Dysfagi, sväljningssvårigheter, är en vanlig komplikation vid Alzheimers sjukdom och är väl utforskat i det sista av de tre stadierna vid demens (lindrig, måttlig och svår). Sväljningssvårigheter som har kopplats samman med Alzheimers sjukdom är ett förändrat ätbeteende, reducerad höjning av larynx och en längre oral fas. Syftet med studien var att undersöka om och vilka symtom vid dysfagi som kan ses i de tidigare stadierna av Alzheimers sjukdom vid användning av icke-invasiva undersökningsmetoder. En enkätundersökning med 16 deltagare och en sväljningsscreening med fyra deltagare genomfördes. Sväljningsscreeningen bestod av fyra delar: oralmotorik, sväljningstest och sväljningskapacitetstest med vatten och tuggfunktion. Resultaten från enkäten visade ingen högre andel med sväljningssvårigheter i den testade gruppen jämfört med tidigare forskning av normalpopulationen. Inga signifikanta samband mellan olika parametrar såsom poäng på Mini Mental Test (MMT), tid för diagnos och poäng på enkäten hittades. Resultaten från sväljningsscreeningen visade en tendens till förlängd orofaryngeal fas vid ett sväljningskapacitetstest vilket indikerar att undersökning av sväljningskapacitet kan vara en användbar metod för att identifiera tidiga sväljningssvårigheter vid Alzheimers sjukdom. Testet är lätt att genomföra och inte tidskrävande. / Dysphagia, eating disorders, is a common complication associated with Alzheimer’s disease and has been studied extensively in the three late stages of dementia (mild, moderate and severe). Eating disorders that have been linked to Alzheimer’s disease are a changed eating behaviour, reduced laryngeal elevation and a prolonged oral phase. The purpose of this study was to investigate if and which symptoms of dysphagia can be identified using non-invasive methods. A survey with 16 participants and a swallowing screening with four participants were conducted. The swallowing screening consisted of four parts: oral motor abilities, a swallowing test and a swallowing capacity test with water and chewing function. The results from the survey did not show an increased prevalence of eating disorders in the test group compared to what previous research suggests could be expected for the normal population. No significant correlations between parameters such as Mini Mental Test (MMT), time elapsed since diagnosis or score of the survey were found. The results from the swallowing screening showed a tendency towards a prolonged oropharyngeal phase in a swallowing capacity test, indicating that examination of swallowing capacity could be a useful method for identifying early eating disorders in Alzheimers disease. The test is easy to perform and is not time consuming.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Alzheimers sjukdom påverkar både patienten och den som vårdar honom eller henne. En anhörig vårdar ofta patienten och det har visat sig att de är utsatta för olika svårigheter.  Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en familjemed­lem med Alzheimers sjukdom. Metoden som användes för att besvara syftet var att göra en litteraturstudie enligt Polit och Becks (2004) beskrivning av genomförandet av en litteratur­studie. Dataanalysen skedde med kvalitativ ansats genom att artiklarna lästes igenom nog­grant och gemensamheter och mönster bland anhörigvårdares upplevelser söktes. Studiens resultat baserades på åtta veten­skapliga artiklar från vilka fem teman framkom. Resultatet visade att många anhörigvår­dare upplevde en förlust av relationer. De saknade relationen både med patienten och med vänner. De tyckte även att det var viktigt att ha fritid och tid för sig själva, vilket ofta var svårt att åstadkomma. Viljan till att söka ny kunskap blev stor när de tog på sig rollen som anhörigvårdare, och många upplevde olika lidanden och besvär såsom skuld och de­pression. Upplevelserna i resultatet åskådliggjorde att en stor del av de anhöriga inte kände välbefinnande. Detta resultat pekar på vikten av att sjuksköterskor är medvetna om de upplevelser och känslor anhörigvårdare har.