Context: The knowledge about sustainability has increased during recent years, which has had a large impact on organizations overall concern and involvement in how their own organization affects environment and society. This has led to an increased effort regarding organizations work in their purchasing process where there are many opportunities for improvement within the environmental, social and economic dimension. The sustainability work in the organization’s purchasing processes also involves the organization’s suppliers as they play a key role in the purchasing process.  Purpose: This study aims to analyze and understand how Swedish pharmacies manage with sustainability in their purchasing process considering the three sustainability dimensions. Also, how the pharmacies sustainability work is reflected on their suppliers.  Method: This study applies a qualitative research method with a deductive approach and aims to answer the two problem formulas and the purpose. The empirical material was primarily collected with qualitative telephone interviews from three different Swedish owned pharmacies and was completed with secondary data that was collected from the pharmacies websites. The theoretical reference frame lies as the base for this study’s results and analysis where comparisons are made to see similarities and differences between the pharmacies.  Results: The main finding is that the pharmacies that were studied all performed a sustainability work regarding environmental-, social- and economic dimensions but with varying degrees. Furthermore, all three pharmacies focused on the environmental dimension mostly.  Key words: Swedish pharmacies, Sustainability, Purchasing process, Suppliers, Supplier requirements

Det har gjorts forskning kring felexpedieringar på apotek, om deras typer, bakomliggande orsaker och potentiella åtgärder mot dem. En svensk författning, kallad lex Maria, säger att alla händelser som orsakat eller hade kunnat orsaka allvarliga vårdskador skall utredas av vårdgivaren och anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO tar ett beslut i ärendet, som tillsammans med händelsen sammanfattas i ett särskilt beslutsdokument. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka kategorier av felexpedieringar av läkemedel och andra produkter på apotek som kan leda till allvarliga vårdskador, och att ta reda på vilka av dessa kategorier som är vanligast förekommande. Detta gjordes genom att läsa samtliga lex Maria-beslut som tagits av IVO under 2016 gällande händelser på apotek. Felen som beskrevs i besluten kategoriserades utifrån ett antal kategorier som bestämts utifrån tidigare forskning kring felexpedieringar. Sammanlagt lästes 39 beslut. I dessa förekom följande kategorier av felexpedieringar, ordnade med den vanligaste först: fel läkemedel, fel dos, missat att upptäcka och korrigera förskrivarfel, fel styrka, fel patient, obehörig patient, uteblivet läkemedel, etikett på fel läkemedel, skrivit fel i datorn, fel kvantitet, fel läkemedelsform, fel iordningställning, fel tid, fel på verbal information, inte expedierat författningsmässigt. Flera av besluten sattes i mer än en av kategorierna. De fyra första kategorierna utgjorde tillsammans 60 % av de identifierade felen. Examensarbetets resultat, som till stor del stämmer överens med resultat från tidigare forskning, indikerar att lex Maria-anmälningar från apotek kan vara representativa för felexpedieringar överlag, och inte bara de som kan leda till allvarliga vårdskador. Informationen om felexpedieringar som kom fram i studien kan vara av nytta för farmaceuter och annan apotekspersonal för att de ska undvika fel vid arbete på apotek. Examensarbetets upplägg och resultat ger många uppslag till framtida forskning om felexpedieringar, inklusive deras konsekvenser, bakomliggande orsaker, och potentiella åtgärder. Dessa studier skulle vara lättare att göra om det fanns mer centralt sammanställd och allmänt tillgänglig statistik och information om felexpedieringar i Sverige, inte bara om de som kan leda till allvarliga vårdskador.

