Forskning kring motivation har funnits under en längre tid. Anledningen är att motivation är en psykologisk sinnesställning, och forskare ansåg detta intressant på 1800-talet. Redskapsgymnastik som vi ser den idag har funnits nästan lika länge. Dock har inte mycket forskning gjorts om redskapsgymnastik kopplat till skola och ämnet idrott och hälsa. Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers motivation till ämnet och aktiviteten redskapsgymnastik i idrott och hälsa. Syftet har också varit att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers motivation positivt och vilka som skapar amotivation. Detta undersöktes med en enkät, där 300 elever som läste idrott och hälsa 1 svarade på 19 frågor. Eleverna var utspridda på 13 klasser, tre skolor, i två olika städer i södra Sverige. Studiens valda teori är self determination theory. Resultatkapitlet blev uppdelat i teorins fundamentala byggstenar, yttre motivation, inre motivation och amotivation. Resultatet visade att eleverna förlitade sig på läraren som en yttre faktor i flera avseenden. Bland annat var läraren viktig för att eleverna skulle kunna skapa inre motivation till redskapsgymnastik och ämnet. Även andra faktorer som aktivitetens upplägg och motiverade klasskamrater visade sig påverka eleverna positivt. Det visade sig också i resultatet att elever kunde bli amotiverade av självständigt arbete och kroppsliga bedömningssituationer kopplade till redskapsgymnastik. Det visade sig också att många elever praktiserat redskapsgymnastik i yngre åldrar, vilket resulterade i att många elever i studien hade en positiv syn på redskapsgymnastik i ämnet. / Motivation is a subject that has been studied for a long time. That´s because motivation is a psychological attitude, and researchers considered this interesting during the 19th century. Gymnastics in school has been around for almost as long, but little research has been done on gymnastics in the subject physical education. The purpose of this study was to investigate student’s motivation for physical education and the activity gymnastics in physical education; which factors enhances pupils' motivation, and which create amotivation. This was examined with a questionnaire survey, where 300 students who study physical education answered 19 questions. The pupils were spread out over 13 classes, three schools, in two different cities in southern Sweden. The theory of this study is self-determination theory, in which the result chapter was divided into the fundamental building blocks of this theory: external motivation, inner motivation and amotivation. The result showed that the students relied on the teacher as an external factor in several aspects; as an example, the teacher was important for the students to be able to create inner motivation for gymnastics and the subject physical education. Other factors such as the structure of the activity and motivated classmates also proved to influence the students´ motivation. The result also showed that students could become amotivated by independent work and assessment situations in gymnastics. It turned out that many students had practiced gymnastics at younger ages, as a result, many students in the study had a positive view of gymnastics in physical education.

Syftet var att undersöka skillnader mellan olika studentgrupper uppdelat efter år av arbetslivserfarenhet och ålder. Detta för att se om arbetslivserfarenhet och ålder hade någon betydelse för studenters interna motivation, externa motivation, amotivation och kontrollokus. I tvärsnittsstudien deltog 71 studenter (60 kvinnor och 11 män) från en högskola i Mellansverige och deltagarnas ålderspridning var 19-47 år. Undersökningen byggde på två enkäter; The Academic motivation scale (AMS-C28) for college students (Ryan & Deci, 2000) och Academic locus of control scale for college students (ALC) (Trice, 2013). Statistiskt signifikant skillnad fanns mellan en studentgrupp som var 19-22 år gamla och en studentgrupp som var 26 år och äldre på kontrollokus, där resultatet visade att den äldsta gruppen upplevde mer externt kontrollokus än den yngre gruppen. Statistiskt signifikanta skillnader fanns även mellan en studentgrupp som hade mellan 0-2 års arbetslivserfarenhet och en studentgrupp som hade mer än 4 års arbetslivserfarenhet på kontrollokus där de studenter som hade mer arbetslivserfarenhet upplevde mer externt kontrollokus än den grupp som hade mindre arbetslivserfarenhet. Arbetslivserfarenhet och ålder visade ett positivt statistiskt signifikant samband samt externt kontrollokus och ålder. Externt kontrollokus och arbetslivserfarenhet visade svagt positivt statistiskt signifikant samband och det fanns även ett svagt negativt samband mellan externt kontrollokus och extern motivation. Ytterligare ett positivt signifikant samband fanns mellan intern motivation och extern motivation. Resultatet visade inga skillnader eller samband vad gäller arbetslivserfarenhet och motivation. Ytterligare variabler är avgörande för att skapa en helhetsbild kring arbetslivserfarenhetens betydelse för studenter / The purpose was to examine differences between different groups of students disaggregated by years of work experience and age. The reason was to examine if the work experience and age had any significance for students' internal motivation, external motivation, amotivation and locus of control. Correlations between the above variables were also examined. In the cross-sectional study 71 students participated (60 women and 11 men) from a college in central Sweden with an age range of 19-47 years. The survey was based on; The Academic Motivation Scale (AMS- C28) for college students (Ryan & Deci, 2000) and the Academic locus of control scale for college students (ALC) (Trice, 2013). A statistically significant difference was found between one group of students who were 19-22 years old and a student group that was 26 years and older on locus of control, where the results showed that the oldest group experienced more external locus of control than the younger group. Statistically significant differences were also found among a group of students who had between 0-2 years of work experience and a student group that had more than 4 years of work experience on locus of control in which the students who had more work experience experienced more external locus of control than the group that had less work experience. Work experience and age showed a positive statistically significant relationship as well as between locus of control and age. Locus of control and work experience showed a weak positive statistically significant relationship and there was also a weak negative correlation between locus of control and external motivation. A positive significant correlation was shown between internal motivation and external motivation. The results showed no differences or relationships regarding work experience and motivation. Additional characteristics are essential to create an overall picture to the work practices relevant to students

