Arbetsrelaterad stress kan utvecklas av arbetsbelastningar som sjuksköterskor erfar. Tidigare forskning visar att arbetsrelaterad stress kan leda till att långtidssjukskrivningar ökar. Att komma ut i arbetslivet som nyutexaminerad sjuksköterska kan vara överväldigande, påfrestande och stressande. Den nya professionen är kunskapskrävande, medför stort ansvar och hög arbetsbelastning. En stor del av arbetsverksamma nyutexaminerade sjuksköterskor övervägde att säga upp sig från arbetet. Uppsatsens syfte var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. En litteraturöversikt med integrerad analys genomfördes vilket resulterade i ett urval av nio vetenskapliga artiklar. Efter analys och sammanfattningar bildades huvud- och subkategorier. Den första huvudkategorin var ny roll med subkategorier övergångsfasen, ansvars och skyldighet och emotionell upplevelse. Den andra huvudkategorin var arbetsplatsens betydelse med handledning, arbetsteamet och arbetsbelastning som subkategorier. Resultatet redogör olika stressorer och faktorer som är bidragande till upplevd arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Resultatet betonar att det fanns brister och otillräcklighet gällande handledning för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Vikten av en god handledning under övergången från student till arbetsverksam sjuksköterska var en avgörande faktor till upplevd arbetsrelaterad stress. Diskussionen belyser problematiken vid ett dåligt samarbete och bristande stöd för nyutexaminerade sjuksköterskor. Genom studiens resultat kan en hållbar utveckling gynnas och därmed bidra till en välfungerande och arbetsverksam sjuksköterska.

Bakgrund: För sjuksköterskan är det viktigt att ha kunskap om de olika kärnkompetenserna som ligger till grund för omvårdnaden. Det här arbetet fokuserar på kärnkompetensen säker vård. Patientsäkerheten är en viktig del i vården för sjuksköterskan och när den brister kan det uppstå vårdskador och ett lidande för patienten. Katie Eriksson beskriver detta som ett vårdlidande. Vårdlidande kan uppstå av utebliven eller felaktig vård. Många sjuksköterskor runt om i världen har rapporterat att de upplever en för hög arbetsbelastning på arbetet vilket i sin tur eventuellt kan påverka patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur en hög arbetsbelastning påverkar patientsäkerheten i omvårdnadsarbetet inom somatisk slutenvård.Metod: Allmän litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Studien baserades på tio tycken vetenskapliga artiklar och analyserades utifrån Fribergs metod.Resultat: Studien resulterade i två stycken huvudkategorier med två respektive fem underkategorier. Huvudkategorierna var: En belastad organisation och Ohållbar arbetssituation. Huvudkategorin En belastad organisation med underkategorier: Brist på personal och Brist på fysiska resurser. Huvudkategorin Ohållbar arbetssituation med   underkategorierna: Oförutsägbar arbetssituation, Fysisk och mental påverkan, Tidsbrist, Bristande omvårdnad och Bristande social interaktion.Slutsats: Arbetets resultat visade att sjuksköterskeorganisationen är för belastad genom bland annat brist på personal och brist på material. Sjuksköterskorna upplevde att de blev missnöjda med sitt arbete när arbetsbelastningen var hög och vissa ville byta arbetsplats. Det framkom även att arbetsbelastningen ledde till ett flertal hälsoproblem både psykiskt och fysiskt vilket i sin tur påverkade patienterna negativt. Tidsbrist upplevdes av många sjuksköterskor också påverka patienternas säkerhet.

