Sjuksköterskans arbetsbelastning är komplex och består av direkt-, indirekt- och icke-patientvård. Samtidigt är sjuksköterskan skyldig att bedriva en säker och god vård med grund i rådande lagar som beskriver att vården ska utgå från att främja hälsa och förebygga ohälsa. När vården brister ökar riskerna för vårdskador. En vårdskada påverkar patienterna inte bara fysiskt, utan även psykiskt i form av misstro, otrygghet och lidande. Syftet med examensarbetet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av arbetsbelastningens betydelse för patientsäkerhet inom slutenvården. Studien är en litteraturöversikt enligt Fribergs (2017) metod. Resultatets underlag bestod av åtta artiklar, fyra kvantitativa artiklar, tre kvalitativa artiklar och en artikel med kombinerat metod. Resultatet utmynnade i fem olika kategorier; arbetsmiljörisker, resursernas påverkan på patientsäkerheten, tidsbrist i vården, sjuksköterskans prioriteringar och teamsamverkan och avbrott i sjuksköterskans arbete. Resultatet påvisade att sjuksköterskor upplevde att arbetsbelastningen hade en betydelse för säkerheten och att det påverkade sjuksköterskors och patienters hälsa negativt. Arbetsbelastningen hade negativ påverkan i form av bland annat osäkra rutiner samt bristande tid för övervakning och omvårdnad. Slutligen konstateras det att arbetsbelastningen och arbetsmiljön inte var hållbar och kunde leda till oönskade vårdskador. Även avbrott och tidsbrist nämndes som ledande orsaker till förekomst av misstag. Konsekvenser av bristande patientsäkerhet kan leda till misstro för vården och påverka framtida vårdsammanhang.

Bakgrund  Patientsäkerhet är ett område som under de senaste åren börjat ta en mycket mer betydande roll och är idag ett område som sjukvården världen över prioriterar. Trots att sjukvården ska skydda och värna om de människor som söker vård, drabbas en av tio patienter av vårdskador som följd då den patientsäkra omvårdnaden brister. Genom en ökad kunskap och medvetenhet över vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans patientsäkra arbete kan ett mer professionellt och säkert yrkesutövande fås.   Syfte Syftet var att identifiera och beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans förutsättningar att utföra patientsäker omvårdnad inom slutenvården.   Metod Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt med totalt 16 inkluderade artiklar i resultatet.   Resultat Fem faktorer identifierades och dessa var: arbetsmiljö, arbetsbelastning, kommunikation/delaktighet, bemanning och utbildning/kompetens. Faktorerna har beskrivits på det sätt som de påverkar patientsäkerheten och detta resultat visar på att patientsäkerhet är ett område som är multidimensionellt och omfattar fler påverkande faktorer.   Slutsats Faktorerna utgör, både enskilt och tillsammans, en identifiering av patientsäkerhetens komplexitet. När de identifierade faktorerna har en negativ inverkan på sjuksköterskornas omvårdnadsarbete prioriteras vissa omvårdnadsåtgärder bort och uteblir helt, vilket kan äventyra patienters liv och hälsa. Om en av dessa faktorer inte fungerar kan inte heller en hög patientsäkerhet uppnås, utan dessa faktorer ska gemensamt vara till grund för en högkvalitativ hälso- och sjukvård och kan därmed rädda liv.

