I denna studie har vi undersökt hur socialarbetare som arbetar på HVB-hem med ensamkommande flyktingbarn upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sju informanter som arbetar på tre olika HVB-hem. De verksamheter som representeras i studien finns i tre olika kommuner i Sverige. Fem centrala faktorer identifierades som bidragande till en tillfredsställande psykosocial arbetsmiljö: arbetsklimatet i teamet, arbetstider, kompetens, säkerhet och ledarskap. Studiens slutsats är att arbetsklimatet i teamet har störst betydelse för trivseln på arbetsplatsen och att även handledning är betydelsefull som stödinsats och för att motverka stress. Handledning ger även utrymme för reflektion och bidrar till kunskap. Ett tydligt ledarskap med en stödjande funktion för socialarbetaren utgör en god förutsättning för socialarbetarens arbete. / In this study we investigated how social workers employed in a residential care home (HVB home) for unaccompanied child refugees experience their psychosocial work environment. The study was conducted by means of qualitative interviews with seven informants who worked at three different HVB homes. The homes represented in the study are located in three different municipalities in Sweden. Five key factors that contribute to a satisfactory psychosocial work environment were identified: the work environment in the teams, the work schedule, competence, safety and leadership. It was concluded that the work environment in the teams has a major influence on satisfaction with the workplace and that supervision is an important support intervention for preventing stress. Supervision also provides an opportunity for reflection and contributes to knowledge enhancement. Clear leadership with support in the form of supervision for social workers constitutes a good basis for their work.

Syftet med studien var att undersöka arbetstillfredsställelse hos tjänstemän på en myndighet i Mellansverige. Självskattad arbetsbelastning och arbetskontroll utgjorde prediktorer och självskattad hälsa utfallsvariabeln med dimensionerna kognitiv utmattning, störd sömn, fysiska symptom, lättretlighet och negativa känslor. Studien genomfördes med en enkät i pappersformat, där 45 medarbetare deltog. Mätinstrumenten som användes var Job overload, Work control och Karolinska Exhaustion Scale (KES). Studiens huvudresultat visade att arbetsbelastning hade ett signifikant positivt samband med negativa känslor, i meningen att ju högre arbetsbelastning desto fler negativa känslor. Arbetskontroll visade endast på starka tendenser till signifikanta positiva samband med två av hälsodimensionerna; kognitiv utmattning och fysiska symptom. Vilket indikerade på att ju högre arbetskontroll deltagarna hade, desto högre kognitiv utmattning och flera fysiska symptom upplevde de sig ha. / The aim of the study was to investigate job satisfaction among officials in an Swedish authority. Our predictors consisted of work-related load and control and the outcome variable was perceived health. Health variable involved five dimensions: cognitive exhaustion, disturbed sleep, physical symptoms, irritability and negative affect. 45 employees participated by answering a survey. The results showed that workload had a significant positive relationship with negative affect, meaning the higher workload, the more negative emotions. Work control on the other hand, did only show strong tendencies to significant positive associations with cognitive exhaustion and physical symptoms. This indicated the higher work control, the higher cognitive exhaustion and number of physical symptoms.

