No description available.

Bakgrund och Problemformulering: Det är väl beforskat att många sjuksköterskor upplever stress. Stress kan leda till negativa konsekvenser för individen, patienten och samhället. Nyutexaminerade sjuksköterskor kan uppleva andra typer av utmaningar än den erfarna sjuksköterskan gör. För att kunna ge den nyutexaminerade sjuksköterskan rätt sorts stöd under den första tiden i yrket är det viktigt att belysa upplevelsen av stress samt vilka faktorer som utlöser stressen hos just den gruppen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa faktorer som framkallar stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor under de första två yrkesverksamma åren samt hur stressen upplevs. Metod: En litteraturstudie genomfördes för att få en föreställning om rådande forskningsläge. 10 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, analyserades och sammanställdes. Innehållet strukturerades upp för att kunna sortera ut huvudteman och underkategorier. Resultat: Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sig vara stressade under början av sin yrkeskarriär. Utifrån artiklarna växte tre huvudkategorier fram: Ny roll och övergång, arbetsbelastning samt arbetskultur. Nyutexaminerade sjuksköterskor reagerade på det gap som uppstod i övergången från att vara student till att bli yrkesverksam sjuksköterska. Upplevelsen av att inte ha tillräcklig kunskap, rädsla att göra misstag samt en överväldigande känsla av ansvar var något som genomsyrade resultatet. Vidare var tung arbetsbelastning och att befinna sig i en ny arbetskultur en stressor som skapade oro kring patientsäkerheten. Diskussion: Författarna tolkar att övergången från att vara student till att bli yrkesverksam sjuksköterska har varit problematisk sedan sjuttiotalet. Behovet av stöd under den första tiden i yrket är viktigt för att nyutexaminerade sjuksköterskor ska få en bra start. Upplevelsen av stress korrelerar med utbrändhet och sjukskrivning, vilket är kostsamt för både individen och samhället.

The purpose of this study is to form an understanding regarding the mental health and wellbeing of department managers employed at Ljungby, Växjö, and Älmhult municipalities. Previous studies have shown that there has been an increase in mental illness and sick-leave among managers especially within Swedish governmental organizations. The study of this topic is therefore of great relevance due to statistics showing its increase in recent years.    This study is based on a qualitative research method. Ten department managers were interviewed and at least three were employed at one of the selected municipalities to create as evenly distributed results as possible. The theoretical perspective that the collected data is analyzed through is the social constructivist perspective combined with Erving Goffman’s dramaturgical perspective. The concepts used from the social constructivist theory are social phenomena, reification, typification and roles. Theoretical concepts used from Goffman are performance, façade, team, role, and collective representation.     The result of this study shows that the majority of department managers in the three municipalities experience their mental health as stable, but their well-being decreases in times of pressure or when there is an excessive workload during a longer period of time. Moreover, the department managers generally believe that the demands placed on them as managers are reasonable, thus their mental states were unaffected. Lastly, the policies and laws regarding the management of mental illness provided by the municipality was reported to be sufficient and well-functioning in supporting the employees’ wellbeing.

No description available.

Sjuksköterskans pressade arbetssituation är ett omtalat ämne i media. För att bedriva vård under dygnets alla timmar krävs skiftarbete. Skiftarbete innefattar arbete på tider som normalt innebär ledighet för de flesta människor. Kvällar, nätter och helger förknippas normalt med återhämtning och tid för socialt umgänge. Arbete under dygnets alla timmar skapar en obalans i den biologiska dygnsrytmen, vilket kan påverka hälsan både psykiskt och fysiskt. Syftet med denna litteraturöversikt är att kartlägga hur sjuksköterskan upplever skiftarbete. Studien är en allmän litteraturöversikt som gjorts enligt Friberg (2017, ss. 141-143). 14 artiklar har valts ut och granskats, varav fem stycken var kvalitativa, åtta stycken kvantitativa och en artikel innefattade båda metoderna. Studien påvisar hur skiftarbetet orsakar fysiska och psykiska symtom, i form av trötthet, stress och fysisk smärta. Ångest och depression är vanligt förekommande och därmed följer höga sjukskrivningstal bland sjuksköterskor. Ett samband mellan hög arbetsbelastning och stress bidrar till ökad psykisk ohälsa. Vården som bedrivs under kvällar och nätter har högre arbetsbelastning då personalstyrkan under de timmarna minskar. Med ett stort antal patienter och minskad personal, äventyras vårdandet och riskerar att vård uteblir. Arbetssituationen får många sjuksköterskor att tvivla på om de vill fortsätta med yrket. I denna uppsats diskuteras kring hur skiftarbete ska underlättas för de som arbetar, för att få personal att stanna i yrket. Vidare diskuteras hur högskolan ska förbereda studenter på skiftarbete för att de ska vara väl informerade och förberedda när de börjar arbeta.

