Bakgrund: Hypotermi definieras som kärntemperatur under 36,0°C. Vid anestesi störs den fysiologiska regleringen av temperatur vilket är en av orsakerna till att risken för hypotermi under operation är stor. Peroperativt sker 90 % av värmeförlusterna från huden. Patientens riskfaktorer, anestesins längd och operationstid har betydelse i utveckling av hypotermi. Patienter som genomgår öppna bukoperationer som varar länge har hög risk för att utveckla hypotermi, bland annat på grund av stor exponerad kroppsyta. Syfte: Att utvärdera olika metoder för att förebygga peroperativ hypotermi hos sövda patienter som genomgår bukkirurgi. Metod: Systematisk litteraturstudie med metaanalys. Sökningar har gjorts i databaserna PubMed, CINAHL och SCOPUS. Resultat: Totalt 21 studier har inkluderats. Alla studier hade hypoterma patienter någon gång under det peroperativa förloppet, oavsett uppvärmningsmetod. Vid jämförelse av temperatur vid operationsslut uppvisades positivt resultat för både uppvärmd koldioxid och varmluftstäcke. Konklusion: Aktiv uppvärmning med varmluftstäcke tycks vara mest effektivt och är gold standard men trots aktiv uppvärmning blir många patienter hypoterma peroperativt. Det finns flera alternativ som visat sig vara lika effektiva som varmluftstäcke, så som värmelampor, eldriven värmemadrass och aktiv värmning med varmvatten. Troligen behövs en kombination av värmande metoder för att undvika hypotermi.

Bakgrund: Regional anestesi har blivit en alltmer vanlig anestesimetod och har flera fördelar för individen, vården och samhället. Trots de betydande fördelarna är många patienter rädda för att genomgå regional anestesi, vilket är associerat med känslor av oro och ångest. Tidigare forskning visar att anestesisjuksköterskans omvårdnadsåtgärder är betydelsefulla för patienternas välmående.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av vårdrelationen med anestesisjuksköterskan under regional anestesi utifrån ramverket Fundamentals of Care.  Metod: En litteraturöversikt med en kvalitativ systematisk ansats. Resultatet är baserat på 19 kvalitativa originalartiklar. Artiklarna analyserades utifrån en deduktiv innehållsanalys.   Resultat: Resultatet presenteras utifrån fem kategorier som är avgörande för en god vårdrelation; att känna sig trygg med anestesisjuksköterskan, att känna anestesisjuksköterskans närvaro, att få sina behov tillgodosedda, att känna sig delaktig i sin egen vård och att få berätta om sin upplevelse. Resultatet visar att preoperativ information och ett gott bemötande var viktigt för patienterna. Under operationen ville patienterna känna anestesisjuksköterskans närvaro. Vidare visar resultatet att anestesisjuksköterskans kunskap om patienterna var avgörande för att kunna ge en god omvårdnad. I den postoperativa fasen var det värdefullt för patienterna att få berätta om sin upplevelse. Slutsats: Mötena mellan patienter och anestesisjuksköterskan är ofta korta men avgörande för etablerandet av en vårdrelation. Anestesisjuksköterskan har närmast kontakt med patienten under regional anestesi och genom att få en kännedom om hur patienter upplever vårdrelationen kan omvårdnaden förbättras.

Bakgrund Specialistsjuksköterskan har en svår och viktig roll i att smärtlindra barn och ge dem en evidensbaserad omvårdnad. Barns smärta har underskattats och underbehandlas genom åren då man trott att små barn inte känner smärta, men forskning visar att barn känner smärta, även prematura barn känner smärta. Den prehospitala vården ligger först i vårdkedjan och har andra förutsättningar för vård än inne på sjukhus, vilket ställer krav på vårdteamet att de har medicinska och vårdvetenskapliga kunskaper. Syftet var att belysa specialistsjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av smärtlindring av barn i ett prehospitalt kontext. Metoden som valdes att användas var en integrativ litteraturgenomgång. Sexton vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Datainsamlingen gjordes via sökningar i Public Medline (PubMed), The Culmative Index to Nursing and Allied Health Literature (CINAHL). Resultatet i studien fann flera omständigheter som påverkar specialistsjuksköterskor vid smärtlindring av barn prehospitalt. De redovisas i fyra huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna är; Förkunskap, Känslomässiga reaktioner, Omhändertagande och Sällan händelser. Till förkunskap kopplades underkategorierna; Förberedelse, Behandlingsriktlinjer och Kunskap/Utbildning. Till känslomässiga reaktioner kopplades Stress. Den tredje huvudkategorin omhändertagande kopplades till Kommunikation, och den fjärde huvudkategorin sällan händelse kopplades Erfarenhet som under kategori. Slutsatsen Barn med smärta är en sällanhändelse för den prehospitala sjukvården som påverkar specialistsjuksköterskan som inte får samma erfarenhet av att vårda denna patientgrupp som med den vuxna människan. Det är av vikt att personalen får utbildningar, övningar kontinuerligt för att upprätthålla och utveckla sina kunskaper för att behandla barns smärta