Syftet med studien var att jämföra motivation att studera mellan studenter på civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet på Karlstads universitet. Tre frågeställningar konstruerades: ”Finns det en skillnad mellan studenter som läser civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet med avseende på inre motivation?”, ”Finns det en skillnad mellan studenter som läser civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet med avseende på yttre motivation?” och ” Finns det en skillnad mellan studenter som läser civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet med avseende på amotivation?”. För att undersöka detta genomfördes oberoende t-test. Data samlades in via pappersenkäter från 119 deltagare varav 111 användes för analys. Av dessa 111 var 59 civilekonomstudenter och 52 förskollärarstudenter. Självskattningsinstrumentet Academic Motivation Scale användes för att mäta studiemotivation. Den oberoende variabeln var utbildningsprogram på Karlstads universitet med två nivåer, civilekonomprogrammet och förskollärarprogrammet. De tre motivationsperspektiven inre motivation, yttre motivation och amotivation samt undergrupperna att åstadkomma, förståelse, att stimuleras, yttre reglering, inåtvänd reglering och identifierad reglering utgjorde beroende variabler. Resultaten visade en signifikant skillnad mellan programmen för yttre motivation samt för undergrupperna yttre reglering, identifierad reglering, att stimuleras och förståelse. Detta visade att civilekonomstudenterna drivs mer av ett utsatt mål som de vill uppnå och är mer styrda av belöning och yttre krav än förskollärarstudenterna. Det visade även att förskollärarstudenterna värdesätter det egna valet att studera och har mer nyfikenhet och stimulerande konversationer med sina klasskamrater än civilekonomstudenterna. En ojämn könsfördelning mellan de två klasserna ska beaktas i slutsatsen. Civilekonomstudenterna hade en jämn könsfördelning och visade en signifikant skillnad mellan kvinnor och män med avseende på undergrupperna yttre reglering och att stimuleras. Detta visar att kvinnorna upplever en mer kontrollerad motivation än männen och männen visar mer engagemang i olika uppgifter än kvinnorna. Slutsatsen är att det finns en skillnad i studiemotivationen mellan studenterna i de valda utbildningsprogrammen men att den skillnaden är liten. Endast undergruppen yttre reglering hade en större spridning där civilekonomstudenterna skattade högre än 3 förskollärarstudenterna. Denna studie visar att ett beteende inte styrs av antingen inre eller yttre motivation. Motivationen kan variera i styrka och orientering. / The purpose of this study was to examine the difference in academic motivation in students attending two different college programs. Three specific research questions were constructed: “Is there a difference between students attending the economics program and the preschool teacher program with regard to internal motivation?”, “Is there a difference between students attending the economics program and the preschool teacher program with regard to extrinsic motivation?” and “Is there a difference between students attending the economics program and the preschool teacher program with regard to amotivation? To test this an independent t-test was conducted. A questionnaire was constructed to collect data from 119 participants, of which 111 were used for analysis. From the 111 participants there were 59 responses from students attending the economics program and 52 from the preschool teacher program. The self-assessment questionnaire Academic Motivation Scale was used to measure academic motivation. The independent variable was educational programs at Karlstad university with two conditions, the economics program and the preschool teacher program. The three motivational perspectives internal motivation, extrinsic motivation and amotivation including the subscales to accomplish, to know, to experience stimulation, external regulation, introjected regulation and identified regulation were the dependent variables. The results showed a significant difference between the two programs with regard to extrinsic motivation and the motivational subscales external regulation, identified regulation, to experience stimulation and to know. This showed that the students attending the economics program is more driven by an external goal they wish to achieve and are more affected by rewards and external demand than the students attending the preschool teacher program. It also showed that the preschool teacher students value their own choice to study and are more curious and have more stimulating conversations with their classmates than the economics students. An unequal gender distribution between the two college programs is to be considered in the conclusion. The students attending the economics program had an equal gender distribution and showed a significant difference between men and women with regards to external regulation and to experience stimulation. This shows that the women experience a more controlled motivation than the men and the men show more commitment in various tasks than the women. The conclusion is that there is a difference in academic motivation between the two college programs but that difference is small. Only the subscale external regulation had 5 more variance where the economics students showed a higher value then the preschool teacher student. This study showed that a behavior is not controlled by internal or extrinsic motivation. Motivation can vary in strength and orientation.

