Spelling suggestions: "subject:"arbetsbelastning"" "subject:"arbetsbelastnings""
101 |
Att prioritera bland prioriteringarSejdijaj, Blerina, Koxha, Dorontina January 2015 (has links)
Sejdijaj, B och Koxha, D. Att prioritera bland prioriteringar.En kvalitativ studie om hur socialsekreterare upplever sin arbetsbelastning samt hur de hanterar denna. Examensarbete i Socialt arbete 15 Högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt arbete 2015Arbetet syftar till att undersöka hur socialsekreterare upplever sin arbetsbelastning samt hur de hanterar arbetsbelastningen när den blir hög. Vi formulerade tre frågeställningar utifrån vårt problemområde: Hur upplever socialsekreterarna på socialtjänsten den rådande arbetsbelastningen? Hur hanterar socialsekreteraren den höga arbetsbelastningen? Upplever socialsekreteraren att man ibland måste prioritera vid en hög arbetsbelastning och hur gör man i dessa fall? För att besvara våra frågeställningar genomförde vi sex kvalitativa intervjuer med verksamma socialsekreterare inom försörjningsstödet. Resultat visar att socialsekreterarna upplever en hög arbetsbelastning som de uppger bero på dels den höga ärendemängden och antalet arbetsuppgifter per socialsekreterare men även bristen på socialt stöd och direktiv från organisationen. För att hantera den höga arbetsbelastningen uppger respondenterna att de använder sig av olika strategier för att bemästra arbetet. Resultat visar även att respondenterna upplever att prioriteringar är en del av arbetet som socialsekreterarna måste handskas med dagligen. Nyckelord: Arbetsbelastning, Bemästring, Bemästringsstrategi, Försörjningsstöd, Hanterbarhet, Prioritering, Socialsekreterare / Sejdijaj, B and Koxha, D To prioritize among prioritiesA qualitative study on how social workers experience their workload and how they cope with it. Degree project in Social work 15 Credits. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Social work 2015.The study aims to investigate how social workers are experiencing their workload and how they handle their workload. We formulated three questions based on our research interest: How do the social workers at the social services experience the current workload? How does the social worker cope with the high workload? Does the social worker sometimes experience the need of prioritize during a high workload, how do they cope with it in these cases? In order to answer our questions, we conducted six interviews with social workers working with economic aid. Results show that social workers experience a heavy workload as they say is due partly to the high amount of cases and amount of duties per social worker but also the lack of social support and directives of the organization. To handle the high workload respondents stated that they use different strategies to cope with the work. Results also show that respondents feel that the priorities are part of the work that social workers has to deal with daily.Keywords: Workload, Coping, Coping-strategies, Economic aid, To Manage, Priorities, Social worker
|
102 |
Tiden finns inte, men kollegorna gör : En kvalitativ studie om mellanchefers arbetsbelastningKrispinsson, Malin January 2022 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka mellanchefers upplevelse av deras arbetsbelastning. Genom att undersöka detta besvaras forskningsfrågorna om hur mellancheferna upplever sin egenkontroll och kraven i arbetet samt betydelsen som socialt stöd har för dem. Studien utgår från en kvalitativ ansats där insamlingsmetoden består av sju semistrukturerade intervjuer, där samtliga är kvinnor som arbetar som mellanchef inom vård- och omsorgssektorn med inriktning till hemtjänsten. För att kunna analysera resultatet har olika teorier och begrepp som krav, kontroll och stödmodellen, KASAM och gränslöst arbete använts. Detta för att på ett enkelt och tydligt sätt kunna beskriva olika arbetsförhållanden när det kommer till olika situationer och upplevelser i mellanchefernas arbete. Resultatet av studien beskriver mellanchefernas upplevelse av deras arbetsbelastning. Det framkommer att det sociala stödet varierar beroende på var i organisationen det kommer ifrån dessutom förkommer höga krav och en saknad av kontroll i arbetet. Detta skapar en obalans mellan dessa tre krav, kontroll och stöd som resulterar att arbetsbelastningen blir för hög och en ohälsa riskerar att uppstå.
