Bakgrund: Årligen insjuknar cirka 20 000 personer i Alzheimers sjukdom i Sverige. Olika förändringar av strukturen i hjärnan sker, vilket leder till blockering av nervimpulser som ger negativ påverkan på hjärnans minnescentrum. Alzheimers sjukdom beskrivs som anhörigas sjukdom då den har inverkan på deras livsvärld. Därmed ökar behovet av stöd från hälso- och sjukvården samt de kommunala verksamheterna. Syfte: Syfte var att belysa upplevelser av att vara anhörig till en familjemedlem med Alzheimers sjukdom. Metod: Examensarbetet baserades på kvalitativ metod med analys av berättelser (narrativ) utifrån självbiografier. Analysen utgick ifrån fyra självbiografier. Resultat: Resultatet presenterades med två teman: Kunna anpassa till den förändrade livssituationen och Upplevelser av sorg och glädje. Anhöriga upplevde bristande kunskaper och information om Alzheimers sjukdom samt förändring i vardagen, relationer och syn på döden. Konklusion: Anhöriga upplevde förändring av livsvärden när en familjemedlem insjuknar i Alzheimers sjukdom. Sjuksköterskors erfarenheter och bemötande har betydande roll för anhörigas syn på vården. / Background: Approximately 20 000 people become ill annually with Alzheimer's disease in Sweden. Several changes occur in the structure of the brain, which leads to blockage of nerve impulses that gives negative effects on the brain’s memory center. It is described as the disease of relatives since it has a direct impact on their lifeworld. Therefore, the need for support of healthcare and municipal activities increases. Aim: The aim was to illustrate the experiences of being a relative to a family member who has become ill with Alzheimer’s disease. Method: The method of the thesis was qualitative method with a narrative analysis based on autobiographies. Four autobiographies were included in the analysis.  Findings: The finding is presented in two themes: Adapting to the changed life situation and Experiences of sorrow and joy. Relatives experienced a lack of knowledge and information about Alzheimer’s disease and change in everyday life, relationships and view of death. Conclusion: The relatives’ experienced a change in their lifeworld when a family member becomes ill with Alzheimer’s disease. Nurses’ experiences and encounters has an important role regarding how relatives view the healthcare.

The purpose of this literature review is to examine how a relative is affected by and handles the situation of caring for a relative with Alzheimer's Disease at home and to examine how they experience social support. / Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur anhörig påverkas av och hanterar situationen vid vård av anhörig med Alzheimers sjukdom i hemmet samt att undersöka hur de upplever omgivningens stöd.

Kommunikation och samspel är under hela vårt liv grunden för all mänsklig samvaro men mönstret kan ändras under livets gång. Att insjukna i en demenssjukdom betyder att förlora hela eller delar av sin naturliga förmåga att kommunicera och det ställs då stora krav på den demenssjukes omgivning. Syftet med denna studie var att undersöka hur vårdpersonal kan kommunicera och samspela personer med Alzheimers sjukdom för att undvika missförstånd. Metoden för litteraturstudien var att kvalitetsgranska nio artiklar. Resultatet visar att vårdpersonalens användande av tydliga frågor, att tala samma språk, att bilda gemenskap och att bjuda på sig själv är av stor betydelse i kommunikationen. / Communication and interaction are during our whole lives a foundation for the human time together, but the pattern can change during the way of life. To be taken ill in dementia means to loose whole or parts of your natural ability to communicate and there is great demands upon the one´s environment. The purpose of this studie was to examine how nurses could treat and communicate with persons who suffer from Alzheimers disease to avoid misunderstandings. The method of the literature study was to view the quality of nine articles. The result shows that the medical nursing staff´s use of clear questions, to speak the same language, to form fellowship and to be generous with yourself is of great importance in the communication.

