Syftet med uppsatsen är att beskriva och kartlägga hur socialpedagoger arbetar på särskilt boende. Studien belyser hur delaktighetsbegreppet är kopplat till lärande i vardagliga situationer för personer med funktionshinder. Studien fokuserar på begreppen delaktighet och lärande samt hur socialpedagoger arbetar med detta. Frågeställningarna som besvaras är: Vad är socialpedagogernas roll på gruppboenden? Hur arbetar socialpedagoger för att få brukaren delaktig i vardagliga situationer på gruppbostäder? På vilket sätt arbetar socialpedagoger med att främja brukarens lärande i vardagsarbetet på gruppbostäder? Metoden i studien utgår från en kvalitativ ansats med grund i ett fenomenologiskt perspektiv. Grundtanken var att inhämta empiri från kvalitativa enkäter, arbetet har kompletterats med intervjuer. Vi har kodat och kategoriserat materialet och fått fram kategorierna: socialpedagogik, delaktighet och lärande. Teorierna och perspektiven är kopplade till kategorierna. Resultatet av studien presenteras i form av citat tagna ur enkäterna och intervjuerna. I analysen har vi kopplat ihop teorin med empirin och försökt se samband och likheter i materialet. Vår tolkning är att socialpedagogik, delaktighet och lärande hör ihop, samt att socialpedagogerna använder sig av dessa begrepp i sitt arbete. Studiens slutsatser är att lärandet sker i vardagen och att brukaren kan vara delaktig i en situation men inte i en annan. Det beroende på omgivande faktorer, exempelvis personal och samhället/miljön. Socialpedagogen arbetar för att ovanstående ska främjas. I diskussionsdelen framgår våra tankar om studien, vad som hade kunnat utvecklas mer samt vad som kan vara alternativa studier. / The purpose of this study is to identify how a social pedagogue works at sheltered accommodation. The study illustrates how the participation is connected to learning in everyday situations of people with disabilities. The study is based on a social pedagogical approach and focuses on participation, learning and how social pedagogue works with this concept. The questions we will answer in our study are: What is the social pedagogues roll at a sheltered accommodation? How social pedagogues get the individual to participate in everyday situations in the sheltered accommodation? How social pedagogues work to promote individual learning in everyday situations in the sheltered accommodation? As method we used a qualitative approach with a base in a phenomenological perspective. We have also supplemented with other methods books. The fundamental idea was to base the study on qualitative surveys, we have also complimented with interviews. We have coded and categorized, the category we came up with was Social pedagogical, participation, learning. The theories and perspectives we have used are connected with our categories. The outcome of the study is presented in quotes taken from the surveys and interviews. We have connected the theory with our study in the analyses and try to see connections and similarities in our material. Our interpretation is that social pedagogy, participation and learning is related to each other. And the social pedagogues use these concepts in their work. Our conclusions are that we are learning in the everyday and the individual can be participation in one situation but not in another one. It depends on environmental factors such as staff and community/environment. The social pedagogue works for this to be promoted. Our thoughts about the study and what we want to develop is processed in the discussion part.

The aim of this study is increased insight and understanding of how learning from research to practice is working theoretically and experienced by participants. Research questions are: 1. What does learning from research mean, from a theoretical perspective? 2. How is learning from research to develop practice experienced from a participant perspective? 3. How can learning from research at work be promoted and contribute to better understanding of interactions between research and practice in local research and development projects? A theoretical- analytical framework is developed. It is then used to understand and explain how learning from research is experienced by participants in local R & D projects. After data collection using semi structured interviews and a thematic analysis, new aspects are added to the framework in an abductive process. The results show that a rewarding interplay between research and practice is possible, but it needs more critical reflections and a developed understanding of different types of knowledge and their unique contributions to learning. An epistemological change is needed where practical knowledge and research is seen as equals is also important. Where researchers instead of being experts becomes co-creators of knowledge along with the practitioner, to solve common issues. / Målet med studien är ökad insikt och förståelse för hur lärande i samspel mellan forskning och praktik fungerar teoretiskt och upplevs ur ett deltagarperspektiv. Forskningsfrågor:  1. Vad innebär lärande av forskning för att utveckla praktiska arbetssätt, utifrån ett teoretiskt perspektiv? 2. Hur upplevs lärande av forskning för att utveckla nya arbetssätt, utifrån ett deltagarperspektiv? 3. Hur kan lärande av forskning på arbetsplatser främjas och bidra till en större förståelse för samspelet mellan forskning och praktik i lokala FoU projekt? Ett teoretisk-analytiskt ramverk utvecklas som svar på första frågan. Det används sedan för att förstå och förklara hur lärande av forskning upplevs ur ett deltagarperspektiv i lokala FoU projekt. Efter en datainsamling via semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys adderas nya aspekter in i ramverket i en abduktiv process. Studien visar att ett givande utbyte mellan forskning och praktik kan ske, men att den kritiska reflektionen behöver förstärkas och en utvecklad insikt om vad olika kunskapsformer kan ge och deras unika bidrag till lärandet. En förändrad kunskapssyn är också viktig där forskning och praktisk kunskap anses lika värdefulla. Där forskaren istället för expert blir medskapare av kunskap ihop med praktiker för att lösa gemensamma problem.

