No description available.

Underhållsavdelningen på Volvo Aero ansvarar för reservdelshanteringen vid köp av nya utrustningar. För att minska tiden för produktionsstopp måste reservdelar finnas tillgängliga på lager när ett behov uppstår. Vid inköpsstadiet erhålls en rekommenderad reservdelslista från maskinleverantören. Erhållen reservdelslista används främst när maskindelar går sönder, för att se vilka möjliga leverantörer som finns. Något arbete med vilka reservdelar som bör finnas tillgängliga utförs inte. Den strategi som används idag är att reservdelar beställs hem efter den erfarenhet som erhålls under maskinens drift. Ett arbetssätt har tagits fram för att hantera den rekommenderade reservdelslistan och därmed öka tillgängligheten i utrustningen och få en bättre ekonomi. Arbetssättet består av fyra steg. Första steget är att se över vilka av de rekommenderade reservdelarna som finns på Volvo Aeros egna förråd. Steg två är att ta fram en ny beställningspunkt för de reservdelar som redan finns på lager förutsatt att förbrukningen kommer att öka. Steg tre är att val om lagerläggning räknas ut matematiskt då livslängden för reservdelen är känd. Steg fyra innebär att feleffektsanalys skall göras för beslut om lagerläggning för reservdelar med icke känd livslängd. I den rekommenderade reservdelslistan ska information som till exempel artikelbenämning, fabrikat, typbeteckning dessutom erhållas om respektive reservdel. Arbetssättet ska tillsammans med informationen från reservdelslistan avgöra om vilka reservdelar som ska lagerläggas. Ett verktyg har också tagits fram för att förenkla arbetssteg ett till fyra. För att verktyget ska kunna användas fullt ut måste maskinleverantören följa Volvo Aeros tekniska specifikation, där det står beskrivet att rekommenderade reservdelar skall anges med en viss data. Data som artikelbenämning, fabrikat och typbeteckning måste finnas i Volvo Aeros system på alla reservdelar som lagrats för att steg ett ska kunna utföras. Den nuvarande tekniska specifikationen bör dessutom kompletteras med uppgifterna om felfrekvens, hur många av reservdelen som finns i maskin och om reservdelen är reparerbar. Dessa uppgifter är en hjälp för att lättare avgöra om reservdelarna skall lagerläggas alternativt köpas vid behov. Arbetssättet och tilläggen i den tekniska specifikationen ska förhoppningsvis leda till ett mer strukturerat arbetssätt och en mer ekonomisk reservdelshantering.

The aim of this study was to examine how the activities of two preschools develop the language in matter of the teacher’s work of procedure. The following research questions were essential for the survey and therefore formed the basis of the examination: How do the teachers in both preschools work in a language evolving way? What significance does the environment have for the language development? Are there similarities and differences between the preschools in their language development approach? The study is based on a qualitative method, where the teachers of both preschools were interviewed with the purpose of obtaining information. The teacher’s statements and interviews were analyzed in relation to previous research, where the theories of different writers form the base of the theoretical connection to the study. The teachers view in developing the language regarding to their aspirations in measuring the language an important position in their operation, can be portraied as the conclusions of this study. Both preschools share a common view that the linguistic development is of great importance and should for that reason be highlighted as well as emphasized in the teachers working methods. However, the teachers in both preschools differ in their view considering language development due to their different ideas of witch working methods best stimulate the students linguistic abilities to development. The preschools working methods can be seen from a positive point of view and also from a critical one in relation to the examination, where the teacher’s interviews were analyzed and discussed. Accordingly, the teachers in both preschools aspire to achieve the best results for language development.

Syftet med denna studie är att utifrån studiens informanters referensram förstå och få kunskaper om hur en god språkutvecklande undervisning skulle kunna se ut i en skola med mångfald. Jag avser också få en djupare kunskap om olika metoder att främja andraspråkselevers lärande i svenska språket. Denna studie är kvalitativ. I form av intervjuer med tolv informanter samlades datamaterialet in. En del av informanterna går och arbetar på en grundskola i en mångkulturell förortsmiljö och en del av informanterna studerar svenska på en privatskola. Definitionen kring ett lyckat språkutvecklande lärande är utifrån informanterna när lärandet sker på ett glatt, spontant, lekfullt och roligt sätt. Undersökningen visar att kommunikation bör faå ta en stor plats i en språkutvecklande undervisning och där eleverna får en chans att arbeta i mindre grupper. De uttrycker gemensamt att undervisningen behöver bestå av en rad olika moment. Engagemang och stöd från föräldrar aär något som informanterna efterlyser för motivationen ska infinna sig för inlärningen. Slutsatser jag kan dra av undersökningen är att pedagogerna menar att en god lärandesituation skapas genom förförståelse för vad eleverna kan och utifrån elevernas kapacitet och intresse.

