Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att ta reda på hur arbetet med alkoholproblem genom motiverande samtal ser ut. Speciellt fokus lades vid behandlingsprocessen och resultatet av den. Frågeställningarna var: Vilka kan möjligheterna vara inom motiverande samtal inom behandling av alkoholproblem? Vilka kan svårigheterna vara inom motiverande samtal inom behandling av alkoholproblem? Hur ser framtidsprognosen ut för en person som behandlats för alkoholproblem genom motiverande samtal? Hur ser effekten av motiverande samtal ut under en pågående behandling? Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ ansats där intervjuer har gjorts. Intervjuerna har skett på intervjupersonernas arbetsplatser, vilka var tre olika beroendemottagningar, Karolinska Institutet samt Alkohollinjen. Analysen av studien har eftersträvat en röd tråd i det material som har framtagits efter intervjuerna där en systematisk undersökning efter textenheter har gjorts. Dessa bitar av text har sedan kombinerats i kluster, det vill säga kategorier och teman som speglar syftet med studien. Resultat: Motiverande samtal fungerar som en ingång till att etablera en första kontakt med en patient. Ibland kan samtalsmetodiken ge effekt vid ett till tre samtal och fungerar som ett sätt att låta patienten vara experten och komma med lösningar. Dock har det visat sig att motiverande samtal som en egen behandlingsmetod många gånger är otillräckligt och ger bäst effekt tillsammans med andra behandlingsmetoder, till exempel kognitiv beteendeterapi, psykoterapi och 12-stegsbehandling.  Slutsats: Studien har visat att motiverande samtal har både för- och nackdelar som en del i behandling av alkoholproblem. Det hade goda initiala effekter hos motiverade patienter, men bör kombineras med någon annan behandlingsform för bästa resultat.

No description available.

<p>Syftet är att undersöka om lärare i skolan har kunskap om samt redskap att bemöta elever med föräldrar som har alkoholproblem. Våra frågeställningar är:</p><p>- Hur kan lärare upptäcka barn till föräldrar med alkoholproblem i skolan?</p><p>- Hur kan lärare stödja barn till föräldrar med alkoholproblem?</p><p>För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat sex lärare med olika inriktningar på tre grundskolor och två förskolor.</p><p>Vi fann att lärarna hade kunskaper om hur dessa barn kan upptäckas i skolan. Däremot var det ingen av lärarna som upptäckt något barn med alkoholproblem i hemmet. De ansåg att man bör uppmärksamma beteendet hos barnen. Vidare fann vi att lärarna hade svårigheter och var osäkra i sitt bemötande av dessa barn men hade mycket tankar om hur de kan stödja dem. Att lyssna och finnas till hands, ha en stabil personalgrupp samt samarbeta med föräldrar är några av många exempel som framkommer. Tystnadsplikten ansågs vara ett hinder för att upptäcka och hjälpa dessa barn.</p>

Syftet är att undersöka om lärare i skolan har kunskap om samt redskap att bemöta elever med föräldrar som har alkoholproblem. Våra frågeställningar är: - Hur kan lärare upptäcka barn till föräldrar med alkoholproblem i skolan? - Hur kan lärare stödja barn till föräldrar med alkoholproblem? För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat sex lärare med olika inriktningar på tre grundskolor och två förskolor. Vi fann att lärarna hade kunskaper om hur dessa barn kan upptäckas i skolan. Däremot var det ingen av lärarna som upptäckt något barn med alkoholproblem i hemmet. De ansåg att man bör uppmärksamma beteendet hos barnen. Vidare fann vi att lärarna hade svårigheter och var osäkra i sitt bemötande av dessa barn men hade mycket tankar om hur de kan stödja dem. Att lyssna och finnas till hands, ha en stabil personalgrupp samt samarbeta med föräldrar är några av många exempel som framkommer. Tystnadsplikten ansågs vara ett hinder för att upptäcka och hjälpa dessa barn.

