Bakgrund: Akut konfusion är en akut rubbning av medvetandet som leder till nedsatt uppmärksamhet samt försämrad kognitiv förmåga, uppfattningsförmåga och minnesförmåga. Akut konfusion kan drabba vem som helst, men är vanligast bland äldre patienter i samband med sjukhusvård. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av akut konfusion samt behov av stöd. Metod: En litteraturstudie med struktur av innehållsanalys baserad på 16 vetenskapliga studier. Resultat: I form av fyra kategorier presenterades patienters upplevelser samt behov av stöd under och efter den akuta konfusionen. Huvudfynden i resultatet berörde patienters upplevelser av obehag eller välbefinnande, overkliga upplevelser och kaos, kamp- eller flyktkänslor, att vilja förstå och försöka få kontroll, skam och skuld samt lättnad och lärdom. Resultatet visade även patienternas behov av en bra omgivande miljö, närhet och kommunikation samt bearbetning. Dessa upplevelser och behov presenterades i form av nio subkategorier. Slutsats: Patienterna upplevde övervägande den akuta konfusionen som obehaglig och plågsam. I resultatet framkom att patienterna upplevde behov av omvårdnad och stöd både under och efter en akut konfusionsperiod. För att kunna ge omvårdnad och stöd utifrån patienternas verkliga behov bör vårdpersonalen ta del av patienternas egna upplevelser.

Bakgrund: dessa avled 11500. Upplevelserna av att drabbas av en akut hjärtinfarkt varierade från person till person. upplevelser av att drabbas av akut hjärtinfarkt. som utgjorde studiens resultat erhölls genom litteratursökning. Artiklarnas vetenskaplighet granskades och innehållet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier och sju subkategorier. I Sverige drabbades år 2006 39400 personer av akut hjärtinfarkt, avSyfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientersMetod: De vetenskapliga artiklarResultat: hjärtinfarkt påverkade patientens beslut att söka vård. Det stod klart att patientens relation till dennes anhöriga påverkade patientens hälsa. Information hade stor betydelse för patientens tillfredställelse och förmåga att hantera situationen. Det var av vikt att information pressenterades vid rätt tillfälle och på ett lättförståeligt sätt. anhörig fick individanpassad information. Det var av största vikt att patienter som drabbats av en hjärtinfarkt snabbt kom under vård. Studien visade att det fanns faktorer som fördröjde tiden mellan symtomdebut och behandling faktorer som spelade störst roll för hur patienten upplevde en akut hjärtinfarkt var stöd, kunskap. Att även erbjuda utbildning och information till personer som saknade erfarenhet och kunskap om symtom vid en akut hjärtinfarkt förmodas kunna minska mortalitet, komplikationer och lidande. Det framkom att kunskapen om och patientens uppfattningar gällandeDiskussion: Det låg på sjuksköterskans ansvar att både patienten och dess. Slutsats: De  faktorer som spelade störst roll för hur patienten upplevde en akut hjärtinfarkt var stöd, kunskap. Att även erbjuda utbildning och information till personer som saknade erfarenhet och kunskap om symtom vid en akut hjärtinfarkt förmodas kunna minska mortalitet, komplikationer och lidande.

Antalet kejsarsnitt, både planerade och akuta, har ökat markant i Sverige under de senaste åren. Syftet med denna examensuppsats var att undersöka hur kvinnor i Stockholm upplevde den psykologiska hjälp, bestående av deltagande i kejsarsnittsgrupper, som de blev erbjudna efter ett akut eller urakut kejsarsnitt samt hur de upplevde bemötandet inom vården. I uppsatsen sammanställdes enkäter som delats ut i kejsarsnittsgrupperna efter sista gruppträffen. Enkäterna handlade om upplevelsen av vården under graviditet, förlossning och sjukhusvistelsen efter förlossningen, samt vad kvinnorna tyckte om kejsarsnittsgrupperna. Enkäten bestod av öppna frågor. Materialet analyserades utifrån en tematisk analys. De faktorer som kvinnorna värderade som avgörande för en positiv förlossningsupplevelse var vänligt bemötande inom vården, upplevelse av kontroll, information under hela förloppet samt att få träffa barnet så snabbt som möjligt efter förlossningen. Endast små förändringar inom vården kring en komplicerad förlossning skulle förbättra upplevelsen för många familjer.