Omfattande litteratur pekar på lärares arbete och dess ökade arbetsbelastning och stress. Lärare känner att de får mer administrativa uppgifter och mindre undervisningstid, detta upplever lärare påverka elevernas undervisning negativt. Lärare förväntas ta på sig ansvar och roller de tidigare inte haft. Studien genomfördes på ett större privatägt företag som bedrivervuxenutbildning. En fokuserad gruppintervju, med fem lärare, samt en kvalitativ intervju, med en lärare, användes som metod för datainsamling. Lärarna hade sin arbetstid fördelad till20 timmar undervisning och 20 timmar administration varje vecka. Analysen av materialetvisade att lärarna upplevde en hög arbetsbelastning. Lärarnas arbetsbelastning kundekategoriseras till fyra huvudkategorier och tolv subkategorier, där elever, personal, administration och ledningen utgjorde huvudkategorierna. Lärarna upplevde att de hade förstora och för många grupper med elever, att rutinerna för nya elever som kom in i verksamheten hade negativ inverkan på utbildningen. Lärarna upplevde att elevtid utanförundervisningen samt individuell elevplanering och progressionssamtal tog upp mycket mer tid än det var planerat för. Den höga personalomsättningen och antalet sjukskrivningar gjorde att lärarna upplevde en högre arbetsbelastning. Det administrativa arbetet med närvarolistor, flytt av elever mellan grupper samt föråldrade digitala verktyg gjorde att arbetet var omständigt och svårt vilket påverkade lärarnas arbetsbelastning. Lärarna upplevde att ledningen brast i planeringen, att ledningen hade för stort fokus på ekonomi samt kommunikationssvårigheter. / Extensive literature points to teachers' work and its increased workload and stress. Teachers feel that they get more administrative tasks and less teaching time. The teachers experience the administrative tasks are affecting the students education negatively. Teachers are expected to take responsibility and roles they previously did not have. The study was conducted at a larger privately-owned company engaged in adult education. A focused group interview, with five teachers, as well as a qualitative interview, with a teacher, was used as a method of data collection. The teachers had their working hours divided into 20 hours of teaching and 20hours of administration each week. The analysis of the material showed an experience of high workload for the teachers. The teachers' workload could be categorized into four main categories and twelve subcategories, where students, staff, administration and management were the main categories. The teachers felt that they had too large and too many groups of students, that the routines for new students who entered the business had a negative impact on the education. Teachers perceived that student time outside the classroom as well as individual student planning and progression discussions took up much more time than planned. The high staff turnover and the number of sick leaves led to the teachers experiencing a higher workload. The administrative work with attendance lists, moving students between groups as well as outdated digital tools made work difficult, which affected teachers' workload. Teachers experienced a lack of planning and communication from the management and that management had too much focus on finance.

Poliser arbetar under tuffa arbetsförhållanden som utgör hög arbetsbelastning och höga krav, dessa kan resultera i diverse stressförhållanden. Syftet med denna uppsats var att ta reda på polisers upplevelse av stressrelaterade faktorer som är kopplade till kraven i arbetet, samt hur de hanterar dessa. För att få en mer djupgående inblick i polisers arbetssituation användes kvalitativ ansats där nio poliser intervjuades, från två olika kommuner i Sverige. Resultatet visade att polisernas upplevelse av stress är kopplade till de krav de har i arbetet, hög arbetsbelastning som tillkommer utav personalbrist, treskiftsarbete, långa uttryckningsvägar och vetskapen om att de kan tvingas använda vapen. Treskift visar ha en inverkan på individernas hälsa genom de oregelbundna tider de ställs inför. Det ställs höga krav från chefer på att utföra alla de arbetsuppgifter de blir tilldelade, vilket försvåras genom bristen på personal. Samtliga innehar kontrollmöjligheter genom att kunna fatta beslut, medan arbetsuppgifterna inte går att påverka. Långa uttryckningsvägar utgör en stress där avståndet till förstärkning är långt bort. Hur samtliga informanter hanterar dessa faktorer är i första hand med hjälp av stöd av kollegor. Kamratstödet är något alla betonar av stor vikt samtidigt som de många gånger önskat ett större stöd av chefer vid jobbiga händelser. En slutsats som kan dras är att Polismyndigheten uppvisat brister i att förebygga dessa orsaksfaktorer som informanterna lyft upp. / Polices working in tough working conditions with high workload and high demands, that can result in various stressconditions. The purpose of this essay were to investtigate polices experiences of stress related factors wich is connected to the demands in work and how this is handled. To get a more deep insight in polices working situation, used a qualitative approach were nine polices was interviewed, from two different municipalities in Sweden. The questions of the essay were how the police’s demands, control and support is. The other was how the demands and stress are handled. The result showed that the polices feel a stress in their work due to the high demands and the shortfall of polices, high workload and the knowledge of maybe need to use weapon. Three-shift shows have an impact on the health at the individuals, because of the irregular times they have during the work. The leaderships have high demands that all the tasks are completed, wich is difficult because of the shortfall of police’s. All have control opportunities by being able to make decisions, while the tasks in work cannot be controlled. Long emergency routes made a stress, were the distance to strengthening is far away. How all handle this factors is firstly with help of colleagues. The peer support is something everyone emphasizes like a big importance, at the same time they wished a bigger support from the leadership in more difficult events. One conclusion of this is that the police authority has shown deficiencies in preventing these cause factors wich the informants highlighted.

