Bakgrund: För att kunna ge en tydlig beskrivning av patientperspektivet gällande erfarenheter av bemötandet inom ambulanssjukvården och på akutmottagning är det viktigt att ta hänsyn till människors förväntningar på bemötande inom ambulanssjukvården. En ambulanssjuksköterska måste kunna visa engagemang och empati och kunna tolka och förutse patienters olika behov. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av bemötande inom ambulanssjukvården och på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats där studier (n=20) med kvalitativ metod inkluderats. Artikelsökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PUBMED. Resultat: I resultatet framkommer tre teman; "det första upplevda bemötandet på akutmottagningen". Slutsats: Vid ett behov av akutsjukvård är ambulanssjukvården och akutmottagningen på ett sjukhus de första vårdinstanser som patienter kommer i kontakt med. Hur patienterna upplever bemötandet inom dessa instanser är avgörande för hur deras förtroende påverkas för deras fortsatta vård. / Background: In order to provide a clear description from the patients' perspective regarding their experiences in the ambulance care and at the emergency department, it is important to consider their expectations of this service. An ambulance nurse must be able to show engagement and empathy, as well as the ability to interpret and predict patients' various needs. Objective: To describe patients' experiences of interactions and relationships in the ambulance care and in the emergency department. Methods: A litterature review with a systematic approach in which studies (n=20) with qualitative methods are included. The searches of the articles were made in the databases CINAHL and PUBMED. Results: The results are divided into three sections: firstly, the initial perceived response of the ambulance crew, secondly more than transportation in an emergency vehicle and finally how people are treated in the emergency department. Conclusion: When there is a need for emergency care, the ambulance service and emergency department of a hospital are the first instances patients come in contact with. The patient's experience of treatment and hospitality in these instances are crucial to, and affects how trust is developed for their continued care.

Introduktion: Dagens sjukvård består av olika vårdkedjor där larmcentralen och ambulanssjukvården utgör den första länken för många patienter. Larmcentralen ansvarar för att ta emot, hantera och prioritera nödsamtal som sedan dirigeras ut till ambulansverksamheten. God interprofessionell kommunikation är en förutsättning för att länken ska vara intakt och därmed främja en patientsäker vård. Den forskningsbrist som råder i området motiverar studiens genomförande.   Syfte: Att beskriva förutsättningar för kommunikation mellan ambulansdirigenter och ambulanspersonal utifrån ambulansdirigenters och ambulanssjuksköterskors erfarenheter.   Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Ett bekvämlighetsurval tillämpades och tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes. Analysen utgick ifrån en latent innehållsanalys i enlighet med Lundman och Hällgren Graneheim (2012).   Resultat: Ett tema formades ur den latenta analysen, vilket benämns Mot samma mål trots olika förutsättningar. Resultatet redovisas utifrån två huvudkategorier; teknikens förtjänster och begränsningar samt personliga förmågor. Dessa bygger på sex underkategorier som beskriver informanternas erfarenheter gällande kommunikationen dem emellan. Underkategorierna benämns vara beroende av kommunikationsteknik, behov av samtal, bemötande, hantera stress, ifrågasättande och bristande tillit samt förståelse för varandras uppdrag. Det framkom att fungerande teknik och korrekt hantering av den är centralt för kommunikationen. Oavsett vad rutiner säger så finns det i vissa situationer ett behov av muntlig kommunikation. De personliga egenskaperna påverkar hur kommunikationen fortlöper.   Slutsats: Tekniken måste fungera och personalen måste vara välutbildade inom det tekniska handhavandet. Möjligheten till hospitering inom de båda verksamheterna anses vara av stor vikt för att bidra till en ökad förståelse, vilket på sikt kan förbättra den interprofessionella kommunikationen mellan dem. / Introduction: Today's health care consists of different care chains where SOS Alarm and the ambulance service constitute the first link for many patients. SOS Alarm is responsible for receiving, manage and prioritize emergency calls which are then routed out to the ambulance. Good interprofessional communication is a prerequisite for the link to be intact and thereby achieve a safe care for the patient. The lack of research in the area justifies the implementation of this study.   Aim: To describe the conditions for communication between ambulance conductors and ambulance staff based on the experiences of ambulance conductors and ambulance nurses.   Method: The study is a qualitative interview study with an inductive approach. A convenience sample was applied and twelve semi-structured interviews were conducted. The analysis was based on a latent content analysis in accordance with Lundman and Hällgren Graneheim (2012).   Result: A theme was formed from the latent analysis, which is called Towards the same goals despite different conditions. The result is reported on two main categories: The benefits and limitations of the technology as well as personal abilities. These are based on six subcategories which describes the informants' experiences regarding communication between them. The subcategories are called dependency on communication technology, need for conversation, attitude, dealing with stress, questioning and lack of confidence, and understanding of each other's assignments. It emerged that working technology and proper handling of it are central to communication. Regardless of what routines say, there is a need for oral communication in certain situations. Personal qualities affect how communication progresses.   Conclusion: Is that the technology must be working and the staff must be well-trained in the technical handling. The possibility of visits in each other’s organizations are considered to be of great importance to contribute to a greater understanding, which ultimately can improve communication between them.