En ofullständig eller inaktuell dokumentation av läkemedel i Receptregistret och läkemedelslistorna kan leda till en sämre vetskap om vilka läkemedel som är aktuella att administrera samt till felmedicinering. Syftet med denna studie är att hos patienter med diagnosen artros undersöka förekomsten av avvikelser mellan recept i Receptregistret på apotek, vårdcentralens läkemedelslista från ordinationsjournalen samt patienternas egen uppfattning om aktuell läkemedelsbehandling. Studien genomfördes dels som registerstudie genom avstämning av journaldata på aktuella läkemedelsordinationer från Stensö Hälsocentral mot sparade recept i Receptregistret och dels som telefonintervju med patienterna om vilka recept som utgör hans/hennes aktuella ordinationer. Av artrospatienternas recept i Receptregistret var 89 % aktuella och av artrospatiernas ordinationer i läkemedelslistorna på hälsocentralen var 69 % aktuella. Av alla artrospatienters ordinationer var det 52 % som var aktuella och som förekom i både Receptregistret och läkemedelslistorna. Trots att studien är begränsad i storlek och att patienterna bara rekryterades från en vårdcentral indikerar resultaten att det finns betydande skillnader mellan artrospatienternas aktuella medicinering, deras läkemedelslistor på vårdcentral samt Receptregister från apotek. Genom att förbättra och göra regelbundna läkemedelsavstämningar efter ändringar i patientens läkemedelsbehandling, såväl på apotek som inom sjukvården, kan antalet avvikelser reduceras, följsamheten hos patienterna kan ökas genom att det blir lättare för dem att veta vilka läkemedel som är aktuella att administrera och medicineringsfel kan reduceras. / Misuse of drugs is a growing problem and a major cause of both morbidity and mortality in today's society. This may be a result of an incomplete or outdated medication history of patients and it is therefore important that all medical records are updated with the current drugs for the patient to use to prevent medication errors. The ultimate effect of any drug therapy depends on the patient's decision to take their medicines as the doctor has prescribed, to have so-called adherence to their prescription medicines, which in turn depends in particular on the patient's knowledge of the drugs at issue. To assist the patient there are two kinds of printing, a list with the doctor’s prescriptions from the electronic patient record (EMR) and also a list from the national prescription repository (NPR) of all the saved prescriptions at pharmacies by the patient. Discrepancies may exist between what is documented in the patient's EMR and that in the pharmacy record, which both also may differ from the drugs that the patient actually is using. These discrepancies between the documents, which can both include valid and outdated prescriptions so as prescription duplicates, can cause a worsening of compliance and medication errors especially in patients with multiple drugs that may have difficult to keep track of their current drug treatment. The aim of the study was compare the national prescription repository (NPR), the electronic medical records (EMR) and patient’s knowledge of the prescribed treatment for people with a diagnosis of osteoarthritis. The study was conducted both as registry study by reconciliation of journal data on current drug prescriptions from a health centre (HCC) with saved recipes in the Swedish national prescription repository (NPR) and partly by telephone interview with patients about the prescriptions that represent his / her current prescriptions. The participation rate was 58 %. Twenty-nine patients with osteoarthritis were included in the study. Of the osteoarthritis patients 89 % the recipes in the NPR were found to be valid and 11 % were outdated. Duplicates of recipes were estimated to 5 %, and double-medication occurred in 1 % of the recipes. Of the patients' prescriptions in the medical records at the health centre 69 % were found to be valid. The outdated prescriptions were estimated to 31 % while 4 % was duplicates. For all of the osteoarthritis patients' 247 drugs, only 52 % was valid and occurred both in the NPR and in the EMR. There were major discrepancies between the prescriptions in the EMR, the NPR and what the patients with osteoarthritis are seeing as their current prescriptions. Through regular medical reconciliations after changes in the patients' treatment, in both health care and pharmacies, the discrepancies can be reduced, the patient can be surer of what to administrate and therefore medication errors can be reduced.

