Tidigare forskning har visat att Alzheimers sjukdom tidigt kan påverka visuospatial och exekutiv funktion. Ökad kunskap om hur dessa funktioner påverkas kan bidra till tidig upptäckt. Kopieringsuppgiften av Rey-Osterrieth komplexa figur bedömdes explorativt och kvalitativt i syfte att utforska skillnader i organisation hos tre grupper: Alzheimers, Lindrig kognitiv störning (MCI) och kontroller. Resultaten indikerade att antal felplacerade delfigurer baserat på kriterier i Rey Complex Figure Test skulle kunna vara en tidig markör för nedsatt visuospatial konstruktionsförmåga. Resultat från bedömning med Boston Qualitative Scoring System var i linje med tidigare forskning. AD-gruppen organiserade sin kopiering signifikant sämre än kontroller. Även MCI-gruppen visade tecken på nedsatt exekutiv funktion.

Befolkningen i dagens samhälle blir allt äldre. Många individer drabbas av någon typ av demens, exempelvis Alzheimers sjukdom, då denna sjukdom är starkt knuten till hög ålder. En demenssjukdom för med sig många svårigheter, däribland drabbas minne, språk samt kommunikation. I Sverige idag finns många yrkesgrupper representerade kring den som har insjuknat i demens men sällan finns någon som har djupgående kunskaper om de språkliga och kommunikativa svårigheter som en individ, till följd av sjukdomen får. I början av Alzheimers sjukdom är de språkliga förändringarna knappt märkbara men med tiden tilltar de språkliga svårigheterna. Den yrkesgrupp som har särskild kompetens inom området språk- och kommunikationsstörningar är logopeder. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka hur den svenska logopedens arbete kan te sig idag vad gäller arbetet med personer med demens. Syftet var också att kartlägga några av de i litteraturen beskrivna metoder gällande språklig kognitiv intervention av personer med demens. Resultatet visade att få logopeder arbetar med kommunikationsproblem vid demens i Sverige idag men det finns dock goda exempel där logopeden är involverad både i utredningsarbetet för en diagnos samt i rådgivning till den drabbade och de anhöriga. Resultatet visade också att det i litteraturen finns metoder både för direkt och indirekt intervention gällande denna patientgrupp. Några av de metoder som svenska logopeder redan idag använder, såsom exempelvis Supported Conversation for Adults with Aphasia, (SCATM ) eller Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) kanske går att använda i arbetet med individer med demens. Slutsatsen är att det är få logopeder som arbetar inom den svenska demensvården och att det finns arbetsmetoder beskrivna i litteraturen, både för direkt samt indirekt intervention, som kan användas av logopeder vid arbete med personer med demens/Alzheimers sjukdom. Metoder som Spaced Retrieval training (SR-träning), Reminiscence samt ?The Breakfast Club? är exempel på metoder som är evidensbaserade. För att fortsätta utveckla metoder och utvärdera dess effekt på individer med demens, behövs vidare studier både kring de idag befintliga arbetsmetoderna, samt ett utprövande av nya. / The population in today´s society is getting older. A lot of people suffer from some kind of dementia, including Alzheimer´s disease, as this disease is strongly associated with old age. Dementia brings many difficulties, including difficulties with memory, language and communication. Many professions are represented around the person with dementia in Sweden today, however there is rarely any professional person with a thorough knowledge of the language and communication difficulties which the sick individual gets. In early Alzheimer´s disease the linguistic changes are barely noticeable, but as the disease gets worse, major linguistic difficulties will show. The occupational group that is already in the field of language and communication disorders is the speech therapist. The purpose of this study was to identify the Swedish speech therapists work today regard working with people with dementia and to map some of the methods described in the literature concerning cognitive communicative intervention of people with dementia. The results of this study showed, that few speech therapists are working with people with communication problems of dementia in Sweden today. There are still good examples though, where the speech therapist is involved in both diagnosing and advising the person with dementia and their relatives. The results also showed that in the literature there are methods for both direct and indirect interventions regarding this patient group. Perhaps some of the methods that Swedish speech therapists use today, like Supported Conversation for Adults with Aphasia (SCATM ) or Augmentative and Alternative Communication (AAC) can be used with patients with dementia. The conclusion is that there are few speech therapists that exist in the Swedish dementia care and that there are methods for working with this group of patients described in the literature, both for direct and indirect interventions, which can be used by speech therapists when working with people with dementia/Alzheimer´s disease. Spaced Retrieval training (SR-training), Reminiscence and “The Breakfast Club” are examples of some evidence based methods. To continue to develop methods and to assess its effect on people with dementia, further studies are needed both on the currently existing methods as well as testing of new ones.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den tredje vanligaste dödsorsaken i västvärlden idag. Det är en progressiv sjukdom som drabbar hjärnan och därmed påverkar personens kognitiva förmågor. De alzheimersdrabbade blir ofta vårdade i hemmet av sina anhöriga, vilket kan innebära en stor påfrestning för dessa. För att vårdpersonal skall kunna stödja de anhöriga på bästa sätt krävs en förståelse för hur de upplever sin situation. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en person med Alzheimers sjukdom. Metod: En empirisk studie med kvalitativ inriktning gjordes av fyra självbiografier, som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att de anhörigas upplevelser var till största delen negativa. Dock fanns där stunder av glädje och kärlek som gav de anhöriga styrka att kämpa vidare. De upplevde känslor som frustration, ilska, vrede, skuldkänslor och acceptans. Detta pågick i en cykel som ständigt började om. Det var som om de befann sig i ett ekorrhjul och kämpade för att ta sig ur. Slutsats: Sjuksköterskor har en viktig uppgift att fylla. De anhöriga är i en utsatt situation. Att lyssna, förstå och stödja dessa gagnar både de anhöriga och deras partners. / Background: Alzheimer's disease is the third leading cause of death in the western world. It is a progressive disease which affects the brain and the person's cognitive abilities. These people are often cared for at home by their spouses, which may be a great strain for the spouses. For professionals to be able to support the spouses in the best manner requires an understanding of how they are experiencing their situation. Aim: The purpose of this study was to illuminate the spouses´ experiences of living with a person with Alzheimer's disease. Method: An empirical study with qualitative approach was made on four autobiographies. A content analysis was used to analyze the material. Results: The results showed that the spouses´ feelings were mostly negative. However, there were moments of joy and love which gave the relatives strength to keep on fighting. They experienced feelings of frustration, anger, rage, guilt and acceptance. This went on in a repeating cycle. It was as if they were in a treadmill and struggled to get out of. Conclusion: Nurses have an important role to play. The relatives are in a vulnerable position and by listening, understanding and supporting these, it is beneficial not only for them, but also for their partners.

