Konflikter är en oundviklig del i sammanhang där människor möts och arbetar. Studien utgick från forskningsfrågan: Hur uppfattar personalansvariga chefer sin roll och sitt agerande i mellanmänskliga konflikter på arbetsplatsen? En blandning av kvalitativ och kvantitativ ansats valdes. Ett bekvämlighetsurval gjordes och nio chefer intervjuades genom semistrukturerade intervjuer med inslag av en enkät. I analysarbetet gjordes en tematisk analys, där det letades efter likheter, skillnader, både i intervjudelen och enkätundersökningen samt mellan dessa och dokument. Spearmans rangkorrelationsanalys gjordes på enkätundersökningen. Resultatet visade att cheferna har en samstämmig uppfattning om vad konflikter är. De anser att de har en viktig roll när det gäller att hantera konflikter. Den vanligaste åtgärden cheferna vidtar är samtal och ofta räcker det för att lösa konflikten.

Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur kvinnliga chefer i mansdominerade yrken ser på sin chefsroll. Uppsatsen tar reda på hur de kvinnliga cheferna identifierar sig med sin chefsroll och hur de kvinnliga chefernas chefsidentitet påverkas av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Tidigare forskning och teoriavsnittet ger en övergripande bild om vilka problem och hinder kvinnliga chefer står inför i mansdominerade yrken. Den teoretiska referensramen består dels av genusforskning om kvinnor och kvinnliga chefer i organisationer, och dels av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kvinnliga chefer för att förstå deras syn på den egna positionen som chefer i mansdominerade yrken. Resultatet av uppsatsen presenterar en sammanfattande beskrivning av intervjupersonernas svar kopplat till teorin. Nästan alla av de kvinnliga cheferna säger att de kan identifiera sig med sin chefsroll, men att det finns en skillnad i hur de är i den professionella och privata rollen. Kvinnorna berättade även att de måste kämpa mer än männen för att få samma respekt i sin chefsroll. Kvinnliga chefer hamnar dessutom ofta i en symbolisk ställning för att de syns mer än de manliga kollegorna i ett mansdominerat yrke och vissa kan därför tvingas anamma ett ”manligt beteende” för att de inte ska sticka ut för mycket från gruppen. Det framkom även att de kvinnliga cheferna saknar förebilder inom organisationer. Det som resultatet visar stämmer överens med tidigare forskning och teori vilket antyder att stereotypen för vad som är kvinnligt och manligt fortfarande lever kvar. Men även om resultatet tyder på att de kvinnliga cheferna har det tufft i sin chefsroll så visade det sig ändå att de föredrog att arbeta i ett mansdominerat yrke framför ett kvinnodominerat yrke, vilket är förvånande med tanke på att teorin inte tar upp detta. De kvinnliga cheferna vill att det ska bli fler kvinnor på chefspositioner i samhället så att det blir mer jämställt i toppen av hierarkierna. Dock trodde de att den enda lösningen för att det fortare ska bli en strukturförändring är om man inför kvotering till chefspositioner.

Tidigare forskning visar att en uppsägningsprocess inte bara påverkar medarbetaren som blir uppsagd utan även chefen som måste leverera uppsägningsbeskedet. Trots detta uppmärksammas sällan chefernas upplevelser av en uppsägning. Med utgångspunkt i ovanstående har syftet med denna studie varit att undersöka och skapa en djupare förståelse för chefers upplevelser av socialt stöd i samband med en uppsägningsprocess. För att besvara syftet formulerades följande tre frågeställningar: På vilket sätt skildras arbetet som chef under en uppsägningsprocess? Hur beskriver chefer det sociala stödet i samband med en uppsägningsprocess? samt Hur kan betydelsen av socialt stöd i samband med uppsägningar diskuteras med fokus på chefers arbetssituation? Uppsatsen baseras på en empirisk studie med utgångspunkt i en kvalitativ metod och datainsamlingen har gjorts genom sex stycken semistrukturerade samtalsintervjuer. Den teoretiska referensramen utgår från James S. House (1980) beskrivning av socialt stöd samt Karasek och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell. Resultatet av studien visar att chefsyrket är ett relativt ensamt arbete, främst för att i en uppsägningsprocess riktas störst fokus mot arbetstagaren, vilket resulterar i att chefen glöms bort. Det framkommer att det sociala stödet för chefer har brister framförallt när det kommer till det instrumentella- och emotionella stödet. En chefs upplevelser och hur de hanterar en uppsägningsprocess faller i glömska då cheferna antas klara sig själva. Samtidigt visar resultatet att betydelsen av ett socialt stöd är viktig då det i förlängningen kan lindra och förhindra arbetsrelaterad stress och ohälsa. Sammanfattningsvis är det viktigt att tillgodose chefer det stöd som behövs för att de på ett bra sätt ska kunna genomföra en uppsägningsprocess utan att de påverkas alltför negativt.