|
103 |
Sjuksköterskans erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagning : En litteraturstudie / Nurse ́s experience of work – related stress in the emergency department : A literature reviewMichelle, Esser, Jansson, Jerry January 2022 (has links)
Bakgrund: Akutmottagningen är till för personer med akut sjukdom eller skada. Sjuksköterskans främsta ansvar är omvårdnaden. Sjuksköterskan behöver snabbt bilda sig en uppfattning om patientens tillstånd för att kunna ge adekvat vård. Triagering används som hjälpmedel för att bedöma och prioritera turordningen mellan svår sjuka och skadade patienter detta arbete försvåras på grund av hög arbetsbelastning vilket kan upplevas som stressande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien utformades efter Polit och Beck (2017) nio steg. Databassökningar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed, där 11 artiklar var relevanta för litteraturstudiens syfte. Artiklarna granskades med Polit och Beck (2017) kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar och bearbetades genom tematisk analys med induktiv ansats. Resultat: Sjuksköterskans erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagningen har kategoriserats in i tre huvudteman: 1." Arbetsbelastning" med underteman "arbetsflödesavbrott" "psykisk belastning" och "fysisk belastning". 2. "Organisatoriska brister" med underteman "överbeläggningar", "tidsbrist", "kommunikation, samverkan och bristande ledarskap" och "patientsäkerhet". 3. "Egen kompetensutveckling". Slutsats: På akutmottagningen utsätts sjuksköterskan för stress på grund av hög arbetsbelastning som beror på organisatoriska brister och en mängd olika stressorer. Stressen sjuksköterskor upplever har negativ påverkan på sjuksköterskans fysiska, psykiska hälsa och på arbetstillfredsställelsen. Vidare påverkar sjuksköterskans stress även patientens hälsa negativ.
|
104 |
Medarbetarsamtalet ur enhetschefernas perspektiv : En kvalitativ studie om enhetschefers upplevelse av medarbetarsamtal och dess påverkan på deras psykosociala arbetsbelastning / Performance appraisal interviews from line managers perspective : A qualitative study of line managers' experience of performance appraisal interviews and its impact on their psychosocial workloadHäggström, Sanna January 2022 (has links)
Medarbetarsamtal har en viktig funktion i organisationer och det är oftast chefer som ansvarar för att genomföra dessa samtal. Dock är det brist på studier som berör chefers perspektiv på medarbetarsamtal och hur chefer upplever dessa. Vidare har chefer oftast en hög arbetsbelastning och medarbetarsamtal kan vara en faktor som påverkar chefers psykosociala arbetsbelastning. Studiens syfte var att undersöka hur enhetschefer upplever att det är att genomföra medarbetarsamtal och hur det påverkar enhetschefernas psykosociala arbetsbelastning. I studien genomfördes en kvalitativ intervjustudie med tio enhetschefer. Resultaten visade att medarbetarsamtal har en påverkan på enhetschefernas psykosociala arbetsbelastning. Vidare lyfter studien enhetschefers upplevelse av medarbetarsamtalet där tre olika upplevelser uppmärksammades lite extra. Det finns förbättringsområden kring enhetschefernas arbete av medarbetarsamtal, exempelvis enhetschefernas brist på tid. Vidare lyfter resultatet även många gynnsamma delar av samtalet som är både viktigt för medarbetarna, enhetscheferna och organisationen.
|
105 |
När den yrkesetiska övertygelsen sviktar : En systematisk och integrativ litteraturstudie om etisk stressWinberg, Lisa, Eriksson, Linn January 2023 (has links)
Akutmottagningen är en komplicerad verksamhet som inte är begränsad av patientantal och kontaktorsakerna är många. Vårdmiljön är stressig och resurserna knappa. Stora krav ställs på akutsjuksköterskan i denna miljö relaterat till patientsäkerhet, samtidigt som snabba beslut måste ske. Etiken har en central roll i akutsjuksköterskans profession och betonas i lagstiftning, kompetensbeskrivningar och ICN:s etiska kod. Akutsjuksköterskor är en yrkesgrupp som ofta tvingas ta beslut som går emot etiska värderingar. Därmed bör det klargöras vilka faktorer som bidrar till etisk stress. Syftet med studien var att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur gällande faktorer som bidrar till etiskstress hos akutsjuksköterskor på en akutmottagning. En systematisk och integrativ litteraturstudiegenomfördes och baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. En systematisk dataanalys av de elva artiklarna utfördes. Resultatet visade att vårdmiljön bidrog till etisk stress då den bidrog till att akutsjuksköterskan tvingades ta förhastade beslut. Det framkom att den höga arbetsbelastningen medförde att akutsjuksköterskan upplevde sig tappa kontrollen. Begränsningar i vårdarbetet bidrar till etisk stress genom att akut sjuksköterskan upplevde att bristfällig kommunikation och bristfälligt samarbete med kollegor påverkade vården. Det framkom också att den etiska stressen hos akutsjuksköterskan var hög när patienterna blev lidande av långa vistelsetider och bristande delaktighet. Faktorer som visat sig bidra till etisk stress för akutsjuksköterskorna på en akutmottagning relateras framför allt till faktorer i vårdmiljön och begränsningar i vårdarbetet. Organisatoriska orsaker till etisk stress kunde bero på resursbrist, tidspress och prioriteringsmöjligheter av patienter. När akutsjuksköterskan inte kunde erbjuda patienterna vård enligt sin övertygelse och sin etiska kompass, uppstod etisk stress.