Alzheimers sjukdom är vanlig sjukdom i Sverige och övriga världen där symptombilden har en negativ inverkan på personens livssituation. Syftet med studien var att belysa vilka positiva effekter fysisk aktivitet har hos patienter med Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och var grundad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet indelades i tre huvudkategorier, påverkan på sinnesstämning, förbättrade kognitiva funktioner och förbättrad fysisk förmåga. Genom att utöva fysisk aktivitet förbättrades sinnesstämningen hos patienterna vilket visade sig genom att de blev mindre rastlösa, agiterade och oroliga. Psykofarmakaförbrukningen reducerades och patienterna kände sig mindre nedstämda efter att ha deltagit i fysiska övningar. Den kognitiva funktionen hos patienterna förbättrades, likaså förmågan att utföra den allmänna dagliga livsföringen. Genom fysisk träning blev patienterna rörligare, flexiblare, starkare, snabbare och de fick bättre balans. Resultatet visade att utövandet av fysisk aktivitet har olika positiva effekter hos patienter med Alzheimers sjukdom. Vidare forskning skulle kunna inrikta sig på vilken betydelse regelbunden träning har för att uppnå en positiv effekt av träningen. Patienter med Alzheimers sjukdom har lika stort behov av fysisk aktivitet som övriga befolkningen, det är därför betydelsefullt att patienternas behov av aktivitet uppmärksammas av sjuksköterskan. / Alzheimer´s disease is a common disease in Sweden and in rest of the world. The symptoms have a negative impact on the person's life situation. The purpose of this study was to investigate the positive impact of physical activity in patients with Alzheimer's disease. The study was conducted as a literature review and was based on 15 scientific articles. The results were divided into three main categories, the effect on mood, improved cognitive function and improved physical ability. The patients’ moods were improved by participation in physical activities and they became less restless, agitated and anxious. The consumption of psychotropic drugs was reduced and the patients felt less depressed after taking part in physical exercises. The cognitive function of patients improved, likewise the ability to perform the activities of daily living. The patients who participated in physical exercises became more mobilized, more flexible, stronger, faster, and they improved their balance. The results showed that physical activity has different positive impacts on patients with Alzheimer´s disease. Additional research could focus on what impact adherence has for achieving a positive effect of physical activity. Patients with Alzheimer’s disease have equal needs of physical activity as other people, therefore it´s important that nurses are aware of the patients’ needs for activity.