</p> / <p>Alzheimer’s disease afflicts both the patient and the person caring for him or her. A relative often provides care for the patient and it appears as though they are exposed to different adversities. The aim of this study was to describe the experiences of relatives which care for a family member suffering from Alzheimer’s disease. The method used to answer the aim was to do a literature review by using Polit and Becks (2004) description of how to make a literature review. The data analysis was made with a qualitative approach by reading the articles accurately and patterns among the experiences family caregivers have been sought. The results of the study are based on eight scientific articles. Five themes emerged from these articles. The results show that many family caregivers experienced a loss of relationships. They missed the relationship with the patient as well as the relationship with friends. They also thought that it was important to have leisure, which often is hard to accomplish. The desire to seek for new knowledge became large when they became family caregivers, and many of them experienced different sufferings and troubles such as guilt and depression. The results show that many of the relatives did not experience well-being. On account of this it is important that nurses know about the experiences and feelings family caregivers have.</p>

Bakgrund: Varje år drabbas ca 15 000 personer i Sverige av Alzheimers sjukdom som är den mest vanliga demenssjukdomen. Vård i hemmet har blivit alltmer vanligt och det kan innebära en stor förändring då ens partner drabbas av Alzheimers. Något som ofta glöms bort är det känslomässiga arbete den anhöriga får genomgå. Den anhöriga som lever med sin sjuka partner kommer nu behöva ta på sig en vårdarroll. De anhöriga upplever att det är svårt att tillgodose sina egna behov samtidigt som de vårdar någon annan. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur livskvaliteten upplevs av anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys baserad på tre patografier. Innehållsanalysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans modell för manifest ansats. Resultat: Studien resulterade i fem huvudkategorier och åtta underkategorier. Den första kategorin var Livet i vardagen med underkategorier Begränsningar, Känsla av hopp och Strategier. Den andra kategorin var Förändring i relationen med underkategorierna Förändrade roller och Kommunikation. Den tredje kategorin som framkom i resultatet var Upplevda känslor med underkategorier Sorg, Skuld och Ensamhet. Den fjärde kategorin var Betydelsefulla relationer och den femte Tankar om framtiden. Slutsats: De anhörigas livskvalitet påverkades när deras livspartner blev drabbad av Alzheimers sjukdom. Tillfredsställelsen i det dagliga livet och tilliten till framtiden försämrades och en känsla av ensamhet framträdde. De anhöriga upplevde att de hade ett större behov av stöd än vad de erhölls. Ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden innebär att sjuksköterskan kan stötta och se vilka behov de anhöriga har. När de anhöriga får det stöd de behöver kan det öka tryggheten och denna trygghet kan förbättra relationen mellan sjuksköterska och anhörig. Denna trygghet är viktig när sjuksköterskan ska tillmötesgå de anhörigas behov.

Bakgrund: Förekomsten av Alzheimers sjukdom fortsätter att öka i världen. Varje år insjuknar ca 25 000 personer i Alzheimers sjukdom. I Sverige har ca 100 000 personer sjukdomen och i hela världen ca 20 miljoner. Personer med Alzheimers sjukdom kan bo hemma längre än tidigare eftersom fler anhöriga tar den vårdande rollen vilket kan innebära förändringar i vardagen för både anhöriga och familjemedlemmar.                   Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda en familjemedlem med Alzheimers sjukdom.                                                                                                          Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar från Cinahl och Pubmed. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans analysmetod. Resultat: Resultatet bestod av en kategori och sju underkategorier. Kunskap var av stor betydelse och förbättrade vårdandet av familjemedlemmen. Ofta utrycktes bristfällig kunskap hos anhöriga och mer kunskap önskades vilket inte alltid var lätt att få. Relationen mellan familjemedlemmar och anhöriga var något som ofta påverkades. Anhöriga fick ta ett stort ansvar och upplevde det jobbigt att vårda familjemedlemmen. Ombytta roller var något som ofta förekom i vårdandet, anhöriga fick överta sysslor som familjemedlemmen inte längre klarade av. Anhöriga försökte bibehålla närhet och kärlek i relationen till familjemedlemmen men gick ofta miste om mycket eftersom vårdandet tog upp hela anhörigas liv. Emotioner som rädsla, oro, skuld, sorg och glädje var känslor som anhöriga ofta kände och känslor av att inte orka mer var något som ofta förekom hos anhöriga i vårdandet av familjemedlemmen.                                                                                     Slutsats: Alzheimers sjukdom påverkar anhöriga i många aspekter. Anhöriga kan uppleva glädje, sorg, skuld, rädsla och oro. Kunskap ansågs vara en betydande del för hur anhöriga upplevde vårdandet. Relationen påverkas genom att familjemedlemmen förändras.