|
106 |
Area Partitioning of Home Care - A Case Study on how Motala Municipality Can Achieve an Efficient Home Care and Create new Area Partitionings for a More Balanced Workload / Områdesindelning av hemtjänst - En fallstudie för hur Motala kommun kan uppnå en effektiv hemtjänst och framställa nya områdesindelningar för en jämnare arbetsbelastningForssell, Sebastian, Hyltse, Mattias January 2023 (has links)
På grund av att den åldrande befolkningen och urbaniseringen i samhället leder till en mer och mer glesbefolkad landsbygd förändras behovet och förutsättningarna för hemtjänsten. Detta innebär att nya områdesindelningar kan behöva framställas för att hantera de ständiga förändringarna. Motala kommun framställde en ny områdesindelning vid årsskiftet 2021/2022 och idag finns det en enhet i hemtjänsten som har tappat en stor del av sin volym medan andra enheter har ökat sina volymer där volym innefattar hemtjänstinsatser som beräknas utifrån utförda timmar. Det betyder att volymen som den nuvarande områdesindelningen utgick ifrån stämmer inte överens med den faktiska volymen som enheterna har idag. Detta på grund av att enheterna antigen har tappat eller ökat sin volym vilket har lett till en ojämn fördelning och arbetsbelastning mellan enheterna. Den här studien har utfärts på begäran av Motala kommun för att uppnå studiens mål kring hur den nuvarande områdesindelningen för hemtjänsten framställdes för att sedan kunna utveckla en planeringsmodell och identifiera vilka aspekter som kommunen behöver hantera relaterat till en ny områdesindelning. Studiens syfte är att leverera ett underlag till Motala kommun för hur kommunen kan framställa nya områdesindelningar som kan bidra till en jämnare arbetsbelastning mellan hemtjänstens enheter samt ge förutsättningar för en högre flexibilitet, hög kontinuitet och minskade kostnader. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>
|
107 |
Vad skapar stress hos sjuksköterskan på en akutmottagning och hur påverkar det vårdandet : En litteraturöversiktEkdahl, Ida, Wictorin, Carin January 2023 (has links)
Bakgrund: Vid akut sjukdom eller skada söker sig människor till en akutmottagning där sjuksköterskan har en viktig roll. En stressig arbetsmiljö kan innebära en förändring för sjuksköterskans förmåga att vårda patienterna, men också för sjuksköterskans hälsa och vårdkvalitén. Att vårda effektivt, säkert och patientfokuserat är delar av vad som beskriver en vårdande vård. Detta är dock något som tidvis upplevs vara svårt för sjuksköterskor inom akutsjukvård. Genom att lyfta vad som orsakar stressen på akutmottagningar och vilka konsekvenser detta har för vårdandet kan en potentiell försämrad vårdkvalité synliggöras och förbättras. Syfte: Syftet var att belysa orsakerna till sjuksköterskors stress på akutmottagningar och stressens betydelse försjuksköterskornas förmåga att vårda patienter. Metod: En litteraturöversikt över 12 artiklar har granskats och analyserats, varav åtta kvalitativa samt fyra kvantitativa. Sökningen gjordes i CINAHL och PubMed och artiklarna är publicerade mellan år 2016–2023. Analysprocessen genomfördes i fyra steg enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet presenteras genom tre teman: ”Hög arbetsbelastning”, ”Utmanandevårdsituationer” och, “Arbetsrelaterade konflikter” med tillhörande underteman. Slutsats: Att arbeta som sjuksköterska på en akutmottagning innebär en utmanande och påfrestande roll. Under för höga nivåer av stress kan patienter drabbas, dels genom utebliven omvårdnad, men också genom brister i patientsäkerheten. Stress försvårar även sjuksköterskans förmåga att skapa en god vårdrelation samt vårda efter patientens livsvärld. Slutsatsen som dras av detta är att vidare forskning skulle gynna vårdandet på akutmottagningar.
