Uppsatsens syfta är att förmedla den syn på farmaceuters arbetsliv som förmedlas av mina informanter vilka alla tjänstgjort på apotek i mer än 25 år. Metoden som jag använt vid mina intervjuer består av anteckningar under 80-120 minuters samtal som sedan direkt skrivits ut av mig. Tre av mina informanter är apotekare och två är receptarier. Fyra påbörjade sin utbildning direkt efter studentexamen medan en arbetade i många år som apotekstekniker innan hon blev receptarie. För tre av mina informanter som är pensionärer började arbetslivet på apotek före det statliga monopolet 1970/1971 och de beskriver den tid då apotekaryrket fortfarande hade karaktären av ett skrå. De två andra började sitt yrkesliv under monopolets tid men har nu efter 2010 fått nya arbetsuppgifter. Avmonopoliseringen har inneburit en förändring i apotekens tjänster och varusortiment men också lett till nya uppgifter för farmaceuter inom sjuk-och hälsovården. Kommer apotek att finnas kvar i framtiden eller förvandlas de till en butik för hälso-och hygienprodukter ? / The pupose of this study is to describe the work experience of five pharmacists during a period of more than 25 years. I have made interviews of 80 -120 minutes duration and I have written down the result immediately after the end of the conversation. Three of the pharmacists have a Master of Pharmacy degree and two are Bachelor of Pharmacy. Four of the participants started their pharmaceutical studies directlyg after high school but one of the five was working as a pharmaceutical technician for many years before she was offered an academic education. Three of my informants are retired. They started their working carriers before 1970/1971 (the years of the Swedish state monopole of Pharmacy) and they describe that the pharmacy was organized as a craft-guild. The other two are still working and they have got new carriers after 2010 when the state monopole in Sweden ended. Do the Pharmcies in Sweden have a future or are they developing inte an American drugstore?

Uppsatsens syfte är identifiera och analysera de förväntningar som medarbetare och chef har på varandra inom den avreglerade apoteksmarknaden och se hur väl dessa förväntningar överensstämmer med varandra. Detta görs med kvalitativa intervjuer.  Studien bygger på tre intervjuer, med två medarbetare och en chef, på ett mindre apotek i stockholmsområdet. Resultatet visar att förväntningarna, på rollerna medarbetare och chef, överlag överrensstämmer väl och även viljan att nå en ömsesidig förståelse mellan parterna är god. Potentiella problem kan uppstå i de områden där båda parterna visserligen har förståelse för varandras förväntningar, men inte äger möjligeheten att uppfylla dem. Studien har identifierat ett antal områden där det finns potential för att brott mot det psykologiska kontraktet kan uppstå. Exempel på detta är den balansgång där chefen dels skall vara en i gruppen och samtidigt skall kunna fatta svåra beslut. Teorin har utgått från Morrison och Robinsons modell om hur brott mot det psykologiska kontraktet utvecklas. Studien berör de delarna i denna modell som hanterar de faktorer som påverkar uppkomsten av kontraktsbrott. / The purpuse of this studie is to identify and analyze the expectations between employee and manager in the deregulated farmaci market and to see how well these expectaions correlate with eachother. This by using  three qualitative interwives with two employees and one manager at a small farmaci store in the Stockholm region. The result shows that the expectation over all correlates well and so does the will to reach a mutual understanding for the other parts needs. The identified difficulties found in this studie lies in the areas where both part are awere of the other parts expectations, but find it difficulties fullfill them. We have identified  a number of areas in witch the potential for developmet of psychological contract breach can occur. An example is the anticipal role of the manager who shall be a part of, as well as being able to make hard decsions over the group. The theory is based on a modell, founded by Morrison and Robinson, about how psychological violations develops. The studie mainly focus on the first parts of the model which concerns the development of the contract breach.