Brister i Trafikverkets inköpsprocess och materialförsörjningsprocess har lett till att de uppsatta målen för Leveransprecision från leverantör, Leveransprecision till kund, Servicegrad till kund och Framförhållningsmått de senaste åren inte har uppnåtts. Det finns i dagsläget otydlighet i ansvar och beslutsvägar inom processerna, skillnader i arbetssätt i olika delar av landet samt ett stuprörstänk som resulterar i dålig samordning och samarbete. Dessa aspekter har bidragit till att Trafikverket har tagit beslut att de bör genomföras en översyn av hur dagens arbetssätt, roller och befattningar inom inköps- respektive materialförsörjningsprocessen ser ut. Detta så att effektivare processer kan skapas i framtiden. Syftet med examenarbetet är att identifiera problemområdena inom arbetssätt, roller och befattningar inom ramen för Trafikverkets inköps- respektive materialförsörjningsprocess för tekniskt godkänt järnvägsmaterial. För att nå bästa resultat delades studien upp i två steg. Först steget bestod av en omfattande kvalitativ studie i form av en intervjustudie med 41 medarbetare med olika befattningar som arbetar i de båda processerna samt observationer vid olika möten för att identifiera problemområdena inom processerna. Utifrån dessa problemområden genomfördes en litteraturstudie inom aktuella vetenskapliga teorier som mynnade ut i förbättringsförslag för att effektivisera processerna samt vilka nyckeltal som skulle ingå i nyckeltalsanalysen, det andra steget i studien. Nyckeltalsanalysen bestod av en kvantitativ studie i form av att analysera om samband mellan olika nyckeltal finns genom att beräkna korrelationen mellan nyckeltalen i Excel. För få en insyn i hur den privata sektorn arbetar med roller och befattningar genomfördes även en intervju med en Lean-konsult. De övergripande problemen som identifierades på den centrala funktionen Inköp och Logistik var bland annat brister i förståelsen för hela processflödet, vissa brister i gemensamt arbetssätt inom befattningarna, låg grad av utrymme för diskussion av förbättringsförslag i vissa enheter, vissa brister i samarbete och kommunikation inom och mellan processerna samt antalet befattningar på Leverans och Logistik. Utifrån dessa problemområden genomfördes en litteraturstudie inom flödesorienterad organisation, arbetsrutiner och arbetsmotivation, kommunikation samt självstyrande team. Resultatet från studien rekommenderar Trafikverket att först identifiera kunden i varje delprocess och därefter skapa befattningar och roller som stöttar processerna. Förbättringsförslagen innefattar även att få medarbetarna mer delaktiga i utvecklingsarbetet, skapa utrymme för förbättringsarbete, tydligare kommunikationsvägar samt ta beslut om ett mer standardiserat arbetssätt vilket kommer leda till effektivare processer. Två förslag på antalet befattningar på de olika enheterna har tagits fram. Studien visar däremot att tydligare befattningsbeskrivningar och antalet befattningar inte är den primära lösningen på de problemområden som identifierats på Inköp och logistik i denna studie. Dock kan införande av bland annat procentfördelning, ansvar om förbättringsarbete samt kommunikationsvägar i befattningsbeskrivningarna bidrar till effektivare processer. Nyckeltalsanalysen gav resultatet att fokus rekommenderas att läggas på de inre processerna för att öka chanserna att uppnå de uppsatta målen. Genomförande av förbättringsförslagen från denna studie kommer leda till bättre kommunikation och samarbete inom och mellan inköp- och materialförsörjningsprocess vilket i sin tur kommer bidra till effektivare processer så att Trafikverket ökar sin chanser att nå de uppsatta målen i framtiden. / Deficiencies in Trafikverket's (The Swedish Transport Administration) purchasing and material supply processes has led to the goals of Delivery precision from the supplier, delivery to customers, service to customers and long-term planning measurement in recent years has not been achieved. There is an ambiguity in responsibility and decision-making within the processes, differences in the way of working in different parts of the country which results in poor coordination and cooperation. These aspects have led to that Trafikverket has decided to evaluate current way of working and roles and responsibilities in the purchasing and material supply processes in order to improve these processes. The purpose of this study is to identify problem areas in the way of working, roles and positions within the Trafikverket’s purchasing and material supply process for technically approved railway materials. The study was divided into two phases. The first phase consisted of a qualitative study in the course of an interview study with 41 employees in various positions involved in the both processes and observations at meetings to identify problem areas within the processes. Based on these problem areas, a literature review of relevant theories was conducted. The study resulted in improvement suggestions to streamline the processes as well as which KPIs would be included in the KPI analysis, the second phase of the study. The KPI analysis consisted of a quantitative study to examine to what extent there is a relationship between various KPIs by calculating the correlation between the KPIs in Excel. To get an insight into how it works with roles and positions in the private sector an interview with a Lean consultant was conducted. The overall problems identified at Trafikverket were among others; deficiencies in the understanding of the entire process flow, no decision of one way of working in the positions, not enough space to handle the proposed improvements, deficiencies in cooperation and communication within and between the processes and the number of positions in the departments Leverans and Logistic. Based on these problem areas, a literature study within the flow-oriented organization, work routines and work motivation, communication, and autonomous teams was conducted. The outcome of the study recommends Trafikverket to first identify the customer in each sub-process and then create positions and roles supporting the processes. The improvement suggestions also include getting employees more involved in development work, creating room for improvement, clear communications path and take decisions in a more standardized way of working which will lead to more efficient processes. Two alternatives for the number of positions in the different departments have been developed, but clearer job descriptions and the number of positions is not the primary solution to the problem areas identified at Trafikverket. However, among other things the introduction of; percent distribution, responsibility for improvement and communication paths in the job descriptions will contribute to more efficient processes. The result of the KPI analysis showed that the internal processes have to be improved to increase the possibilities of achieving the goals. Implementation of improvement suggestions from this study will lead to better communication and cooperation within and between purchasing and material supply processes, which in turn would contribute to more efficient processes, leading to that Trafikverket will increase its possibilities to reach their goals in the future