No description available.

This thesis focuses on students’ encounters with working life. The thesis aims to contribute to an increased understanding of the potential value of digital job portals in interplay with traditional social networks by capturing students’ perceptions of their paths to working life. A qualitative research method has been applied where respondents from University West have been interviewed both individually and in groups. Both current and previous students were included in the study. Eleven semi-structured individual interviews and two group interviews were conducted and recorded with the support of field notes. Based on this combined approach, which also permitted interaction among the respondents, the study could capture a greater variety of both current and previous students’ experiences. The study contributes with knowledge based on a number of students’ experiences of their encounters with working life, both before and after completing their studies at the university. The results of the study suggest that the interplay between digital job portals and traditional contact networks is of great importance. Digital job portals seem to provide a broad picture of the job opportunities in relation to the education, while the contact networks provide more in-depth understanding as well as relationships that might contribute to actual job offers. Hence, values are created as a result of their interplay. In addition, the study shows that the practice part of the work integrated learning approach at University West is instrumental for students in enriching their contact networks and that this, in turn, often result in their first jobs. On the basis of the results, recommendations are suggested for further studies as well as for actions that might improve the students’ paths to working life.The recommendations concern capturing of previous students’ experiences, analysis of the effects of Work Integrated Learning and in particular different forms of practice, exploringmore aspects of comp / Denna studie handlar om studenters möte med arbetslivet. Syftet har varit att bidra till en ökad förståelse för digitala jobbportalers potentiella värde för studenter i samspel med traditionella kontaktnätverk i studenternas möte med arbetslivet. En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats där respondenter i form av alumner och sistaårsstudenter från Högskolan Väst har fått svara på frågor både enskilt och i grupp. Elva semistrukturerade enskilda intervjuer samt två gruppintervjuer har genomförts och spelats inmed stöd av fältanteckningar. Detta för att få en djupare förståelse för respondenternas upplevelser och erfarenheter av vägen till arbetslivet.Studien bidrar med kunskap om ett antal studenters upplevelser och erfarenhet av mötet med arbetslivet, både innan och efter avslutade studier på Högskolan Väst. Studiens resultat tyder på att samspelet mellan digitala jobbportaler och traditionella kontaktnätverk har en stor betydelse. Ett sätt att beskriva samspelet skulle kunna vara att digitala jobbportaler bidrar till en bred bild av arbetsmarknaden kopplat till utbildningen medan kontaktnäten bidrar till djupare förståelse och relationer som kan leda vidare till jobb. Värde skapas i hur dessa kompletterar och samspelar med varandra. I tillägg visar studien på att arbetsintegrerat lärande inte endast är viktigt för att koppla samman teori och praktik utan praktikperioder bidrar även till att berika studenternas kontaktnät, som i sin tur kan skapa förutsättningar för studenterna att få ett första arbete efter studierna. Med utgångspunkt i resultatet utformades rekommendationer för fortsatt arbete. Dessa rör att ta tillvara på tidigare studenters erfarenheter av vägen till arbete, analysera effekterna av AIL och särskilt olika former av praktik, utforska fler aspekter av kompetensförsörjning och -förmedling, samt digitala jobbportalers utformning och funktion.