Bakgrund: I Sverige finns det cirka 160 000 personer som är drabbade av någon form av demenssjukdom och av dessa lider ca 60 % av Alzheimers sjukdom. Cirka en halv miljon svenskar beräknas vara anhöriga till någon som drabbats av Alzheimers sjukdom. Alzheimers kallas ibland för de anhörigas sjukdom, eftersom livssituationen förändras både för den drabbade och för de anhöriga. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Resultat: I resultatet framkom att de anhöriga upplevde många känslor under sjukdomsförloppet, som till exempel oro inför framtiden och en stor sorg över sjukdomsbeskedet. Många unga anhörigas situationer upplevdes som särskilt svåra då de fortfarande var beroende av sina föräldrar. Slutsats: Som sjuksköterska är det av stor vikt att se till både den sjukes och de anhörigas situation för att i god tid kunna ge familjen det stöd och den information som de kan behöva för att orka fortsätta leva som en familj tills sjukdomens slutstadie. / Background: In Sweden there are about 160 000 people who are suffering from some form of dementia and of those suffering around 60% of them has Alzheimer's disease. Approximately half a million Swedes are expected to be relatives of someone affected by Alzheimer's disease. Alzheimer's is sometimes called the relatives' disease, because it is a life-changing situation both for the victim and the family. Purpose: To describe relatives' experiences of caring for people with Alzheimer's disease. Method: The study was carried out as a general literature study. Results: The results showed that many emotions were felt by the relatives during the course of the disease, such as concern for the future and a great sadness at the diagnosis. Many young families’ situations perceived as especially difficult when they were still in need of their parents. Conclusion: As a nurse it is vital to see both the patients and the relatives’ situation in good time to give the family the support and information they might need to be able to continue to live as a family until the terminal stage.

Cirka 100 000 personer i Sverige har sjukdomen Alzheimer. Gun, Salvo och Kerstin är några av dem. Bengt Winblad och Miia Kivipelto forskar om den. Möt personerna som har en sak gemensamt: Alzheimers sjukdom.

