Bakgrund: Stress, utmattningssyndrom och sjukskrivningar har setts öka under de senaste årtiondena inom hälso- och sjukvåden. Kraven på hälso- och sjuk-vårdspersonal var stora och sjuksköterskor såg arbetsbelastningen som den största orsaken till stress vilket hade ett negativt inflytande på arbetstillfredsställelsen. Syfte: var att belysa preventiva åtgärder mot stress och utbrändhet bland sjukskö-terskor. Metod: En litteraturstudie genomfördes och litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Sexton artiklar kvalitetsgranskades och analyserades textnära. Resultat: Sjuksköterskor använde sig av olika egen-vårdsstrategier för att hantera stress på arbetet. De vanligast förekommande stra-tegierna var positivt tänkande, skratt, hjälpa andra, kommunicera, sociala relatio-ner, fritidsaktiviteter och att vara organiserad. Professionell vård i form av handledning och olika typer av utbildningar visade också stressreducerad effekt och hjälpande mot utbrändhet. Diskussion: Egenvårdsstrategier fungerade bra bland sjuksköterskor även då vissa fungerade bättre än andra. Handledning och utbild-ning sågs också inspirera till bättre arbetstillfredsställelse och reduktion av stress och utbrändhet. Problemen sjuksköterskor mötte borde i större utsträckning utvärderas och förbättras på högre organisatorisk nivå då arbetsbelastningen betrakta-des vara svår att hantera på individnivå. Slutsats: Det ansågs viktigt att upplysa och erbjuda sjuksköterskor verktyg för att underlätta deras arbetsbörda.

Bakgrund: Hög arbetsbelastning hos omvårdnadspersonal är ett problem både i Sverige och internationellt. En ökad förståelse av hur arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten krävs för att förebygga fler vårdskador inom vården. Syfte: att belysa vilka faktorer som skapar arbetsbelastning hos omvårdnadspersonal och dess betydelse för patientsäkerhet. Metod: Litteraturöversikt där studier som undersöker arbetsbelastningens påverkan på patientsäkerhet granskades. 15 studier valdes ut via Pubmed, Psycinfo och Cinahl, där 11 var kvantitativa, två var kvalitativa och två var av mixed design.  Resultat: Faktorer av betydelse för arbetsbelastningen som hade ett samband med patientsäkerheten var ’stressrelaterade situationer’, ’antal patienter i förhållande till personal’, ’antal arbetspass och längd’ och ’personals erfarenheter’. Diskussion: Av resultatet framkom det att de olika faktorerna påverkar patientsäkerheten på olika sätt. Patientsäkerheten påverkas på ett negativt sätt av arbetsbelastningen. Slutsats: Ökad arbetsbelastning påverkar arbetet inom omvårdnaden. Det behövs mer resurser, bra organisation och erfarenhet för att förhindra att arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten. Fler kvalitativa studier måste göras för att få en bättre helhetssyn, speciellt sådana som undersöker personals upplevelser och erfarenheter av arbetsbelastning.

