Den 1 november 2009 infördes en ny lag med bestämmelser som säger att det är tillåtet att bedriva detaljhandel utanför öppenvårdsapotek med nikotinläkemedel och vissa andra receptfria läkemedel. Under 2010, som var det första hela året då receptfria läkemedel fick säljas utanför apotek, uppgick den totala försäljningen av dessa till ungefär 614 miljoner kronor. Det motsvarade ungefär 15 % av den totala försäljningen av receptfria läkemedel för egenvård. De läkemedel som säljs mest utanför apotek är smärtstillande läkemedel, nässprayer mot förkylningsnästäppa och nikotinläkemedel.      Att receptfria läkemedel får säljas i dagligvaruhandeln påverkar sannolikt apotekens omsättning. Hur mycket detta påverkat är dock svårt att säga, då även avregleringen av apoteksmarknaden skett inom samma tidsperiod. Syftet med denna uppsats var att därför ta reda på hur försäljningen av receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln har påverkat apoteken.   För att besvara frågeställningen har en kvalitativ metod använts.  Intervjuer har genomförts med åtta apotekschefer i ett geografiskt område i västra Östergötland  inkluderandes orterna Mjölby, Motala och Skänninge.   Generellt sett har apotekscheferna varit positiva till den ökade tillgänglighet av läkemedel som uppstått då receptfria läkemedel får säljas i dagligvaruhandeln. De påpekar dock att det kan föreligga en risk för felanvändning av ett läkemedel som säljs utan rådgivning.   Sortimenten på apoteken har påverkats och de flesta apotekskedjorna har valt att ta fram egna märkesvaror, vilket ger en ytterligare skillnad i sortiment mellan de olika apoteken. En annan förändring som har skett på apoteken är att apoteksmedarbetarna inom de flesta kedjorna har fått säljutbildning.    De resultat som framkommit i denna studie visar att avregleringen av apoteksmarknaden och konkurrensen från andra apotekskedjor har påverkat apoteken mer än det faktum att receptfria läkemedel numera får säljas i dagligvaruhandeln. Det krävs dock en studie över ett större geografiskt område och därmed med ett större antal apotek involverade för att komma fram till om det är så och få ett mer rättvisande resultat.

Syftet med denna studie är dels att undersöka hur stor andel av arbetstiden som sjuksköterskor, inom kommunala hälso- och sjukvården i Kalmar kommun, använder för kontakt med apoteken, dels att belysa hur sjuksköterskorna ser på kontakten med apoteken med avseende på dess omfattning och innehåll. Kalmars kommunala sjuksköterskor förde under en vecka i februari 2009 tidsdagbok över sin apotekskontakt. I anslutning till detta utfördes även en enkätundersökning bland dessa sjuksköterskor. Svarsfrekvensen var låg; 43 % av sjuksköterskorna deltog i enkätstudien och endast 19 % deltog i tidsstudien. Den genomsnittliga andelen arbetstid som ägnades åt apotekskontakt fastställdes till 4,6 ± 3,9 %. Enkätstudien visade på en del önskemål om förändring i såväl kontakten med apoteken som i de kommunala rutinerna. Förslag som lades fram av sjuksköterskorna för en minskning av kontakttiden med apoteken var bland annat att annan personal inom hälso- och sjukvården eller anhöriga till patienten gör apoteksärenden i stället för sjuksköterskorna, samt att apoteken ska införa en särskild kö för vårdpersonal och därmed minska kötiden. Den låga svarsfrekvensen gör att inga statistiskt signifikanta slutsatser kan dras av studien och då i synnerhet inte av tidsstudien. Studien visar dock på stora variationer sjuksköterskorna emellan, i andel arbetstid som ägnas åt apotekskontakt. Validiteten och precisionen för denna variation är ej hög, delvis på grund av det låga deltagandet. Enkätundersökningen visade på problem som kan härröras till brist i kommunikationen mellan såväl sjuksköterskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonal, som mellan sjuksköterskor och apotekspersonal. En förbättrad interprofessionell kommunikation skulle eventuellt kunna lösa denna problematik.