<p>Background: The Swedish pharmaceutical retailing market was re-regulated in February 2010, which enabled competition. Hence, it has now become important to stand out through having a strong brand. In order for a brand to be strong, the brand identity and the brand image need to be congruent. This study investigates brand awareness, brand identity and brand image in the biggest newly established pharmaceutical retailing company, Apotek Hjärtat. Since brand develops over time, the researchers believe that the newness of the company provides an interesting aspect.</p><p>Purpose: The aim of this study is to explore if there is a gap between Apotek Hjärtat’s brand identity and brand image.</p><p>Method: This study uses a mixed method approach. The qualitative method is used in forms of interviews, in order to obtain information concerning the brand identity of Apotek Hjärtat. The quantitative method refers to a survey conducted on the customers of Apotek Hjärtat, which generated information concerning the brand image.</p><p>Conclusion: Apotek Hjärtat has a strong and coherently communicated brand identity. However, the brand image is not mirroring the brand identity, partly due to the fact that many customers have not yet made up their mind concerning Apotek Hjärtat.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de anställda har upplevt apoteksmarknadens omreglering samt hur förändringarna har kommit att påverka dem. Uppsatsen behandlar omregleringen genom att kritiskt granska de främst framträdande konsekvenserna för arbetstagarna, hur dessa har hanterats samt vilka motivationsfaktorer som legat till grund under förändringen. Den bakomliggande anledningen till varför jag valt att studera hur de anställda upplevt omregleringen av apoteksmarknaden, beror på att forskningen kring hur personalen påverkas av avreglering, omregleringar och liberaliseringar av olika marknader ännu inte är utforskad i Sverige. Det empiriska material studien grundar sig på är insamlat från två apoteksverksamheter i Värmland där de intervjuade respondenterna arbetat och fortfarande arbetar inom apoteksverksamheter som blivit uppköpta av nya ägare. Urvalet av respondenter skedde genom telefonkontakt och förfrågan om personal som kunde tänka sig att ställa upp på intervju. Materialet har sedan analyserats genom teorier som berör områdena för förändringsarbete, motivation samt psykosocial arbetsmiljö. Studiens resultat och slutsatser visar att apoteksmarknadens omreglering bidragit med konsekvenser för de anställda rörande ökade krav på arbetet, stress samt viss oro inför ökad konkurrens på arbetsmarknaden kring hur det kommer att påverka arbetstryggheten i framtiden. Vidare upplevdes förändringen även bidra med utökade möjligheter för vidareutveckling i arbetet, utökade ansvarbefogenheter samt nya utmaningar, vilket ses upplyftande. För att hantera förändringsarbetet har den sociala dimensionen i kombination med uppskattning i arbetet, främst legat till grund för fortsatt motivation i och med förändringarna. / The purpose of this paper is to investigate how the employees have experienced the reregulation of the pharmacy market, and how the changes have affected them. The essay deals with reregulation by critically examining the foremost prominent impact on the workers, how they were handled and what the motivation factors that formed the basis during the change. The underlying reason for why I have chosen to study how the employees experienced the reregulation of the pharmacy market, is because the research on how employees are affected by deregulation, reregulation and liberalization of markets has not yet been explored in Sweden. The empirical material that is based on the study is collected from two pharmacy companies in Värmland, where the interviewed respondents worked and are still working in the pharmacy companies that have been bought by new owners. The selection of respondents was made by telephone contact and requests for staff that would be willing to do an interview. The material is then analyzed through theories related to the fields of change management, motivation, and psychosocial work environment. The results and conclusions of the study show that the pharmacy market reregulation contributed to the impact on employees regarding increased demands at work, stress, and some concern about increased competition in the labour market on how job security will be affected in the future. The change was also felt to contribute to enhanced opportunities for further development of work, increased responsibility and powers of new challenges, which is considered uplifting. To manage the change process, the social dimension in combination with appreciation, has been the underlying basis for continued motivation with the changes.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

The origin of the word ‘communication’ is the Latin word communicare, meaning to make common. The reason for our communication is to share thoughts, feelings and information, we want to affect and confirm. We are used to interpersonal communication, but even if we have had a lot of practice at it during our lives, we still find our selves facing misunderstandings and conflicts. The more people we meet during a day, the greater the chance is for interruptions in the communication. In pharmacy practice, good communication is vital for the client’s health and quality of life. In recent years, there has been a change of focus in pharmacy practice, from the medication to the clients. To be able to provide care for the client and to reduce drug related problems, a good relationship has to be built between staff and client. The tool for building this relationship is good communication. The aim of this study was to observe the communication between clients and pharmacy employees. How many of the encounters involve communication problems? What is causing the communication problems? What can the pharmacist do to improve the encounter? How do pharmacists handle communication problems, and how does this affect the outcome of the encounter? The data was collected using structured observations at pharmacies using a coding scheme, defined with rules and procedures. The encounters studied were those involving a client, an employee with the title ‘Leg. Apotekare’ or ‘Leg. Receptarie’ and a conversation about prescriptions. Different kinds of communication problems or potential communication problems were identified, but more specific categorisations were needed. Two systems to identify different types of communication problems were developed. One identified different levels of communication problems, not taking in to account what or who caused them. The other system identified the communication problems caused by circumstances or the client, but not by the pharmacist. This was used to compare pharmacist behaviour in connection to the communication problems. The results show that communication problems were found in almost a third of the 343 valid observations, according to the levels of communication problem previously described. The most common potential communication problems were lack of eye contact, not expressing positivity, the client helping someone else to get their medicine and that the client’s medicine was not in store at the pharmacy. In spite of all the communication problems, 95,9 % of the clients were perceived as satisfied at the end of the encounter. What the pharmacist can do to prevent the potential communication problem from causing an actual communication problem is to reinforce positive behaviour. For example to maintain eye contact, be a good listener, act with concern for the client and be specific and clear while communicating. When comparing the pharmacists’ behaviour in problematical encounters that ended well and those who did not, the usage of positive behaviour was generally more common in the encounters that ended well. Therefore, the conclusion is, that a reduction in the number of problematical encounters could be reached by intentional use of positive reinforcement by the pharmacists.