Sedan apoteksmarknaden avreglerades har många nya aktörer etablerats, både stora apotekskedjor och privatägda apotek. Alla slåss de om samma marknad, den marknad som Apoteket AB hade innan avregleringen. P/S Apotek är ett nyöppnat apotek på Sankt Eriksplan och deras uppdrag var att ta reda på vad kunderna efterfrågade hos ett apotek. P/S Apotek hade tänkt erbjuda två unika tjänster som inte finns på andra apotek, hälsokväll och specialistrådgivning. Syftet med denna uppsats är därmed: Att undersöka vad ett nyöppnat apotek skall erbjuda för produkter, service och tjänster samt vilka kunder de skall satsa på för att erhålla marknadsandelar.   Fyra olika metoder har använts för att kunna nå fram till målet med examensarbetet: benchmarking, dold observation, kvalitativa intervjuer och enkätmetodik. Resultatet av undersökningarna blev att de potentiella kunderna ville ha längre öppettider på vardagskvällar. Det viktigaste kriteriet som de potentiella kunderna värdesatte hos ett apotek var sortimentet. Produkter som de gärna vill ha på apoteket är bl.a. hudvårdsprodukter, självtester, träningsrelaterade produkter och hjälpmedel för äldre och handikappade. Bland de kvinnliga tillfrågade var hälsokvällen relativt populär. Tjänsten specialistrådgivning fick positiv respons hos 3 av de 5 segment. För att bestämma vilka kunder P/S Apotek skall satsa på har segmentering genomförts. Det segment som P/S Apotek bör satsa på är segment 4 (kvinnor i åldern 41 - 65 år) med avseende på de tjänster de vill erbjuda, hälsokväll och specialistrådgivning. / After the marked deregulation, many new players have entered the Swedish pharmacy business. Both major pharmacy companies and small privately owned companies have entered the new market. Before the deregulation this entire market was owned by Apoteket AB, which had a monopoly on the market. This report is about a newly opened pharmacy, P/S Apotek. P/S Apotek needed to know what the customers demanded and if there was an interest in some of the unique services that they wanted to offer. The purpose of this report was thus: to investigate what a newly opened pharmacy should offer product-wise and service-wise and what customers they should focus on in order to gain market shares. Four different methods have been used within the report: Benchmarking, non-participant observation, qualitative interview method and questionnaire survey. The result of the surveys was that the customers wanted longer opening times on weekday nights. The most important criteria that the customers valued, for a pharmacy, was the selection. Products that the customers wanted in a pharmacy included skincare products, self-tests, athletics supplements and aid for elderly and impaired. Among the women that were surveyed the "healthcare night" was popular. The service specialist advice was popular among most of the customers. In order to determine what customers P/S Apotek should focus on a segmentation was conducted. This resulted in that segment 4 (women aged 41-65) seemed to be the most interested in the services P/S Apotek wants to offer, "healthcare night" and specialist advice. Thus, if P/S Apotek is going to offer these services, segment 4 should be the target group.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lojala konsumenterna på apoteksmarknaden i Katrineholm är. Eventuella samband mellan kön och lojalitetstyp samt åldersgrupp och lojalitetstyp undersöktes även. För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning med hjälp av enkäter, där 240 svar samlades in. Konsumenterna delades in i de fyra lojalitetstyper som tas upp i Dick och Basus lojalitetsmodell. Analysen visar att kön inte spelar in i vilken lojalitetstyp individen tillhör. Åldersgruppstillhörighet har dock en signifikant påverkan.

