Dagens arbetsmarknad har ett behov av flexibel och mångkunnig arbetskraft som kan tillfredställa arbetsbelastningen i organisationer. Bemanningsföretag har blivit ett verktyg på arbetsmarknaden, för att kunna tillgodose arbetsgivarens krav på kompetent och flexibel personal. Ökad efterfrågan på tidsbegränsad arbetskraft har medfört att bemanningsbranschen har gjort en markant ökning i Sverige de senaste åren. Syftet med studien är att undersöka om de ambulerande konsulterna känner tillhörighet till någon organisation och i så fall till vilken/vilka, bemanningsföretaget och/eller kundföretaget. Vi vill genom studien undersöka hur konsulternas upplevda känsla av tillhörighet påverkas av att de ambulerar. Genom undersökningen vill vi även finna vilka faktorer som bidrar till att konsulterna upplever en känsla av tillhörighet samt eventuella skillnader och/eller likheter mellan tjänstemäns och arbetares upplevda känsla av tillhörighet. Undersökningen har genomförts genom kvalitativ metod, där vi har intervjuat sju respondenter. Respondenterna består av en blandning mellan arbetare; tjänstemän; konsultchefer samt en kundchef. Det empiriska materialet har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna vi har funnit lämpliga att använda i studien. Resultatet av undersökningen påvisar att samtliga konsulter känner mer tillhörighet till kundföretaget än till bemanningsföretaget, samtidigt som det anses vara väsentligt att känna en viss tillhörighet till bemanningsföretaget.

<p>Syftet med vår uppsats är att redogöra för en kommunal arbetsgivares möjligheter och handlingsutrymme att tillgodose det tillfälliga arbetskraftsbehovet. LAS är tydlig med att tillsvidareanställningar är huvudregeln i ett anställningsförhållande och tidsbegränsade anställningar är undantaget. Enligt LAS går det att tidsbegränsa en anställning genom allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsanställning, när arbetstagaren fyllt 67 år samt vid provanställning. Vid allmän visstidsanställning finns det för arbetsgivaren inga speciella krav. Vid vikariat krävs det att anställningen är kopplad till en viss arbetstagares lediga anställning eller viss bestämd ledig befattning. Dessa två anställningsformer har en bortre gräns, med detta menas att anställningen övergår till en tillsvidareanställning när arbetstagaren arbetat mer än två år under en femårsperiod.</p><p>När arbetsgivaren är i behov ny arbetskraft måste hänsyn tas till 25§ LAS. En arbetstagare har företrädesrätt till återanställning inom den verksamhet där arbetstagaren tidigare varit anställd. Rätten avser tillsvidareanställda vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Företrädesrätt föreligger även vid avslut av tidsbegränsade anställningar. Den gäller från dagen då uppsägningsbesked lämnades och nio månader framåt från den dagen anställningen upphör att gälla. Syftet med företrädesrätten är att förhindra att arbetsgivaren kringgår turordningsreglerna i LAS.</p><p>En stor del av uppsatsen handlar om kommuners möjlighet att hyra in arbetskraft. En arbetsgivare har möjlighet att tillgodose ett tillfälligt behov av arbetskraft genom att hyra in personal. Det är viktigt att den inhyrde arbetstagaren i faktisk mening är att anse som uppdragstagare enligt det tvingande uppdragstagarbegreppet. En viktig förutsättning för om inhyrningen är en tillåten åtgärd är att det inte får röra sig om ett avtal av permanent karaktär. Detta innebär att inhyrningen främst får täcka ett tillfälligt behov av arbetskraft. En arbetsgivare kan utan hinder hyra in tillfällig arbetskraft som har speciella sakkunskaper för en arbetsuppgift som finns hos företaget. När arbetsgivaren anlitar inhyrd personal fast det finns personer som har företrädesrätt till återanställning som åsidosätts uppstår frågan om det är ett kringgående av 25§ LAS. Här blir arbetsgivarens syfte med åtgärden avgörande. I de fall arbetsgivaren kan motivera inhyrningen med att det har ett företagsekonomiskt syfte är åtgärden enligt Arbetsdomstolen godtagbar, däremot är det inte tillåtet om syftet är att kringgå LAS. I de domar som vi använt oss av behandlade Arbetsdomstolen inte vad som menas med företagsekonomiskt syfte samt vad som gäller om det finns andra syften till åtgärden. Den berörda arbetstagarorganisationen har enligt 39§ MBL rätt att lägga in veto i situationer när en arbetsgivare tänker hyra in personal, dock måste det finnas starka skäl för ett sådant ingripande. Vidare får enligt LOU inte kommunen hyra in personal från oseriösa uthyrare.</p><p>Vi har genomfört en empirisk undersökning hos vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstad kommun för att se hur de har tillämpat gällande rätt angående anställningstrygghet för att uppnå kravet på kompetens och kvalifikation enligt SoL och HSL. De har valt att ge de tillsvidareanställda med vårdnära arbete inom Kommunals avtalsområde möjlighet att själva välja sin sysselsättningsgrad. Detta har gjort att de fått ett minskat behov av vikarier. Vidare har vissa enheter personalpool där det arbetar tillsvidareanställd personal. Det är härifrån det i första hand hämtas vikarier när sådant behov uppstår. Rekryteringen av vikarier måste göras på ett noggrant sätt i och med den bortre gränsen för vikariat.