Konkurrensen bland företag har blivit allt hårdare och det har således blivit svårare för företag att utmärka sig gentemot konkurrenter. Företag måste därför differentiera sig för att bli ihåg komna av konsumenterna, och de företag som erbjuder identiska produkter och tjänster måste arbeta än mer intensivt för att utmärka sig. Ett sätt för företag att differentiera sig är genom varumärkesdifferentiering. Av den anledningen har syftet med denna studie varit att få förståelse för i vilken utsträckning konsumenter kan urskilja företag som agerar på homogena marknader. Denna studie använde sig av teorier som har fokuserat på varumärkesdifferentiering. Brand Equity och Customer-based Brand Equity är teorier som främst ser till konsumenters varumärkesmedvetenhet, deras associationer, hur de uppfattar kvaliteten och lojaliteten de känner gentemot ett varumärke. Baserat på teorierna som användes, tillämpades huvudsakligen en kvalitativ metod. Detta då det ansågs mest lämpligt för att få en sådan djup förståelse som möjligt för fenomenet, vilket genomfördes via fokusgrupper. Däremot har även kvantitativa inslag använts genom en enkätundersökning, vilket bidrog med en övergripande insikt och hittade områden som belystes mer ingående i fokusgrupperna. Studien visade initialt att konsumenterna trodde att de kunde urskilja företag som agerar på homogena marknader och de uttryckte starka åsikter och tankar gentemot dem. Vad s omdäremot framkom i denna studie var motsatsen till detta. Slutsatser som kan dras från denna studie var att konsumenterna i själva verket var ovetande om vilket företag de faktiskt besökte och kunde därav inte urskilja dem. Vilket tyder på att konsumenter inte är kapabla till att urskilja företag som agerar på homogena marknader. Funderingar väcktes därav kring hur viktig varumärkesdifferentiering verkligen är på homogen marknader.