Bakgrund: Stress inom sjukvården är oundvikligt och är relaterat till arbetsbelastning. Stressade sjuksköterskor verkar leda till minskad kvalitet på omvårdnaden samt ineffektivitet. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor som arbetar med onkologisk omvårdnad tenderar att utsättas för hög stressnivå, som kan resultera i utbrändhet. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans stress relaterad till arbetsbelastning på onkologiska vårdavdelningar. Metod: En kvantitativ enkätstudie utfördes på fyra olika onkologiska vårdavdelningar i södra och sydvästra Sverige. Enkäterna Maslasch Burnout Inventory (MBI) och Stress-Energi-modellen (SE) användes för att mäta nivåerna av utbrändhet och stress hos sjuksköterskorna. Resultatet analyserades med deskriptiv statistik, parametrisk test samt regressionsanalys. Resultat: I studien deltog 42 sjuksköterskor från onkologiska vårdavdelningar av vilka 25 sjuksköterskor även hade ansvar för omvårdnaden av patienter med hematologiska och internmedicinska sjukdomar. Av de 42 sjuksköterskor som deltog i studien var 92,9% (n=39) kvinnor. Studien visade att det inte fanns ett signifikant samband mellan stress och arbetsbelastning (p-värde=0,203). Det visade också att det inte fanns något samband mellan utbrändhetsnivå och stressnivå geografiskt (p-värde= 0,707). Resultatet visade dock signifikanta värden för att utbrändhetsnivån var högre hos de sjuksköterskor som förutom onkologiska patienter även vårdade patienter med hematologiska och internmedicinska sjukdomar (p-värde=0,025). Slutsats: Den undersökta gruppen upplevde inte förhöjd utbrändhetsnivå eller stressnivå. Detta tyder på att undersökta vårdenheter följer riktlinjer för arbetsmiljö och hälsa på arbetsplats.

The purpose of this study was to quantitatively investigate if workload, job satisfaction and work engagement could contribute to employees’ intention to quit in healthcare and which factor contributes this to the highest degree. A questionnaire was sent out to all 21 regions in Sweden and to private hospitals, and was shared on LinkedIn and Facebook. The criterion for participating in the study was that the respondents should work in healthcare with direct patient contact and a total of 67 responses were received. The questionnaire was based on questions from the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ III) och Ulrecht Work Engagemant Scale (UWES). The results showed that workload, job satisfaction and work engagement together contribute employees’ intention to quit in healthcare. The factor that contributes intention to quit to the highest degree was job satisfaction.

No description available.

Bakgrund: En legitimerad sjuksköterska har ett specifikt ansvar och kompetensområde kring omvårdnad. Kvalitén av omvårdnaden kan påverkas av arbetsrelaterad stress och därmed är det av vikt att belysa sjuksköterskors upplevelser av detta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress samt att beskriva upplevda konsekvenser. Metod: En litteraturstudie med 12 vetenskapliga artiklar av kvalitativ studiedesign. Analysen skedde utifrån studiernas innehåll och var induktivt. Resultat: Resultatet visade 2 huvudteman och 7 subteman. Första huvudtemat, Stressande faktorer för sjuksköterskorna, belyste sjuksköterskornas höga arbetsbelastning i samband med för lite bemanning och en brist på tid att utföra alla omvårdnadsuppgifter. Vad som förvärrade arbetssituationen var otillräckligt stöd av chef och medarbetare i arbetsmiljön. Det andra huvudtemat, konsekvenser av sjuksköterskornas stress, framförde hur den arbetsrelaterade stressen påverkade sjuksköterskornas fysiska och psykiska hälsa, dess påverkan på patientsäkerheten och vilka copingstrategier sjuksköterskorna använde sig av för att hantera den stressfyllda situationen.  Konklusion: Sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress berodde på olika faktorer i vårdmiljön. Det påverkade både patientsäkerheten och kvaliteten på omvårdnaden. Även sjuksköterskornas hälsa påverkades negativt och för att hantera den arbetsrelaterade stressen användes copingstrategier. / Background: A registered nurse has a specific responsibility and area of competence in nursing. Quality of nursing can be affected by occupational stress and hence it is of importance to illustrate nurses’ experiences of it. Aim: The purpose of the literature study was to describe how nurses experience and handle work-related stress and to describe perceived consequences. Method: A literature review with 12 scientific articles with qualitative study design. The analysis was based on the studies´ content and was inductive. Result: The results showed 2 main themes and 7 sub-themes. The first main theme, Stressful factors for the nurses, highlighted the nurses’ high workload in connection to too little staffing and a lack of time to perform all the nursing tasks. What worsened the work situation was insufficient support from the manager and employees in the work environment. The second main theme, consequences of nurses´ stress, presented how work-related stress affected the nurses´ physical and mental health, its impact on patient safety and what coping strategies the nurses used to deal with the stressful situation. Conclusion: Nurses' experience of occupational stress depended on various factors in the care environment. It affected both patient safety and the quality of care. The nurse's health was also negatively affected and coping strategies were used to manage the work-related stress.