Alzheimers sjukdom är mycket vanligt förekommande sett ur både ett internationellt och nationellt perspektiv. Ungefär 90 000 personer har diagnosen Alzheimers i Sverige. För att sjuksköterskan ska kunna ge god och adekvat vård behöver patientens upplevelse av sjukdomen uppmärksammas. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse av första fasen vid Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar bearbetades och analyserades för att sedan utgöra resultatet. I resultatet framkom fem teman, bli en främling för sig själv, acceptera och förneka, hantera livet med minnessvårigheter, leva med föreställningen om Alzheimers sjukdom och rädsla för framtiden. Flera personer med Alzheimers upplevde att sjukdomen innebar en stor förändring och en negativ påverkan på deras liv. Personerna utvecklade olika strategier för att hantera livet med sjukdomen. Personer med Alzheimers upplevde brister i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Framtida forskning bör fokusera på mötet mellan patienten och sjuksköterskan samt patientens upplevelser av erhållen vård för att kunna förbättra vårdinsatserna och sjuksköterskors bemötande. / Alzheimer’s disease has, seen from an international and national perspective, high occurrence. Up to 90 000 people are diagnosed with Alzheimer’s disease in Sweden. It is important to pay attention to the patient’s experience for the nurse to be able to give good and adequate care. The purpose of this study was to highlight patient’s experience in the early stage of Alzheimer’s disease. A literature review was conducted and twelve research articles were processed and analyzed to conclude the result. The result revealed five main themes, to become a stranger in one’s life, acceptance and denial, coping with memory loss in everyday life, living with the idea of Alzheimer’s disease and fear of the future. Several persons with Alzheimer’s felt that the disease meant a big change and had a negative impact on their lives. People with Alzheimer’s developed different strategies to help them cope with the disease. People with Alzheimer’s experienced inadequacies in encounters with health care personnel. Further research should focus on health care encounters in patient perspective and their experience of received care in order to improve health care interventions and nurses’ attitudes.

I verbala minnestester brukar friska individer komma ihåg flera ord från början och från slutet av ordlistan (primacy- och recency-effekt) än från mitten av den. Detta fenomen kallas för seriepositionseffekt. Recency-effekten anses bero på arbetsminnet, medan episodiska minnet ansvarar för primacy-effekten. Svårigheter med episodiska minnet är ofta det första symtomet vid begynnande Alzheimers sjukdom. Femtiosju testprotokoll av Rey AVLT varav en tredjedel kom från patienter med Alzheimers sjukdom, en tredjedel från personer med diagnosen lindrig kognitiv störning och en tredjedel från friska kontrollpersoner, undersöktes med flera poängsättningsmetoder baserade på seriepositionseffekten, för att se om någon metod skapade tydligare skillnader mellan diagnosgrupperna än den sedvanliga poängsättningen. Resultatet av alternativa poängsättningsmetoder skilde sig överlag mindre än förväntat från den sedvanliga poängsättningen. Enbart primacy gav tydligt sämre resultat, medan metoder som ger poäng för alla ord förutom recency gav i vissa fall något bättre resultat än den sedvanliga poängsättningen.

<p>S. 1-45: sammanfattning, s. 49-132, [2] s.: 7 uppsatser</p> / digitalisering@umu

The aim of the present doctoral thesis was to investigate the ability of patients with Alzheimer's disease (AD) to utilize cognitive support in order to improve episodic remembering. A review of previous research indicated that most studies have failed to find beneficial effects of encoding support on memory in AD patients. The ability to utilize cognitive support (i.e., motoric activities, semantic organization, and semantic knowledge) for episodic remembering was investigated in five studies (Bäckman &amp; Herlitz, 1990; Herlitz, Adolfsson, Bäckman, &amp; Nilsson, in press; Herlitz &amp; Bäckman, 1990; Herlitz &amp; Viitanen, in press; Karlsson et al., 1989). Patients with mild, moderate, or severe AD, and normal older adults participated in the studies. On the basis of the results from these studies and the review of the literature, it was concluded that (a) AD patients, irrespective of dementia severity, perform at a lower level than normal older adults in episodic memory tasks; (b) provided that support is supplied at retrieval, AD patients may be sensitive to manipulations at encoding; (c) the strength of the encoding manipulation determines the size of the memory improvement in AD patients; and (d) depending on dementia severity, the type of encoding support also determines the magnitude of memory improvement obtained. / <p>Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 1991, härtill 5 uppsatser.</p> / digitalisering@umu