</p> / <p>The purpose of this essay is to account for an employer’s options, and possible actions, to meet the demands of temporary labour. LAS state that that nontenured appointments are the principal rule when it comes to the various types of employments and temporary jobs are the exception. According to LAS you can put a time limit on a position by general temporary employment, substitutes, seasonal employment, when a worker has turned 67 and also to employment with a trial period. During a general temporary employment there are no special demands on the employer. For a substitute there has to be a connection between a certain employee’s position which is unoccupied or a certain vacant post. These two forms of employment do have a time limit. It occurs when the employee has worked for two years during a five year period, then the statues of employment turn in to a permanent position.</p><p>When an employer has the need for new labour, he/she must consider paragraph 25 of LAS. A former employee has preferential right to be rehired within the field of work where he/she was formerly employed. This applies to former permanently employed that was discharged due to lack of work. It also applies to employees with temporary employments that have ended. It is effective from the day the employer gives notice of dismissal and nine months forward from the day when the employment ceases to exist. The purpose of this paragraph is to prevent the employer from evading priority rules.</p><p>A big part of this essay is about the municipality’s different options to hire manpower. An employer has the option to satisfy the need of temporary labour by hiring manpower. It is important that the hired manpower is indeed considered the commissioner in accordions to special paragraphs. One important condition for this type of manpower to be an accepted measure is that it does not involve a permanent position. This means that hiring manpower is mainly to cover a need for temporary labour. An employer can without any problem hire manpower with a specific competence for a work task at the company. When the employer hires manpower, even though there are people with preferential right to be rehired, the question arises as to whether or not this is an evasion of paragraph 25 of LAS. The employer’s purpose with this measure is of vital importance. If the employer can justify the hiring of manpower, with the fact that it is of business administrational purpose, then the measure is, according to AD, valid. However, it is not allowed if the purpose is to evade the paragraphs of LAS. In the verdicts we have used AD did not consider what business administrational purpose meant, neither what would apply if there were other purposes of the measure. The concerned union has according to paragraph 39 of MBL the right to veto a situation when an employer hires manpower. Although they have to have a strong case to intervene. Furthermore, the municipality can not, according to LOU, hire manpower from agencies that are not legitimate.</p><p>We have also conducted an empirical inquiry at the healthcare administration in Karlstad municipality to see how they have applied existing law when it comes to employment security to reach the demand of competence and qualifications according to SoL and HSL. They have chosen to give their permanent employees, in healthcare within Kommunals agreement, the right to choose their level of occupation. This has reduced their need for substitutes. Furthermore, some have staff units with permanent employees. The substitutes primarily come from these units when needed. Because of the rules concerning substitutes, like the time limit for these types of employments, they have to be real careful when they recruit new personnel.</p>

Syftet med vår uppsats är att redogöra för en kommunal arbetsgivares möjligheter och handlingsutrymme att tillgodose det tillfälliga arbetskraftsbehovet. LAS är tydlig med att tillsvidareanställningar är huvudregeln i ett anställningsförhållande och tidsbegränsade anställningar är undantaget. Enligt LAS går det att tidsbegränsa en anställning genom allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsanställning, när arbetstagaren fyllt 67 år samt vid provanställning. Vid allmän visstidsanställning finns det för arbetsgivaren inga speciella krav. Vid vikariat krävs det att anställningen är kopplad till en viss arbetstagares lediga anställning eller viss bestämd ledig befattning. Dessa två anställningsformer har en bortre gräns, med detta menas att anställningen övergår till en tillsvidareanställning när arbetstagaren arbetat mer än två år under en femårsperiod. När arbetsgivaren