No description available.

En farmaceuts roll på ett öppenvårdsapotek är att erbjuda trygga och effektivaprodukter samt kunna ge råd om dessa. Genom sin kompetens inom läkemedel är öppenvårdsapotek är en viktig del i sjukvårdssektorn. Apoteken i Sverige är till stordel privatägda och de olika kedjorna konkurrera med varandra. Det är därför av intresse för apoteken att inte bara kunna erbjuda bra produkter utan även att generera vinst. Syftet med studien är att undersöka vilka metoder och resultat som används för att utvärdera farmaceutiska tjänster på öppenvårdsapotek. Studien är en litteraturstudie och litteraturen som användes bestod till största delen av artiklar som hämtades från sökmotorn PubMed. Olika nyckelord användes i olika kombinationer vid sökning och artiklarna valdes ut efter relevans i rubrik och”abstract”. Från de relevanta artiklarna kunde också relaterade artiklar hittas. Utöver artiklarna och några av deras källor användes en rapport från Läkemedelsverket ochen C-uppsats. Resultaten från artiklarna delades in i fem kategorier: kliniskt utfall, livskvalitetsförändringar, följsamhet till läkemedelsanvändning, apotekskundens upplevelse och farmaceutens upplevelse. Under kategorin kliniskt utfall hittades studier som genom sjukhuskontroll kunde visa på att ökad farmaceutisk vård gav bättre kliniskt utfall. Den ökade farmaceutiska vården gjorde att användning av läkemedel förbättrades vilket gjorde att deltagarnas sjukdomsbild förändrades till det bättre. Vid livskvalitetsförändringar visade en studie att deltagarna hade fått bättre hälsa och mindre risker för ytterligare sjukdomar genom att de fått ökad farmaceutisk vård och bättre användning av läkemedel. Studien använde sig av självrapportering och sjukhuskontroll. För att visa på förbättrad följsamhet till läkemedelsanvändning användes självrapportering och räkning av läkemedel där mängden läkemedel som användes jämfördes med mängden som borde ha används. Här kunde två av studierna visa på en positiv förändring av följsamheten medan en tredje studie inte visade på någon skillnad av följsamheten med ökad farmaceutiskvård. För att mäta apotekskundens och farmaceutens upplevelse användes kundmöten och intervjuer. Här mättes deltagarnas upplevelse utifrån om de varnöjda och i studierna som användes var resultatet positivt, både för kunder och förfarmaceuter, då ökad farmaceutisk vård användes. De resultat som visar kliniskt utfall, livskvalitetsförändringar och följsamhet till läkemedelsanvändning ger ett konkret värde som visar på positiva förändringar efteråtgärder. De visar dock inte deltagarnas upplevelse. De resultat som visar apotekskundens och farmaceutens upplevelse visar inte om användningen av läkemedel förbättrats och om den ökade farmaceutiska vården gav resultat. De flesta av resultaten i studierna visade positiva förändringar vid ökad farmaceutisk vård. För att införa ökad farmaceutisk vård på öppenvårdsapotek i Sverige krävs vissa resurser. Genom att kombinera flera metoder kan bättre resultat för att utvärdera farmaceutiska tjänster ges. Resultaten av de olika metoderna ger olika typer av utfall. Denna studie kan utgöra underlag för att kunna lägga mer resurser på att öka den farmaceutiska vården och ge farmaceuter en större roll inom hälso- och sjukvård. Detskulle leda till bättre läkemedelsanvändning och förbättrad hälsa för kunder och patienter.