Most of the people in today's society have at least some knowledge about Alzheimer's disease to some extent. When a person with Alzheimer's disease is being taken care of at home, the relatives have to change their own priorities and readapt themselves to the existing situation. The primary aim of this study is to describe how the relatives experience their own situation in life. The secondary aim of this study is to describe how the relatives understand their own relation with the health care authorities concerning the help and support issues. The authors have realized this study using the analytic inductive method and have interviewed four informants using a semi structured interview guide. The result of this study has been analyzed towards the SAUK-model for confirming nursing. The informants experience to a high extent that they are not being confirmed in their own situation and that this could convey a change of their own health situation. / De flesta av dagens människor i samhället känner till Alzheimers sjukdom och tror sig ha en uppfattning om vad sjukdomen innebär. När en Alzheimersjuk vårdas hemma medför detta att de anhöriga måste omprioritera sin livsstil och anpassa sig till den rådande situationen. Det primära syftet med här studien är att beskriva hur de anhöriga upplever sin livssituation, när den Alzheimersjuke vårdas i hemmet. Det sekundära syftet med den här studien är att beskriva hur de anhöriga uppfattar sin relation med samhället angående eventuell hjälp och stöd. Författarna har använt sig av en analytiskt induktiv metodansats och genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra informanter. Resultatet i studien analyseras mot Barbro Gustafssons modell för bekräftande omvårdnad, SAUK-modellen. Informanterna upplever att de till stor del att de inte blir bekräftade i sin situation och att detta kan medföra en förändring av deras hälsosituation. Dock framkommer även positiva upplevelser hos vissa av informanter.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är en kronisk och palliativ neurodegenerativ sjukdom. I takt med en åldrande befolkning drabbas allt fler och närstående påverkas på flera olika sätt. Partnern är inte sällan personen som drabbas hårdast eftersom partnern ofta bor och verkar i hemmet med en person som drabbas av Alzheimers sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva partners upplevelser av att leva i en relation med en person som har Alzheimers sjukdom. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Studien utgår från Fribergs analysmodell.  Resultat: Resultatet visade upplevelser relaterade till kategorierna Partnerskapets förändring, Betydelsen av stöd från vården, Känna sorg och ensamhet och Finna copingstrategier i vardagen.  Slutsats: Det påvisades att många partners lever under svåra förhållanden med personen som är sjuk i Alzheimers sjukdom. I många fall har relationen mellan paren samt relationen till övriga närstående försämrats och paren känner sig ofta negligerade av hälso- och sjukvården. Studien talar för att det behövs en kunskapsutveckling hos sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal inom bland annat bemötande gentemot partnern till någon som är sjuk i Alzheimers sjukdom.

Bakgrund: Den mest förekommande demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom. Alzheimers drabbar cirka 25,000 personer årligen i Sverige. Sjukdomen orsakas av olika anledningar men de främsta riskfaktorerna är högt blodtryck, hög ålder och ärftlighet. Sjukdomen orsakar en markant kognitiv försämring som påverkar beteendet, uppskattning, tolkning, individens minne och motoriska funktioner. Sjukdomen påverkar inte bara den insjuknande utan även närstående. När den insjuknande personen försämras i samband med sjukdomens progression ökar kraven på närstående. Sjuksköterskan har därför en väsentlig roll att stödja både den insjuknande och närstående för att kunna bevara deras hälsa och välbefinnande.  Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en familjemedlem med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Artiklarna som ingår i studien har en kvalitativ metod. De valda artiklarna analyserades utifrån Fribergs (2017b) femstegs analysmodell för att skapa en tydlig och förståelig framställning av innehållet och resultatet. Resultat: Resultatet ledde till tre olika huvudteman samt tre underteman som framtogs av 11 olika vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna förtydligar närståendes upplevelser och komplikationer som uppstår vid vårdandet av en familjemedlem med Alzheimers sjukdom. Resultatet grundar sig på tre huvudteman som är följande: Att uppleva rollförändring, Emotionella upplevelser samt Att uppleva behov av kunskap och stöd. Under huvudtemat Emotionella upplevelser framkom tre underteman som är Upplevelser av rädsla och oro inför framtiden, Upplevelse av sorg samt Upplevelse av isolering. Slutsats: I resultatet tydliggörs behovet av ett anpassat stöd som närstående behöver inför den nya livsförändringen som sker i samband med rollförändringen. I samband med den nya livsförändringen beskriver närståendes upplevelser av sorg, rädsla och oro inför framtiden samt upplevelser av isolering vid tillagandet av den nya rollen. Närstående lyfter vikten av kunskap och stöd för att kunna erbjuda den insjuknade familjemedlemmen en god omvårdnad. Sjuksköterskan har en fundamental roll i att stötta närstående för att kunna vårda den insjuknande familjemedlemmen. För ett ökat välbefinnande hos närstående och den insjuknade familjemedlemmen bör sjuksköterskan erbjuda ett anpassat stöd, informera samt utveckla närståendes kunskaper och möjligheter.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom som är den vanligaste demenssjukdomen kallas även för "anhörigas sjukdom". Närstående utgör en viktig del av vården av en person med Alzheimers sjukdom. För att kunna hantera rollen som närstående och uppleva ett välmående behöver även närstående information och stöd från sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Studiens design utgör en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på fem självbiografier skrivna av närstående till person med Alzheimers sjukdom. Mönster i materialet identifierades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim. Resultat: Analysen av materialet resulterade i fyra kategorier och elva underkategorier. Resultatet visar att närstående till en person med Alzheimers sjukdom ställs inför stora förändringar. Dessa förändringar påverkar närståendes fysiska och psykiska mående samt begränsar deras sociala liv. Närstående upplever även ett behov av samtal, egen tid samt information och utbildning. Slutsats: Utifrån resultatet behöver sjuksköterskan synliggöra de närstående i vården av en person med Alzheimers sjukdom och identifiera samt tillgodose deras behov. Genom att tillämpa familjecentrerad omvårdnad läggs fokus på såväl patient som närstående. Således kan närståendes behov tillgodoses, vilket får positiva effekter på både närstående och personen med Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom är något som ökar i samhället relaterat till att befolkningen lever längre och på så sätt ökar även medellivslängden. Syftet med denna litteraturstudie var att från ett inifrånperspektiv beskriva personers upplevelser av att leva med Alzheimers sjukdom i ett tidigt stadie. Efter litteratursökningen och kvalitetsgranskningen valdes 11 artiklar ut, dessa analyserades med manifest induktiv kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sju slutkategorier; Att förlora sig själv, Att ha svårigheter att acceptera sjukdomen och behålla sin värdighet, Att minnet blir sämre, Att osäkerhet leder till isolering, Att vilja vara fysiskt aktiv, Att bli beroende av anhöriga och vänner och Att det är svårt att se en framtid. Slutsatsen i denna litteraturstudie var att personer som lever med Alzheimers sjukdom med hjälp av en personcentrerad vård och hjälp av tidiga insatser lättare kan nå upp till Aaron Antonovskys teori om KASAM (känslan av sammanhang).