Att få korrekt och tillräcklig information om sin ordinerade läkemedelsbehandling är en förutsättning för att en patient ska kunna genomföra behandlingen på ett tillfredsställande sätt. Beroende på vilka underlag man använder sig av kan man få olika information. Ett resultat avanvändning av underlag som innehåller inkorrekt information kan vara felmedicinering som i sin tur kan få allvarliga konsekvenser för patientens hälsa. Syftet med studien var att, ur ett könsperspektiv, undersöka om apotekskunder kände till olika underlag och vilka de använde sig av. Vidare undersöktes hur många som använde sig av ombud för inköp av läkemedel, om det var problem att hålla reda på läkemedelsordinationerna samt omfattning av avvikelser mellan antal av kunden angivna ordinationer och antal recept. Studien genomfördes på Apoteket Lejonet (Apoteksgruppen AB) i Kalmar med intervjuer av kunder som tillfrågades om underlag, ordinationer, eventuella problem och socioekonomiska förhållanden. Studien var en del av ett större projekt där andra studenter intervjuade kunder på andra apotek och resultaten har sammanställts. Studien visade att 223 av 699 intervjuade (32 %) kände till Läkemedelslistan från patientjournalen; något vanligare bland männen än kvinnorna. En tredjedel av dessa använde sig av den som underlag. I princip alla kände till ”Mina sparade recept på apotek” från Receptregistret. Två tredjedelar använde sig av denna lista som underlag och den var därmed det vanligaste angivna underlaget i studien. Nio procent använde sig av ombud för läkemedelsinköpen. 15 % uppgav att det var problem att hålla reda på ordinationerna. Det är viktigt att de underlag som används innehåller korrekt information om ordinationerna. Genom att på både apotek och inom vården göra avstämningar när förändringar i behandlingen sker kan man hålla underlagen uppdaterade. Därmed minskas risken för felmedicineringar och patientsäkerheten främjas. / Obtaining accurate and sufficient information about prescribed drug therapy is a prerequisite for a patient to implement the treatment in a satisfying way. Which medicines should be used, why should they be used, how should they be used (dosage, administration) and for how long should the therapy last – all these questions should be answered with an accurate source. The information on different sources can differ and therefore contain incorrect information. This may result in medication errors, which in turn can have serious consequences for the patient’s health. From the electronic patient record (EMR), the patient can receive a list of the doctor’s prescriptions. This list contains information about product name, dosage and indication of the medicine prescribed. In the national prescription repository (NPR), the prescriptions sent electronically (almost all of the Swedish prescriptions) are saved and can be obtained and dispensed at any pharmacy. The patient can also receive a list from the NPR, containing information about all saved prescriptions in the repository. The list contains information about product name, dosage and indication. The doctor can not make changes in this repository. To be informed of what dispenses has been executed during the last 15 months, the patient can ask for another list from the national prescription repository (NPR). This list contains information about what dispenses has been executed, independently of prescribing doctor and dispensing pharmacy. This list can for example be used to complement a patient’s medical records and to give the doctor information about what medicines the patient eventually has taken. The aim of this study was, from a gender perspective, to examine if pharmacy custumers where aware of the different sources mentioned above and/or which sources they use to implement the medication treatment. Furthermore, it was examined how many used are presentative for their pharmacy errands. It was also examined if there were problems keeping track of the medicine prescriptions. The extent of discrepancies between the number of prescriptions and number of medicines the patient specify they used, was also examined. The study was conducted at Apoteket Lejonet (Apoteksgruppen AB) in Kalmar by interviewing pharmacy custumers. Patients with five or more prescriptions in the NPR were asked about sources, prescriptions, potential problems and socio-economic survey. The study showed that 223 of 699 respondents (32 %) knew of the list from the EMR, slightly more common among men then women. A third of them used it as a source to implement the medication treatment. Almost all of the respondents knew of the list from the NPR. This was also the most common source – used by almost 70 %. Nine percent used a representative for their pharmacy errands. Fifteen percent said there were problems keeping track of the medicine prescriptions. The problem most of them specified was about generic substitution. It is important that the sources contain accurate and sufficent information about the prescriptions. In that way the patient can achieve a safe treatment with satisfying results. Both pharmacies and the health care can and should make reconciliations when changes in the treatment are done. Then, the sources can be kept updated and correct, thereby reducing the risk of medication errors, and the patients’ safety is promoted.

