Sedan Sverige i januari 2020 fick sitt första bekräftade fall av covid-19 har stora förändringar skett gällande hur och var arbete bedrivs, med omfattande inslag av distansarbete. Denna uppsats har därför undersök hur distansarbete har påverkat balansen mellan arbetsliv och privatliv samt den nuvarande och framtida arbetssituationen för kontorsmedarbetare inom företaget Hemfrid. Befintlig forskning visar att distansarbete kan gynna såväl medarbetare som arbetsgivare; medarbetaren åtnjuter ökad flexibilitet och work–life balance, medan arbetsgivaren gynnas av en ökad arbetsintensitet och högre tillgänglighet. Studien är genomförd via en enkätundersökning i slutet av april 2021 med 76 svarande i målgruppen, vilket utgör en svarsfrekvens om 39 %. Enkätsvaren visar att medarbetare upplever att distansarbete har fungerat bra; ökat work–life balance med mer tid till familjen och hemmet, samt en ökad flexibilitet, effektivitet och mindre stress trots ökad arbetsbelastning. Den sociala distansen till kollegor och företaget gör dock sammanhållning sämre, vilket inte minst märks för nyanställda som får svårare att lära känna kollegor och komma in i kulturen. Arbetsmiljön har förbättrats för de som har tillgång till extrautrustning hemma, men försämrats för övriga. Vi rekommenderar Hemfrid att låta medarbetare arbeta 2–3 dagar i veckan på distans efter pandemin, vilket drar nytta av såväl kontors- som distansarbetets fördelar. Särskild hänsyn bör tas till nyanställda och hanteringen av arbetsmiljön på distans. Vårt bidrag till befintlig teori är ny kunskap om hur omfattande distansarbete fungerar i praktiken, och förslag på hur det kan organiseras i framtiden. För framtida studier rekommenderas bland annat att närmare undersöka en optimal uppdelning av arbetstid, samt hur kontoret bäst kan utformas för att understödja det uppdelade arbetssättet. / Since Sweden in January 2020 had its first confirmed case of COVID-19, major changes have been made regarding how and when work is conducted, with extensive elements of remote work. This thesis has investigated how remote work during the pandemic has affected the work situation and the balance between work and private life for office coworkers of the company Hemfrid. Existing research shows that remote work can benefit coworkers as well as employers; the coworker enjoys increased flexibility and work–life balance, while the employer benefits from increased work intensity and higher availability. The study is conducted via a survey conducted in the end of April 2021 with 76 respondents in the target group, which constitutes a response rate of 39%. The survey results show that coworkers feel that remote work has worked well; increased work–life balance with more time for the family and home, as well as increased flexibility, efficiency, and less stress despite increased workload. However, the social distance to colleagues and the company makes cohesion worse, not least for new employees who find it more difficult to get to know colleagues and get into the culture. The work environment has improved for those who have access to extra equipment at home but deteriorated for others. We recommend Hemfrid to let coworkers work 2–3 days a week remotely after the pandemic, which benefits from the advantages of both office and remote work. Special consideration should be given to new employees and the management of the work environment remotely. Our contribution to existing theory is new knowledge of how extensive remote work works in practice, and suggestions on how it can be organized in the future. For future studies, it is recommended, among other things, to closer investigate an optimal division of working hours, and how the office can best be designed to support the divided way of working.