Vid hjärtinfarkt har blodflödet försämrats i en kransartär vilket skapat skadlig syrebrist i hjärtat. Patienterna upplevde hjärtinfarkten som livsförändrande. Hjärtrehabiliteringsprogram där utbildning och rådgivning från bland annatsjuksköterskor ingick kunde hjälpa patienterna att upprätthålla fysisk och psykisk hälsa. Syftet var att belysa omvårdnadsfaktorer av betydelse för patienter som genomgått en hjärtinfarkt. En systematisk litteraturstudie genomfördes där 15 artiklar som var relevanta för syftet inkluderades. Genom att artiklarna klassificerades, granskades, kvalitetsbedömdes och bearbetades kom författarna fram till en konsensus. Tre kategorier identifierades;information/kommunikation, undervisning och stöd. Patienterna kände sig nöjda när de fick god information från sjuksköterskan. Sjuksköterskan uppmuntrade patienterna genom att föra en god dialog. När patienterna fick möjlighet att delta i olika hjärtrehabiliteringsprogram ökade deras psykiska välbefinnande. Patienterna kände trygghet genom att sjuksköterskan fanns tillgänglig när de behövde stöd. Det var viktigt att sjuksköterskan anpassade sin information till patienterna eftersom de hanterade återhämtningen efter hjärtinfarkten på olika sätt. Sjuksköterskans kommunikation med patienten gav patienterna möjlighet till att känna trygghet med sig själva och sin livssituation. Eftersom patienterna hade den största kunskapen om sig själva, var det av stor betydelse att patienterna var delaktig i omvårdnaden. Stöd i form av råd och information till patienter borde lyftas fram som en viktig del av vården till hjärtinfarktspatienter. Sjuksköterskan kan möta patienternas behov av stöd genom att erbjuda individuell vård och information. Sjuksköterskan borde sträva efter att behandla och se patienterna som unika individer.

Syftet med denna studie var att beskriva blivande och legitimerade sjuksköterskors attityder och uppfattningar i behandlingen av akut smärta hos barn, samt hur blivande och legitimerade sjuksköterskor bedömer sin egen kunskapsnivå i smärthanteringen av barn med akut smärta. Datainsamling gjordes i fulltextdatabaserna ELIN@Dalarna, Blackwell Synergy och EBSCO Host. Sökord var nurse, acute pain, pain, pain management, children, nursing, assessment, pediatric, attitudes, beliefs och knowledge. Studiens resultat bygger på 16 vetenskapliga artiklar. Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att barn tolererar smärta sämre än vuxna och de var endast beredda att acceptera smärta hos barn i samband med mindre procedurer. De flesta av sjuksköterskorna ansåg inte att ett sovande eller ett lugnt barn som säger att det har ont kan känna smärta. Det förekom en inkonsekvent attityd när det gällde smärtskattning, och dokumentationen visade inte att smärtan blev skattad. När det gällde opiater fanns en tendens att sjuksköterskorna gav en mindre dos smärtlindring än vad som ordinerats. Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg även att de hade god kunskap om barns fysiologiska och psykologiska utveckling, men mindre kunskap om barns neurologiska utveckling och smärtans effekter på barns systemiska funktion. De ansåg inte att de hade bra kunskap om hur smärta utvecklas, om smärtmedicin och dess biverkningar.

Inom ambulanssjukvård är en av ambulanssjuksköterskans uppgifter att kunna ge patienten adekvat smärtlindring. Tidigare har det krävts en intravenös infart för detta, men sedan några år finns möjligheten att kunna ge smärtlindring intranasalt. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att administrera intranasal smärtlindring i den prehospitala vårdmiljön. Studien är kvalitativ och baseras på åtta intervjuer med sjuksköterskor, vilka har erfarenhet av att ge smärtlindring intranasalt. Intervjuerna analyserades därefter enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2012) för att kunna beskriva informanternas levda erfarenhet. Följande fem kategorier utkristalliserade sig: Förebyggande, Smidighet, Osäkerhet, Oerfarenhet och Biverkningar. Varje kategori hade även två till tre underkategorier. Resultatet belyser intranasal smärtlindring som ett bra alternativ till intravenös smärtlindring inom ambulanssjukvård. Det lyfts också fram att det känns skönt att kunna erbjuda smärtlindring utan att orsaka patienten mer smärta genom att behöva etablera en intravenös infart. Det framkommer även att den intranasala smärtlindringen hellre används på barn än på vuxna. Vid vård av vuxna patienter är tryggheten störst med intravenös smärtlindring. Det förefaller som att barn helst inte ska utsättas för nålstick. Det framkommer också att intranasal smärtlindring fungerar bättre på barn än på vuxna inom ambulanssjukvård.