Syfte och frågeställning  Syftet med studien var att undersöka vilken typ av motivation, utifrån självbestämmandeteorin, som människor drivs av gällande träning på gym, och hur detta förhåller sig beroende på träningserfarenhet, kön och ålder. Tre frågeställningar har undersökts, vilka motivationstyper skattas högst hos gymtränande vuxna och föreligger skillnader mellan kön och ålder? Förekommer samband mellan träningserfarenhet och olika motivationstyper? Skiljer sig dessa samband beroende på kön och ålder?  Metod  Studien utgick från en kvantitativ tvärsnittsdesign med en enkätundersökning. Enkäten var indelad i två delar där den första delen bestod av bakgrundsfrågor som inkluderade bland annat frågor om ålder, kön samt fysisk aktivitetsnivå och antal år på gym. I den andra delen används enkäten “The Behavioural Regulation In Exercise Questionnaire" (BREQ-3). Data sammanställdes och analyserades i statistikprogrammet Jamovi.  Resultat  N=389 deltog i studien. Resultaten visade att identifierad- och inre reglering var främst förekommande. Inre reglering var starkast sammankopplat med träningserfarenhet. Kvinnor skattade identifierad reglering högre än män och yngre skattade introjicerad reglering högre medan äldre skattade identifierad reglering högre. Utöver det verkade kön och ålder ha en mindre betydande roll för hur sambanden mellan träningserfarenhet och motivationstyp såg ut.  Slutsats  Den självbestämmande moitvationen ökar med träningsvana. Kön och ålder hade mindre inverkan. Identifierad reglering var den enda motivationstypen som visar samband mellan ålderskillnader och träningserfarenhet. Gymtränade vuxna skattade identiferad reglering och inre reglering högst. Kvinnors morivation styrdes mer av identifierad reglering än män. Hos de yngre skattades introjicerad reglering och intergrerad reglering högre än hos de äldre, som styrs i större utstäckning av identifierad reglering. / Aim:  The aim of the study was to investigate what types of motivation, based on self-determination theory, drive people to exercise at the gym, and how this relates to training experience, gender, and age. Three research questions were investigated, which motivation types are most highly rated by gym-going adults, and are there any differences between genders and ages? Are there any correlations between training experience and different types of motivation? Do these correlations differ depending on gender and age?  Method:  The study used a quantitative cross-sectional design with a survey. The survey was divided into two parts. The first part consisted of background questions, including age, gender, physical activity level, and number of years at the gym. The second part used the "Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire" (BREQ-3). Data was collected and analyzed using the Jamovi statistical program.  Results:  N=389 participants took part in the study. The results showed that identified and internal regulation were the most prevalent. Internal regulation was most strongly associated with training experience. Women rated identified regulation higher than men and younger participants rated introjected regulation higher while older participants rated identified regulation higher. In addition, gender and age seemed to have a less significant role in how the relationships between training experience and motivation type looked like.  Conclusion:  Self-determined motivation increases with training experience. Gender and age had a smaller impact. Identified regulation was the only type of motivation that showed a correlation between age differences and training experience. Gym-going adults rated identified regulation and internal regulation the highest. Women's motivation was more driven by identified regulation than men's. Among younger people, introjected regulation and integrated regulation were rated higher than among older people, who were more driven by identified regulation.