Introduktion: Det finns studier som belyser brister i patientsäkerheten, både nationellt och internationellt, samt att arbetsmiljön har en påverkan på patientsäkerheten. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa områden i en sjuksköterskas arbetsmiljö som kan vara av betydelse för patientsäkerheten. Metoden baseras på Polit och Becks (2012) nio-stegsmetod för litteraturstudier. Artiklar söktes efter i CINAHL och PubMed. Urvalet resulterade i 15 artiklar som granskades med hjälp av Polit och Becks (2012) kvalitetsgranskningsmallar. Utifrån artiklarnas huvudresultat plockades meningsenheter ut som kortades ned och slogs samman till fem områden. Resultatet visade på fem områden i arbetsmiljön som är av betydelse för patientsäkerhet: (1) Arbetsledning och patientsäkerhetskultur (2) erfarenhet och utbildningsnivå (3) arbetsbelastning och rutiner (4) samarbete och kommunikation samt (5) den fysiska arbetsmiljön. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan känner till vilka områden i arbetsmiljön som är av betydelse för patientsäkerheten eftersom det är en sjuksköterskas ansvar att stärka patientsäkerheten genom att motverka risker som äventyrar den.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen över 100,000 patienter av vårdskador inom den somatiska sjukvården. En bristande arbetsmiljö ökade risken för att sjuksköterskor skulle begå misstag. Internationella rekommendationer belyste att sjukvården måste förbättra patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att belysa patientsäkerheten på sjukhus i förhållande till sjuksköterskors arbetssituation. Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet redovisas under tre övergripande teman; Arbetsmiljö, Arbetsbelastning och Patientpåverkan. Patientsäkerheten påverkades negativt av en bristande arbetsmiljö samt av en ökad arbetsbelastning för sjuksköterskor. Diskussion: Patienter inom sjukvården har enligt lagen ett skyddsnät som skall säkerställa att vårdgivare arbetar utifrån ett patientsäkert arbetssätt, detta till trots skedde misstag som drabbade patienterna. Patientsäkerheten får aldrig negligeras av vårdpersonal eftersom deras främsta uppgift är att bidra till hälsa inte att försämra den. Slutsats: Sjuksköterskor bör vara medvetna om hur arbetsmiljö och arbetsbelastning påverkar dem utifrån ett omvårdnadsperspektiv. För att minska sjuksköterskors arbetsbelastning bör deras förmåga att kunna delegera och prioritera omvårdnadsåtgärder vara väl utvecklad.

Saab AB, i sin utveckling av Gripen E, utvärderar och testar produkter som ska in i cockpiten i en flygsimulator. Denna utvärdering har exempelvis skett med mätning av mental arbets­belastning. Detta har tidigare mätts genom att exempelvis fråga operatören om dennes upplevelse av sin mentala arbetsbelastning. Detta har lett till hög arbetsbörda för testledare och ett behov av att digitalisera mätningen. Syftet med denna studie har varit att utvärdera ett nytt digitaliserat verktyg, VoiceLog, för att se om det finns möjlighet att byta ut tidigare metod för mätning. Ett experiment genomfördes där deltagarna fick genomföra en och samma uppgift under tre olika förut­sättningar: mätning med VoiceLog, mätning med muntlig dialog­baserad metod och en förutsättning helt utan dynamisk mätning. Totalt deltog nio personer i studien. Resultatet visar att VoiceLog inte påverkar arbets­belastning eller prestation. VoiceLog mäter även samma sak som den tidigare metoden men går inte att använda för en generell skattning över en längre period. Deltagarna angav även att uppgifterna som utfördes under tiden för mätning med VoiceLog som enklare än uppgifterna de genomförde under tiden för mätning med den redan etablerade metoden

No description available.

<p>Lärare har i min studie visat sig ha en intensiv arbetsmiljö med hög arbetsbelastning. I denna undersökning har jag gjort kvalitativa intervjuer och undersökt dels hur lärare och rektorer menar att lärares arbetsmiljö påverkar den pedagogiska verksamheten, och dels hur skolorna arbetar med lärares arbetsmiljö. I studien menade informanterna att lärares arbetsmiljö har en viss påverkan på undervisningen, elevkontakterna, fortbildningen, lärarnas motivation och engagemang och elevprestationerna, men såväl rektorer som lärare ansåg sig trots detta kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet. Däremot visade det sig att lärarna fick betala priset för att kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet, i form av exempelvis uteblivna återhämtningspauser, ingen lunchrast och hårt arbete, vilket enligt lärarna ledde till trötthet, irritation och minskad ork för familjen. Samtidigt menade lärarna att arbetsmiljöarbetet på skolorna var bristfälligt. Inte på någon av de aktuella skolorna upplevde lärarna att arbetsmiljöarbetet lett till några större förändringar i arbetsmiljön och inte heller rektorerna kunde peka på att några större förändringar skett som ett resultat av arbetet med arbetsmiljön på skolorna.</p>