I studien analyserade vi chefers upplevelser av villkoren i ett utökat chefskap samtförutsättningarnas betydelse för upplevda krav, kontroll och stöd. Vi har utfört vår studie påSödra Älvsborgs Sjukhus och avgränsat oss till de intervjupersoner som berörs av en utökadchefsroll, tillika vårdenhetschef. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och utgått från enhermeneutisk ansats. Vi har genomfört åtta intervjuer som vi sedan byggt vårt empiriskamaterial på. Vidare har vi valt att utgå från Henry Mintzbergs grundläggandeorganisationsteori och strukturmodell men även utgått från Karasek och Theorells krav- ochkontrollmodell. Studien visade på att samtliga vårdenhetschefer var mitt i en förändringvilket innebar att utveckla avdelningschefskapet till ett vårdenhetschefskap. Som stöd i dennaförändring har vårdenhetsmöten upprättats som ett led till bättre samverkan vilket upplevdessom positivt av samtliga intervjupersoner. Ur resultatet framkom det också attomstruktureringen; att gå från avdelningschef till vårdenhetschef, resulterade i vissa följder.Delar av dessa var avsaknaden av engagemang samt att stress utvecklades hosintervjupersonerna. I många fall räckte inte tiden till för att genomföra omstruktureringensamtidigt som det dagliga arbetet skulle utföras. Vår slutsats är att villkoren varierade ochberoende av hur förutsättningarna såg ut påverkades synen på hur man förhöll sig i sittvårdenhetschefskap. Dessutom hur intervjupersonerna strukturerade och implementerade nyariktlinjer. Hur olika situationer som uppstod i det dagliga arbete hanterades, berodde på hurintervjupersonerna upplevde förutsättningarna för kontroll, krav och stöd. Samtidigt såg desitt vårdenhetschefskap som fritt, utmanade och personligt utvecklande.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur rollen som mellanchef upplevs samt vad som motiverar mellanchefer inom detaljhandel och hur de i sin tur motiverar sin personal. Våra teoretiska utgångspunkter är fyra vetenskapliga artiklar som bland annat berör hur chefer påverkar anställdas motivation. Dessutom hur viktig prestationsmätning kan vara, belöningen som uppkommer som en effekt av detta samt hur olika motivationsfaktorer kan inverka på individen. Vi har även två teorier som handlar dels om organisationer och dels motivation. Vi har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer som vi sedan har transkriberat och kodat för att skriva ett resultat utifrån. Vårt resultat visade att butikscheferna kände sig väldigt splittrade i sin roll, de var chefer men samtidigt vanliga anställda. Dessutom framkom det att butikscheferna upplevde att motivation var något man fick, inte byggde upp inifrån. Ytterligare resultat var att chefer och anställda motiverades av liknande saker, det skilde inte i motivationsfaktorer på grund av tjänsten utan på grund av personlighet. Butikscheferna upplevde också att de aktivt jobbade med att motivera sina anställda men att det inte fanns samma engagemang hos deras chef. I vår diskussion tar vi upp hur vårt resultat förhåller sig till den tidigare forskning och de teorier vi tagit del av. Vi diskuterar bland annat utifrån organisationsteorin hur respondenterna talar om sin roll som butikschef. Dessutom för vi en diskussion om vad som motiverar butikschefer och hur de påverkar sina anställdas motivation. Slutligen konstaterar vi att våra respondenters svar om sin roll stämmer väldigt bra med vad som sägs om chefsrollen i organisationsteorin men att vad som uttryckts om motivation inte stämmer lika bra överens med de teorier och den forskning vi tagit del av. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Som en följd av generationsväxlingen kommer chefspositioner i arbetslivet att ersättas av yngre generationer. Med bakgrund av detta är syftet med denna studie att undersöka och skapa förståelse för unga chefers föreställningar om och förhållningssätt till arbete ocharbetsliv. Detta inom aspekter som arbetsförhållanden, krav, ung i chefsrollen samt förhållandet mellan arbetsliv och privatliv. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter. Urvalsmetoden var ett snöbollsurval.Studien visar att unga chefers arbetsförhållanden innebär stressiga arbetsdagar med många arbetsuppgifter. Unga chefer hanterar dagligen krav från arbetsgivare och medarbetare, men de högsta kraven ställer de på sig själva. Under första tiden av anställningen sker en anpassning till chefsrollen, i vilket det sker en omvärdering av inställningen till arbetslivet i aspekter som krav, ledarskap samt förhållandet mellan arbete och privatliv. Det framgår att unga chefer prioriterar privatlivet högt samtidigt som arbetet är en central del av deras liv. Hur och i vilken grad arbetet får inverka på privatlivet varierar men det framkommer att det är viktigt att skilja dessa åt. Unga chefers föreställningar om och förhållningssätt till arbete och arbetsliv kan förklaras av generationsspecifika värderingar, individuella skillnader men även av vilken fas i livet de befinner sig i.