The purpose of this study was to examine department heads experiences of work environment responsibility during homework during an ongoing pandemic. The Methodfor this qualitative study’s data collection was semi-structured interviews with an informative sample of informants. The informants was five managers from different departments at Region Gävleborg. Data were analyzed by a conventional content analysiswhere a coding scheme with meaningful units, condensed unit, code, subcategories and categories. The results showed four main categories and two subcategories, which emerged from the analysis, which was the following ergonomics and the psychosocial affect employees, physical activity and recovery can be affected by homework, homework is largely perceived to provide flexibility and managers work for a good work environment at home. The two subcategories are ability to influence the work environment and factors are difficult to influence. The main findings of the study showed that the managers feel that the employees have been most affected psychosocially and not as much physically when it comes to the work environment at homework. Managers try to influence their employees as best they can by encouraging them to move, take a walks and book digital coffee meetings to discuss things other than work. The clearest conclusion of the result highlights that the managers work actively to ensure thatemployees have a good work environment at home, both in terms of the physical and psychosocial. The psychosocial factors has the greatest impact on employees according to managers perceptions and experiences. To confirm the results of this study, further research needs to be carried out. / Syftet med studien var att undersöka avdelningschefers erfarenheter och upplevelser av arbetsmiljöansvaret vid hemarbete under en pågående pandemi. Metoden för den kvalitativa studiens datainsamling var semistrukturerade intervjuer med ett informationsrikt urval av informanter. Informanterna var fem chefer från olika avdelningar inom Region Gävleborg. Data analyserades genom en konventionell innehållsanalys där ett kodningsschema tillämpades med meningsbärande enheter, kondenserad enhet, kod, subkategorier och kategorier. Resultatet av analysen gav fyra huvudkategorier och två subkategorier, enligt följande: ergonomi och den psykosociala påverkar medarbetarna, fysisk aktivitet och återhämtning kan påverkas vid hemarbete, hemarbete upplevs till stor del ge flexibilitet och cheferna arbetar för en god arbetsmiljö vid hemarbete. De två subkategorierna är möjlighet att påverka arbetsmiljön och faktorer som är svåra att påverka. Huvudresultat i studien visar att cheferna upplever att medarbetarna mest påverkats psykosocialt och inte lika mycket fysiskt när de gäller arbetsmiljön vid hemarbete. Cheferna försöker påverka sina medarbetare så gott de kan genom att uppmuntra dem till att röra på sig, ta promenader och att boka in digitala fikamöten för att diskutera andra saker än arbete. Den tydligaste slutsatsen var att cheferna arbetar aktivt med att se till att medarbetarna har en god arbetsmiljö i hemmet, både när det gällde den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön. Den psykosociala faktorn hade den största påverkan på medarbetarna enligt chefernas uppfattning och erfarenheter.För att bekräfta den här studies resultat behöver vidare forskning genomföra.

Bakgrund: Sjuksköterskor inom pediatrisk verksamhet möter ofta barn i sitt arbete som upplever smärta och rädsla vid nålrelaterade procedurer (NRP). Inom pediatrisk verksamhet är det därför viktigt att arbeta efter Barnkonventionen som ser till barnets bästa. Barns hantering av smärta och rädsla vid NRP underlättas vanligen med hjälp av information, avledning och föräldrastöd. Den pediatriska omvårdnaden är många gånger komplex och kan vara en utmaning för den oerfarna sjuksköterskan. Erfarenhet och kunskap i arbetet med barn är viktigt för att omvårdnaden ska kunna utföras på ett sätt som skapar de bästa förutsättningarna för barnet.Motiv: I den pediatriska verksamheten anställs ofta grundutbildade sjuksköterskor eftersom det råder brist på specialistutbildade barnsjuksköterskor. Studier som utförts gällande barn som uttrycker rädsla för NRP fokuserar ofta på metoder som fungerar för att hjälpa dessa barn. Däremot är det svårare att finna studier kring hur sjuksköterskor med begränsad erfarenhet inom pediatrisk verksamhet bemöter och underlättar för dessa barn. Denna studie belyser därför sjuksköterskors erfarenheter och behov av stöd gällande barn som uttrycker rädsla för NRP.Syfte: Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med barn som är rädda för nålrelaterade procedurer.Metod: Sjuksköterskor inom både öppen- och slutenvård med begränsad erfarenhet inom pediatrisk verksamhet deltog i enskilda semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet ledde fram till tre huvudkategorier; ”Hantera känslosamma möten”, ”Skapa de bästa förutsättningarna för barnet” och ”Få erfarenhetsbaserad kunskap inom ett komplext område”.Konklusion: För att barn som uttrycker rädsla ska få så bra förutsättningar som möjligt vid en NRP är det viktigt att sjuksköterskan känner sig trygg i sin roll. Den oerfarna sjuksköterskan behöver introduceras och utbildas inom ämnet. Erfarenhet och kollegialt stöd gör det lättare för sjuksköterskan att lyckas med en NRP där barn uttrycker rädsla. / Background: Nurses within pediatric care often meet children who experience pain and fear during needle-related procedures (NRP). This makes it important to work according to the Convention on the Rights of the Child, which looks after the best interests of the child. Childrens’ management of pain and