Bakgrund: En av de vanligaste bakomliggande orsakerna till avvikande händelser i vården är att kommunikation på ett eller annat sätt brustit, vilket kan äventyra patientsäkerheten. Anestesisjuksköterskan har en betydande del i överrapporteringen från operation till uppvaksavdelning. Grunden för en god överrapportering är att kommunikationen är fullständig, korrekt, avgränsad och kommer i rätt tid. Detta kan underlättas genom användande av ett strukturerat kommunikationsverktyg. Syfte: Studiens syfte är att identifiera och beskriva faktorer som kan påverka patientsäkerheten vid postoperativ överrapportering. Metod: Systematisk litteraturstudie med 16 granskade artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att ett strukturerat kommunikationsverktyg lägger grunden för en god överrapportering. Införande av strukturerad överrapportering leder till färre avbrott i rapporteringen och bättre planering av den postoperativa vården. Vid överrapportering med ett strukturerat kommunikationsverktyg ökar tidsåtgången något, men med detta också mängden överförd information. Det framkom också att ett gott teamsamarbete bidrar till ett öppnare klimat med förbättrad kommunikation vårdpersonal emellan och därmed ökad patientsäkerhet. Slutsats: Inom sjukvården är det av betydelse med tydlig kommunikation för att undvika misstag som i sin tur kan äventyra patientsäkerheten. Då resultatet analyserades framkom att behovet av ett strukturerat kommunikationsverktyg är stort. Sjuksköterskor uttrycker även att ett kommunikationsverktyg kan stärka samverkan i teamet när samtliga kommunicerar enhetligt. Nyckelord: Postoperativ, överrapportering, patientsäkerhet, kommunikation och anestesi

Background: When life-saving interventions are not compatible with a meaningful and dignified life for a patient in the intensive care unit, decisions are made to withdraw life-sustaining treatment, allowing for the possibility of organ donation. There are clear laws and guidelines for the process of donation. Previous research highlights the complex work of intensive care nurses, involving the care of both potential organ donors and relatives. Aim: The aim was to describe intensive care nurses' experiences of nursing care during the process of organ donation. Method: A qualitative interview study with 12 intensive care nurses. Content analysis was conducted. Results: The analysis resulted in three categories: The complex nursing care, The meaningful nursing care and Meeting the relatives in the donation process and eight subcategories emerged. Conclusion: Intensive care nurses experienced nursing care in the donation process as meaningful and as an opportunity to contribute to another person's continued life. However, nursing care was also perceived as challenging and time-consuming, both in relation to the donor and relatives. Nurses described facilitating factors such as knowledge and education about the donation process, as well as the importance of the team. A significant part of nursing care involved supporting and informing relatives. Key words: Intensive care nurses, interview study, nursing care, organ donation.