This PhD dissertation experimentally characterized the vibration amplitude, frequency, and energy associated with ambulance travel and defined the relationship of the vibration to safety, comfort and care of ambulance patients. Average vertical vibration amplitudes of .46 to 2.55 m/sec2 were recorded in the patient compartment of four ambulances over four road surfaces at three speed settings. Power spectrum analysis of the data revealed that the vibration energy and resulting vertical acceleration forces were concentrated in the .1 to 6 Hz range. Relationships between the measured ambulance vibration and the impact of whole body vibration on human physiology and performance were quantified. It was found that the accelerations measured in the ambulances were in excess of what is considered to be a normal human comfort level. Furthermore, the vibration measured was in a spectrum which could present physical impediments to optimum task performance for the on-board medical team. Phase portrait analysis combined with the power spectrum data revealed the presence of nonlinearities, stochastic fluctuations and time delays inherent in the data. The ambulance vibration data was then used to create a unique analytical model and library of forcing functions corresponding to the vehicles, road surfaces and vehicle speeds that were tested. Using the example of a vibration absorbing force plate fit over an existing ambulance floor, it was demonstrated how the model and forcing functions could be used to develop a control law equation to select parameters for active control of vibration to produce sustainable regions of patient safety, comfort and care.

<p>Dagens och framtidens avancerade vård flyttas alltmer ut i patientens hem. Utskrivning från den slutna vården sker i allt snabbare takt, större krav ställs på hemsjukvården. Överlämning och rapportering av patienten mellan olika funktioner och personal skall ske så att patientens omvårdnadsbehov tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Studiens syfte var att beskriva överlämnande och rapportering i patientens hem från distriktssköterska till ambulanspersonal. Postenkät, med slutna frågor av Likert typ och med möjlighet att motivera svaren, har använts i studien. Databearbetningen har gjorts med statistical package for social sciencies (SPSS). Enkäten avslutades med fem öppna frågor, vars svar analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Studien beskriver hur uppfattningarna mellan distriktssköterskor och ambulanspersonal inte alltid är samstämmiga. Om ambulanspersonal frågar efter eller om distriktssköterskor lämnar viss information vid överlämning av patient. Professionernas insikt i varandras yrken är begränsad och en vilja uttrycktes om att öka denna kunskap. Detta kunde vara ett steg i riktning mot att förbättra kommunikationen i överlämnandet och därmed säkra att viktig information följer patienten genom hela vårdkedjan. Ökad kunskap om hur kommunikationen sker mellan yrkesgrupper vid överlämnandet av patienten till annan vårdgivare i vårdkedjan är nödvändig. Framtida forskning utgående från denna studies syfte och population där kvalitativa djupintervjuer är metod skulle kunna ge en djupare insikt i de svar informanten i denna studie givit.</p> / <p>The advanced care of today, and the future, relocates more and more to the home of the patient. Discharge from the institutional care occurs more rapidly, greater demands are made on home nursing, and the link between these two nursing methods is the ambulance care. The hand over of a patient and the reports of the patient between different functions and personnel shall occur in a way that provides for the patient`s nursing needs in a satisfactory way. The purpose of the study was to describe patient hand over´s and reports in the patient´s home, from district nurse to ambulance personnel. In the stydy a questionnaire sent out by mail, containing of closed questions, formulated according to the Likert model and with a possibility to motivate the answers, has been used. The processing of the data has been made with a statistical package for social sciences (SPSS). The questionnaire was completed with five open questions, whose answers have been analyzed according to qualitative analysis of content. The study describes how perceptions between district nurses and ambulance personnel not always are in accordance. If ambulance personnel ask for or district nurses provides certain information when delivering a patient. The professions` knowledge of each others work is limited and a wish to increase this knowledge has been expressed. It could be a step towards improving the communication when handing over a patient and by those means secure that important information follows the patient throughout the entire treatment process. Increased knowledge about communication between different occupational groups at the hand over of the patient to a colleague in the nursing staff is necessary. Future research based on this study´s purpose and population where qualitative in-depth interviews are method could give a deeper insight into the answers this study has resulted in.</p>