fear in NRPs is usually facilitated with information, distraction and parental support. Pediatric nursing can be complex which is challenging for the unexperienced nurse. Experience and knowledge are important when meeting a child tobe able to create the best conditions for the child.Motive: Nurses without further education are very common in pediatric care since there is a shortage of specially trained pediatric nurses. Previous studies on children expressing fear of NRP focus on methods to help these children. Research about how nurses with limited experience in pediatric care treat these children is more difficult to find. Therefore, this study highlights nurses’ experiences and need for support regarding children expressing fear during NRP.Aim: Nurses’ experiences of working with children with fear of needle-related procedures.Methods: Nurses with limited experience in pediatric care who worked in the outpatient or inpatient care participated in individual, semistructured interviews. The interviews were analyzed using a qualitative manifest content analysis.Result: The result led to three main categories; “Manage emotional encounters”, “Creating the best conditions for the child” and “Get experiential knowledge in a complex area”.Conclusion: It is important that the nurse feels comfortable to create the best conditions for children who express fear of NRPs. The unexperienced nurse needs to be introduced and trained in the subject. Experience and collegial support make it easier for the nurse to succeed with an NRP where the child express fear.

Research shows that organizations rely on intangible value chains to boost their economic development through knowledge being seen as a resource. However, due to the emerging complexity withing various organizational designs and complexity of multi-levels in projects, still very little is known on how knowledge is shared and utilized in a complex and multi-leveled context. The purpose of this thesis is to examine how knowledge is shared and utilized in complex project-based environments and how underlying mechanisms of knowledge can be stimulated to facilitate a knowledge management system. To answer the research question, data was collected through eleven semi-structured interviews and analyzed through grounded theory.    Results show that depending on the organizational environment, different mechanisms are more suited than others. In the industrial organization examined in this case study, a personification strategy is well suited as the organizational tasks are unique in nature. Furthermore, the initiation of knowledge sharing opportunities play an important role in implementing knowledge management. In this context, an institutionalization approach is the desired mechanisms to stimulate. This is due to the size of the organization and the fact that employees are geographically dispersed. It is further amplified by the increased amount of remote-working, especially in the ongoing Covid-19 pandemic which has limited face-to-face interactions. To implement a knowledge management strategy of personification and institutionalization, routines are paramount to its success. Without the implementation of standards and routines governed from the organization and management level, there is a risk of knowledge management initiatives failing due to lack of commitment and participation.

På grund av covid-19 har många organisationer tvingats implementera distansarbete i syfte att minska smittspridningen. Givet den snabba omställningen till distansarbete och de utmaningar som arbetssättet har på kunskapsdelning, ämnar denna kvantitativa tvärsnittsstudie undersöka hur viljan att arbeta på distans påverkar kunskapsdelning hos distansarbetande anställda. Kunskapsdelning operationaliseras genom de relationella faktorerna förtroende, sociala relationer samt organisatorisk förpliktelse. Studiens analysmodell baseras på fyra hypoteser som formulerats utifrån tidigare forskning. Respondenter samlades in via en webbenkät där den insamlade datan analyserades genom hierarkisk linjär regression. Resultaten från 170 distansarbetande anställda visade att viljan att arbeta på distans modererar effekten av förtroende på kunskapsdelning. För individer som har lågt förtroende till sina kollegor agerar viljan att arbeta på distans som en facilitator för kunskapsdelning. Därutöver bör organisationer ta hänsyn till de anställdas vilja att arbeta på distans eftersom resultaten från studien indikerar att viljan påverkar kunskapsdelning på den digitala arbetsplatsen. / Due to the COVID-19 pandemic many organizations have been forced to implement telework in an effort to reduce the spread of the virus. Following the quick transition to telework and challenges associated with organizational knowledge sharing, this quantitative cross-sectional study aims to investigate how the willingness to telework impacts knowledge sharing. Knowledge sharing is operationalized through the relational factors trust, interpersonal bonds and organizational commitment. The study’s model of analysis is based on four hypotheses formulated from earlier research within the field. Data was gathered through an online survey where the collected data was analyzed through hierarchical linear regression. Results from 170 teleworkers show that the impact of trust on knowledge sharing is moderated by willingness to telework. For individuals with low levels of trust in their coworkers the willingness to teleworks acts as a facilitator for knowledge sharing. An implication for organizations is that employees’ willingness to telework needs to be considered as our results indicate that it affects knowledge sharing in a digital work environment.