Syftet med studien är att öka insikten kring mobbning i förskolan. Vi är medvetna om att mobbning uppmärksammats i skolan och finner därmed intresse i att ta reda på om det även förekommer i förskolan. Våra frågeställningar utgår från hur förskollärarna uppfattar mobbning och på vilket sätt det förekommer. Ytterligare en frågeställning är hur förskollärarna berättar att de får syn på fenomenet och hur de förklarar att de arbetar för att förebygga uppkomsten. Studiens ämnesområde undersöks med hjälp av kvalitativa intervjuer och sex förskollärare intervjuas. Det teoretiska perspektivet som vi använder är det sociokulturella perspektivet. Resultatet pekar på att förskollärarna definierar mobbning som något som sker under en längre tid och att en systematik ska finnas samt att  viss medvetenhet finns i utförandet. Förskollärarna berättar att mobbning kan ske på olika vis och att flickor och pojkar har olika sätt att utöva mobbning. Gällande det förebyggande arbetet får vi reda på att de diskuterar med barnen om situationer för att göra dem medvetna om sina handlingar och visa på konsekvenser som handlingarna ger, därmed komma på lösningar för att förebygga mobbning. Vår slutsats är att mobbning förekommer i förskolan och att förskollärarna behöver mer kompetens samt konkreta verktyg för att motverka uppkomsten för att det inte ska fortsätta upp till skolåldern. / The purpose of the study is to raise awareness of bullying in kindergarten. We are aware that bullying attention in school and therefore considers interest to find out if it also occurs in preschool. Our questions are based on how preschool teachers perceive bullying and how it occurs. Another issue is how preschool teachers tell us that they see the phenomenon and how they explain their work to prevent the occurrence. The study's subject is examined by means of interviews and six preschool teachers interviewed. The theoretical perspective that we use is the socio-cultural perspective. The results indicate that preschool teachers define bullying as something that takes place over a longer period of time and that a systematic approach should be, and that some awareness is in execution. Early childhood educators tell us that bullying can happen in different ways and that girls and boys have different ways to practice bullying. Regarding prevention work, we find out that they discuss with the children about situations in order to make them aware of their actions and demonstrate the impact that the documents provide, thus coming up with solutions to combat bullying. Our conclusion is that bullying occurs in kindergarten and preschool teachers need more skills and practical tools to counteract the appearance that it will not continue up to school age.

<p>The purpose of this study was to investigate into the praxis based sociocultural tools that are utilized to enhance language development in early childhood education. Four pre-school teachers were involved in this study. Two were recruited from an independent pre-school "Maria Montessori", practicing the pedagogical philosophy developed by Maria Montessori. Two were from a public pre-school herein named "Kvasten", which has no official philosophy but where the teachers (like in many Swedish pre-schools) work in a general alignment with the principles of Reggio Emilia pedagogics. The theoretical fundament of the study lies in the general theories of language development and education of Jean Piaget and Lev Vygotskij, and the comparative element mainly concerns the variations in pedagogical praxis between the two pre-schools, and the way the teachers reason about language development. No attempt is made to systematically compare the general merits of the Maria Montessori method and the Reggio Emilia philosophy in enhancing early childhood language development.</p><p>The empirical material consists of interviews and observations. The research method used draws on qualitative methodology in the observations and in the interviews with pre-school teachers. The study confirms that language is considered to be an important part of early development by all teachers interviewed, and this was also confirmed by the observations conducted in the two pre-school settings. The early childhood teachers in this study work actively and consciously to stimulate the children’s language development. The data analysis demonstrates that the pedagogues used various working methods and different educational materials in order to stimulate the children’s language development skills. At the same time the study shows that the teachers’ methods of education differed slightly depending on the varying possibilities and opportunities provided in the two pre-schools.</p>