Läkare, sjuksköterskor, farmaceuter, patienter och patienters anhöriga är alla delar av den kedja som ska se till så att läkemedelsanvändning sker på ett säkert sätt. Så många inblandade och i så många olika sammanhang gör att läkemedelsanvändning kan vara svårt att hantera. 2014 skrevs det ut 102 913 130 recept i Sverige (1). Fram till 2014 hade ca 850 000 felaktiga recept korrigerats av farmaceuter varje år (2). Att korrigera recept är en nödvändig del som ingår i farmaceutens skyldighet och ansvar vilket regleras i svensk lagstiftning (3). Farmaceuten är en del av vårdkedjan som skall tillse att patienten har en korrekt och säker behandling med läkemedel (4). Tillgång till en nationell gemensam läkemedelslista för alla berörda parter, förskrivare, farmaceut, patient och övrig vårdpersonal skulle kanske kunna komma tillrätta med felaktigheter i förskrivningar och därmed öka patientsäkerheten (4). Tidigare studier har genomförts som behandlar läkarens syn på en gemensam lista och även patientens syn på eHälsoarbete vilket till viss del belyser en gemensam lista (5)(6) men inga studier har hittats om hur en gemensam lista kommer att påverka farmaceuternas vardag vilket ett av syftena med detta arbete har varit. För att uppnå syftet genomfördes en enkätundersökning med farmaceuter verksamma på ett antal apotek där de fick delge sina tankar både kring den information om patienters aktuella läkemedel som finns tillgänglig idag, bland annat genom receptdepån och sina tankar kring en nationell gemensam läkemedelslista. Resultat av undersökning gör gällande att det förekommer fel i receptdepån både med avseende på saknad information, felaktigheter i recept och att recept förekommer mer än en gång och att de finns med trots att patienten inte skall använda dem mer. Majoriteten av farmaceuterna var eniga om att en nationell gemensam läkemedelslista skulle hjälpa dem i deras arbete för att öka patientsäkerheten men huruvida den kommer att lösa alla problem som förekommer i receptdepån får framtiden utvisa. / Doctors, nurses, pharmacists, patients and next of kin are all parts of the chain that is needed to make sure that the use of medication is safe and appropriate for the patient. That many people involved and in many different settings can make the use of medication difficult to manage. In the year 2014 there were 102 913 130 prescriptions made out to patients in Sweden. Up to the year 2014 850 000 corrections had been made to prescriptions with faults in them by pharmacists each year. To correct prescriptions is an essential part of the pharmacist’s obligations and responsibility, a responsibility that is regulated in Swedish law. The pharmacist is the last part of the chain that has the possibility to adjust anything that is wrong with medications and the use of it before it is in the patient’s own hands. The access to a nationally shared medication list for all involved parties might solve some of the problems that faces the responsible parties when it comes to dealing with patients and their new and ongoing medications and in that way be able to increase the safety around mediation for the patient in need. Although the survey conducted as part of this paper focuses on pharmacists the background tries to explain in what way the different professions come in contact with medicines and how they would perhaps benefit from a shared list. The paper also tries to give a little insight to what kind of problems there could be related to prescriptions. In Sweden we have come a rather long way in the use of computers and the use of internet in the field of eHealth compared to other countries. The paper tries to show how the problem surrounding prescription of medicine is handled in the other countries of Scandinavia. Earlier studies have been conducted that looks at shared lists from the doctors view and also studies have been conducted that looks upon eHealth for patients partly in view of shared medication lists. No studies have been found that looks specifically at how pharmacists feel about it and how such a list would benefit them in their work to secure patient safety, hence this paper. In order to reach the papers purpose a survey was performed with pharmacists employed at different pharmacies in the southern part of Sweden. The result of the survey showed that there are indeed problems with prescriptions in the prescription repository and the majority of the pharmacists agreed that a shared medication list could help them in their work to secure patient safety when releasing prescribed medication. Although the pharmacist agreed for the most part in the benefits of such a list they did not know if it would solve all problems, which is for the future to decide.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka förändringar i pris och tillgänglighet på OTC-läkemedel före och efter avregleringen av det svenska apoteksmonopolet ur ett konsumentperspektiv. Metod: Kvantitativ undersökning med abduktiv forskningsansats, där datainsamling sker via telefonkontakt och observation av hemsidor Teori: Marknadsformer, Avregleringar, Marknadsmixen, Prissättningsstrategier, Öppettider Resultat: Uppgång skedde kontinuerligt i pris på OTC-läkemedel före avregleringen av apoteksmonopolet och öppettiderna var då begränsade. Undersökningen visar att pris på OTC-läkemedel marginellt gått upp och en ökning skett i antal timmars öppethållande per vecka bland samtliga återförsäljare. Avregleringen har bidragit till stora variationer i priser och öppettider bland olika återförsäljare. Det finns ett mycket svagt positivt samband mellan pris på OTC-läkemedel och öppettider. Starkast är sambandet för Bensinstationer och Kiosker och närbutiker där undersökningen visar på både ett högt pris och flexibelt öppethållande. / The purpose of this thesis is to examine the changes in price and availability for OTC-pharmaceuticals before and after the deregulation of the Swedish pharmacy monopoly. In order to carry out the examination a quantitative approach is used and data has been collected by phone calls and observations. The framework is theories on the subject of market structure, deregulation, the marketing mix, price strategies and availability. The thesis has concluded that before the deregulation the price continually increased but the opening hours were limited. After the monopoly ceased the price has marginally increased and the number of opening hours per week has extended. Different retailers are after the deregulation able to sell OTC-pharmaceuticals and there is a variety among them regarding price and opening hours, which enables the customers to make choices between them. The study found a weak positive correlation between price and opening hours. The strongest correlation was found among Petrol stations and Convenience stores, which showed high price and flexible opening hours.