Allt fler svenskar dricker alkohol regelbundet och alkoholkonsumtionen har ökat i Sverige efter alkoholpolitikens omläggning och medlemskapet i EU. Människor som har mer eller mindre problem med alkohol finns överallt i vårt samhälle, dessa bekymmer förekommer i alla samhällsklasser. Att fråga en patient om dess alkoholvanor är något som kan upplevas både som en känslig och svår utmaning för sjuksköterskan. Tanken på hur patienten kommer att reagera kan till viss del göra att sjuksköterskan undviker att ställa frågan. Syftet är att beskriva vad som skulle kunna inverka på om sjuksköterskan i sin datainsamling ställde frågor om alkoholvanor i mötet med patienter. Elva stycken artiklar har analyserats för att komma fram till resultatet, två av dessa är kvantitativa och nio är kvalitativa. Resultatet består av två teman med fem tillhörande subteman. De två teman som förekommer är; kunskap och osäkerhet att samtala om alkohol. De fem subteman som förekommer är; att ha kunskap, brist på kunskap, rädsla att orsaka patienten lidande, negativa erfarenheter av att fråga patienten och alkohol – ett viktigt men svårt ämne att samtala om. Det visade sig bland annat att det är viktigt för sjuksköterskan att ha en god kunskap om alkohol för att känna sig trygg då frågan om patientens vanor kring alkohol ställs. Även var någonstans sjuksköterskan arbetade visade sig spela stor roll för om frågor om alkohol ställdes eller inte. Att diskutera och undervisa om ett ämne där kunskap saknas blir en obekväm situation då sjuksköterskan i sin profession vill kunna svara på eventuella frågor som patienten ställer. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Alkoholmissbruk kan orsaka sociala och ekonomiska konsekvenser för familjer och resten av samhället. Arbetsplatsen som arena är viktig för folkhälsoarbete. Där finns möjligheten att fånga upp och påverka människor, som visar sig ha ett riskbeteende när det gäller alkoholkonsumtion. Mellan åren 1996 och 2004 ökade den totala alkoholkonsumtionen i Sverige när det gäller ren alkohol. Sedan avskaffandet av införselkvoterna har konsumtionen i landet fram till år 2010 successivt minskat. Trots detta är den inte ännu nere på samma låga nivå som på mitten av 1990-talet. Syftet med studien har varit att studera hur anställdas alkoholproblem hanteras på en större arbetsplats i Sverige, vilka verktyg som finns för att underlätta hanteringen och hur användbara dessa anses vara. En kvalitativ ansats valdes och sex intervjuer genomfördes med personer med personalansvar eller med fackliga uppdrag. Resultatet visar att det alkoholförebyggande arbetet bedrivs genom att öka medvetenheten och kunskapen hos de anställda. Riktlinjer och samverkan fungerar som stöd vid hanteringen av alkoholproblem. Resultatet visar också att det är oklart hur arbetsgången går till när alkoholproblem upptäcks.

The purpose of our qualitative study is to investigate how the caretakers, in the elderly care, interpret and manage the issue of alcohol problems in elderly people. We have been performing semi-structured interviews on 9 people, on different levels in the elderly care. There were 3 elderly care managers, 1 nurse, 1 assistance administrator and 4 auxiliary nurses, who all, at some level, work with alcohol problems in elderly people. Those interviews were performed singularly, with one exception: we interviewed an elderly care manager and her 2 auxiliary nurses at the same time. To analyse our empirics, we have used the theories of Power and Ageism. Our study shows that the auxiliary nurses, who are the ones who must deal with these problems, have great difficulties to perform their work because they have no qualified knowledge about alcohol problems. In addition, they almost never get the proper information, they don’t have access to guidelines about handling people with alcohol problems and they don’t receive support from their superiors. They have to make the most difficult decisions for themselves without any resources or other guidance.