Bakgrund: Enligt WHO drabbas ungefär tio miljoner människor av demens varje år varav 60 till 70 procent av Alzheimers sjukdom. I Sverige är upp emot var femte vuxen en regelbunden informell vårdgivare till någon i sin omgivning. Informell vård innebär den omsorg som närstående ger till vårdtagaren. Behovet av närståendes närhet ökar ofta under insjuknandet i Alzheimers sjukdom. Sjuksköterskan har en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande funktion och har en roll som rådgivare där denne vägleder vårdtagare och deras närstående. Syfte: Syftet var att belysa närståendes upplevelser kring vårdandet av familjemedlemmar med Alzheimers sjukdom. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där tio artiklar med kvalitativ design granskades och analyserades enligt Friberg. Dessa artiklar framkom ur databaserna Cinahl Complete, Pubmed, Medline och PsykINFO. Sökord som användes var ”Alzheimers disease”, ”experience”, ”relatives” och ”family”. Resultat: Fyra huvudteman konstruerades. Transitionen från närstående till att bli vårdgivare, här framkom det att närstående upplevde maktlöshet, tvivel och en förlust av autonomi. Älta det förflutna och känna oro för framtiden, närstående upplevde en känsla av oro inför framtiden både för vårdtagaren och dem själva. Upplevelsen av stigmatisering och isolering, närstående upplevde att de blev isolerade och kände av en stigmatisering i samhället. Att förlora samhörigheten och stärka den, närstående belyste att relationen med vårdtagaren förändrades till följd av sjukdomens inverkan.  Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Callista Roys teori om adaption. Diskussionen fördes kring hur upplevelserna hos närstående kan förstås utifrån denna teori och det som framkom i resultatet. Närstående genomgår en övergång till att bli en vårdgivare och befinner sig i en föränderlig miljö där adaption eftersträvas för att finna en balans i livet. En diskussion fördes kring sjuksköterskans roll i samspelet med närstående. / Background: According to WHO, approximately ten million people are affected by dementia each year, of which 60 to 70 percent are suffering from Alzheimer's disease. In Sweden, every fifth adult is an informal caregiver to someone in their environment. Informal care involves the care that relatives give to their care recipient. At the onset of Alzheimer's disease, the need of closeness to the relatives often increases. The nurse has a health promoting and disease preventing function and has a role as an adviser in which he/she guides the care recipient and their relatives. Aim: The aim was to illustrate the experiences of relatives in caring for family members with Alzheimer´s Disease.  Method: A literature review was conducted where ten articles of qualitative design were examined and analyzed according to Friberg. These articles came from the databases Cinahl Complete, Pubmed, Medline and PsychInFO. Keywords used were "Alzheimers Disease", "Experience," "Relatives," and "Family." Results: Four main themes were constructed. The transition from relative to becoming a caregiver, here it emerged that relatives experienced powerlessness, doubt and a loss of autonomy. Dwelling on the past and Feeling worried about the future, relatives experienced a sense of concern for the future both for the care recipient and for themselves. The experience of stigmatization and isolation, relatives felt that they were isolated and felt stigma in society. The loss of togetherness and strengthen it, relatives explained that the relationship with the care recipient changed as a result of the effect of the disease.  Discussion: The results was discussed based on Callista Roys theory of adaptation. The discussion was conducted in relation to how the experiences of relatives can be understood based on this theory, and other findings that emerged from the results. Relatives undergo a transition to becoming a caregiver and are in a changing environment where adaptation is sought to find a balance in life. A discussion was held about the nurse's role in the interaction with relatives.

Bakgrund: Alzheimers är en långsam progressiv sjukdom och är den vanligaste demenssjukdomen. Sjukdomen innebär försämrat närminne och begränsar kommunikationsförmågan. Hur smärta uttrycks i jämförelse med friska personer i samma ålder är oklart. Syfte: Syftet var att belysa hur personer med Alzheimers sjukdom uttrycker sin smärta. Metod: Arbetet var en litteraturöversikt med systematiska sökningar som gjordes i tre databaser. Resultat: Denna litteraturstudie belyste tre olika kategorier: Variation av uttalad smärtintensitet, manifestation av smärta och skattning av smärta. Slutsats: Det som framträdde var att hur personer med Alzheimers sjukdom uttryckte sin smärta inte gick att generalisera, smärta upplevdes olika för varje individ. Observerande skalor var att föredra framför självskattningsskalor vid bedömning av smärta hos personer med Alzheimers sjukdom. / Alzheimer disease is a slow progressive disease that is the most common type of dementia. The disease cause deterioration of cache and limit the ability to communicate. How pain is expressed in comparison to healthy people of the same age is unclear. Aim: The purpose was to highlight how people with Alzheimer's disease expressed their pain. Result: This literature study has highlighted three different categories: The variation of pain intensity, manifestation of pain and estimation of pain. Conclusion: What emerged was how people with Alzheimer's disease expressed their pain could not be generalized, pain was different for each individual. Observing scales was preferable to self-assessment scales for pain assessment in people with Alzheimer's disease.