I Sverige arbetar cirka 100 000 sjuksköterskor, en stor del av dessa arbetar inom akutsjukvård. Mötet med patienter i akuta skeden innebär ofta kaosartade situationer som är känslomässigt påfrestande för båda parter. Som sjuksköterska möter man rädsla, ångest, sorg och andra påfrestande situationer nästan dagligen. Utsätts sjuksköterskan för nämnda situationer samtidigt som nästintill allt fokus läggs på patienten är risken stor att sjuksköterskans arbetssituation blir ohållbar. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av svåra situationer inom akutsjukvården. Metoden för detta examensarbete är en litteraturstudie, baserad på Fribergs modell för litteraturöversikt. Åtta vetenskapliga artiklar användes för att få fram resultatet, varav sex stycken var kvalitativa och två stycken kvantitativa. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Efter granskning och analys av artiklarna kunde tre olika kategorier identifieras. Utöver dessa tre kategorier kunde även åtta subkategorier urskiljas. Huvudkategorierna som presenteras är: Våld- Fysiskt och verbalt, Trauma och emotionell kontakt samt Arbetsbelastning. Resultatet visar att sjuksköterskor utsätts dagligen för påfrestande händelser, exempel på detta kan vara våldssituationer, svåra trauman, eller övriga komplexa vårdfall. En gemensam nämnare för situationerna är att arbetsbelastningen ökar och kan ge sjuksköterskan en känsla av ofullständighet. Vidare framkommer det också i resultatet att sjuksköterskor är i stort behov av stöd och uppmuntran, dock är detta något som sällan erbjuds. Ytterligare faktorer av påfrestningar framkom i resultatet och detta leder i många fall till att sjuksköterskan ifrågasätter sitt yrkesval. I diskussionen uppmärksammas sjuksköterskans utsatthet och lidande samt hur detta i slutändan kan äventyra den evidensbaserade vården. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Enhetschefer inom vård- och omsorgssektorn har komplexa arbetsuppgifter och krav från olika håll inom organisationen. Krav uppifrån i organisationen tenderar att vara svåra att förena med verksamhetskrav och krav utifrån. Samtidigt har enhetschefer inom vård- och omsorgssektorn breda kontrollspann, det vill säga många medarbetare per chef, jämfört med andra sektorer. Dessa utmaningar har visat sig vara några av orsakerna till hög arbetsbelastning och varierade arbetsvillkor bland enhetscheferna. Detta kan i sin tur ge konsekvenser för både verksamheten, medarbetare och enhetschefernas hälsa. Därför är det viktigt att studera hur enhetschefer inom hemtjänsten upplever sina arbetsvillkor. Genom semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i kontrollspannet, upplevda förutsättningar för ledarskapet samt stöd och resurser, studerades enhetschefers upplevelser av arbetsvillkoren. Innehållsanalys användes som metod för att bearbeta intervjumaterialet. Teorier som studerats i relation till studiens empiri är Krav och Resurs-modellen och KASAM.Resultatet visar på att uppdraget är en komplex fråga med ett brett ansvarsområde. Enhetscheferna i studien har olika angreppssätt att anta uppdraget. Flera enhetschefer uttrycker att de har tillräckliga resurser för att utföra sitt uppdrag, medan andra har beskrivit motsatsen och att chefsrollen innebär att skapa sina egna förutsättningar. Samtidigt framkommer det i resultatet att arbetstiden inte räcker till, att stödfunktioner brister och att ständiga prioriteringar samt hög arbetsbelastning kan vara uttryck för bristande förutsättningar. Enhetschefernas prioriteringsordning av arbetsuppgifter fokuserar det som främst gynnar kärnverksamheten. Vidare framkom det att kontrollspannets storlek inte motsvarar det faktiska antalet medarbetare enhetscheferna ansvarar över och att smalare kontrollspann skapar förutsättningar för ledarskapet. Kontrollspannet måste i tillägg kopplas till komplexiteten i verksamheten och allt medförande arbete som bredare kontrollspann innebär. Ett sätt att hantera den komplexa vardagen som beskrivits är genom stöd från andra enhetschefskollegor, medarbetare och avdelningschef. Resultatet visar slutligen på att många enhetschefer upplever begränsningar med att söka stöd och att arbetsvillkoren ser olika ut bland enhetscheferna.