Sjuksköterskor vittnar om en allt mer pressad arbetssituation. Höga krav kan äventyra både sjuksköterskans hälsa och patientsäkerheten. Syftet är att beskriva relevanta faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som påverkar vårdandet. Metoden som använts är baserad på Axelssons modell för systematisk litteraturstudie. De valda artiklarna är från olika länder vilket intressant nog visar att sjuksköterskor världen över verkar ha en liknande arbetsmiljö med liknande faktorer som påverkar möjligheterna till att skapa förutsättningar för vårdande. Genom att beskriva återkommande faktorer som påverkar vårdandet, både fysiska och psykiska, kan sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal få en större medvetenhet om vad som påverkar deras möjligheter att vårda patienterna. I resultatet framkom bland annat nio underkategorier som är: ”Leva upp till förväntningar och krav”, ”maktlöshet och hopplöshet”, ”osäkerhet relaterat till erfarenhet”, ”arbetsbelastning”, ”bemanning och personalkompetens”, ”ökat arbetskrav och ansvar”, ”stöd ifrån- och förtroende för –ledning”, ”medarbetarrelationer” och ”tid för patientkontakt”. Dessa underkategorier delades in i tre huvudkategorier som är: ”känslomässiga faktorer”, ”arbetsorganisatoriska faktorer” och ”psykosociala faktorer”. Vi identifierade många likheter i de faktorer som framkommer i de valda artiklarna. Diskussionen visar att uppsatsens viktigaste resultat var upplevelsen av stress hos sjuksköterskorna vilket kan påverka förmågan att ge en god vård. Ett annat viktigt resultat var brist på stöd, feedback och känsla av kontroll hos sjuksköterskorna vilket ökar risken för stress. Resultatet i den här studien kan användas vid förbättringsarbete i arbetsmiljön på sjukhusavdelningar. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Tidigare forskning visar områden där patientsäkerheten brister och socialstyrelsen för fram att sjukvården har redskap men det implementeras inte. Vårdskador minskar inte i önskad takt. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhetsarbete. Metod: Kvalitativ intervjustudie med sex sjuksköterskor. Semikonstruerad intervjuguide med öppna frågor. Kvalitativ innehållsanalys med manifest steg. Resultat: Fyra kategorier utformades av resultatet: Faktorer som påverkar patientsäkerheten, Avvikelsehantering, Vårdkultur och Patientsäkerhetskunskap. För många patienter och för hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten negativt. Hierarkier påverkar omvårdnaden negativt. Patienten är inte alltid delaktig i sin vård. Avvikelser avslutas inte ordentligt. Vårdkulturen kan bli hård när det gäller förändringar och ny kunskap. Gehöret från chefer önskas vara större. Sjuksköterskor kan känna en stress över arbetsbelastningen och patientsäkerheten. Patientsäkerhetskunskapen behöver ökas. Slutsats: Det förebyggande arbetet behöver stärkas. Omvårdnadsperspektivet och den personcentrerade vården behöver stärkas från chefsnivå. Patientsäkerhetskunskapen behöver öka. Avvikelser utmynna i konkreta planer med ansvariga som implementerar förbättringsarbete. Hierarkier bör försvinna till förmån för gemensamt lärande i säkerhetskulturen. Chefer och organisationer behöver ansvara över patientsäkerheten och sjuksköterskor få förutsättningarna att bedriva en patientsäker omvårdnad.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns likheter och jämföra eventuella skillnader, i arbetsförhållanden för chefer inom offentlig och privat verksamhet. Utifrån studiens resultat analyserades, med hjälp av innehållsanalys, omsorgschefers upplevelser av sin arbetssituation och arbetsmiljö. Denna studie är avgränsad till att undersöka hemtjänstverksamheter i en stor kommun i norra Sverige. Studiens genomförande består av semistrukturerade intervjuer. Informanterna som medverkar i studien är omsorgschefer verksamma inom både offentlig och privat verksamhet. Resultatet visar att det finns stora likheter i chefernas arbetssituation och arbetsmiljö. När det kommer till vilka resurser cheferna har till sitt förfogande finns det vissa skillnader som problematiseras i denna studie.