Dagens och framtidens avancerade vård flyttas alltmer ut i patientens hem. Utskrivning från den slutna vården sker i allt snabbare takt, större krav ställs på hemsjukvården. Överlämning och rapportering av patienten mellan olika funktioner och personal skall ske så att patientens omvårdnadsbehov tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Studiens syfte var att beskriva överlämnande och rapportering i patientens hem från distriktssköterska till ambulanspersonal. Postenkät, med slutna frågor av Likert typ och med möjlighet att motivera svaren, har använts i studien. Databearbetningen har gjorts med statistical package for social sciencies (SPSS). Enkäten avslutades med fem öppna frågor, vars svar analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Studien beskriver hur uppfattningarna mellan distriktssköterskor och ambulanspersonal inte alltid är samstämmiga. Om ambulanspersonal frågar efter eller om distriktssköterskor lämnar viss information vid överlämning av patient. Professionernas insikt i varandras yrken är begränsad och en vilja uttrycktes om att öka denna kunskap. Detta kunde vara ett steg i riktning mot att förbättra kommunikationen i överlämnandet och därmed säkra att viktig information följer patienten genom hela vårdkedjan. Ökad kunskap om hur kommunikationen sker mellan yrkesgrupper vid överlämnandet av patienten till annan vårdgivare i vårdkedjan är nödvändig. Framtida forskning utgående från denna studies syfte och population där kvalitativa djupintervjuer är metod skulle kunna ge en djupare insikt i de svar informanten i denna studie givit. / The advanced care of today, and the future, relocates more and more to the home of the patient. Discharge from the institutional care occurs more rapidly, greater demands are made on home nursing, and the link between these two nursing methods is the ambulance care. The hand over of a patient and the reports of the patient between different functions and personnel shall occur in a way that provides for the patient`s nursing needs in a satisfactory way. The purpose of the study was to describe patient hand over´s and reports in the patient´s home, from district nurse to ambulance personnel. In the stydy a questionnaire sent out by mail, containing of closed questions, formulated according to the Likert model and with a possibility to motivate the answers, has been used. The processing of the data has been made with a statistical package for social sciences (SPSS). The questionnaire was completed with five open questions, whose answers have been analyzed according to qualitative analysis of content. The study describes how perceptions between district nurses and ambulance personnel not always are in accordance. If ambulance personnel ask for or district nurses provides certain information when delivering a patient. The professions` knowledge of each others work is limited and a wish to increase this knowledge has been expressed. It could be a step towards improving the communication when handing over a patient and by those means secure that important information follows the patient throughout the entire treatment process. Increased knowledge about communication between different occupational groups at the hand over of the patient to a colleague in the nursing staff is necessary. Future research based on this study´s purpose and population where qualitative in-depth interviews are method could give a deeper insight into the answers this study has resulted in.

Aim: The overall aim of the thesis is to investigate whether a new care-model can be introduced – in which patients with primary care needs and not in need of hospital emergency department care can be referred directly to a healthcare centre – and respond to the patient’s need of trust and patient safety.   Methods: The four sub studies employ different methods: three are quantitative with varying approaches and one is qualitative. Sub study I is a retrospective explorative register study aimed to identify characteristics and frequency. Sub study II is an instrument development study aimed to measure patient trust. Sub study III is a randomized controlled trial, which compared the level of patient trust and patient-safety among low-priority ambulance patients who were randomized into two groups: the experimental group (care at the healthcare centre) and the control group (traditional care at Emergency department). Finally, sub study IV is a hermeneutic lifeworld study based on interviews with patients who participated in the new care model.   Main results: Sixteen percent of the patients to whom an ambulance was allocated could have received care at a healthcare centre instead of an emergency department. They were slightly younger and healthier as regards their histories, but were found at all priority levels and with almost all symptom codes. Patient trust in care did not differ regardless of whether they were cared for at a healthcare centre or at the emergency department. However, 59 patients of 188 overall (31%) fulfilled one or more of the given criteria for potentially reduced patient safety. The phenomenon of trust does not automatically involve medical care. However, attention to the patient’s lifeworld in a professional caring relationship enables the patient to trust the caregiver and the healthcare environment. It is clear that the “voice of lifeworld” enables the patient to feel trust.  Conclusion: One in six patients allotted an ambulance may get taken to primary care instead of the hospital emergency department. These patients are found at all priority levels and in most of the symptom codes.  An instrument has been developed that measures patient trust in the prehospital chain of care (Study I). The instrument has proved to be useful in this patient group and is based on two dimensions: Credibility and Accessibility (Study II). Patients’ trust in the prehospital care chain proved to be high and bore no relation to where they received care. Patient safety, on the other hand, appeared to be limited in view of the fact that an excessive proportion of patients were exposed to potential patient safety risks (Study III). Communication that appeals to a patient's lifeworld increases the opportunities for understanding and participation. In all, lifeworld communication creates trust in care at the right level of care as well as in care relationships and the healthcare environment (Study IV).

