Denna studie är en magisterexamen i företagsekonomi med inriktning ledarskap, skriven av Sanna Svensson under vårterminen 2022. Studiens titel är; “Distansarbetets påverkan på utövandet av ledarskap under covid-19, betraktat utifrån ett ledningsperspektiv”. Distansarbete har under covid-19 blivit den nya normalen. Detta har resulterat i många olika utmaningar som ledare har varit tvungna att hantera. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur distansarbete har påverkat utövandet av ledarskap under covid-19 utifrån ett ledningsperspektiv. Studien forskningsfråga är; ”Hur har distansarbete under covid-19 påverkat utövandet av ledarskap utifrån ett ledningsperspektiv?”. För att kartlägga kunskapen innanför ämnesområdet har det genomförts en litteraturgenomgång. I den teoretiska referensramen presenteras resultatet av litteraturgenomgången i form av tre ledarskapsbeteenden; kommunikation, tillit och stöd. Dessa tre ledarskapsbeteenden är viktiga vid övergången till distansarbete. Ledares förmåga att tillhandahålla tydlig kommunikation till medarbetare under covid-19 är viktig för att medarbetare ska kunna hantera krisen effektivt, mästra övergången till distansarbete och upprätthålla medarbetarnas produktivitet och arbetsvilja med distansarbete. För att medarbetare ska kunna arbeta på distans är det viktigt att organisationer litar på sina medarbetare och har tillit till att de utför sitt arbete på distans. Vidare är det viktigt att ledare är tillgängliga och ger medarbetare det stöd och den hjälp de behöver för att hantera arbetssituationen med distansarbete, detta för att uppnå produktivitet och framgång med distansarbete. Denna studie baseras på en kvalitativ metod i form av semistrukturella intervjuer med åtta HR-ledare i offentlig sektor i Norge. I empiriavsnittet presenteras respondenternas svar utifrån kategorierna kommunikation, tillit och stöd. Det framgår av intervjumaterialet att dessa tre kategorier har varit viktiga för samtliga respondenter under distansarbetssituationen. I analyskapitlet diskuteras och jämförs den teoretiska referensramen med datan från den empiriska undersökningen utifrån de tre underrubrikerna som presenterades i teori- och empiriavsnittet. Analysen utgör grunden för studiens slutsats. Studiens slutsats visar att respondenterna under distansarbetssituationen har varit mer tillgängliga för sina medarbetare och försett dem med mer stöd. Vidare framgår det av studiens resultat att samtliga respondenterhar använt Microsoft Temas för att informera om statusuppdateringar och upprätthålla mötesverksamhet, kommunikation och samarbete med distansarbetande medarbetare. Slutsatsen visar även att ledare måste ha en hög grad av tillit till distansarbetande medarbetare. Vidare framgår det av slutsatsen att tre respondenter under pandemin har givit sina distansarbetande medarbetare ökad autonomi. De medarbetare som inte har fungerat på hemmakontor, har tre av respondenterna följt upp extra genom ett mer kontrollerande och styrande beteende. Detta avviker från teorin som visar att ledare under distansarbetssituationen har haft ett mindre kontrollerande och styrande beteende. / This study is a master thesis in business administration with a focus on leadership, written by Sanna Svensson during the spring semester of 2022. The title of the study is; "Teleworks impact on the exercise of leadership during covid-19, viewed from a management perspective". Teleworking has become the new standard during covid-19. This has resulted in many different challenges that leaders have had to deal with. The purpose of the study is to contribute with knowledge of how telework has affected the exercise of leadership during covid-19 from a management perspective. The study research question is; "How has teleworking during covid-19 affected the exercise of leadership from a management perspective?". In order to map the knowledge within the subject area, a literature review has been carried out. In the theoretical frame of reference, the results of the literature review are presented in the form of three leadership behaviors: communication, trust and support. These three leadership behaviors are important in the transition to teleworking. Managers' ability to provide clear communication to employees during covid-19 is important for employees to be able to handle the crisis effectively, master the transition to teleworking and maintain employees' productivity and willingness to work remotely. For employees to be able to work remotely, it is important that organizations trust their employees and have confidence that they are performing their work as intended. Furthermore, it is important that leaders are available and give employees the support and help they need to handle the work situation during covid-19, this to achieve productivity and success in the telework situation the pandemic has created. This study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews with eight HR leaders in the public sector in