Dagkirurgi verksamheten ökar och det pågår en debatt om vilken anestesiform som är mest lämpad för denna verksamhet. Snabb återhämtning, god kvalitet, kostnadseffektivitet och få biverkningar är målen för att få patienten att kunna gå hem samma dag. En kvantitativ studie med en enkät framkonstruerad för studiens syfte utfördes. Syftet med studien var att undersöka vad om avgör om en patient skrivs ut tidigt eller sent vid dagkirurgi med övningsmetod intravenös anestesi Target Controlled Infusion TCI eller Total Intraveös Anestesi TIVA. 20 stycken patienter på en dagkirurgisk avdelning observerades postoperativt av ansvarig sjuksköterska, som fyllde i frågorna i enkäten. I resultatet framkom det att ålder, smärta postoperativt, en längre operationstid med längre sövningstid och  könsskillnader har betydelse för hur snabb utskrivning sker postoperativt. Vidare i en fullskalig studie bör vara inriktad på patientens hela vistelse på dagkirurgin. / After day surgery patients is discharge within a relatively short time. Some of the benefits of outpatient are quick recovery, increased cost effectiveness and adapted anesthetic techniques with fewer adverse effects. Day Surgery is expanding and there has been a long debate on which anesthesia techniques are most suitable for outpatients. A Quantitative custom made survey for the pilot studies purpose was conducted. The aim was to study what effects the anesthetic method hade on time of discharge of the patients undergoing surgery. The chosen method was Target Controlled Infusion or Total Intravenous Anesthesia. 20 patients were observed by nurses in the postoperative ward of the day surgery unit. The results regarding the differences of the time of discharge shoed that age, post-operative pain, longer surgery time with longer anesthesia and gender differences effected the time of discharge. Further research with a full-scale study ought to focus on the patient’s total stay in day surgery.

Sammanfattning Bakgrund: Det är känt att musik kan påverka personer och kan användas i syfte att främja läkning. Musik används bland annat för patienter med demens och för patienter som är vakna under operation. Regional anestesi i samband med operation medför flera fördelar för patienten som skall opereras. Det finns flera studier som visar musikens positiva effekt för patientens välbefinnande både innan och efter operation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa forskning avseende musikens inverkan på patienten vid regional anestesi under operation. Metod: Metoden var en systematisk litteraturöversikt. I resultatet inkluderades 13 stycken artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Analysmetod som användes var integrerad dataanalys och resultatet redovisades i form av kategorier och underkategorier. Resultat: Patienters oro och ångest minskade när de fick lyssna på musik under regional anestesi. Patienter beskrev att de upplevde en känsla av välmående och var mer tillfredsställda efter operation om de fått lyssna på musik. Vitalparametrar som blodtryck och pulsfrekvens visade sig minska vid användning av musik. En del patienter upplevde att smärtan minskade. Det fanns dock inkluderande studier som inte påvisade någon signifikant skillnad på respektive kategori. Diskussion: Musik kan ha en positiv inverkan under operation med regional anestesi. Det används olika instrument för att mäta ångest, vilket kan påverka resultatet. Vid vissa studier fick patienterna välja musik själva. Musiken spelades upp i varierande former, till exempel i hörlurar eller i operationssalen. Dessa faktorer gör att de blir svårt att dra ett generaliserbart resultat. Slutsats: Resultatet visar att musik kan ha en positiv inverkan både fysiskt och psykiskt på patienterna som fick lyssna på musik under operation. Anestesisjuksköterskor bör erbjuda musik vid regional anestesi och patienterna kan med fördel få välja musik själva då det visat sig ha bra effekt. / Abstract Background: Music is well known to affect people and has been used to promote healing. Music is used, for example, for patients with dementia and for patients waking up during surgery. Regional anesthesia associated with surgery brings several benefits to the patient to be operated. There are several studies showing the positive impact of music on patient wellbeing before and after surgery. Aim: The purpose of the literature study was to compile research into the impact of music on the patient in regional anesthesia during surgery. Method: The method was a literature review. In the result 13 articles were included, both qualitative and quantitative. The analysis method used was integrated data analysis and the results were presented in the form of categories and undercategories. Result: Patients' anxiety decreased when they listened to music under regional anesthesia. Patients described that they experienced a sense of well-being and were more satisfied after surgery if they had listened to music. Vital parameters such as blood pressure and pulse rate were found to decrease when using music. Some patients felt that the pain decreased. However, there were included studies that did not show any significant difference in the respective categories. Discussion: Music may have a positive effect during surgery with regional anesthesia. Different instruments are used to measure anxiety, which can affect the outcome. In some studies, patients were given the choice of music themselves. The music was recorded in various forms, such as headphones or in the operating room. These factors make it difficult to draw a generalizable result. Conclusion: The result shows that music can have a positive impact both physically and mentally on patients who listened to music during surgery. Nurse anesthetists should offer music at regional anesthesia and patients can benefit from choosing music themselves as it proved to be of good effect.