är i behov ny arbetskraft måste hänsyn tas till 25§ LAS. En arbetstagare har företrädesrätt till återanställning inom den verksamhet där arbetstagaren tidigare varit anställd. Rätten avser tillsvidareanställda vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Företrädesrätt föreligger även vid avslut av tidsbegränsade anställningar. Den gäller från dagen då uppsägningsbesked lämnades och nio månader framåt från den dagen anställningen upphör att gälla. Syftet med företrädesrätten är att förhindra att arbetsgivaren kringgår turordningsreglerna i LAS. En stor del av uppsatsen handlar om kommuners möjlighet att hyra in arbetskraft. En arbetsgivare har möjlighet att tillgodose ett tillfälligt behov av arbetskraft genom att hyra in personal. Det är viktigt att den inhyrde arbetstagaren i faktisk mening är att anse som uppdragstagare enligt det tvingande uppdragstagarbegreppet. En viktig förutsättning för om inhyrningen är en tillåten åtgärd är att det inte får röra sig om ett avtal av permanent karaktär. Detta innebär att inhyrningen främst får täcka ett tillfälligt behov av arbetskraft. En arbetsgivare kan utan hinder hyra in tillfällig arbetskraft som har speciella sakkunskaper för en arbetsuppgift som finns hos företaget. När arbetsgivaren anlitar inhyrd personal fast det finns personer som har företrädesrätt till återanställning som åsidosätts uppstår frågan om det är ett kringgående av 25§ LAS. Här blir arbetsgivarens syfte med åtgärden avgörande. I de fall arbetsgivaren kan motivera inhyrningen med att det har ett företagsekonomiskt syfte är åtgärden enligt Arbetsdomstolen godtagbar, däremot är det inte tillåtet om syftet är att kringgå LAS. I de domar som vi använt oss av behandlade Arbetsdomstolen inte vad som menas med företagsekonomiskt syfte samt vad som gäller om det finns andra syften till åtgärden. Den berörda arbetstagarorganisationen har enligt 39§ MBL rätt att lägga in veto i situationer när en arbetsgivare tänker hyra in personal, dock måste det finnas starka skäl för ett sådant ingripande. Vidare får enligt LOU inte kommunen hyra in personal från oseriösa uthyrare. Vi har genomfört en empirisk undersökning hos vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstad kommun för att se hur de har tillämpat gällande rätt angående anställningstrygghet för att uppnå kravet på kompetens och kvalifikation enligt SoL och HSL. De har valt att ge de tillsvidareanställda med vårdnära arbete inom Kommunals avtalsområde möjlighet att själva välja sin sysselsättningsgrad. Detta har gjort att de fått ett minskat behov av vikarier. Vidare har vissa enheter personalpool där det arbetar tillsvidareanställd personal. Det är härifrån det i första hand hämtas vikarier när sådant behov uppstår. Rekryteringen av vikarier måste göras på ett noggrant sätt i och med den bortre gränsen för vikariat. / The purpose of this essay is to account for an employer’s options, and possible actions, to meet the demands of temporary labour. LAS state that that nontenured appointments are the principal rule when it comes to the various types of employments and temporary jobs are the exception. According to LAS you can put a time limit on a position by general temporary employment, substitutes, seasonal employment, when a worker has turned 67 and also to employment with a trial period. During a general temporary employment there are no special demands on the employer. For a substitute there has to be a connection between a certain employee’s position which is unoccupied or a certain vacant post. These two forms of employment do have a time limit. It occurs when the employee has worked for two years during a five year period, then the statues of employment turn in to a permanent position. When an employer has the need for new labour, he/she must consider paragraph 25 of LAS. A former employee has preferential right to be rehired within the field of work where he/she was formerly employed. This applies to former permanently employed that was discharged due to lack of work. It also applies to employees with temporary employments that have ended. It is effective from the day the employer gives notice of dismissal and nine months forward from the day when the employment ceases to exist. The purpose of this paragraph is to prevent the employer from evading priority rules. A big part of this essay is about the municipality’s different options to hire manpower. An employer has the option to satisfy the need of temporary labour by hiring manpower. It is important that the hired manpower is indeed considered the commissioner in accordions to special paragraphs. One important condition for this type of manpower to be an accepted measure is that it does not involve a permanent position. This means that hiring manpower is mainly to cover a need for temporary labour. An employer can without any problem hire manpower with a specific competence for a work task at the company. When the employer hires manpower, even