Titel: Covid-19s påverkan på produktivitet och arbetsförhållanden vid övergången till distansarbete.   Nivå: Examensarbete på Grundnivå i ämnet företagsekonomi   Författare: Sofia Axelsson och Jennifer Österberg   Handledare: Arne Fagerström   Datum: 2023 - Januari   Syftet med examensarbetet är att skapa förståelse för hur anställda upplever förändringen gällande arbetsförhållanden och produktivitet i redovisningsbyråer under Covid-19. Detta besvaras genom att titta på faktorer som påverkar produktiviteten och arbetsförhållanden. Uppsatsen består av en kvalitativ studie utförd med semistrukturerade intervjuer utförda på redovisningsbyråer. Resultatet tyder på att produktiviteten inte förändrats nämnvärt under Covid-19 pandemins distansarbete. Olika faktorer har genererat i förhalningar av arbetsuppgifter men respondenterna som tillfrågats har arbetat mer vid stora deadlines för att utföra sina arbetsuppgifter i rätt tid. Den psykologiska effekten vid distansarbete är stor vilket både tidigare forskning och empirin tyder på. Därmed har arbetsförhållandena förändrats. En idé till fortsatt forskning är att undersöka om anställda som arbetar hemifrån mår sämre än de som arbetar på kontoret och vad det kan ge för konsekvenser.   Nyckelord: “Covid-19”, “distansarbete”, “arbeta hemifrån”, “hybrid arbete” och “arbetsförhållanden”. / Title: The impact of Covid-19 on productivity and working conditions during the changeover to remote work.   Level: Bachelor's degree in the subject Business Administration   Author: Sofia Axelsson and Jennifer Österberg   Supervisor: Arne Fagerström   Date: 2023 – January   The puropse of the thesis is to create an understanding of how employeés experience the change in work conditions and productivity in accounting firms during Covid-19. This is answered by looking at factors that affect productivity and the work conditions. This thesis consists of a qualitative study with semi-structured interviews on accounting firms. The result indicates that productivity has not changed significantly during the remote work of the Covid-19 pandemic. Several factors have been generated in delaying work tasks but respondents who are asked have worked more around big deadlines to complete their work tasks on time. The psychological effect of remote work is big, as both previous research and empirical evidence indicate. Thus working conditions have changed. One idea for continued research is to investigate whether employees who work from home feel worse than those who work in the office and what the consequences may be.   Key words: “Covid-19”, “remote work”, “work from home”, “hybrid work” and “working conditions”.