Mål: Syftet med studien är att beskriva patienternas inställningar till användningen av en QPL, huruvida det är ett möjligt redskap att använda under farmaceutmötet på svenska öppenvårdsapotek. Dessutom att undersöka den rapporterade skillnaden i kunskapsnivå efter användningen av QPL mellan patienterna som valde att använda QPL:en under farmaceutmötet och patienterna som valde att inte göra det. Samt att undersöka om olika bakgrundsfaktorer påverkar användningen av QPL.      Metod: En kvantitativ analys av redan besvarade enkäter genomfördes för att besvara syftet och frågeställningen. Enkäterna analyserades deskriptivt med hjälp av beskrivande mått och genom inferentiell statistik i Microsoft Excel. Delstudien bestod av 179 enkäter.    Resultat: Totalt kodades 179 enkäter utifrån inklusionskriterierna. Patienterna rapporterade att QPL introducerades i 96% (n=172) och användes i 46% (n=83) av farmaceutmöten. Majoriteten av patienterna (n=101) upplevde att QPL inte tog mycket tid att läsa och (n=121) tyckte att frågorna var enkla att förstå. Å andra sidan rapporterade patienterna som hämtade minst ett nytt läkemedel och patienterna som hade svenska som modersmål att de använde QPL mer än andra. Samtidigt upplevde patienterna som använde QPL:en under farmaceutmötet en ökad kunskapsnivå om läkemedel jämfört med patienterna som inte använde QPL:en under mötet.   Slutsats: Patienterna upplevde att QPL:en var ett funktionellt verktyg som fick de att ställa fler frågor och förstå sitt sjukdomstillstånd bättre. QPL:en kan effektiviseras ytterligare genom att förkortas ned och finnas i fler språk. Samtidigt bör farmaceut-patientkommunikation på öppenvårdsapotek effektiviseras ytterligare.

Bakgrund: Att varje patient har en god kännedom om sin läkemedelsbehandling leder till en minskad risk för felmedicinering, bättre livskvalitet på individnivå samt till att stora samhällskostnader reduceras[1]. Det finns flera olika informationsunderlag som patienter kan använda sig av för att hålla ordning på sin ordinerade läkemedelsbehandling. Dessa underlag innehåller information om förskrivna läkemedel. Dock är inget informationsunderlag heltäckande och informationen kan ibland vara inaktuell vilket kan bli problematiskt för patienten och leda till att aktuell ordination inte följs[19]. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att genom strukturerade intervjuer på apotek undersöka vilket underlag kunder med minst fem eller fler receptordinerade läkemedel använder för att hålla ordning på sin aktuella läkemedelsbehandling. Hur många kunder som kände till och hur ofta de på apotek fått en utskrift av receptlistan ”Mina sparade recept på apoteket”. Hur många kunder som kände till och hur ofta de via personlig inloggning på internet granskat sin receptlista. Metod: Studien är en uppföljning av ”Patients’ information on their prescribed current treatment” som genomfördes år 2012[25].Strukturerade intervjuer med läkemedelsavstämningar genomfördes på 8 olika apotek i Sverige. Totalt inkluderade 167 apotekskunder. Resultat: Studien visade att 55% använde sig av utskriften av receptlistan ”Mina sparade recept på apoteket”, 39% använde sig av läkemedelsförpackningarna med apoteksetiketter med doseringsanvisning, 13% uppgav att de använde läkemedelslistan och 8% uppgav att de använde sig utav personlig inloggning med e-legitimation (receptlistan). Studien visar att en stor andel apotekskunder inte använder nödvändiga informationsunderlag som behövs för en säker läkemedelsanvändning. Slutsats: För att en patient ska kunna sköta sin läkemedelsbehandling på ett optimalt sätt krävs det att kunskap finns om vilka skriftliga underlag som finns att tillgå, vad de innefattar samt dess begränsningar. / Background If patients have access to an adequate and updated list of prescribed drugs it will lead to reduced risk of medication error and thus to better quality of life at the individual level, as well as reduced public spending for medical care. In drug treatment, patient