<p>Tidigare forskning har visat på hög förekomst av muskelbesvär och bristande hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal i offentlig sektor. Föreliggande studie syftade till att undersöka om en organisatorisk intervention i form av arbetstidsförkortning och viss fysisk aktivitet kunde främja olika aspekter av hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal inom Folktandvården. Interventionen sträckte sig över ett år och totalt medverkade 154 kvinnliga tandläkare och tandsköterskor i studien. Resultaten visade på minskad total arbetsbelastning samt lägre förekomst av muskelbesvär. Dock kunde resultaten inte kopplas till interventionen då utvecklingen var likartad i såväl interventions- som kontrollgrupp. Resultatet kan vara relaterat till en s.k. Hawthorne-effekt är en av de förklaringar som diskuteras. Vidare diskuteras tandvårdens styrning och kopplingar till hälsa.</p>

<p>Arbetets syfte var att utreda reliabilitet och validitet för en blickregistreringsutrustning, JAZZ™, som finns på FOI i Linköping. Dessutom skulle utredningen klargöra huruvida utrustningen kan användas till att detektera mental arbetsbelastning. Tre olika studier gjordes på 17 försökspersoner. Endast sackader i horisontalled studerades, trots att utrustningen har ett flertal andra mätområden. Första studien utredde utrustningens reliabilitet och validitet, om JAZZ™ mätte det som avsågs (i det här fallet sackader i horisontalled) samt om mätningarna var konsekventa från ett försökstillfälle till ett annat. Den andra och tredje studien behandlade mental arbetsbelastning. Även subjektiva bedömningar togs med i utredningen då försökspersonerna fick svara på en enkät efter varje genomfört försök. Statistiska resultat visade bland annat signifikanta skillnader mellan de olika studierna och inga signifikanta skillnader mellan de inbördes försöken, vilket indikerar att JAZZ™-utrustningen är reliabel och valid. Tillsammans med de subjektiva bedömningarna kan det också påvisas att utrustningen kan detektera mental arbetsbelastning.</p>

<p>ATC (Automatic Train Control; automatisk tågkontroll) är ett säkerhetssystem som automatiskt bromsar ner ett tåg om föraren skulle missa en hastighetsnedsättning eller en stoppsignal. Systemet ger även föraren information om när det är dags att exempelvis sänka hastigheten. Detta genom tonstötar och blinkande siffror på ATC-panelen. Många förare anser dock att det saknas väsentlig information i gränssnittet till ATC-panelen, visar rapporter från Banverket (Kecklund, 2001). Eftersom information som skulle hjälpa föraren att planera körningen framåt i tiden saknas, och föraren därmed ofta väntar på indikationer från systemet, ”kör på pipet”, kan olyckor ske där ATC-övervakningen saknas eller gått ur funktion. Det kan bero på att förare som är vana att ”köra på pipet”, vid situationer där ATC saknas, ingriper för sent eller inte alls eftersom de väntar på indikationer från ATC-systemet. Studier visar även att uppgifter som inte kräver särskilt mycket av människans kognitiva resurser kan ge en ”mental underbelastning” vilket i sin tur kan leda till för låg uppmärksamhetskapacitet och sämre prestation.</p><p>Denna studie undersöker hur förarna anser att ATC-systemet fungerar idag, samt hur det bör utvecklas och förbättras. Syftet med studien har varit att belysa tågförarnas åsikter om ATC-systemet. Att ta reda på vilken information de får genom systemet idag och vilken information de skulle önska. <em>Hur </em>informationen ska presenteras har också varit en viktig fråga. Ett syfte har också varit att undersöka hur förares olika körstilar och attityder gällande ansvarsfördelning mellan förare och system samvarierar med deras åsikter om systemet.</p><p>Resultaten av studien ger möjlighet till att eventuellt kunna utveckla ATC-systemet för att bättre passa förarens sätt att arbeta. En sådan utveckling skulle även kunna ge föraren ett mindre automatiserat arbete vilket kan minska risken för försämrad prestation till följd av låg uppmärksamhetskapacitet.</p><p>I studien genomfördes två inledande observationer för att få en inblick i förarens arbete och informationsmiljö. Efter detta delades frågeformulär ut till alla förare, inom det företag som kontaktats, för att fånga upp olika körstilar och attityder gällande ansvarsfördelning. Ostrukturerade intervjuer hölls med sex förare. Formulären och intervjudokumentationerna analyserades sedan för att göra det möjligt att besvara frågeställningarna.</p><p>Studien har visat att förarna tycker att informationen de får från ATC-systemet är knapphändig och att de skulle önska tillgång till information som gör det möjligt att planera körningen framåt i tiden, så som exempelvis information om flera hastighetsbesked och signalbilder på rad och avståndet fram till dessa, samt information om var andra tåg befinner sig och avstånd till dessa. Studien har även visat att alla förare har ett externt LOC (Locus of control) och att alla har en körstil där man kör på pipet och inväntar indikeringar från ATC-systemet innan man agerar, vilket skulle kunna innebära att de reagerar sämre vid avsaknad av ATC-övervakning.</p>