Att arbeta med flyktingar är en del av det sociala arbetet som idag blivit väldigt utbrett. Under sommaren och hösten 2015 ökade antalet flyktingar som anlände till Sverige och arbetet blev mer krävande än någonsin. Personer som arbetade med dessa flyktingar fick dra ett stort lass för att täcka upp för de växande behoven. Mycket ny personal rekryterades och antalet asylboenden, däribland boenden för ensamkommande barn, ökade markant i Umeå kommun. I samband med detta ändrades också förutsättningarna för den personal som arbetade med ensamkommande barn. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka vilken upplevelse personal på boenden för ensamkommande barn hade av detta och om de upplevde någon väsentlig skillnad i sin arbetssituation. Intervjuer genomfördes med utgångspunkt i en intervjuguide som konstruerades utifrån områdena egna uppfattningar, tidigare forskning samt Theorell &amp; Karaseks krav-, kontroll- och stödmodell. Resultatet visar att personalen upplevde en stor förändring i arbetet och dess omfattning. Den övergripande känslan bland deltagarna var negativ och det visade sig att strukturen ändrats såväl i arbetsuppgifterna som i flyktingverksamheternas organisation. Den mest framträdande skillnaden i arbetet nu jämfört med innan flyktingkrisen, gällde relationen till ungdomarna. Relationerna ansågs bli lidande till följd av den ökade arbetsbelastningen, då det inte längre fanns tid till varken etablerandet eller bibehållandet av dem.

Arbetsrelaterad stress är något som är vanligt förekommande inom många yrken. För sjuksköterskans del kan det uppstå till följd av för höga krav i förhållande till vad hen klarar av att hantera. Långvarig stress kan leda till konsekvenser som fysisk och psykisk ohälsa, till exempel utmattningssyndrom. Även risken för misstag i omvårdnaden ökar och därmed äventyras patientsäkerheten. För att problemets omfattning ska identifieras är denna studies syfte att kartlägga förekomsten av arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor. Som metod har en empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie utförts i form av en enkätundersökning i sydvästra Sverige. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor och självskattningsinstrumentet The Work Stress Questionnaire (WSQ), vilket innehöll frågor om upplevelse av stress, som indelades i fyra kategorier: Inflytande över arbetet, Otydlig organisation och konflikter, Individuella krav och engagemang och Konflikt mellan arbete och fritid. Totalt delades 134 enkäter ut till slutenvårdsavdelningar, vårdcentraler och hemsjukvård och 64 sjuksköterskor valde att delta, vilket ger en svarsfrekvens på 48 procent. Resultatet visade på hög förekomst av stress och att de flesta sjuksköterskor ställer höga krav på sig själva. De får arbeta övertid för att hinna med sina arbetsuppgifter och har svårt för att sätta gränser. Stress är ett problem inom yrket och det behöver uppmärksammas för att åtgärder ska sättas in. Då kan ohälsa förebyggas och en hållbar utveckling främjas.

Syftet med studien var att undersöka elevers upplevelse av grupparbete i skolan. Kvalitativ intervjustudie användes som metod. Deltagarna i studien var fyra gymnasieelever som en och en intervjuades om sina upplevelser av grupparbete. Tematisk analys användes i intervjustudien vilket resulterade i två teman, Ojämn arbetsbelastning inom gruppen som handlade om att vissa elever behöver göra mer än andra och Själva uppgiftens lämplighet för ett grupparbete som handlade om betydelsen av att uppgiften är avsett för att passa ett grupparbete. Slutsatserna i studien var att deltagarnas upplevelse av grupparbete var mestadels negativt på grund av att de upplevde att arbetsinsatsen var ojämn mellan gruppmedlemmarna. Det visade sig också att deltagarna upplevde att ett grupparbete inte alltid hade behövts för att klara av uppgiften.