1 juli 2009 avreglerades det svenska apoteksväsendet från att ha varit statligt ägt. Avregleringen har även lett till att man numera får sälja ett urval av receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln. Avreglering av apoteksmarknad har tidigare skett i Norge, Danmark och Island.Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur och i vilken omfattning apotekspersonal anser att deras arbetsmiljö har påverkats av omregleringen. För att besvara frågeställningen har tre intervjuer gjorts med personer ur olika personalkategorier på apotek (en apotekschef, en receptarie och en apotekstekniker), och genom utdelning av enkäter till apotek i södra Stockholm. Av 70 utlämnade enkäter insamlades 32 ifyllda från 11 apotek i södra Stockholm.Intervjuerna gav olika utfall. Chefen var i stort sett nöjd med allt efter omregleringen, men både farmaceuten och teknikern såg negativa effekter av omregleringen i form av ökad stress, högre krav från chefen och sämre möjligheter att förlägga semester till sommarmånaderna. Resultatet från enkäten visar också att många är missnöjda med att de inte får ta ut en längre sammanhängande semester på sommaren. Dessutom har stressen ökat på arbetsplatsen efter omregleringen på grund av bland annat personalminskningen. Däremot lever de flesta cheferna upp till regeln om att arbetsdagen inte ska vara längre än 10 timmar.25 personer av 32 (78 %) har svarat att de antigen är nöjda eller varken eller med arbetsmiljön. Det är en relativ hög siffra med tanke på alla skriverier om försämrad arbetsmiljö på apoteken

Bakgrund: Sedan 2002 är apotekspersonal enligt lag skyldiga att erbjuda kunden det läkemedel som har lägst pris inom utbytesgruppen. Bakgrunden till lagen är att det generiska utbytet innebär en besparing åt såväl samhälle som den enskilda kunden. För en del innebär utbyte inte några problem men för andra kan det vara förknippat med biverkningar och terapisvikt eller förvirring när tabletter och förpackningar byter utseende. Läkemedelsverket och TLV har tagit fram ett informationsmaterial som stöd för förskrivare och farmaceuter i kommunikationen med patienten om generiskt utbyte och en folder finns även som är riktad till patienten. Med samma information från förskrivare och farmaceut tror man att patientens tillit till generiska läkemedel ska öka och därmed också följsamheten. Syfte: Mot bakgrunden av att generiskt utbyte kan innebära en del problem var syftet med den här studien att undersöka kundens förtroende för farmaceuten i just den här kundgruppen. Förtroende handlar om både kunskap och kommunikation och omfattar begrepp som kroppsspråk, engagemang, lyssnade, kunnighet och intimitet. Studien skulle också ge svar på om kunden känner sig trygg i situationen att välja eller inte välja byte till generiskt läkemedel samt om det finns några skillnader i hur kunden svarat med avseende på kön, ålder eller antal läkemedel. Metod: Metoden som användes var enkät med fasta svarsalternativ och undersökningen genomfördes på tre apotek under två veckors tid. Urvalet bestod av de kunder som blev erbjudna generiskt utbyte av farmaceuten och som accepterade att delta efter farmaceutens förfrågan. Enkäten fylldes i och samlades in i direkt anslutning till besöket. Undersökningen gav 117 svarande varav 50 var män och 65 kvinnor. Medelåldern var 61,8 år och flest svarande 52,2 % använde mellan 1-3 läkemedel. Resultat: På fråga om kundens förtroende för farmaceuten svarade 51 % mycket stort och 47 % stort vilket gav ett medelvärde på 4,45 på en femgradig skala. Tillsammans med andra frågor om kommunikation som också graderades enligt en femgradig skala var det totala genomsnittet 4,63 av 5 . Ca 40 % ansåg dock inte att miljön är tillräckligt avskild för att prata om personliga saker. Ungefär 40 % ansåg sig ha god kunskap om generiskt utbyte och ungefär hälften höll helt med om att de har fått bra information av farmaceuten och att de kände sig bekväma med att farmaceuten frågar om utbyte. Ca 59 % hade inte fått information från sin förskrivare om utbyte på apotek. Slutsats: Kundens förtroende för farmaceuten när generikautbyte är aktuellt är stort till mycket stort. Miljön på apoteken behöver ses över för att skapa mer avskilda receptkanaler vilket en stor andel kunder tycker är en förutsättning för att diskutera personliga saker men det är även ett krav för farmaceutens tystnadsplikt. Genom att öka informationen om generikautbyte till kunden och förbättra sina kunskaper i kommunikation kan förskrivare och farmaceuter bidra till att öka kundens känsla av trygghet vid beslut om utbyte.  Materialet är för litet för att med statistisk säkerhet uttala sig om skillnader beroende på kön, ålder eller antal läkemedel. En tendens som är intressant att undersöka vidare är att kvinnor i större utsträckning valt högre positiv ranking än män på många frågor.