Organisationer idag är ständigt i rörelse, vilket ställer stora krav på att organisationer aktivt och systematiskt jobbar med kvalitetsfrågor i alla delar inom organisationen. Bakgrunden till den här studien grundar sig i den tidigare genomförda förstudien på den idrottsmedicinska rehabiliteringsmottagning Sportrehab Ab. Förstudien visade på att det finns förbättringsmöjligheter inom områdena arbetsbelastning och delaktighet, vilka är områden som är viktiga förutsättningar för en optimalt fungerande organisation. Syftet med den här studien var att vidare undersöka det av personalen upplevda brister i förhållande till arbetsbelastning och delaktighet. För att tydliggöra syftet upprättades följande tre frågeställningar: (1) Vad består de upplevda bristerna av? (2) Hur kan arbetsbelastningen förbättras? samt (3) Hur kan personalen bli mer delaktig i arbetsprocesserna? Den teoretiska bakgrunden innehåller metoder och arbetssätt inom den offensiva kvalitetsutvecklingen, ledarskapets betydelse och tidigare forskning kring arbetsbelastning och delaktighet. Datainsamlingen för rapporten är baserad på en medarbetarenkät med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Vidare genomfördes en fokusgruppsintervju som ett komplement till medarbetarenkäten. Det insamlade materialet har analyserats med kvalitetstekniska verktyg för att på djupet reda ut potentiella orsaker till problemområdena. Resultatet visar att de bakomliggande orsakerna till både för hög arbetsbelastning och låg känsla av delaktighet kan relateras till samma problem. De anställda upplever en avsaknad av tydlighet och kommunikation gällande organisationen mål och visioner vilket medför att de inte säkert vet vad som förväntas av dem i det dagliga arbetet. Vidare visar resultatet att de anställda inte upplever förtroende och delaktighet i utvecklingsarbeten vilket kan härledas till avsaknaden av välformulerade mål och visioner. Förbättringsförslaget och tillika slutsatsen för att förbättra arbetsbelastningen och känslan av delaktighet är att ledningen tillsammans med de anställda bör upprätta en tydlig vision över vad organisationen vill uppnå. Detta innebär även förtydligande av mål på kort och lång sikt, viktiga värderingar och arbetssätt. Att skapa en gemensam framtidsbild kan leda till en ökad delaktighetskänsla. Vidare kan kravbilden tydliggöras genom att ledningen tydligt förankrat vad som förväntas av de anställda i relation till organisationens policy, värderingar och vision. Något som i slutändan kan leda till att den för höga upplevda arbetsbelastningen kan förbättras då de anställda tydligt vet vad som förväntas. Nyckelord: arbetsbelastning, delaktighet, förbättring, kommunikation, ledarskap / The customer’s needs are constantly changing which means that organizations today needs to be adaptive. This study is based on a pilot study at Sportrehab AB. The pilot study showed that there was a possibility of improvement in the areas of workload and participation. The purpose of this study was to further investigate the shortcomings experienced by the employees in relation to workload and participation. The data collection for the report is based on an employee survey and a focus group interview. The data was analyzed with quality management tools. The result showed that the underlying cause could be related to the same problem. The employees experienced a lack of clarity and communication regarding the organization’s goals and visions. Furthermore, the results showed that the employees did not experience trust and participation in development work, which can be deduced from