Bakgrund: Sjuksköterskor inom ambulansverksamheten utsätts för många olika situationer i arbetsmiljön som riskerar att påverka vårdandet av patienterna. De riskerar att utsättas för både fysiska och psykiska påfrestningar som i vissa fall kan medföra att den patientsäkra vården riskerar att äventyras. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av hur arbetsmiljön kan påverka vårdandet inom ambulanssjukvården. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie som byggde på semistrukturerade intervjuer. Det var 15 sjuksköterskors erfarenheter inom ambulansverksamheten som ligger till grund för resultatet. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Resultatet belyste att det finns ett flertal faktorer inom arbetsmiljön som enligt ambulanspersonalens erfarenhet påverkar vårdandet inom den prehospitala sjukvården. Analysen av intervjuerna resulterade i fem olika teman, Dygnet runt verksamhet, Otrygg arbetsmiljö, Mötet, Fysiskt arbete samt Kunskap. Dessa teman sammanfattar informanternas erfarenheter av hur arbetsmiljön riskerar att påverka vårdandet. Slutsats: Slutsatsen med studien visar att det är många faktorer med arbetsmiljön som påverkar vårdandet. Faktorer som ansågs viktiga var mötet med sina kollegor, patienter och anhöriga. Kunskap och kunskapsbrist togs upp som en viktig aspekt när det handlar om att det ska vara möjligt att utföra en patientsäker vård. Många upplevde de långa arbetspassen som slitsamma vilket i sin tur riskerar att påverka mötet med alla inblandade. Det som upplevdes som positivt var att i dagens ambulanssjukvård förfinas hjälpmedlen hela tiden vilket innebär mindre lyft vilket ses som positivt både för patienterna och ambulanspersonalen. / Background: Nurses in the ambulance business are exposed to many different situations in the work environment that risk affecting the care of the patients. They risk being subjected to both physical and mental stress, which in some cases can result in the risk of patient-safe care being compromised. Aim: The aim of the study was to investigate the nurse's experiences of how the work environment can affect the care in ambulance care. Method: The study was a qualitative interview study based on semi-structured interviews. It was 15 nurses' experiences in the ambulance business that form the basis for the result. The interviews were analyzed through a qualitative content analysis with a manifest approach. Result: The result highlighted that there are a number of factors in the work environment that, according to the experience of the ambulance staff, affect the care in prehospital care. The analysis of the interviews resulted in five different themes, Round the clock activities, Safe working environment, Meeting, Physical work and Knowledge. These themes summarize the informants' experiences of how the work environment risks affecting care. Conclusion: The conclusion of the study shows that there are many factors with the working environment that affect the care. Factors that were considered important were the meeting with their colleagues, patients and relatives. Knowledge and lack of knowledge were raised as an important aspect when it comes to whether it should be possible to perform patient-safe care. Many experienced the long work passes as tiring, which in turn risks affecting the meeting with everyone involved. What was perceived as positive was that in today's ambulance care, the aids are constantly refined which means less lifting which is seen as positive for both the patients and the ambulance staff.

No description available.

Bakgrund Majoriteten av de personer som vårdas av ambulanssjukvården är över 65 år. Under 2020-talet kommer den äldre befolkningen fortsätta att öka. Detta har gjort att efterfrågan på ambulanssjukvård och akutsjukvård vuxit och kommer att växa. Ambulanssjukvårdspersonal behöver därför ha bred kompetens även inom äldreperspektivet för att kunna bemöta och hantera detta.  Syfte  Syftet med studien var att belysa upplevelsen av omhändertagandet vid ambulanssjukvård hos äldre personer boende på särskilt boende.  Metod Studien har en kvalitativ ansats och baseras på intervjuer om äldre personers upplevelser och analyserades med en manifest och latent innehållsanalys.  Resultat I studiens resultat visades temat: Skapandet av en relation mellan patient och ambulanssjukvård är prioriterad i en akut vårdsituation med kategorierna: Professionellt vårdande ambulanssjukvård, Personcentrerat omhändertagande och Bemötandet var centralt i en utsatt situation.  Slutsats  De äldre personerna i den här studien beskriver att de kände sig sedda och upplevde att ambulanssjukvården var säker, korrekt och enligt regelboken. Ett gott bemötande och tydlig information ökar förtroendet för ambulanssjukvårdspersonalen. / Background  The majority of the people cared for by the ambulance service are over 65 years old. During the 2020s, the elderly population will continue to increase. This has meant that the demand for ambulance and emergency medical care has grown and will continue to grow. Ambulance healthcare personnel therefore need to have broad competence also within the perspective of the elderly in order to be able to meet and manage this.  Aim  The aim of the study was to shed light on the experience of care in ambulance care among elderly people living in nursing homes.  Method  The study has a qualitative approach and is based on interviews about the experiences of older people and was analyzed with a manifest and latent content analysis.  Results  In the results of the study, the theme: The creation of a relationship between patient and ambulance care is prioritized in an emergency care situation was shown with the categories: Professional care ambulance care, Person-centred care and The treatment was central in a vulnerable situation.  Conclusions  The older people in this study describe that they felt seen and experienced that the ambulance medical care was safe, correct and according to the rule book. Good treatment and clear information increase trust in the ambulance medical staff.