Bakgrund: Vårdskador är ett stort problem för hälso-och sjukvården där mellan tre och sjutton procent av alla inneliggande patienter drabbas, detta till en kostnad av 11,5 miljarder kronor per år. Sverige står inför en stor utmaning med både kraftigt ökad population, och samtidigt åldrande population. Dessutom har Sverige under flera år lidit av en sjuksköterskebrist och som följd har sjukhus tvingats skära ner på vårdplatser. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur sjuksköterskans arbetsbelastning påverkar förekomst av vårdskador. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvantitativ ansats, inriktad på arbetsbelastning inom slutenvården och förekomsten av vårdskador. Databassökningen genomfördes med blocksökningar i CINAHL och PubMed. Granskningen och innehållsanalysen följde modellen utvecklad av Forsberg och Wengström där 10 artiklar granskades med en granskningsmall för kvasi-experimentella studier.Resultat: Samtliga studier fann en korrelation mellan ökad arbetsbelastning och förekomsten av vårdskador. Flertalet studier fann att patienterna löper 5-7% ökad risk att avlida för varje extra patient en sjuksköterska ansvarar för. Resultatet delades upp i tre teman: Antal patienter per sjuksköterska, antal timmar per patient samt övertidsarbete. Konklusion: En förhöjd arbetsbelastning har i denna uppsats konstaterats ha en direkt koppling till exempelvis felmedicinering, fall, uppkomsten av trycksår, förväxling av patienter och ökad mortalitet. / Background: Medical errors are a large problem for healthcare providers. Between three and seven percent of all hospitalized patients are affected, to a cost of 11,5 billion Swedish crowns per year. Sweden is facing a challenge with rapid populations growth, and at the same time the population is becoming older. Meanwhile Sweden has for a number of years been faced with a deficit of nurses, causing hospitals to cut down on the number of available beds in hospitals. Aim: The aim with this literature study was to examine how nurse’s workload affect the number of medical errors. Method: The study was conducted as a literature review with a quantitative approach, with focus on nurse’s workload and the number of medical errors. The database search was performed with searches in CINAHL and PubMed. Forsberg and Wengström reviewed 10 articles with a template. A simple form of content analysis was used for analyzing the articles.Results: Every reviewed study found a correlation between an increased workload and the number of medical errors. Several studies found a 5-7% increase in mortality rates for every extra patient a nurse hade to care for. The results were presented in three themes: Number of patients per nurse, number of hours per patient, and overtime. Conclusion: An increased workload has, in this literature study, been observed have a direct link to medication errors, cases of patient falls, the occurrence of pressure ulcers, mix-up of patients and increased mortality.

Studiens syfte var att få insikt i möjliga faktorer som kan upplevas betydelsefulla för en individ som påbörjar en ny tjänst som produktionsledare. En kvalitativ intervjustudie av semistrukturerad karaktär genomfördes på en industri i södra Sverige. Urvalet bestod av nio deltagare, fyra kvinnor och fem män, med en medelålder på 41 år. En majoritet av deltagarna påbörjade sin roll som produktionsledare under de senaste tolv månaderna före intervjutillfället. Intervjuguiden innehöll 28 färdigformulerade frågor varav majoriteten av intervjufrågorna var av öppen karaktär för att låta deltagare dela med sig av sina upplevelser och tankar. Rollskapande, känslor, stressorer samt upplevt stöd framkom som teman vilka vidare har tillhörande kategorier. Resultatet framhävde vikten av att introduktionen upplevs både kvantitativ och kvalitativ vilket vidare skapar en god grund för individen i det fortsatta arbetet och trygghet i rollen. Stöd och ett brett kontaktnät var funna nyckelfaktorer för individens välmående och förmåga att utvecklas vilket skulle kunna generaliseras till andra företag och branscher. Ett utmärkande fynd var den upplevda tidsbristen vilken av deltagarna upplevdes samverka med flera kategorier. Resultatet bidrar till en ökad förståelse för faktorer som kan underlätta eller försvåra övergången till en ny roll som produktionsledare och hur dessa faktorer kan variera beroende på individens tidigare ledarerfarenheter samt hur individen har rekryterats.

Introduktion/Bakgrund: Hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress upplevs påfrestande bland sjuksköterskor på grund av de arbetsuppgifter som ökar i högre grad och resurser som inte är tillräckliga för att nå kraven i arbetet. Detta kan resultera i att misstag uppstår i arbetet och leda till en ökad negativ påverkan på patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelaterad stress samt eventuella relationer dem emellan, ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie som baseras på Polit och Beck (2017) nio steg. För att hitta relevanta artiklar till litteraturstudiens syfte användes databaserna CINAHL och PubMed. Kvalitetsgranskning av artiklar genomfördes med Polit och Beck’s (2017) granskningsmallar. Litteraturstudiens resultat bestod av elva granskade artiklar. Sju kvantitativa artiklar, två kvalitativa artiklar och två mixad-metod artiklar ingick i resultatet.  Resultat: I litteraturstudiens resultat presenteras fem teman: tidsbrist på grund av hög arbetsbelastning, begränsningar och förutsättningar för att kunna utföra en patientsäker vård, påverkan och hantering av arbetsrelaterad stress, påverkad patientsäkerhet till följd av hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stresssamt förbättrad patientsäkerhet. Resultatet visar att sjuksköterskors erfarenheter av hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress kan ha negativ påverkan på patientsäkerheten. Slutsats: Det som påverkade hög arbetsbelastning, patientsäkerhet och arbetsrelaterad stress var tidsbrist, begränsningar i arbetet och hantering av arbetsrelaterad stress. Det framkom att sjuksköterskor upplevde att hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress begränsade de från att utföra en patientsäker vård då de förlorade den nära patientkontakten och där de inte hann utföra omvårdnadsåtgärder.