En stor del av Sveriges befolkning över 65 år får sina läkemedel expedierade via Apotekets dosdispenserade läkemedel, ApoDos. E-dos är ett förskrivarverktyg som nu används vid förskrivning till dessa patienter. Införandet av e-dos är tänkt att förenkla hanteringen av ordinationer, att öka graden av automatisering av produktion av doser och att öka säkerheten i processerna. Trots detta så kommer en stor del av ordinationerna fortfarande till DosApoteken via fax. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för den underliggande problematik som ligger till grund för att e-dos inte används i större utsträckning än cirka 50-60 % vid ordination av läkemedel till ApoDos-patienter. Studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt där intervjuer med läkare från Kalmar kommun har genomförts. Data samlades in från så väl öppen- som slutenvårdsläkare under ett par veckor i april 2010. Resultaten visar att läkarna tycker att e-dos är ett bra system, som ger en god helhetsbild över patientens samtliga läkemedel. Men på grund av att journalsystemet Cosmic och e-dos inte automatiskt delar information mellan sig så gör det att läkarna utsätts för ett tidskrävande dubbelarbete. En integrering av dessa system skulle med största sannolikhet minska läkarnas arbetsbörda och därmed leda till en ökad användning av e-dos. E-dos grafiska utformning upplevdes som komplicerad och svåröverskådlig. För att genomföra ändringar i patientens läkemedelsbehandling så krävs en stor mängd bakgrundsinformation och att läkaren genomför många moment innan en ordinationsförändring godkänns. Ledtiden och låsningen av e-dos är en orsak till att även vana e-dosanvändare väljer att gå utanför systemet, framförallt vid akuta och tillfälliga ordinationer.   Majoriteten av läkarna ansåg att användandet av e-dos är en säkerhet för patienten men under intervjuerna så framkom det att behovet av en integrering mellan journalsystemet och e-dos är stort. Läkarna upplevde att avsaknaden av en integrering var en riskfaktor för patienten och att det ökade på läkarnas arbetsbörda. En enklare utformning av e-dos önskades också, då ett stort antal läkare upplevde systemet som svåranvänt. / Objective. The aim of this study is to increase the understanding of why physicians don’t use e-dos (a computerized prescription system) to a greater extent than about 50-60 % when prescribing medicine to patients within the specific medication dispensing system (ApoDos). Methods. This study has a qualitative approach. Data was collected via interviews with general practitioners and physicians from a hospital in the municipality of Kalmar during a couple of weeks in April 2010. Results. The physicians feel that e-dos is a good system, that provides a complete picture of the patient’s prescriptions. But because the electronic medical record systems “Cosmic” and e-dos aren’t able to share the same information in between them, this leads to an extra workload for the physicians. An integration of these two systems would decrease the workload and maybe also increase the use of e-dos. The graphic design is experienced as complicated and difficult to grasp. To make a change in a patient’s medication within e-dos requires a great quantity of information. Physicians are required to carry out a number of steps before a change is completed. Even experienced users choose not to use e-dos in some circumstances, i.e. then the prescription is urgent or temporary, and they use ordinary prescriptions instead.  After a change in a patient’s medication is prescribed, the system is locked until the change is approved by a pharmacist. This is a course of irritation among the physicians.    Conclusion. The majority of physicians considered the use of e-dos as safe for the patient.  They also pointed on the need of integration between the electronic medical record system, “Cosmic” and e-dos. Physicians expressed that the lack of integration was a risk factor for medical errors and that it increased the physicians’ workload. Several physicians also described the system as difficult to handle and wished a simpler design.

Studiens syfte var att med en huvudsakligen kvantitativ ansats 1) undersöka hur receptarier i Kalmar län upplever sin arbetssituation vid expedition av läkemedel till djur, genom att undersöka hur den personliga kompetensen, ansvarskänslan och de befintliga informationskällorna upplevs, samt 2) undersöka synen på ett eventuellt införande av tillsyn av farmaceuter och möjligheten till utdömande av disciplinära påföljder då farmaceutens yrkesutövning vid expedition av läkemedel till djur inte skett på ett föreskrivet sätt. Idag bär ingen myndighet ansvaret för dessa två företeelser. En skriftlig enkät postades till 94 receptarier i Kalmar län. Av de tillfrågade receptarierna valde 55 % att delta. Enkätformuläret bestod totalt av 24 frågor av övervägande kvantitativ karaktär vars svarsalternativ utgjordes av kvalitativa variabler. Av enkätformulärets 24 frågor hade två stycken öppen karaktär. Majoriteten av deltagarna tycktes uppleva sin arbetssituation vid expedition av läkemedel till djur som förhållandevis god och endast ett fåtal deltagare förmedlade en negativ ton i svaren. Receptariernas ansvarskänsla i sin yrkesroll framstod som hög och en receptexpedition till djur anses som likvärdig med en receptexpedition till människa. Flertalet av receptarierna var obekanta med avsaknaden av tillsyn och disciplinära påföljder, men ansåg att det finns ett behov av kontroll och var överlag positiva till ett eventuellt införande av sådan. Majoriteten av receptarierna trodde dock inte att arbetssituationen skulle påverkas nämnvärt av utökad kontroll. Studiens deltagare gav dock uttryck för att det finns behov av mer utveckling inom området, såsom utbildning och bättre informationskällor om läkemedel för djur. Då studiens bortfall var 45 % samt då studiens validitet och precision troligtvis är låg, bör försiktighet iakttas vid extrapolering av studiens resultat till Sverige i övrigt.