Bakgrund: Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad, som bör utgå från de sex kärnkompetenserna. Partnerskap ska byggas på en personcentrerad omvårdnad som inkluderar patientens värderingar, resurser och engagemang. Detta behövs för att skapa kommunikation och delaktighet. Arbetsbelastning innebär den tiden och den vård som en sjuksköterska ägnar, både indirekt och direkt åt patienter, arbetsplats och professionell utveckling. KASAM är studiens referensram. Syfte: Syftet var att beskriva hur nivån av arbetsbelastning påverkar sjuksköterskan och utförandet av omvårdnad. Metod: Studiens valda metod utgick från en integrerad metod. Studiens resultat baseras på åtta vetenskapliga artiklar, varav sex artiklar har kvantitativ ansats och två artiklar har kvalitativ ansats. Dataanalysen gjordes enligt Friberg (2017) beskrivning av de fyra analysstegen vid en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet utgick från studiens framtagna teman: risk för psykiska påfrestningar, begränsningar i utförandet av omvårdnad och rollen som arbetsledare. Resultatet visade att arbetsbelastning påverkar sjuksköterskans mående, i form av utmattning, utbrändhet, sämre arbetstillfredsställelse och negativ prestation på arbetet. Arbetsbelastning begränsar sjuksköterskans arbete, genom sämre vårdrelation, missad omvårdnad och bortprioriterad omvårdnad. Omvårdnaden påverkas negativt. Det finns inte tid för sjuksköterskan att upprätthålla en god ledarroll. Detta påverkar teamarbetet och ger sämre vårdstandard. Slutsats: Ur studien framkom det att låg arbetsbelastning hade en god påverkan på sjuksköterskans mående, ledarroll och utförande av arbete. Det framkom även att hög arbetsbelastning har en negativ påverkan på sjuksköterskans utförande av omvårdnad, sjuksköterskans psykiska mående och ledarroll. Sjuksköterskan påverkas inte endast av arbetsbelastningen i sig, utan sker oftast i kombination med andra bidragande faktorer. Hälso- och sjukvården är ständigt belastad och i obalans mellan resurser och krav. Därför blir det ännu mer ohanterbart för vårdpersonalen vid exempelvis pandemier, såsom nuvarande Covid-19 pandemin som belastar sjukvården ännu mer.

Introduktion: Varje år besöker cirka 2,5 miljoner patienter Sveriges akutmottagningar. På en akutmottagning kan arbetsbelastningen vara mycket komplex. Hög patientsäkerhet är ett grundläggande krav enligt Hälso- och sjukvårdslagen, vilket innebär att sjuksköterskor ska bedriva en omvårdnad med god kvalitet för att minska risken för att vårdskador uppstår. Syftet: Syftet med studien var att belysa vad som påverkar sjuksköterskans arbetsbelastning och som kan komma att påverka patientsäkerheten och vårdkvaliteten på en akutmottagning. Metod: Litteraturstudie genomfördes med hjälp utav Polit och Beck’s nio steg. Utifrån sökningar i databaserna CINAHL och PubMed valdes 13 stycken vetenskapliga artiklar som svarade mot studiens syfte. Samtliga artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning och artiklarnas innehåll sammanställdes i en matris. Resultat: Litteraturstudiens resultat redovisades i fem teman. Dessa teman varArbetsförhållanden, Tidsbrist, Brister i organisationen, Avbrott i arbetet och Kollegialt stöd. Resultatet visade att arbetsbelastningen påverkade sjuksköterskans arbete och som i sin tur påverkade patientsäkerheten och vårdkvaliteten på en akutmottagning. Slutsats: Sjuksköterskor belyser vad som kan påverka arbetsbelastningen och som kan komma att påverka patientsäkerheten och vårdkvaliteten på en akutmottagning. En påverkan i arbetsbelastningen kunde försvåra sjuksköterskans möjligheter att hjälpa patienterna och det krävs att detta tas på allvar för att minska risken att vårdskador uppstår.