though there are people with preferential right to be rehired, the question arises as to whether or not this is an evasion of paragraph 25 of LAS. The employer’s purpose with this measure is of vital importance. If the employer can justify the hiring of manpower, with the fact that it is of business administrational purpose, then the measure is, according to AD, valid. However, it is not allowed if the purpose is to evade the paragraphs of LAS. In the verdicts we have used AD did not consider what business administrational purpose meant, neither what would apply if there were other purposes of the measure. The concerned union has according to paragraph 39 of MBL the right to veto a situation when an employer hires manpower. Although they have to have a strong case to intervene. Furthermore, the municipality can not, according to LOU, hire manpower from agencies that are not legitimate. We have also conducted an empirical inquiry at the healthcare administration in Karlstad municipality to see how they have applied existing law when it comes to employment security to reach the demand of competence and qualifications according to SoL and HSL. They have chosen to give their permanent employees, in healthcare within Kommunals agreement, the right to choose their level of occupation. This has reduced their need for substitutes. Furthermore, some have staff units with permanent employees. The substitutes primarily come from these units when needed. Because of the rules concerning substitutes, like the time limit for these types of employments, they have to be real careful when they recruit new personnel.

De olika landstingen i Sverige bedriver den prehospitala vården utifrån olika styrning, verksamheten har en avsaknad av en gemensam styrning, samordning och nationella riktlinjer. Flera landsting i Sverige har svårigheter att bibehålla arbetskraft inom verksamheten, med detta menas att i vissa fall tenderar verksamheten till att inte kunna hantera att bemanna ambulanserna. Studien uppmärksammar en rad samhälleliga förändringar som skett under nittiotalet och som har inneburit en rad förändringar avseende ökade krav på bland annat rörlighet och flexibilitet för både organisationen och individen. Dessa förändringar påverkar förutsättningarna för den prehospitala vården och de individer som är yrkesverksamma i den. Studien undersöker arbetskraftens upplevelser utifrån deras yrkesroll, belöningssystem och lönesystem, arbetskraftens tillfredsställelse i arbetet och även förutsättningarna för att kunna vara hantverksskicklig. Arbetsklimatet inom prehospital vård har förändrats och verksamheten har fått en tydligt ökad omsättning av arbetskraft. Arbetskraften tenderar till att saluföra sin arbetskraft utifrån olika belöningssystem till arbetsgivare som är villiga att betala, flera arbetsgivare flyger in arbetskraft till sin verksamhet.

Studien undersöker hur lokala arbetsgivares rekryteringsprocesser är utformade i en mellanstor kommun i Sverige. Syftet var att ta del av vilka kompetenser som gör en arbetssökande anställningsbar och hur studie- och yrkesvägledare kan arbeta med detta. Studien har utgått från en kvalitativ metod och datainsamlingen genomfördes med semi-strukturerade intervjuer. Studiens informanter bestod av fem rekryterare, två inom offentlig sektor och tre inom privat sektor. Med hjälp av tidigare forskning samt litteratur har insamlad data analyserats. Resultaten visar att vad som gör en arbetssökande anställningsbar framförallt är de hårda kompetenserna, och i andra hand kommer de mjuka kompetenserna. Resultatet visa även att anställningsbar är ett dynamiskt begrepp och inte innebär samma sak hos alla arbetsgivare, utan det varierar beroende på arbete och bransch.

Den svenska arbetsmarknadens struktur har under den senaste tiden genomgått betydande förändringar, vilket har satt sina spår i hälso- och sjukvårdssektorn. Detta blir uppenbart i granskningen av professionella gruppers sammansättning, då andelen inhyrd personal inom hälso- och sjukvården ökat på senare år. Förändringen har präglats av svårigheter och problematik, vilket synliggjorts i media. Nackdelarna med inhyrd personal har fått betydligt större utrymme i media än fördelarna. Denna studie ämnar undersöka det upplevda samarbetet inom professionella grupper i hälso- och sjukvården. Den professionella gruppen utgörs av tillsvidareanställd vårdpersonal som arbetar heltid samt inhyrd vårdpersonal som är anställda under en kortare period. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie för att få en djupare förståelse för ämnet. Därefter genomfördes fem intervjuer med både heltidsanställda och inhyrda sjuksköterskor som arbetade på en akutvårdsavdelning. Studien indikerar att samarbetet på avdelningen påverkades negativt av ojämna ansvarsförhållanden. Även faktorer utanför avdelningen, som sjukhusets organisationsstruktur, påverkade samarbetet. Samarbetssvårigheterna blev också synliga i teamarbetet.