Norway. In the empirical section, the respondents' answers are presented based on the category’s communication, trust and support. It appears from the interview material that these three categories have been important for all respondents during the telework situation. The analysis chapter discusses and compares the theoretical frame of reference with data from the empirical study based on the three subheadings presented in the theory and empirical sections. The analysis forms the basis for the study's conclusion. The study's conclusion shows that the respondents during the teleworking situation have been more accessible to their employees and provided them with more support. Furthermore, the results of the study show that all respondents have used Microsoft Teams to inform teleworkers about status updates and maintain meeting activities, communication and collaboration with their employees. The conclusion also shows that leaders must have a high degree of trust in teleworkers. Furthermore, it appears from the conclusion that three respondents during the pandemic have given their teleworkers increased autonomy. The employees who have not functioned during the teleworking situation, have been followed up by three of the respondents through a more controlling and governing behavior.

En digital arbetsplats har blivit allt vanligare och många företag ger nu anställda möjligheten att arbeta hemifrån, antingen heltid eller deltid. Den snabba ökningen av arbete hemifrån har väckt frågor om hur produktiva anställda är när de arbetar hemifrån jämfört med på kontoret. Företag försöker utveckla strategier för att anpassa sig till det nya arbetssättet. Denna studie syftar till att undersöka de faktorer som påverkar anställdas produktivitet med hjälp av följande forskningsfråga: Vilka faktorer påverkar produktiviteten på en digital arbetsplats? För att kunna besvara forskningsfrågan genomfördes en kvantitativ studie hos elva olika svenskt företag där anställda erbjuds möjlighet att arbeta hemifrån. Genom att samla in data från deltagarna kunde univariata och bivariata analyser genomföras för att identifiera samband mellan olika faktorer och produktiviteten. Resultaten av studien visade att det finns fyra identifierade samband som påverkar produktiviteten vid arbete hemifrån. Dessa samband kategoriseras in i två huvudkategorier: arbetsmiljö och kommunikation. Inom arbetsmiljön identifierades faktorer som tillgång till lämplig teknik och ergonomiska arbetsplatser som är viktiga för att öka produktiviteten. Inom kommunikation framkom betydelsen av tydlig och effektiv kommunikation mellan anställda och ledningen för att upprätthålla produktiviteten på en digital arbetsplats. Genom att förstå dessa faktorer kan företag utveckla strategier för att kunna skapa en effektiv digital arbetsplats. Denna forskning bidrar till kunskapen om produktivitet vid arbete hemifrån och hjälper organisationer att förbättra sin arbetsmiljö vid arbete hemifrån. Ytterligare forskning kan fördjupa förståelsen av de olika faktorerna och identifiera åtgärder för att förbättra produktiviteten på en digital arbetsplats. / A digital workplace has become increasingly common, and many companies are now offering their employees the opportunity to work from home either full-time or part-time. The rapid rise of working from home has raised questions about the productivity of employees when working from home compared to working in the office. Companies are trying to develop strategies to adapt to this new way of working. The purpose of this study is to examine the factors that affect employee productivity based on the following research question: What factors influence productivity in a digital workplace? To answer the research question, a quantitative study was conducted in eleven different Swedish companies where employees are offered the option to work from home. By collecting data from the participants, univariate and bivariate analyzes were conducted to determine correlations between different factors and productivity. The results of the study revealed four identified correlations that influence productivity when working from home. These correlations are categorized into two main categories: workspace environment and communication. Within the workspace environment, factors such as access to appropriate technology and ergonomic workspaces were identified as important for increasing productivity. Within communication, the importance of clear and effective communication between employees and management was revealed to maintain productivity in a digital workplace. By understanding these factors, companies can develop strategies to create an efficient digital workplace. This study contributes to the knowledge of productivity when working from home and helps organizations improve their workspace environment for working from home. Further research can deepen the understanding of the different factors and identify measures to increase productivity in a digital workplace.