Studiens syfte var att undersöka vad intermittent anställda i offentlig sektor inom framförallt kommunala stöd-, vård- och omsorgsverksamheter upplever vara attraktiva arbetsförhållanden. Studien ämnade även belysa vilka för- och nackdelar intermittent anställda ser med tillsvidareanställning gentemot nuvarande anställningsform. Samt besvara varför vissa medarbetare föredrar intermittentanställning. En avgränsning gjordes till att undersöka detta fenomen hos Socialkontoret, Skellefteåkommun. Detta då Socialkontoret sett en ökning senaste åren av medarbetare som väljer att avstå tillsvidareanställning. Studien har genom semistrukturerade intervjuer med intermittent anställda på Socialkontoret, följt av tematisk analys, identifierat tre kärnteman; Flexibilitet, Inkomst, Arbetsmiljö. Likt tidigare forskning visade resultatet att inkomst och trygghet är framträdande faktorer vad gäller attraktiva egenskaper hos arbetsgivare. Flexibilitet framstod som den största fördelen med intermittenta anställningar och möjligheten att kombinera arbetsliv med privatliv, något som enligt forskning ses som främsta dragningskraften med otrygga anställningar. Att inkomsten inte upplevs vara i balans med arbetsinsatsen och krav framgick tydligt. Att den undersökta yrkesgruppen upplevde hög arbetsbelastning stöds dessutom av tidigare forskning. Goda relationer med kollegor ansågs vara en viktig faktor för att trivas på en arbetsplats och kollegors stöd upplevdes bidra till att dämpa stressen vid hög arbetsbelastning. Majoriteten av respondenterna menade att deras situation är tillfällig, vilket äventycktes innebära att deras mentala hälsa ej påverkades av den stress det annars kan innebära att befinna sig i en otrygg anställning. De flesta av respondenterna framförde att de såg sig tveksamma till att tacka ja till en tillsvidareanställning så som de såg sin situation just nu. Familjesituationen tolkades till stor del bidra till den inställningen.

Syftet med studien var att undersöka skolkuratorers upplevelser av sin yrkesroll i förhållande till arbetsbelastning, stress och ensamarbete. Studien hade en kvalitativ metod och datainsamlingen skedde genom sex semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer yrkesverksamma på högstadieskolor i Mellansverige. Resultatet visade att skolkuratorns yrkesroll är flexibel men även otydlig och att det finns en längtan efter en tydligare rollbeskrivning. Det finns även en förvirring kring skolkuratorns uppdrag och många olika förväntningar på skolkuratorn. Att företräda sin profession och sitt perspektiv ensam i skolorganisationen beskrevs som utmanande. Handledning, samverkan med andraskolkuratorer och en stöttande chef belystes som viktigt för arbetet. Arbetsbelastningen beskrevs som varierande men ofta hög vilket bidrog till känslan av otillräcklighet, dåligt samvete och stress som påverkade skolkuratorerna negativt. Skolkuratorerna beskrev mötet med eleverna som något energigivande. Skolkuratorernas arbete beskrevs ofta domineras av ett individfokus där det hälsofrämjande och förebyggande arbetet bortprioriterades, något skolkuratorerna skulle vilja prioritera mer.