Aims: The purpose is to investigate how occupational health care professionals, trained in the 15-method, experience the impact of the internal organisational context when implementing the method. Methods: The study is a qualitative semi-structured interview survey with 12 practitioners. A deductive content analysis was used, based on the PARIHS framework. Main results: The respondents experienced that an organizational culture that includes knowledge about alcohol problems promotes implementation. Developing local routines, collaborating with competent colleagues and involvement of a respected physician who supports the method were essential. A committed leadership, supporting implementation in concrete action, was valued. Evaluation was rarely performed; more knowledge and materials were requested. The customers' needs and preferences were emphasized. Conclusions: The study supports the notion of implementation as a complex process that is unique to its context. The results provide insight into the professionals' experiences of influencing factors in the internal context when implementing the 15-method. The factors that recurred in all three perspectives (strengthening, weakening, suggestions for improvement) can possibly be attributed a special weight. Further studies are needed to confirm the consistency of the results when implementing other methods, as well as the effect of the internal context on the implementation process. / Syfte: Syftet är att undersöka hur företagshälsovårdspersonal som genomgått 15-metodutbildning upplever betydelsen av den inre kontexten vid implementering av 15-metoden. Metod: Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning med 12 praktiker inom företagshälsovården. Bearbetningen gjordes med en deduktiv innehållsanalys utifrån det teoretiska implementeringsramverket PARIHS. Resultat: Respondenterna upplevde att en organisatorisk kultur som innefattar kunskap om alkoholproblem på alla nivåer främjar implementering. Det framhölls väsentligt att det finns lokala rutiner framtagna, att ha kollegor att samarbeta med samt att det finns en kunnig och betrodd läkare som förespråkar och stödjer användning av metoden. Ett engagerat ledarskap som ger stöd i konkret handling värderades högt. Utvärdering visade sig utföras sällan, mer kunskap och material efterfrågades. Beställarnas kunskapsbehov och preferenser framhölls centrala. Slutsats: Studien ger stöd för att implementering är en komplex process som är unik för sitt sammanhang. Resultatet ger insikt i företagshälsovårdspersonals upplevelser av inverkande faktorer i den inre kontexten på den egna arbetsplatsen vid implementering av 15-metoden. De faktorer som återkom i alla tre perspektiven (förstärkande, försvagande, förbättringsförslag) kan möjligen tillskrivas en särskild tyngd. Ytterligare studier behövs för att undersöka om föreliggande studies resultat återfinns vid implementering av andra metoder. Kvantitativa studier om den inre kontextens effekt på implementering behövs också.

Intentionen med denna studie har varit att genom en kvalitativ metod undersöka huruvida personer som arbetar inom hemtjänsten i Malmö stad upplever och uppfattar mötet med äldre där det uppkommer problem för personalen i deras arbete på grund av att den äldre har konsumerat alkohol. Detta genom att intervjua åtta hemtjänstpersonal angående deras förutsättningar att leva upp till lagen och den nationella och den lokala värdegrunden i Malmö stad. Vi vill även utröna om de anser att de har tillräckligt med kunskap inom området för att leva upp till dessa intentioner. Den insamlade empirin har bearbetats utifrån Aristoteles kunskapsteori med hjälp av de tre begrepp episteme, techne och fronesis samt utifrån teorin om handlingsutrymme. Det framkom i studien att intervjupersonerna inte främst uppger att det är deras kunskap som begränsar dem i att uppnå de intentioner som finns i lagar och värdegrunder, det som uppges vara de begränsande faktorerna är den äldres självbestämmande och organisationens resursbrist. Intervjupersonerna uppger att kunskapen de har och vilken de använder sig av i sitt arbete kommer främst från deras arbetslivserfarenhet vilket också styrks av tidigare forskning. När det i studien beskrivs hur det kan vara i mötet med de äldre som åsyftas i studien beskrivs detta att det kan se väldigt olika ut, där en del av intervjupersonerna beskriver att det i kan vara en tuff miljö att arbeta i. Då där det har förekommit rädsla för att utsättas för övergrepp. / The intention with this essay has been to study through a qualitative method whether or not people who is working in the homecare in Malmö city experience and perceive the meeting with elderly where there are problems for the staff in their work due to the fact that the elderly have consumed alcohol. By interviewing eight homecare staff regarding their prospects of living up to the law and the national and local value base in Malmö city. We also wanted to find out if they think they have enough knowledge in the area to live up to these intentions. The collected empiric has been processed from Aristotle's theory of knowledge using the three concepts episteme, techne and fronesis, and from the theory of “handlingsutrymme”. It was found in the essay that the interviewees do not primarily state that it is their knowledge that limits them in achieving the intentions contained in laws and the values, which is said to be the limiting factors, is the self-determination of the elderly and the organization's lack of resources. Interviewers state that the knowledge they have and which they use in their work comes mainly from their work experience, which is also supported by previous research. When it in the essay describes how it may be in the meeting with the elderly as referred to in the essay, this may look very different, some of the interviewees describe that in some cases it may be a tough environment to work in. Where they have occurred fear of being subjected to abuse.