Thèse numérisée par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

<p>I vårt examensarbete undersöker vi olika typer av motivation. Vårt syfte med arbetet var att <em>undersöka lärares syn motivation samt elevers egen motivation i skolan. </em>De frågeställningar vi utgick från var: <em>1</em>. <em>Vilken typ av motivation har elever i år 4 och år 5?</em> <em>2. </em><em>Finns det någon skillnad mellan pojkars och flickors motivation? 3.</em> <em>Vilken typ av motivation strävar lärare efter att elever ska erhålla och använda sig av?</em> <em>4</em>. <em>Hur ser lärare på intrinsic (inre) motivation, extrinsic (yttre) motivation samt amotivation?</em> Vi börjar med att redogöra för begreppet motivation och sedan hur läroplanen ser på motivation. Vi lyfter sex olika huvudteorier inom motivation och går sedan in mer grundligt på <em>intrinsic</em> <em>and</em> <em>extrinsic</em> motivation. I denna teori finns Self-Determination theory och inom den amotivation. Self-Determination theory används i detta arbete när vi tittar på elevers olika styrningsformer inom <em>motivation</em> De fem olika styrningsformerna är: <em>inre motivation, identifierad styrning, omedveten styrning, yttre styrning </em>och<em> amotivation. </em>I arbetet gör vi elevernas olika styrningar synliga genom figurer. Vi använde oss av metoderna enkät och intervju för att få svar på våra frågeställningar. Undersökningens resultat påvisar bland annat att eleverna i år 4 och år 5 generellt har god <em>intrinsic</em> <em>motivation</em>, men använder sig också av <em>extrinsic motivation</em>. Lärarna som vi intervjuade tyckte att <em>intrinsic motivation</em> är den viktigaste av motivationsformerna, men menar samtidigt att <em>extrinsic motivation</em> är den form som är lättast att motivera eleverna genom.</p>

I vårt examensarbete undersöker vi olika typer av motivation. Vårt syfte med arbetet var att undersöka lärares syn motivation samt elevers egen motivation i skolan. De frågeställningar vi utgick från var: 1. Vilken typ av motivation har elever i år 4 och år 5? 2. Finns det någon skillnad mellan pojkars och flickors motivation? 3. Vilken typ av motivation strävar lärare efter att elever ska erhålla och använda sig av? 4. Hur ser lärare på intrinsic (inre) motivation, extrinsic (yttre) motivation samt amotivation? Vi börjar med att redogöra för begreppet motivation och sedan hur läroplanen ser på motivation. Vi lyfter sex olika huvudteorier inom motivation och går sedan in mer grundligt på intrinsic and extrinsic motivation. I denna teori finns Self-Determination theory och inom den amotivation. Self-Determination theory används i detta arbete när vi tittar på elevers olika styrningsformer inom motivation De fem olika styrningsformerna är: inre motivation, identifierad styrning, omedveten styrning, yttre styrning och amotivation. I arbetet gör vi elevernas olika styrningar synliga genom figurer. Vi använde oss av metoderna enkät och intervju för att få svar på våra frågeställningar. Undersökningens resultat påvisar bland annat att eleverna i år 4 och år 5 generellt har god intrinsic motivation, men använder sig också av extrinsic motivation. Lärarna som vi intervjuade tyckte att intrinsic motivation är den viktigaste av motivationsformerna, men menar samtidigt att extrinsic motivation är den form som är lättast att motivera eleverna genom.

The focus of this study is injured female netball players‟ motivation when they return to their sport from serious injuries. The purpose of the study is to provide a rich description of the motivation which allows these players to return to their sport and continue in their chosen field. Motivation is a vital component in injury rehabilitation, as it provides the drive that allows rehabilitation to occur. Two theories of motivation are examined in this study, namely the achievement goal theory of motivation and the theory of intrinsic motivation, extrinsic motivation and amotivation. These theories highlight the argument that motivation occupies a continuum between being internally or externally determined. A qualitative phenomenological perspective was used to investigate the motivation of injured netball players. This made it possible to explore individual players‟ experiences of their injury. A semi-structured interview was conducted with each player to allow each player‟s experiences to be heard. The interviews were then transcribed. Thematic content analysis of the transcribed interviews revealed two main themes: the inevitable return and identity. The analysis showed that, for these netball players, their motivation to return to playing netball was based on an internal drive to regain an inherent part of their identity. Copyright / Dissertation (MA)--University of Pretoria, 2010. / Psychology / unrestricted

Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av amotivation på en högstadieskola i ämnet idrott och hälsa. Utifrån en amotivationskola undersöka tillförlitligheten och tydliggöra den för att undersöka amotivation, därav i sin tur undersöka diverse arbetssätt för att motivera elever. Med hjälp av 111 elever som deltog i enkätundersökning kunde ett resultat tas fram. Den teoretiska utgångspunkten som genomsyrar hela arbetet är self-determination theory (SDT), dens.k. självbestämmande teorin. Min studie visar att instrumentet är tillförlitligt och att förekomsten av amotiverade elever är låg i totalt fem klasser. En stor anledning till att det förekommer så få amotiverade elever är lärares arbetssätt och deras sociala support till elever.

Syftet med studien är att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar elever i årskurs 6 till att vilja delta, prestera och få ett meningsfullt lärande i ämnet idrott och hälsa. Syftet är även att resonera kring hur stor betydelse KASAM - känsla för sammanhang har när det gäller deltagandet i ämnet idrott och hälsa med studiens resultat som bakgrund.-Vilka faktorer upplever elever i årskurs 6 som motiverande för att delta på lektionerna i idrott och hälsa?-Vilken betydelse har KASAM – känsla för sammanhang, för elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa i årskurs 6?