättning för att patienten känner trygghet och värdighet. Vid omhändertagandet bör patienten mötas och triagebedömas på ett korrekt och respektfullt sätt. Både utarbetade triagemallar och VAS-skala behöver användas i större utsträckning än vad som görs idag för att förbättra omhändertagandet. Sjuksköterskan ska ta patientens upplevelser på allvar för att uppnå en optimal omvårdnad.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hälso-, psykologiska och sociala förändringar i samband med bankrån och om det fanns kvarstående stressymtom efter rånet. Vidare undersöktes vilket krisstöd som erbjöds samt vad som hade betydelse för återhämtningen efter rånet. Fyra kvinnor intervjuades och materialet analyserades med tematisk analys. Resultatet visade att sju temaområden kunde urskiljas i den akuta stressfasen, där fem av dessa temaområden helt kunde kategoriseras som psykologiska förändringar. I ett tema kunde svaga hälsoförändringar skönjas och vissa sociala effekter framkom i ett tema. Under kvarstående besvär kunde fyra teman urskiljas och alla dessa kunde kategoriseras in under psykologiska förändringar. Här framkom inga kvarstående hälsoförändringar eller sociala effekter. Två teman kunde urskiljas i krisstöd och återhämtning. Ett tema beskrev omhändertagandet vid rånet och ett tema beskrev samtalets och stödets betydelse för återhämtning.