Syftet med denna magisteruppsats har varit att utforska hur Covid-19 pandemin har påverkat ledarskapet och organisationens riktning.    Covid-19 pandemin har påverkar olika delar av ledarskapet. Resultaten visar tydligt att chefer känner sig överbelastade eftersom de måste hantera många administrativa uppgifter och alternerande möten. På grund av brist på tid och balans mellan arbete och privatliv har förmågan att ha en helhetssyn, tolka och ta in perspektiv utifrån och in och inifrån och ut varit en utmaning för ledarna. Resultatet indikerar även på behovet av tydliga kommunikationskanaler mellan ledarna, de anställda och deras kunder om vilka åtgärder som krävs för att anpassa sig till den nya situationen som pandemin har medfört.   Under pandemin har organisationerna tvingats att vidta snabba åtgärder baserat på föreskrifterna och begränsningarna från Folkhälsomyndigheten och regeringen. Etablerade digitala kanaler har använts men nya digitala kanaler har behövts identifieras för att skapa interaktion och relationer inom organisationen samt med kunderna.   Den snabba omvandlingen till den digitala världen har påverkat organisationens riktning att tänka annorlunda, vara mer flexibel och anpassningsbar till nya oväntade förändringar, såsom pandemin. Organisationerna har använt nyckelindikatorer för att identifiera och få en tydlig bild av hur pandemin har påverkat organisationens riktning internt och externt gentemot sina kunder. Denna nya digitala omvandling har också tvingat kunderna att gå in på nya digitala plattformar och interagera online med organisationerna. Den nya digitala medvetenheten från kunderna har framkallat nya digitala krav och tjänster som i sin tur har resulterat i behov av nya digitala självservice tjänster och en högre och starkare digital kompetens från organisationens kundtjänst.   En bidragande diskussion till organisationerna och samhället är att hänvisa till begreppet lönsamhet som en värdeskapande effekt som är hållbar över tid, kopplad till tre element: ledarskap, organisationens riktning och kundbehov. / The purpose of this thesis has been to explore how the Covid-19 pandemic has affected the leadership and the direction of the organization.   The Covid-19 pandemic has affected various parts of the leadership. The results clearly indicate that managers feel overloaded since they have to handle a lot of administrative tasks and alternating meetings. Due to lack of time and balance between work and private life, the ability to have a holistic view, interpret and take in perspectives from outside-in and inside-out has been a challenge for the leaders. The results also indicated the need for clear communication between the leaders and the employees and their customers about what actions are required in order to adapt to the new situation that the pandemic has imposed.   During the pandemic the organizations were forced to take fast action based on the regulations and restrictions from the Public Health Agency and the government. Established digital channels were used but new digital channels had to be identified to create interaction and relations within the organization and with the customers.  The fast transformation to the digital world has affected the direction of the organization to think differently and be more flexible and adaptable to new unexpected changes, such as the pandemic. The organizations have used key indicators to identify and get a clear picture of how the pandemic has affected the direction of the organization internally and externally towards its customers. This new digital transformational shift has also forced the customers to enter new digital platforms and interact online with the organizations. The new digital awareness from the customers has induced new digital requirements and services which in turn have resulted in the need for new digital self-services and a higher and stronger digital competence from the organizations customer service.   A contributing discussion to the organizations and to the society is to refer to the concept of profitability as a value-creating effect sustainable over time, connected by three elements: leadership, direction of the organization and customer need. / <p>2021-06-06</p>