Teleworking has become increasingly common as the digital development has progressed. This has provided tools that can facilitate work and reduce the need for physical meetings. Previous studies have concluded that teleworking leads to, among other things, a great lack of social contexts, a blurred boundary between work and private life but also increased productivity. In 2020 the coronavirus pandemic spread across the world forcing many people to start working remotely. Studies on the experience of teleworking in early stages of the pandemic show similar results as previous research. However, there are few studies that deal with how teleworking affects a group. These studies show, among other things, that a work group's productivity decreases if many in the group work from home. This thesis aims to investigate the construction industry's transition to teleworking during the coronavirus pandemic by focusing on a design team's experience of teleworking. The report deals with what the current work situation looks like compared to before, how the work can technically be carried out remotely and how the design team experience this change. The results that have emerged in this report show that design can be carried out remotely and the question is not whether telework should take place or not, but to what extent. There are various factors that affect how much individuals want and should work from home and the conclusion in this report is that teleworking should take place two to three days a week. Social parts of the work are irreplaceable and are required for good cooperation and prosperous employees. At the same time, there is an opportunity to focus better at home. Therefore, the parts of the work that require more collaboration and communication should be performed at the office, while work that requires more focus can be done remotely. / Distansarbete har blivit allt vanligare i takt med den digitala utvecklingen som gett verktyg som kan underlätta arbetet och minska behovet av fysiska möten. Tidigare studier har kommit fram till att distansarbete bland annat leder till stor avsaknad av sociala sammanhang, utsuddad gräns mellan arbetsliv och privatliv men även ökad produktivitet. År 2020 bredde coronapandemin ut sig vilket tvingade många människor världen över att börja arbeta på distans. Studier om upplevelsen av distansarbete i tidiga skeden av pandemin visar på liknande resultat som tidigare forskning. Det finns dock få studier som behandlar hur distansarbete påverkar en grupp. Dessa visar bland annat att en arbetsgrupps produktivitet minskar om många i gruppen arbetar hemifrån. Detta examensarbete syftar till att undersöka byggbranschens omställning till distansarbete under coronapandemin genom att fokusera på en projekteringsgrupps upplevelse av att arbeta på distans. Rapporten behandlar hur den nuvarande arbetssituationen ser ut jämfört med tidigare, hur arbetet rent tekniskt går att genomföra på distans och hur projekteringsgruppen upplever denna förändring. Resultaten som framkommit i rapporten är att projektering kan utföras på distans och frågan är inte om distansarbete bör ske eller ej, utan i hur stor utsträckning. Det finns olika faktorer som påverkar hur mycket man vill och bör arbeta hemma och slutsatsen i denna rapport är att distansarbete bör ske två till tre dagar i veckan. Sociala delar av arbetet är oersättliga och krävs för ett gott samarbete och välmående medarbetare. Samtidigt finns det möjlighet att fokusera bättre hemma. Därför bör de delar av arbetet som kräver mer samarbete och kommunikation läggas till kontorstid, medan arbete där mer fokus krävs med fördel kan ske på distans.

Forskningsfråga: Hur hanterar chefer utmaningarna de möter i hybridbaserade arbetskontexter, och hur påverkas chefers arbetsuppgifter? Syfte: Syftet är att utifrån chefers erfarenheter, utforska hur chefsarbete och chefsrollen påverkas av hybrida arbetskontexter i en postpandemisk tidskontext. Genom att tillämpa en kvalitativ metodologi inspirerad av grundad teori, avser studien att belysa de utmaningar som chefer ställs inför i en hybrid arbetskontext i Sverige. Ambitionen är att studiens resultat ska vara relevanta och tillämpbara i både praktiska och akademiska sammanhang. Metod: Kvalitativ metod, grundad teori, intervjuundersökning & tematisk analys. Slutsatser: Hybridarbete förändrar chefers arbetsuppgifter och gör chefsrollen mer komplex. Chefsarbetet förändras främst av att chefen i en hybridarbetskontext behöver kompromissa mellan komplexa och ibland motstridiga intressen för att finna en sund balans mellan kontorsarbete och distansarbete. Genom att hantera utmaningar i en hybrid arbetskontext förändras chefens arbete avseende ytterligare tre aspekter, nämligen; arbetsuppgifter relaterade till styrning och vägledning, sociala och kommunikativa uppgifter samt arbetsmiljöoriterade arbetsuppgifter. Genom användning av grundad teori har det varit möjligt att identifiera chefsuppgifter som är unika för hybridarbetssammanghang. / Research question: How do managers handle the challenges they face in hybrid work contexts, and how is managerial work affected in hybrid work settings? Purpose: The purpose of this study is to investigate managers experience of distance- and hybrid work settings and understand how it affects managers and their work in a post-pandemic context. The ambition is to highlight challenges that arise in these work contexts from a managerial perspective, as well as contributing with practical insights to optimize the construct of hybrid work settings. Method: Qualitative method, grounded theory, interview survey, thematic analysis. Conclusions: Hybrid work changes managers’ work and makes the role more complex. Managerial work changes primarily as a result of the manager in a hybrid work context needs to compromise between complex and conflicting interests in order to find balance between office work and remote work. By dealing with challenges in a hybrid work setting, the managers work changes in three additional aspects, tasks related to management and supervision, social and communicative tasks and tasks related to work environment.