Barn som insjuknar i en onkologisk sjukdom och som genomgår en medicinsk och kirurgisk behandling vistas oftast flera månader och år på sjukhus. När behandlingen är avslutad fortsätter sjukvårdens uppföljning under flera års tid för att utvärdera biverkningar, seneffekter samt för att kontrollera barnets fortsatta utveckling och tillväxt. Under denna tid är barnet oftast tillbaka i skolan och försöker leva ett så normalt liv som möjligt. Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas, som överlevt akut lymfatisk leukemi (ALL), upplevelser av stöd under och efter sin sjukdomstid av hälso-och sjukvården. Data insamlades från en rikstäckande kohort av patienter som behandlats för ALL i Sverige mellan 1985–1997 (n=416). Besvarade (n=213) enkäter analyserades med deskriptiv statistik och kvalitativ analys. Resultatet i studien visar att unga vuxna som överlever ALL och dess behandling saknar kunskaper om sin sjukdom och dess fysiska och psykosociala konsekvenser. Studien visar också ett upplevt bristande stöd från hälso-och sjukvården efter sjukdomen och behandlingstiden hos unga vuxna som överlever ALL och dess behandling. Ytterligare forskning behövs kring hur samarbetet mellan skolsköterska och barnonkologisjuksköterska kan främja barnens återgång till vardagen och skolan ur ett fysisk och psykosocialt perspektiv.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har akut-p-piller använts som postkoital preventivmetod i Sverige och sedan 2001 finns läkemedlet att köpa receptfritt på apotek. Alla ungdomsmottagningar delar vid behov ut akut-p-piller kostnadsfritt till ungdomar. Trots den nuvarande höga tillgängligheten till preventivmedel och akut-p-piller blir varje år kvinnor oönskat gravida. Syfte: Studiens syfte var att undersöka ungdomars kunskap om, inställning till och erfarenhet av akut-p-piller. Metod: En tvärsnittstudie har genomförts med hjälp av enkätundersökning. Totalt deltog 167 ungdomar i årskurs tre på en kommunal gymnasieskola i en medelstor sydsvensk stad. Analysmetod som användes var t-test för intervalldata och Chi-2 test för data på ordinal- och nominalnivå. Statistisk signifikans var satt till p<0.05. Dataanalysen har utförts med statistikprogrammet SPSS. Resultat: Undersökningen visade att nästan 90 procent av de tillfrågade ungdomarna ansåg sig ha kunskap om akut-p-piller, majoriteten visste även vart de kunde vända sig om de var i behov av läkemedlet. Däremot var kunskapen om hur läkemedlet fungerar och inom vilken tidsram det ska tas begränsad. Informationen om akut-p-piller hade ungdomarna i störst utstäckning fått ifrån vänner, ungdomsmottagning, skola och internet. Majoriteten av ungdomarna var positiva till att använda akut-p-piller då risk för graviditet finns efter oskyddat samlag. Av ungdomarna hade en tredjedel använt akut-p-piller en eller flera gånger. Av användarna hade de flesta använt metoden en gång. Konklusion: Kunskapen om akut-p-piller som postkoital preventivmetod var utbredd bland ungdomarna. Kunskap om läkemedlets verkningsmekanism och verksamma tidsram var lägre. Författarna anser att vidare forskning inom området ungdomars kunskap om, inställning till och erfarenhet av akut-p-piller är indicerat då forskningen är begränsad. / Background: Since the 1990s has the emergency contraceptive pill (ECP) been used  in Sweden and since 2001 is ECP prescription free. All juvenile receptions provide ECP for free to young people. Despite the current high availability of contraceptives and ECP women pregnant unwanted. Aim: The aim of the study was to investigate young people's knowledge, attitudes and experience of Emergency Contraceptive Pills. Method: A cross sectional study was conducted through questionnaires. A total of 167 adolescents in their twelfth year of study participated, they all attended a public school in a medium sized Swedish town. The analytical methods used were the t-test for interval data and the Chi-2 test for the ordinal and nominal level data. Statistical significance was set at p<0.05. Data analysis was conducted using SPSS. Result: The survey showed that almost 90 percent of the adolescents claimed to have knowledge of ECP, the majority also knew where they could go if they were in need of obtaining said pills. However, knowledge of how the drug worked and the timeframe within which it must be ingested was limited. The main sources of information on ECP were friends, juvenile receptions, school and the Internet for the adolescents in the study. The majority of the young people in the study were in favour of using the ECP when risking pregnancy after unprotected sex. One third of the subjects had used ECP on one or several occasions. Among the users, most had used the method once. Conclusion: Knowledge of ECP as postcoital contraception method was widespread among young people. Knowledge of the drug's active timeframe and mechanism of action was less prevalent.