|
108 |
CORONAPANDEMINS PÅVERKAN PÅ BILDUNDERVISNINGForsman, Astrid January 2021 (has links)
Under coronapandemin hade majoriteten av högstadieskolor i Sverige en kombination av distans och närundervisning. Syftet med arbetet var att ta reda på hur bildlärare på högstadiet upplevde och hanterade de förändrade omständigheter som det medförde att med kort varsel ställa om från närundervisning till distansundervisning under coronapandemin. Detta undersöktes genom semistrukturella intervjuer. Majoriteten av lärarna i undersökningen försökte i största möjliga mån hålla sig till sin ordinarie planering men gav vissa arbetsområden mer eller mindre utrymme än tidigare. De tekniker som bildlärarna främst använde sig av under pandemin var digitala bildskaparmetoder, blyerts och teoretisk bildundervisning. Tekniker och material som bildlärarna valde bort var att arbeta med penslar färg och rekvisita. De största fördelarna som bildlärarna såg med distansundervisning var att de förändrande omständigheterna födde ett nytänkande och ett förnyande. De största nackdelarna bildlärarna såg med distansundervisningen var att de fick en minskad överblick och kontroll över elevgruppen samt att det var svårare att hjälpa elever på distans då man inte kunde ”visa” hur de skulle göra på samma sätt som man kunde göra i närundervisningen. Det gick inte att se några samband mellan vilken grad av stöd som lärarna upplevde att de fått från skolledningen och vilken grad av arbetsbelastning som lärarna upplevde. Sex av sju bildlärare upplevde att deras arbetsbelastning ökade under coronapandemin.
|
109 |
Arbetsbelastning och arbetstillfredsställelse : Autonomi, kompetens och samhörighet som modererande faktorerJuhlander, Simon, Svensson, Eva January 2024 (has links)
Studiens syfte var att undersöka relationen mellan arbetsbelastning och arbetstillfredsställelse, samt om och i så fall hur denna relation modereras utifrån upplevd autonomi, kompetens och samhörighet i arbetet. Målgruppen var tjänstemän som rekryterades dels via sociala medier och dels via en stor svensk IT-organisation. För att undersöka relationen mellan arbetsbelastning och arbetstillfredsställelse genomfördes en korrelationsanalys. Studiens tre hypoteser testades genom tre modereringsanalyser med varje psykologiskt behov som moderator. Resultaten visade inget signifikant samband mellan arbetsbelastning och arbetstillfredsställelse och inte heller för modereringsanalyserna. Det fanns därmed inte heller något stöd för hypoteserna och mer detaljerade tolkningar görs i diskussionen
|
110 |
Röntgensjuksköterskors erfarenhet av att arbeta under minskad bemanning / Radiographer´s experience of working under reduced staffingMagnusson, Sandra January 2022 (has links)
Introduktion: Det råder brist på legitimerade röntgensjuksköterskor i samtliga regioner i Sverige. Att det finns tillräckligt med personal som har adekvat kompetens är en grundläggande förutsättning för god patientsäkerhet och kan minska risken för vårdskada. Röntgensjuksköterskor har ett stort ansvar att utföra sitt arbete patientsäkert. Syfte: Att beskriva röntgen-sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta under minskad bemanning. Metod: En kvantitativ deskriptiv enkätundersökning med kvalitativa inslag genomfördes under hösten 2022. Populationen var legitimerade röntgensjuksköterskor med minst fem års arbetslivserfarenhet. Resultat: Resultatet visade att röntgensjuksköterskor ansåg att deras avdelning inte har den bemanning som krävs för att möta vårdbehovet. Arbetsbelastningen har ökat för personalen och modaliteter har hållits stängda varje vecka på grund av otillräcklig bemanning. Ohälsa hos personalen angavs vara en konsekvens. Samarbete bedömdes fungera bra trots minskad bemanning men ensamarbete har förekommit i situationer där ensamarbete inte bör utföras. Hög arbetsbelastning anses vara ett arbetsmiljöproblem som gör avdelningen till en mindre attraktiv arbetsplats. Instämmandegraden var hög i att röntgensjuksköterskor upplever att det bara är tur att inga allvarliga misstag sker på deras avdelning. Slutsats: För att upprätthålla en god patientsäkerhet och god arbetsmiljö på en röntgenavdelning är det viktigt att vara medveten om vilka konsekvenser minskad bemanning kan innebära. Att beskriva röntgensjuksköterskors perspektiv hur det är att arbeta under minskad bemanning kan ge värdefull vägledning om vilka proaktiva åtgärder och förbättringar som behöver göras.
|
Page generated in 0.0695 seconds