the lack of well-formulated goals and visions. The proposal for improving the workload and the feeling of participation is that the management together with the employees need to establish a clear vision of what the organization wants to achieve. Creating a collective vision of the future can lead to an increased sense of participation. Furthermore, the requirements can be made clear by the fact that the management clearly establishes what is expected of the employees in relation to the organization’s policy, values and vision. Something that ultimately can lead to an improvement in the perceived workload as the employees clearly know what is expected. Keywords: communication, improvement, leadership, participation, workload

<p>Stress kan uppkomma vid obalans mellan upplevda krav från omgivningen och upplevd förmåga att själv hantera dessa krav. Denna studie utgår ifrån krav-kontroll modellens beskrivning av hur en kombination av hög arbetsbelastning och lågt inflytande på arbetssituationen leder till hög fysiologisk stress. Studien syftade till att undersöka hur krav och kontroll hänger samman med kardiovaskulär reaktivitet och Typ A-beteende hos kvinnor. Totalt deltog 34 kvinnor i ett experiment. Dessa kvinnor hade olika grad av Typ A-beteende (låg, mellan och hög). Mätningar av systoliskt blodtryck, diastoliskt blodtryck och puls genomfördes i tre olika betingelser: 1) arbete utan kontroll, 2) arbete med kontroll och 3) i vila. Resultatet visade på ett signifikant högre diastoliskt blodtryck, men lägre puls i vila jämfört med de två arbetssituationerna. Däremot framkom ingen signifikant huvudeffekt för Typ A-beteende och ingen signifikant interaktionseffekt mellan betingelse och Typ A-beteende. Detta kan bero på att arbetssituationen inte var tillräckligt utmanande för att ett Typ A-beteende skulle utlösas samt att mätinstrumentet för Typ A-beteende inte fungerade så bra i undersökningsgruppen.</p>

<p>Denna uppsats har som syfte att utreda hur användandet av talgränssnitt i personbilar påverkar köruppgiften. En empirisk studie i verklig miljö har utförts. Tidigare studier, i simulatormiljö, har visat attmed hjälp av röststyrning av bilens funktioner, såsom radio, kan föraren hålla båda händerna på ratten samt ha blicken riktad framåt mer än då funktionerna styrs manuellt med knappar och reglage. Detta leder till en säkrare bilkörning. Tal kräver en annan typ av mental resurs än vad både syn och manuella rörelser gör. Röststyrning minskar konkurrensen mellan köruppgiften och den sekundära uppgiften om de mentala resurser människan har att tillgå. Den mentala arbetsbelastningen sjunker och på så sätt förbättras utförandet av köruppgiften. I denna studie mättes arbetsbelastning på olika sätt. Dels användes objektiva mått som bland annat mätte förarens perifera seende. Även subjektiva skattningar i form av enkäter nyttjades. Försökspersonerna fick i studien köra en rundsträcka tre gånger. Första varvet var ett varv utan uppgifter för att få reda på förarens normala körförmåga. Under andra och tredje varvet gjordes antingen manuella eller röststyrda uppgifter i ett navigeringssystem. Resultaten visade att manuell styrning var signifikant mer krävande än både röststyrning och då inga uppgifter utfördes. Talgränssnitt påverkar således köruppgiften mindre än vad manuellt gränssnitt gör. Resultaten visade också att röststyrning var lika krävande som att inte utföra några uppgifter alls. Detta resultat var oväntat då röststyrning trots allt kräver att användaren minns sina kommandon, aktiverar taligenkänningsenheten samt uttalar sitt kommando.</p>