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan Alzheimers sjukdom (AS) och parodontit. Metoden som användes var en kvantitativ allmän litteraturstudie där sökningen av vetenskapliga artiklar gjordes i två medicinska databaser PubMed och Cinahl. Litteraturstudiens resultat sammanställdes utifrån sju vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att i sex av sju sammanställda artiklar fanns det ett signifikant samband mellan AS och parodontit. Slutsatsen är att litteraturstudien visade ett klart samband mellan Alzheimers sjukdom (AS) och parodontit trotts olika definitioner på AS och parodontit. / The purpose of the study was to investigate the association between Alzheimer's disease (AS) and periodontitis. The method used was a quantitative general literature study where the search for scientific articles was done in two medical databases PubMed and Cinahl. The results of the literature study were compiled on the basis of seven scientific articles. The results showed that in six of the seven compiled articles, there was a significant association between AS and periodontitis. The conclusion is that the literature study showed a clear association between Alzheimer's disease (AS) and periodontitis despite different definitions of AS and periodontitis.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom medför många förändringar som inte bara påverkar de drabbade utan även de anhöriga. Dessa förändringar hanteras med hjälp av olika copingstrategier. Syfte: Att beskriva vilka copingstrategier anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom använder sig av. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med en deduktiv ansats, där materialet samlats in från självbiografier. Det insamlade materialet analyserades och delades in med hjälp av formuläret “Ways of Coping”. Resultat: Anhöriga använde sig av copingstrategier så som att till exempel “sätta ner foten” (konfronterande coping), skylla på annat (avståndstagande), dölja sina känslor (självkontrollerande) samt hjälp och stöd från omgivningen (söka socialt stöd), att lägga skulden på sig själva (accepterande av ansvaret), distraherande tankar och aktiviteter (undkommande och undvikande), informationssökande (planerande problemlösning) och positiv självförändring (positiv omvärdering). Slutsats: Kunskap om copingstrategier hos vårdpersonal kan hjälpa anhöriga i sin roll som vårdare till personer med Alzheimers sjukdom. / Background: With Alzheimer's disease comes many changes that affect not only the affected but also their families. These changes are managed using a variety of coping strategies. Aim: To describe coping strategies among informal caregivers of people with Alzheimer's disease. Method: The study was conducted as a qualitative study with a deductive approach, where the data is collected from autobiographies. The data was analyzed and sorted with help from the instrument "Ways of Coping". Result: The caregivers of the study used coping strategies such as, for example, putting the foot down (confrontive coping), blame others (distancing), hiding emotions (self-controlling) and help and support from the surroundings (seeking social support), to blame oneself (accepting responsibility), distracting thoughts and activities (escape-avoidance), information seeking (planful problem solving) and positive personal change (positive reappraisal). Conclusion: Knowledge of coping strategies among health care workers could help families in their role as caregivers of the person with Alzheimer's disease.