På grund av en förändrad och mer flexibel arbetsmarknad är det många individer som upplever en hög arbetsbelastning. Arbetsbelastning kan uppstå genom högre krav på individen, det kan även uppstågenom en stor arbetsmängd, strikta tidsbegränsningar samt otillräckligt med tid och personal. Syftetmed denna studie är att undersöka sambandet mellan arbetsbelastning och arbetsrelaterad oro i Sverige. Studien syftar även till att undersöka om individens personlighet förändrar sambandet mellan arbetsbelastning och arbetsrelaterad oro. Denna studie har använt sig av kvantitativ metod med sekundär data från European Social Survey. Resultatet visar ett positivt samband mellan arbetsbelastning och arbetsrelaterad oro. Det innebär att desto fler arbetade timmar, desto mer arbetsrelaterad oro upplever individen. När personlighetsvariabler inkluderades i analysen visade det att personlighet inte har betydelse för hur arbetsbelastning påverkar en individs arbetsrelaterade oro.

Bakgrund Utmattningssyndrom är ett växande problem i samhället. Internationell forskning visar att sjuksköterskor, jämfört med andra yrkesgrupper, är mer benägna att utveckla utmattningssyndrom. Antalet sjukskrivna sjuksköterskor i Sverige ökar årligen, en av två sjukskrivs för emotionell utmattning och utmattningssyndrom. Detta leder till ökade samhällskostnader samt ytterligare ansträngning för resterande sjuksköterskor. För att bryta den negativa spiralen bör orsaken till detta undersökas vidare. Syfte Syftet var att beskriva faktorer som leder till att legitimerade sjuksköterskor, yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, riskerar att utveckla emotionell utmattning eller utmattningssyndrom. Metod En allmän litteraturöversikt baserad på sökningar i CINAHL och PsycINFO samt manuella sökningar. Dessa genererade i 16 vetenskapliga artiklar, vilka har klassificerats enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag samt analyserats tematiskt. Resultat Resultatet visade att arbetsmiljö och arbetsbelastning inverkar på utvecklandet av emotionell utmattning och utmattningssyndrom, likaså det upplevda stödet från chefer och ledning. Sociodemografiska faktorer så som ålder, civilstånd, kön samt antal år i yrket spelar också in. Graden av personligt engagemang och hur varje sjuksköterska hanterar känslomässig stress är också avgörande. Slutsats Arbetsmiljö, arbetsbelastning, stöd från chefer, sociodemografiska faktorer samt personlighetsdrag kan vara avgörande faktorer för att utveckla emotionell utmattning eller utmattningssyndrom.