No description available.

Vi går mot ett mer individualiserat samhälle som medför en individualisering även i arbetsstrukturen. Arbetet organiseras i högre grad vilket i sin tur leder till fler arbetsuppgifter och ökat ansvar hos individen. Tillfälliga anställningsformer blir allt vanligare i samhället, och individer har möjlighet att aktivt välja en intermittentanställning. Organisationers främsta resurs är personalen och omsättning av personal genererar till ökade kostnader. Det framkommer inom en medelstor kommun i norra Sverige att de uppmärksammat att det blir allt vanligare att personal inom Socialförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen väljer att lämna sin tillsvidareanställning för att i stället arbeta som timanställd inom samma yrke. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen över aspekter som beskrivs som bidragande till att personal inom kommunal verksamhet väljer att lämna en tillsvidareanställning för att i stället arbeta som timanställd inom samma yrke. För att undersöka detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex personer som valt att lämna sin tillsvidareanställning för en timanställning genomförts. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån teorierna krav, kontroll och stöd och Herzbergs tvåfaktorteori samt tidigare forskning relaterat till tillfälliga anställningsformer och arbetsvillkor inom offentlig sektor. Resultatet tyder på att många faktorer bidragit till intervjupersonernas beslut att övergå till en timanställning. Den främsta anledningen som framkom var möjligheten att kunna styra över sina arbetstider. Andra faktorer som de beskriver bidragit till deras val innefattade upplevelser av höga arbetskrav, låg grad av inflytande, bristfällig återhämtning. Genom att arbeta som timanställd upplever samtliga intervjupersoner en högre grad av kontroll i och över arbetet.

Bakgrund: Användningen av teknikkonsulter inom svensk industri har ökat kraftigt under 2000-talet. Trots detta finns det en brist i forskningen gällande vilka anledningar som ligger bakom och vilka konsekvenser som kan följa av användningen av teknikkonsulter. Vidare finns det teoretiska indikationer på att teknikkonsulter inte är tillräckligt integrerade för att skapa den helhetsförståelse och vilja att kommunicera över avdelningsgränser som krävs i produktutvecklingen inom stora svenska industriföretag. Denna problematik har legat till grund för studiens syfte. Syfte: Studiens syfte är att utreda vilka motiv och behov som ligger bakom ett svenskt industriföretags nyttjande av extern kunskap i form av teknikkonsulter samt vilka konsekvenser som användningen av teknikkonsulter kan medföra för företagets tvärfunktionella arbete. Definitioner: Teknikkonsulter är olika typer av ingenjörer som hyrs ut företag för att arbeta tillsammans med de fastanställda inom framförallt produktutveckling. Genomförande: En fallstudie har utförts på två sektioner inom Scania R&amp;D. Två representanter på chefsnivå inom varje sektion har intervjuats. Resultat: Studien har identifierat två motiv och fyra behov som är betydelsefulla för inhyrningen av teknikkonsulter i svenska industriföretag. De motiv som studien har funnit är rörlighet samt inflöde och utflöde av resurser. De fyra behov som har identifierats är; numerisk flexibilitet, snabb förstärkning samt kortsiktiga respektive långsiktiga resurser. Vidare visar studien att resultaten av tvärfunktionell produktutveckling inom stora svenska industriföretag påverkas negativt av en hög andel teknikkonsulter eftersom teknikkonsulter inte innehar en helhetsförståelse för företaget. / Background: The use of technical consultants in the Swedish industrial sector has increased heavily during the 21th century. In spite of this increase, there is a shortage of research regarding the reasons for, and which consequences that can follow from the use of technical consultants. Furthermore, there are theoretical indications that these consultants are not fully integrated to the degree that they can create an overall understanding and will to communicate across departments, which is necessary for the product development in big Swedish industrial enterprises. This problem is the basis for the aim of the study. Aim: The aim of the study is to investigate which motives and needs that lie behind the the use of external knowledge in the form of technical consultants in Swedish industrial enterprises and which consequences that the use of technical consultants can bring to the cross-functional work of companies. Completion: A case study has been conducted at two sections within Scania R&amp;D. Two representatives on a managerial level from each section have been interviewed. Results: The study has identified two motives and four needs as significant for the use of technical consultants in Swedish industrial enterprises. The identified motives are mobility as well as inflow and outflow of resources. The four identified needs are; a numerical flexibility, rapid reinforcement as well as a short and long term resources. Furthermore, the study shows that the results of cross-functional product development within large Swedish industrial enterprises are negatively affected by a large share of technical consultants since they do not possess an overall understanding of the company. Key words: Technical consultant, cross-functional, contingent knowledge workers, flexible staffing arrangements, absorptive capacity.