Bakgrund Viljan till kommunikation är en mänsklig egenskap som förenar oss. När kommunikation sker mellan människor sker ett utbyte av olika former av information. Att varje barn skall ha rätt till att vara delaktig i förskolans verksamhet är självklart. Även de barn som på grund av någon funktionsnedsättning inte har utvecklat sitt språk eller sin kommunikativa förmåga har dessa barn rätt att känna sig som en i gruppen, likaså gäller detta för de barnen som är flerspråkiga. Genom pedagogernas arbete med TAKK-metoden kan barnen vara delaktiga i samspelet med alla i förskolan. Syfte Syftet är att undersöka vilken kännedom och vilka uppfattningar pedagogerna har kring Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation samt få en förståelse för hur arbetet med detta kan se ut i det vardagliga arbetet i förskolan. Metod Jag har använt mig av kvalitativ metod med intervju som redskap. Jag har intervjuat sju pedagoger på en förskola i Västa Götaland. Vid analys och bearbetning av min empiri har jag använt mig av den fenomenografiska ansatsen och av en analysmodell för att bearbeta det insamlade materialet. Resultat Mitt resultat visar att pedagoger tycker att Tecken som Alternativ och Kompletterande kommunikation metoden gynnar alla barns utveckling oavsett om barnen har funktionsnedsättningar, är flerspråkiga eller inte. Metoden ses som ett komplement till det talade språket och används i de flesta momenten inom förskolan. Alla pedagoger använder sig av metoden och detta leder enligt pedagogerna till att barn blir delaktiga i ett sammanhang och kan göra sig förstådda.

The purpose of this study was to investigate into the praxis based sociocultural tools that are utilized to enhance language development in early childhood education. Four pre-school teachers were involved in this study. Two were recruited from an independent pre-school "Maria Montessori", practicing the pedagogical philosophy developed by Maria Montessori. Two were from a public pre-school herein named "Kvasten", which has no official philosophy but where the teachers (like in many Swedish pre-schools) work in a general alignment with the principles of Reggio Emilia pedagogics. The theoretical fundament of the study lies in the general theories of language development and education of Jean Piaget and Lev Vygotskij, and the comparative element mainly concerns the variations in pedagogical praxis between the two pre-schools, and the way the teachers reason about language development. No attempt is made to systematically compare the general merits of the Maria Montessori method and the Reggio Emilia philosophy in enhancing early childhood language development. The empirical material consists of interviews and observations. The research method used draws on qualitative methodology in the observations and in the interviews with pre-school teachers. The study confirms that language is considered to be an important part of early development by all teachers interviewed, and this was also confirmed by the observations conducted in the two pre-school settings. The early childhood teachers in this study work actively and consciously to stimulate the children’s language development. The data analysis demonstrates that the pedagogues used various working methods and different educational materials in order to stimulate the children’s language development skills. At the same time the study shows that the teachers’ methods of education differed slightly depending on the varying possibilities and opportunities provided in the two pre-schools.

SammanfattningVårt syfte med detta arbete var att ta reda på hur pedagoger resonerar kring sin arbetsätt med barn som har annat modersmål än svenska, samt metoder som har betydelse för barns språkutveckling och lärande. Vi var också intresserade av hur pedagoger ser på miljön, modersmålet och lekens betydelse för tvåspråkiga barns språkutveckling. För att få en tydlig uppfattning av pedagogers tankegångar valde vi att använda en kvalitativ metod. Två förskollärare intervjuades. Lärarna finns på samma förskola, men arbetar på olika avdelningar, den ena med småbarn och den andra med större barn. För att få djupare förståelse av hur pedagoger arbetar med språkutveckling hos tvåspråkiga barn, genomförde vi observationer på både småbarnsavdelningen och avdelningen med större barn.Vår undersöknings frågeställningar riktas mot miljö, modersmål, lek och lärarnas arbetsätt och vad respektive av dessa beståndsdelar har för betydelse för lärandet. De pedagoger som vi intervjuade var övertygade om att det egna modersmålet är en grund för god utveckling inom det nya språket. Pedagogerna betonade även att miljö och lek har mycket stor betydelse för barns lärande i allmänhet och språk i synnerhet. Lärarna påpekade också att lärande sker under förskoleverksamhetens olika situationer och aktiviteter.