Förutsättningarna för äldreomsorgens enhetschefer är idag begränsade. Situationen kan beskrivas som ohållbar och i behov av förändring. Den här studien belyser arbetssituationen hos dessa enhetschefer genom att inkludera och analysera arbetsbelastning, mående och copingstrategier. Studien använde en kvantitativ metod och insamling av empiri har genomförts genom en webbenkät. Med hjälp av IBM SPSS 28.0 har deskriptiv data tagits fram och sambandsanalyser genomförts. Respondenterna var 31 stycken enhetschefer inom särskilt boende och/eller hemtjänst i södra Sverige med ett spann på mellan ett halvt och 18 års erfarenhet i yrket. Resultatet visar en arbetssituation med hög belastning för de enhetschefer som deltog i studien. Ett flertal faktorer lyfts kring detta som vilken typ av verksamhet, känsla av kontroll, upplevelse av stöd och återhämtning. Även måendet påverkas av enhetschefers arbetsförhållanden. Enhetschefer uppgav att de använder copingstrategier för att klara av sitt arbete. I analys redogörs resultatet i relation till Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell samt kopplas till relevant forskning. Enhetschefer upplever höga krav och låg kontroll, vilket överensstämmer med högstressarbete enligt krav-kontroll-stödmodellen. Resultatet visar enhetschefers behov av stöd för att omvandla stress till handling.En av studiens slutsatser är att arbetsrollen har en stark påverkan på individen på grund av arbetsbelastningen. Detta ligger till grund för de copingstrategier som enhetschefer uppgett eftersom dessa används för att klara av arbetet. Viktiga resultat för det socialpedagogiska fältet som framkommer i studien är bland annat behovet av att tydligare definiera enhetschefens roll för att öka kvalitet för målgruppen äldre på individ- och gruppnivå.

Kostnader i samband med arbetsrelaterade skador är ett problem i samhället. Ett sätt att bedöma arbetsbelastning är genom att mäta hjärtfrekvensen, vilket kan göras med hjälp av olika mätmetoder. Syftet med denna studie var att jämföra mätning av hjärtfrekvens för två metoder – aktivitetsarmband (Fitbit Charge 2) och smarta kläder – med mätningar från ett pulsband (Zephyr HxM). Fysiska tester gjordes på 12 personer (tre kvinnor och nio män) med varierande åldrar och innebar simulering av fem olika yrkesgrupper: kontorsarbetare, målare, brevbärare, styckare och byggarbetare. Därtill bedömdes även arbetsaktiviteternas arbetsbelastning utifrån mätvärdena från pulsbandet.Resultatet visade på god korrelation och överrensstämmelse mellan smarta kläder och pulsbandet, medan aktivitetsarmbandets korrelation och överensstämmelse varierade med aktiviteternas intensitet där bäst resultat påträffades vid låg intensitet samt vid aktiviteter som inte involverade armrörelse. Arbetsbelastningen för kontorsarbete bedömdes som lätt arbete, måleri och styckning bedömdes som lätt till måttligt arbete medan brevbäring och byggarbete varierade från lätt till tungt arbete beroende på testperson.Slutligen konstaterades att aktivitetsarmbandet inte duger i syfte att bedöma arbetsbelastningen på arbetsplatser utan kompletterande metoder. Smarta kläder har däremot potential att på längre sikt kunna förebygga skador.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är en av de vanligaste orsakerna att drabbas av sjukdom. Arbetsbelastningen för sjuksköterskor är hög och ter sig att öka. En av de största orsakerna till arbetsrelaterad stress är hög arbetsbelastning. Ett sätt att hantera arbetsrelaterad stress är att tillämpa copingstrategier. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa copingstrategier sjuksköterskor använder för att hantera arbetsrelaterad stress. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Sökningar efter vetenskapliga studier gjordes i PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Fyra olika kategorier framkom efter en innehållsanalys. Dessa var: Att finna stöd, Avkoppling, Reflektion och Planering av arbete. Att finna stöd delades även in i tre subkategorier: stöd från familj, stöd från kollegor och stöd från religion.Slutsats: De copingstrategier som hjälpte sjuksköterskorna att hantera arbetsrelaterad stress var att finna stöd, avkoppling, reflektion och planering av arbete. / Background: Occupational stress is one of the most common causes to be affected by illness. The workload for nurses’ is high and appears to increase. One of the main causes to occupational stress is a high workload. One way to handle occupational stress is to apply coping strategies.Aim: The aim with this literature review is to illustrate the coping strategies that is used by nurses’ to handle occupational stress. Method: A literature review based on ten scientific studies with qualitative approach. The search for scientific studies was performed in PubMed, Cinahl and PsycINFO. Results: Four categories were identified following the content analysis. These were: to find support”, relaxation, reflection and planning the work. To find support were divided into three subcategories: support from family, support from colleagues and support from religion. Conclusion: Copingstrategies that helped nurses’ to handle occupational stress were to find support, relaxation, reflection and planning of work.