compliance is extremely important, as incorrect medical use can lead to severe consequences. For patients prescribed long-term treatment with drugs, compliance is estimated to be only 50% [1]. There are several different sources patients can utilize to keep updated with their prescribed drugs; The Medication List (ML) from the physicians’ electronic medical record[14]. The Prescription List (PL) with all prescriptions stored in the Swedish National Prescription Repository (NPR) accessible from any pharmacy in Sweden [19]. The Pharmacy Record List (PR) of the purchases on prescriptions made over the past 15-month period[15]. Paper prescriptions[20]. The pharmacy packaging labels[11]. Patients may also access their PL over the internet. Objective The purpose of the study was to investigate, via questionnaire interviews in pharmacies, what sources of information customers used to keep updated in their prescribed drugs. Patients with at least five or more prescription drugs (data from the NPR) were included in the survey. It was also investigated how many customers that had knowledge of and had received a printout of the PL "My stored prescription at the pharmacy" at visits in the pharmacies. It was also investigated to what extent customers had visited a public website, through personal login, to take part of their PL, and how often. Methods This survey is a follow-up of another study "Patients' information on their prescribed current treatment" published in 2012 [25]. In this study customers were recruited from 8 different pharmacies in Sweden. Customers where asked to answer questions from a questionnaire and a drug reconciliation was done. A total of 167 customers, with at least five prescribed drugs, were included. Key findings The majority, 55%, stated that they used the PL printout "My stored prescription at the pharmacy". 39% relied on instructions given on the of drug packages and the pharmacy labels with dosage instructions. 13% of the customers reported that they used the ML handed over from their physician. 8% stated that they used the website via personal login with e-ID to get to the PL ”My stored prescription at the pharmacy”. Conclusion On March 1, 2018, the government decided on the draft bill for a national pharmaceutical list. The list should provide a complete and up-to-date picture of the individual patient's drugs, regardless of who prescribed the drug and where in the country this occurred[19]. Thus, modernity development should lead to a reduced necessity of using several different sources for prescribed drugs, which can hopefully reduce the risk of errors in drug use and increase the overall patient safety.

I denna rapport presenteras en undersökning av de sex största aktörerna på den svenska apoteksbranschen (sett till marknadsandelar) och hur de förhåller sig till de krav på tillgänglighet som återfinns i Webbtillgänglighetsdirektivet. Kraven är framtagna av organisationen W3C och benämns WCAG - Web Content Accessibility Guidelines och undersökningen genomförs på det sätt som organisationen själva rekommenderar: genom en manuell granskning samt genom ett automatiserat test. Undersökningen visar att det finns ett antal brister hos samtliga aktörer och som slutsats dras att den svenska apoteksbranschen inte kan klassas som tillgänglig på webben i enlighet med Webbtillgänglighetsdirektivet. / This paper presents an analysis of the six largest parties in the swedish pharmacy industries and how they comply with the criterias given in the Web Accessibility Directive (EU 2016/2102). The criterias are formulated by the organisation W3C and go by the name WCAG - Web Content Accessibility Guidelines and the analysis is performed given the recommendations of the organisation: one manuell inspection and one automated test. The analysis shows that all of the parties have a number of issues on their web pages and the conclusion is drawn that the swedish pharmacy industrie does not comply with the Web Accessibility Directive.