Inom ambulanssjukvården kan det vara svårt att detektera och behandla symptom. För att underlätta detektering och behandling av vissa symptom kan ultraljud fungera som ett viktigt hjälpmedel. Ultraljud är en icke-invasiv avbildningsmetod som bygger på att ultraljudsvågor skickas in och registreras av en prob där resultatet sedan kan ses i realtid på en monitor.  Prehospitala ultraljudsundersökningar har redan implementerats till en viss del internationellt men är något som saknas och undersöks nu i Sverige. Uppdragsgivaren Ortivus MobiMed AB vill undersöka möjligheterna för detta då deras verksamhet utvecklar samt producerar ambulansutrustning i form av bland annat mätenheter, monitorer samt tillhörande journalsystem. Syftet med arbetet var att göra en integrering mellan ultraljudssystemet Vscan Air och MobiMeds journalsystem samt genom en intervjustudie undersöka kliniska krav på användning av prehospitalt ultraljud. För integreringen konstruerades en DICOM-server för lagring av ultraljudsbilder på en enskild patient samt en sammanlänkning skapades mellan DICOM-servern och Vscan Air för överföring av bilder. En integreringskod skriven i programmeringsspråket C# gjordes även för kommunikation mellan DICOM-servern och MobiMeds journalsystem. Arbetet innefattade även en intervjustudie med personer som hade erfarenhet av både ambulanssjukvård och MobiMed. Utifrån intervjustudien konstaterades att prehospitalt ultraljud kan ha klinisk nytta inom ambulanssjukvård. De typer av fall där prehospitalt ultraljud kan vara ett hjälpmedel för behandling stämmer överens med de vanligaste sjukdomsfallen för ambulanssjukvård i respondenternas regioner. Integreringen som gjordes, mellan Vscan Air och MobiMeds journalsystem, möjliggör överföring av ultraljudsbilder från undersökningstillfället till rätt patientjournal i MobiMeds journalsystem. Integreringen behöver dock vidareutvecklas för att kunna uppfylla kraven på enkelhet och automatisering för klinisk användning. / In ambulance care, it can be difficult to detect and treat symptoms. To facilitate the detection and treatment of certain symptoms, ultrasound can act as an important aid. Ultrasound is a non-invasive imaging method that is based on ultrasound waves that are sent in and registered by a probe where the result can then be seen on a monitor in real time. Prehospital ultrasound examination in ambulances has already been implemented to a certain extent internationally but is currently not being used in Sweden, which is why the possibility of this is now being examined. Ortivus MobiMed AB wants to investigate the possibilities for this, as their business develops and produces ambulance equipment such as measuring units, monitors and associated medical record systems. The purpose of the project was to create an integration between the ultrasound system Vscan Air and MobiMed's medical record system, and through an interview study investigate the clinical requirements for the use of prehospital ultrasound. For the integration, a DICOM server was designed for storing ultrasound images on an individual patient and an interconnection was created between the DICOM server and Vscan Air for image transfer. An integration code written in the C# programming language was also made for communication between the DICOM server and MobiMed's medical record system. The work also included an interview study with people with experience in both ambulance care and MobiMed. Based on the interview study, it was established that prehospital ultrasound can have a clinical benefit in ambulance care. The cases where prehospital ultrasound can be an aid for treatment are in line with the most common disease cases for ambulance care in the respondents’ regions. The integration that was made, between Vscan Air and MobiMed's medical record system, enables the transfer of ultrasound images from the ultrasound examination to the correct patient record in MobiMed's medical record system. However, the integration needs to be developed further to be able to meet the requirements of simplicity and automation for clinical use.