Logistics and Supply Chain Management has become a vital component in every industry in the globalised world. It is a key strategic tool for companies to deliver services and resources to stakeholders and a source of competitive advantage, consequently any failures to optimise or develop a supply chain can lead to a loss of customers, revenue and market share. The healthcare industry, specifically pharmaceuticals, is one such industry which is highly dependent on a stable and secure supply chain to deliver both products and services. However, on an extended level the pharmaceutical supply chain is often described as less mature than the automotive or aviation industry’s - both the part of the distribution channel connecting manufacturers to healthcare providers, as well as the one linking those to patients accessing medicine via authorised pharmacies. In several countries this was at least partly due to underdeveloped Information Technology (IT) infrastructure provided by the national health care providers. IT is often the driving force and backbone of any supply chain infrastructure - without the ability to compute vast amounts of data in real-time it becomes difficult for a supply chain to remain efficient and functional. Sweden is among the countries, which have upgraded their IT, adapted their law and thus allowed for the home delivery of sensitive prescription only (PO) medicine to patients which is, for example, already in use in England. To analyse the circumstances for an introduction of home delivery and its implications for the supply chain a dual case study adopting an abductive approach was carried out on both the corporate and retail level of PO medicine administration - namely, private pharmacy chains in Sweden, as well as a significant player in the pharmaceutical logistics industry. / Logistik och Supply Chain Management har blivit en viktig del i alla branscher i den globaliserade världen. Det är ett viktigt strategiskt verktyg för företag att leverera tjänster och resurser till berörda parter och en källa till konkurrensfördel, därför eventuella fel för att optimera eller utveckla en försörjningskedja kan leda till en förlust av kunder, intäkter och marknadsandelar. Hälso-och sjukvården, särskilt läkemedel, är en sådan bransch som är starkt beroende av en stabil och säker leveranskedja för att leverera både produkter och tjänster. Men på en utökad nivå läkemedelsleveranskedjan beskrivs ofta som mindre mogna än fordons-eller flygindustrin är - både den del av distributionskanal ansluter tillverkarna att vårdgivare, såväl som den som förbinder dem till patienter tillgång till läkemedel via auktoriserade apotek . I flera länder var detta åtminstone delvis på grund av underutvecklade informationsteknik (IT) infrastruktur som tillhandahålls av de nationella vårdgivare. Det är ofta den drivande kraften och ryggraden i alla försörjningskedjan infrastruktur - utan möjlighet att beräkna stora mängder data i realtid blir det svårt för en försörjningskedja för att förbli effektiv och funktionell. Sverige tillhör de länder som har uppgraderat sin IT, anpassat sin lagstiftning och därmed tillåtet för hemleverans av känsliga recept (PO) medicin till patienter som är, till exempel, som redan används i England. För att analysera de omständigheter för en introduktion av hemleverans och dess konsekvenser för leveranskedjan en dubbel fallstudie anta en abduktiv metod utfördes på både företags-och detaljistledet av PO medicin administration - nämligen privata apotekskedjor i Sverige, samt som en betydande aktör inom läkemedelslogistikbranschen.