Tidigare forskning visar på ett samband mellan delaktighet och arbetstillfredsställelse, men att resultaten behöver omprövas för tidsbegränsade anställningsformer. Därför var syftet med denna studie att undersöka sambandet mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse samt om det finns skillnader i upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse mellan individer i olika anställningsformer. Följande frågeställningar formulerades: (1) Hur ser sambandet mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse ut för arbetstagare med olika anställningsformer? (2) Finns det skillnader i upplevd delaktighet mellan individer i olika anställningsformer? (3) Finns det skillnader i upplevd arbetstillfredsställelse mellan individer i olika anställningsformer? För att mäta delaktighet användes delar av Copenhagen Psychosocial Questionnaire och för att mäta arbetstillfredsställelse användes en kortversion av Minnesota Satisfaction Questionnaire. Studien utfördes genom enkätundersökningar, dels via ett bemanningsföretag, dels via Facebook/LinkedIn (n = 93; varav 45 (48.4%) män och 48 (51.6%) kvinnor i åldrarna 18-61 (MD = 27; IQR = 10). Data analyserades med hjälp av Spearmans rho, Kruskal-Wallis ANOVA-test och Mann-Whitney U-test. Resultaten visade: (1) ett mycket starkt samband mellan delaktighet och arbetstillfredsställelse (r = .715, p &lt; .001), (2) signifikanta skillnader mellan individer i olika anställningsformer i några av skalorna för delaktighet, och (3) inga signifikanta skillnader mellan individer i olika anställningsformer för arbetstillfredsställelse. Oväntat var att inga skillnader fanns i upplevd arbetstillfredsställelse och att tillsvidareanställda genom bemanningsföretag samt individer med tidsbegränsade anställningar generellt rapporterade högre resultat än tillsvidareanställda gällande delaktighet. Resultaten tyder på att ämnet behöver undersökas vidare för att kontrollera om det är anställningsformen eller andra bakomliggande faktorer som är avgörande för upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse. / Previous research shows a connection between participation and job satisfaction. However, many studies do not take into account temporary employees. Therefore, the aim of this study was to examine the correlation between perceived participation and job satisfaction, and if there are differences in perceived participation and job satisfaction between individuals in different types of employment. The following questions are considered: (1) What connection is there between perceived participation and job satisfaction? (2) Are there differences in perceived participation between individuals in different types of employment? (3) Are there differences in perceived work satisfaction between individuals in different types of employment? To measure participation parts of Copenhagen Psychosocial Questionnaire were used, and to measure job satisfaction, a short form based on the Minnesota Satisfaction Questionnaire was used. The questionnaire was answered by temporary agency workers and members on Facebook/LinkedIn (n = 93; including 45 men (48.4%) and 48 women (51.6%) in the ages 18-61 (MD = 27; IQR = 10). The data was analyzed using Spearman´s rho, Kruskal-Wallis ANOVA-test, and the Mann-Whitney U-test. The results show (1) a very strong correlation between degree of participation and job satisfaction (r = .715, p &lt; .001) (2) significant differences between individuals in different types of employment in some of perceived participation, and (3) no significant differences between individuals in different types of employment in work satisfaction. Unexpected was that no significant differences appeared for work satisfaction and that permanent employees through employment agencies as well as temporary employees report greater result than individuals in permanent employment regarding participation The results indicate that the subject needs to be investigated further to determine whether it is the type of employment or other underlying factors that are crucial for the perceived participation and work satisfaction.