Background: Emergency Cesarean section is the most common major surgical procedure in Africa and anesthesia is required for Cesarean sections. Aim: The aim of the study was to describe the actions of the perioperative team, with the main objective on the nurse anesthetist during a Cesarean section in Ghana. Methods: An ethnographic design with unstructed participant observations was carried out for this qualitative study. This overt descriptive study was carried out during 2 weeks in January 2011 at the Oda Government Hospital in Akim-Oda in Ghana. The content was analyzed through thematic content analysis based on field notes. Results: During 7 observations the writers found that the nurse anesthetists at the work alone without an anesthesiologist. The content analysis identified 5 different categories of the nurse anesthetists practice and the surgical team during a Cesarean section: Work environment, Care and treatment of the patient, Resources, Hygiene, Safety and security. Conclusion: The different treatment of the patient in Ghana and in Sweden was substantial. However; the writers found the working environment for the nurse anesthetist to be functioning, with limited means and resources. / Bakgrund: Akut Kejsarsnitt är det vanligaste större kirurgiska ingrepp i Afrika och anestesi krävs för Kejsarsnitt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva åtgärderna av ett perioperativ team, med huvudfokus på anestesisjuksköterskan, under ett Kejsarsnitt i Ghana. Metod: En etnografisk design med ostrukturerade deltagande observationer utfördes för denna kvalitativa studie. Studien genomfördes under 2 veckor i januari 2011 på Oda regions sjukhus i Akim-Oda i Ghana. Innehållet analyserades genom tematiska innehållsanalyser av field notes. Resultat: Vid 7 observationer fann författarna att anestesisjuksköterskan arbetade ensam utan en anestesiolog. Innehållsanalysen uppvisade 5 olika kategorier av anestesisjuksköterskans praxis och det kirurgiska teamet under ett Kejsarsnitt. Arbetsmiljö, vård och behandling av patienten, resurser, hygien, säkerhet och trygghet. Slutsats: Behandlingen av patienten jämfört med vården som ges till patienter i Sverige var märkbart annorlunda . Trots detta fann författarna att arbetsmiljön för anestesisjuksköterskan fungerade, med begränsade medel och resurser.

Undersökningen gick ut på att komma fram till en produkt eller upplevelse för barn som upplever nedsövning av anestesi som obehagligt eller skrämmande. Rädslan orsakades av det finns mycket som är nytt och främmande, men även på grund av att alla sjukhus har olika rutiner när det gäller preoperativa förberedelser för barn. Mitt förslag ska alltså med hjälp av lekfullhet, nyfikenhet och utforskande hjälpa barnet att få en större förståelse för vad en sövning kan innebära, innan operationen har börjat.

Bakgrund: Varje år genomförs flera hundra tusen operationer i Sverige. Många av dem sker under regional anestesi, vilket ofta innebär att patienterna är vakna och mer medvetna om vad som händer. De befinner sig i en främmande miljö och ska genomgå en operation vilket i sig kan vara en påfrestning. Det är därför av stor vikt att belysa patienters erfarenheter av att genomgå regional anestesi.  Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att genomgå regional anestesi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes till vilken grundade sig i 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats.  Resultat: Följande överordnade kategorier utgjorde resultatet En känsla av kontroll och Att vara patient i operationsmiljön. Det framkom att flera av patienterna inte förstått anledningen till att de skulle opereras under regional anestesi och därmed vara vakna. Vidare visade det att patienterna upplevde att anestesisjuksköterskan var betydelsefull. Många var mer nöjda med regional än generell anestesi eftersom det gav mindre biverkningar postoperativt och då verkar det som att den övergripande upplevelsen blev mer positiv. Vissa patienter förlitade sig helt och hållet på sjukvårdspersonalen då de var i stort behov av operationen och accepterade därför att det var obehagligt eller smärtsamt. När den regionala anestesin började verka tappade patienterna kontrollen över sin kropp, vilket kunde ge en overklighetskänsla. Konklusion: Författarna anser att anestesisjuksköterskan har en viktig roll att informera patienten varför regional anestesi valts. Det är viktigt att anestesisjuksköterskan kan känna in vad patienten vill utan att den säger det, vidare menar författarna att vårdpersonalen har ett stort ansvar för patientens helhetsupplevelse. Anestesisjuksköterskan har ett ansvar att informera patienten utifrån deras behov.