Syftet med denna studie var att undersöka enhetschefers upplevelser av arbete-familj konflikten i en mellanstor kommun i Sverige, med fokus på eventuella könsrelaterade skillnader. Datamaterial samlades in via semistrukturerade intervjuer med 9 enhetschefer i en mellanstor kommun i Sverige. Genom kriteriestyrt urval valdes respondenter med barn i åldrarna 0–12 år ut att medverka i studien. Respondenterna kontaktades via mail och bokades in till en fysisk eller digital intervju. Det insamlade materialet analyserades genom en induktiv tematisk analys. I den tematiska analysen framkom emotionellt ansvar, socialt stöd, egen tid och känslan av otillräcklighet som återkommande teman. Respondenterna upplevde sig sammantaget vara ganska nöjda och ansåg sig leva i jämställda parrelationer. Trots den upplevda tillfredställelsen påvisade resultatet i studien vissa könsrelaterade skillnader, främst gällande emotionellt ansvar. De kvinnliga respondenterna uttryckte i större uträckning att de tog ett större emotionellt ansvar, vilket kan tolkas vara en orsak till upplevd obalans och bidra till högre nivåer av arbete-familj konflikt. Hos de manliga respondenterna var avsaknad av socialt stöd och låg energi två anledningarna till upplevd obalans och högre nivåer av arbetefamilj konflikt.

En kvalitativ studie har genomförts där vi arbetat utefter baklängesmetoden. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod för insamling av empiri. Totalt har tio intervjuer genomförts med olika chefer inom olika organisationer. Studiens syfte är att undersöka hur chefsrollen upplevs och vad rollen innebär utifrån ett chefsperspektiv. Resultaten visar att chefsrollen är en roll som kräver tydligt närvarande och i viss mån situationsbaserat ledarskap. / A qualitative study has been made by using the backwards method. Ten semi structuredinterviews were used as a method of data collection. The interviewed persons have the role as a CEO or manager at different organizations. The main purpose with this study is to examine how their role is being experienced in the perspective of the interviewed persons. The study also aims to find out what the role means in real life. The result shows that the role comprises a leadership with clear goals. It also comprises that it is important to be in contact with the employees by using situational leadership.

<p>Back, I. & Hörberg, A. (2009). En ordförandegrupps känsla av sammanhang. C-uppsats i pedagogik. Institution för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. I den ekonomiska krisen som slår hårt mot industrin har fackföreningsordföranden och ledare en utsatt position i tider av personalneddragningar på grund av minskade orderingångar. Denna studies syfte är att undersöka en ordförandegrupps känsla av sammanhang och söka faktorer som påverkar känslan av sammanhang. Detta görs genom intervjuer och enkäter. I resultatet framgår att gruppens känsla av sammanhang är relativt högt trots hot och stress. En viktig orsak till den höga känslan av sammanhang i gruppen är den höga meningsfullheten och det sociala stödet gruppen har. Nyckelord: KASAM, chefsroll, fackföreningsordföranden, hälsofrämjande, ledare, stress,</p> / <p><p>Back. I & Hörberg, A. (2009). A group of trade union leader’s sense of coherence Ccomposition in Education. Department of pedagogy, didactics and psychology. University of  Gävle In the economic crisis which strikes hard against the industry, trade union chairmen and leaders have vulnerable positions. In times when companies needs to reduce the number of employees because of diminishing orders the organized labors get a large Burdon to help in the process. The aim of this study is to investigate a group of trade union leaders, find out their sense of coherence, also known as SOC., and to look for health factors. The results of interviews and questionnaires show that the sense of coherence in the group is on a relative high level in spite of threat and stress. A main reason to this high sense of coherence in the group is that they feel that their efforts are important and that they have support from the members.</p></p>

Back, I. &amp; Hörberg, A. (2009). En ordförandegrupps känsla av sammanhang. C-uppsats i pedagogik. Institution för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. I den ekonomiska krisen som slår hårt mot industrin har fackföreningsordföranden och ledare en utsatt position i tider av personalneddragningar på grund av minskade orderingångar. Denna studies syfte är att undersöka en ordförandegrupps känsla av sammanhang och söka faktorer som påverkar känslan av sammanhang. Detta görs genom intervjuer och enkäter. I resultatet framgår att gruppens känsla av sammanhang är relativt högt trots hot och stress. En viktig orsak till den höga känslan av sammanhang i gruppen är den höga meningsfullheten och det sociala stödet gruppen har. Nyckelord: KASAM, chefsroll, fackföreningsordföranden, hälsofrämjande, ledare, stress, / Back. I &amp; Hörberg, A. (2009). A group of trade union leader’s sense of coherence Ccomposition in Education. Department of pedagogy, didactics and psychology. University of  Gävle In the economic crisis which strikes hard against the industry, trade union chairmen and leaders have vulnerable positions. In times when companies needs to reduce the number of employees because of diminishing orders the organized labors get a large Burdon to help in the process. The aim of this study is to investigate a group of trade union leaders, find out their sense of coherence, also known as SOC., and to look for health factors. The results of interviews and questionnaires show that the sense of coherence in the group is on a relative high level in spite of threat and stress. A main reason to this high sense of coherence in the group is that they feel that their efforts are important and that they have support from the members.