Efter avregleringen av det svenska apoteksmonopolet uppstod en konkurrensbaserad arbetsmarknad för farmaceuter. Från att det bara fanns en aktör på marknaden finns det nu flera kedjor samtidigt som det är brist på farmaceuter i landet. Detta leder till att apotekskedjorna måste jobba aktivt med att vara en attraktiv arbetsgivare för att behålla sin personal och rekrytera ny personal. Syftet med denna studie är att undersöka hur en apotekskedja arbetar med intern Employer branding och att jämföra om ledningens vision av Employer branding-arbetet stämmer överens med hur arbetstagarna upplever sin arbetssituation. Vi vill även få en inblick i hur apotekskedjan arbetar med extern Employer branding. Utifrån teorier om bland annat Employer branding, talangprogram, motivation och arbetsglädje använder vi oss av en kvalitativ metod för att undersöka hur respondenterna upplever arbetssituationen. Vi har under studiens gång intervjuat åtta personer från en apotekskedja. Tre personer från HR-avdelningen och fem farmaceuter från olika orter i Sverige. Resultatet visar att HR-avdelningen arbetar mycket med både intern och extern Employer branding. Resultatet visar även att arbetstagarnas situation stämmer överens med ledningens vision om att vara en attraktiv arbetsgivare.

<p> </p><p>Studiens syfte var att med en huvudsakligen kvantitativ ansats 1) undersöka hur receptarier i Kalmar län upplever sin arbetssituation vid expedition av läkemedel till djur, genom att undersöka hur den personliga kompetensen, ansvarskänslan och de befintliga informationskällorna upplevs, samt 2) undersöka synen på ett eventuellt införande av tillsyn av farmaceuter och möjligheten till utdömande av disciplinära påföljder då farmaceutens yrkesutövning vid expedition av läkemedel till djur inte skett på ett föreskrivet sätt. Idag bär ingen myndighet ansvaret för dessa två företeelser.</p><p>En skriftlig enkät postades till 94 receptarier i Kalmar län. Av de tillfrågade receptarierna valde 55 % att delta. Enkätformuläret bestod totalt av 24 frågor av övervägande kvantitativ karaktär vars svarsalternativ utgjordes av kvalitativa variabler. Av enkätformulärets 24 frågor hade två stycken öppen karaktär.</p><p>Majoriteten av deltagarna tycktes uppleva sin arbetssituation vid expedition av läkemedel till djur som förhållandevis god och endast ett fåtal deltagare förmedlade en negativ ton i svaren. Receptariernas ansvarskänsla i sin yrkesroll framstod som hög och en receptexpedition till djur anses som likvärdig med en receptexpedition till människa. Flertalet av receptarierna var obekanta med avsaknaden av tillsyn och disciplinära påföljder, men ansåg att det finns ett behov av kontroll och var överlag positiva till ett eventuellt införande av sådan. Majoriteten av receptarierna trodde dock inte att arbetssituationen skulle påverkas nämnvärt av utökad kontroll. Studiens deltagare gav dock uttryck för att det finns behov av mer utveckling inom området, såsom utbildning och bättre informationskällor om läkemedel för djur.</p><p>Då studiens bortfall var 45 % samt då studiens validitet och precision troligtvis är låg, bör försiktighet iakttas vid extrapolering av studiens resultat till Sverige i övrigt.</p><p> </p>

Background: The Swedish pharmaceutical retailing market was re-regulated in February 2010, which enabled competition. Hence, it has now become important to stand out through having a strong brand. In order for a brand to be strong, the brand identity and the brand image need to be congruent. This study investigates brand awareness, brand identity and brand image in the biggest newly established pharmaceutical retailing company, Apotek Hjärtat. Since brand develops over time, the researchers believe that the newness of the company provides an interesting aspect. Purpose: The aim of this study is to explore if there is a gap between Apotek Hjärtat’s brand identity and brand image. Method: This study uses a mixed method approach. The qualitative method is used in forms of interviews, in order to obtain information concerning the brand identity of Apotek Hjärtat. The quantitative method refers to a survey conducted on the customers of Apotek Hjärtat, which generated information concerning the brand image. Conclusion: Apotek Hjärtat has a strong and coherently communicated brand identity. However, the brand image is not mirroring the brand identity, partly due to the fact that many customers have not yet made up their mind concerning Apotek Hjärtat.