Studien undersöker vilka kemikalier som används i frisersalonger och som kan vara farliga för miljön. Största delen av kemikalierna sprids till vattenmiljön genom avloppsvatten, där exponering för vattenlevande organismer kan orsaka förändringar. En ekotoxikologisk farobedömning identifierar och karakteriserar kemikaliers risker och toxicitet. Farobedömningen baseras på tester utförda på de trofiska nivåer som finns i den akvatiska miljön och bygger på tre kriterier: akvatisk toxicitet, nedbrytbarhet och bioackumulerbarhet. Syftet med examensarbetet är att genomföra en farobedömning på kemikalierna som släpps ut i avloppsnätet från utvalda frisersalonger. Information om kemikalierna som återfanns hos tre frisersalonger eftersöktes i databaser för kemikalier. Totalt identifierats 202 kemikalier från 52 produkter och av dessa kunde 77 kemikalier klassificeras. Farokarakterisering gjordes på de kemikalier som var toxiska för vattenlevande organismer. Resultaten visade att totalt 29 av kemikalierna var klassade som toxiska för vattenlevande organismer. Kemikalierna som identifierats vara toxiska för den akvatiska miljön kan analyseras vidare genom att göra en exponeringsbedömning och risk karakterisering. Information om akvatisk toxicitet, nedbrytbarhet och bioackumulerbarhet saknas för mer än hälften av de funna kemikalierna. Avsaknaden av denna information gör att kunskapen om hur avfallet ska hanteras riskerar att vara bristfällig och att miljöriskerna ligger på en högre nivå än vad som är önskvärt. För att minska riskerna ges några förslag på åtgärder såsom komplettering av miljöriskbedömningar för kemikalierna som finns i hårvårdsprodukter, ökat kunskap om produkternas effekter på miljön, hantering av avfall på rätt sätt samt förslag på reningsmetoder. / This study identifies and examines which chemicals used at hairdressers that are dangerous to the environment. Whereas the largest amounts of chemicals in these products are spread via the sewage net and discharge to recipient, this can cause changes or death in the aquatic environment. Toxic chemicals can be identified and characterized by ecotoxicological hazard assessment. However, an ecotoxicological test, done on different trophic species, is based on 3 criteria: aquatic toxicity, biodegradation, and bioaccumulation. The goal of this exam work is to make a hazard assessment for chemicals that pass through the hairdressers’ sewage system. Hair products that were gathered from three hairdressers have been studied via different classification databases. Hazard characterization has been done for chemicals that were identified to be toxic. 202 chemicals were obtained from 52 products, where 77 chemicals have been classified in the used databases and 29 were identified as toxic to water environment. Besides, studies can be completed and an exposure assessment can be done to chemicals that have been identified to be hazardous in order to complete the environmental risk assessment. Information such as, toxicity to aquatic environment, biodegradation, and bioaccumulation, for more than half of the obtained chemicals has been missing in this study. As a suggestion, further risk assessments, chemical classification, and more demanded information about products ingredients can be recommended in order to minimize the risk. However, a good knowledge about how solid waste can be handled is a way to make the risks for nature smaller. Another interesting suggestion, from a recent study, has been done in order to minimize risks that are spread through sewage.

De vanligaste samtalen till 112 gäller patienter som upplever bröstsmärta vilket kan ge misstanke om Akut Koronart Syndrom (AKS). Denna patientkategori utgör därför en betydande del av de patienter som den prehospitala vården kommer i kontakt med. Syftet med denna pilotstudie var att avlyssna och analysera ljudupptagningar av samtal gällande bröstsmärta bedömda av sjuksköterska. Detta för att kunna jämföra om de frågor som sjuksköterskan ställer överensstämmer med de vanligaste symtomen vid AKS som beskrivs i medicinsk litteratur och forskning. Totalt 36 ljudupptagningar av samtal gällande bröstsmärta valdes ut utifrån material som insamlats genom ÅSA II-studien. En mixad metod användes dels med kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats av egna anteckningar samt insamlande av kvantitativa data. Resultaten visade att sjuksköterskan på larmcentralen ofta ställde följdfrågor kring bröstsmärta hos patienten. Även frågor om dyspné förekom frekvent. Vad gäller övriga symtom kunde vi inte se någon struktur i sjuksköterskans bedömningar. I många fall saknades frågor och följdfrågor kring atypiska symtom. Det var även ovanligt med frågor kring symtom som kan minska misstanken för AKS. Samtalstiden verkar vara av mindre betydelse för kvaliteten i samtalen. Det förekom ofta en överprioritering av sjuksköterskans bedömning på larmcentralen jämfört med ambulansens prioritering. Däremot sågs ingen underprioritering. Studien visar på hur svårt det kan vara att bedöma medicinska tillstånd via telefon. Det finns anledning att tro att goda förkunskaper och relevant utbildning i kombination med uppdaterade och välutformade stöddokument är viktiga verktyg. Detta för att sjuksköterskan ska kunna göra bedömningarna på ett så tryggt och korrekt sätt som möjligt.