The Covid-19 pandemic meant a sudden adjustment for many Swedish employees which resulted in them being forced to work remotely. The purpose of this qualitative, interview-based study was to investigate, from a sociological perspective, how collaboration between colleagues changed when working from home began and what significance it has for the perceived effectiveness, both for the individual and for the work group. As many employees wish to work more from home in the future, knowledge about how the collaboration with colleagues is changing and how the individual is affected by this change is important. Using interaction rituals and individualization, the respondents' descriptions of their working days have been analyzed. It's harder to connect with colleagues when the unfocused interaction is no longer there. It is also difficult to know when a colleague is available when you no longer visually see the colleague. The respondents also describe what they do to become more efficient by avoiding interactions with colleagues and thus can work undisturbed. There are signs of individualization among the respondents and collective thinking has decreased.

I och med rådande covid-19 pandemi har flera restriktioner införts som bland annat social distansering och att arbeta hemifrån om möjlighet finns, som en följd av pandemin och dess restriktioner har våra sociala kontakter minskat både på arbetet och privat. Det har tidigare rapporterats om både för-och nackdelar med att arbeta hemifrån och effekten på den arbetsrelaterade hälsan skiljer sig i tidigare forskning. Många tidigare studier som berör covid-19 och arbetshälsa är utförda i andra länder med hårdare restriktioner och andra förutsättningar, det finns därför en kunskapslucka och det upplevs också finnas behov av mer forskning kring hur förutsättningar i vår arbetsmiljö har förändrats i och med covid-19 pandemin. Syftet med studien är att undersöka hur medarbetare upplever sin sociala arbetsmiljö vid arbete hemifrån under covid-19 pandemin. Denna studie är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod och intervjuerna utfördes genom digitala kommunikationsverktyg. Studien innefattar 10 informanter som arbetar inom en kommunal sektor som i och med pandemin arbetar hemifrån. Resultatet visade att de upplevde sin sociala arbetsmiljö som väldigt annorlunda med endast digital kontakt med kollegor och chef. Upplevelser av den sociala arbetsmiljön innefattade färre sociala och spontana kontakter, dock försökte informanterna att prata kontinuerligt med sina kollegor och det upplevdes viktigt att stötta varandra. De upplevde också fördelar och nackdelar med att kommunicera via digitala verktyg men upplevelsen var att samarbetet med kollegor fungerade bra även om det fanns vissa svårigheter. Informanterna hade olika upplevelser av kontakten med chef och möjligheterna till att få stöd. / With the current COVID-19 pandemic, several restrictions have been introduced, including social distancing and working from home if possible, as a result of the pandemic and its restrictions, our social contacts have decreased both at work and in private life. There have been previous reports of both the pros and cons of working from home and the effect on work-related health differs in previous research. Many previous studies concerning COVID-19 and occupational health have been carried out in other countries with tighter restrictions and other conditions, there is therefore a knowledge gap and there is also a need for more research into how conditions in our work environment have changed with the COVID-19 pandemic. The purpose of the study is to investigate how employees experience their social work environment when working from home during the COVID-19 pandemic. This study is a qualitative study with semi-structured interviews as a method and the interviews take place through digital communication tools. The study includes 10 informants who are working from home during the pandemic. The results showed both that the informants perceived their social work environment as very different with only digital contact with colleagues and managers. Experiences of the social work environment included fewer social and spontaneous contacts, however, the informants tried to talk continuously with their colleagues and it felt important to support each other. They also experienced the advantages and disadvantages of communicating through digital tools, but the experience was that the collaboration with colleagues worked well even though there were some difficulties. The informants had different experiences of contact with the manager and the possibilities for receiving support.