Society is constantly evolving and changes are taking place, which creates the opportunity to collaborate around several different areas. Working for a work-integrated learning (WIL) could mean that you work structured together with healthcare and college with common goals and collaborative issues. The content of the study deals with healthcare representatives´ perceptions of the importance of collaboration, the possibility of nursing education's vocational education. Method used in the study is qualitative method with focus group interviews. In the study, three focus groups and one interview were interviewed. Interviewees consisted of managers, supervisors and supervisors. The care activities that the informants represented were somatic care in emergency medical care, psychiatric care and home care. A qualitative content analysis was made by the interviews that were themed by interpretation of the interviews. Healthcare representatives wanted a collaborative perspective in various areas, such as development and collaboration of teaching models, assessment and evaluation. Working together with work-integrated learning as a model can be a way of interacting. There is a hope that the healthcare and higher education institutions will find development pathways in the future to ensure the knowledge of nursing students and their future occupational role, as to ensure the quality of care. / Denna studie handlar om vårdverksamhetsföreträdares uppfattning av samverkan i sjuksköterskeprogrammet verksamhetsförlagda utbildning. I studien framkom flera olika önskemål från vårdverksamheternas företrädare om utvecklingsområden för större samverkan. Det framkom att det i dag finns samverkan, men att nuvarande samverkan inte fokuserar mål i utbildningen, gemensam utveckling av pedagogiska modeller eller skapar utbyte av högskolan och vårdverksamheternas verksamheter. Det var inte alltid möjligt att vårdverksamhetsföreträdare kunde ta sig till informationen på högskolan inför studenternas verksamhetsförlagda utbildning. Vårdverksamhetsföreträdarna önskade en samverkansform inom olika områden, så som utveckling och samverkan av handledningsuppdraget, pedagogiska metoder, stöd vid bedömning och behov av utvärdering. Att samverka med arbetsintegrerat lärande som metod kan vara ett sätt att samverka. Att arbeta efter ett arbetsintegrerat lärande innebär att man arbetar strukturerat tillsammans med gemensamma mål och samverkansfrågor. Samtliga parter måste veta hur man arbetar med ett arbetsintegrerat lärande perspektiv. Resultatet av studien gav flera utvecklingsområden. De nuvarande samverkansformerna är viktigt att fortsätta med men en annan form av samverkansträffar önskades där samverkan kan ske tillsammans mellan vårdverksamheternas och högskolans efter dagens rådande kontext. Samhället utvecklas hela tiden och förändringar sker vilket skapar möjlighet att samverka kring flera olika områden. En förhoppning finns att vårdverksamheterna och högskola i framtiden hittar utvecklingsvägar i samverkan för att säkra sjuksköterskestudenternas kunskaper och för sjuksköterskeprogrammets studerande i deras kommande yrkesroll samt för att säkerställa kvaliteten av vård och omsorg.

Skolpersonalens tuffa arbetssituation är idag ett aktuellt tema, som omnämns i både media och i politiska debatter. Personalbrist, elevernas vikande resultat, överbelastade kalendarium och krav från skolledning präglar deras miljö. Skolpersonalen ställs därför inför många utmaningar och ständiga förändringar som ett resultat av detta. Syftet med studien är att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv utforska personalens upplevelse av arbetsglädje som grund för verksamhetsutveckling och social hållbarhet. Därför har en kvalitativ intervjustudie genomförts där elva frivilliga deltagare från tre skolor i en västsvensk kommun har intervjuats. En fenomenologisk analys genomfördes utifrån det inspelade materialet. Fyra olika teman framkom utifrån analysen vilka var utvecklande relationer, stödjande miljöer, att sätta gränser och bra ledarskap. Verksamhetsutveckling har ett stort fokus i uppsatsen, därför presenteras skolpersonalens tankar om verksamhetsutveckling under temat lära av varandra i slutet av resultatet. / The school staffs workload is today a topical theme, which is discussed both in the media and in political debates. Manpower shortage, declining academic results, overtime and demands from the school board imprints their environment. The school staff therefore faces challenges and constant changes in their environment as a result of this workload. The purpose of this study is to, from a health promotion perspective, explore the staff's experience of job satisfaction as a basis for business development and social sustainability. Therefore, a qualitative interview study has been conducted in which eleven volunteers from three schools in a Western Swedish municipality have been interviewed. A phenomenological analysis was performed based on the recorded material. Four different themes emerged from the analysis, which were developing relationships, supportive environments, setting limits and good leadership. Work development has a major focus in the paper, therefore the school staff's thoughts on business development are presented under the theme of learning from each other at the end of the thesis.

Studiens syfte är att undersöka hur olika yrkeskategorier inom vuxenutbildningens utbildning i svenska för invandrare (sfi) verkar tillsammans inom ramarna för verksamheten. Genom individuella intervjuer framkommer möjligheter och svårigheter. Empiri har bearbetats genom tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten för studien är en modell om samarbete, samordning och samverkan genom olika grader av vertikal respektive horisontal integrering av styrningsmekanismer och frivilliga initiativ. Resultatet visar att det förekommer en mängd olika tillfälliga samarbeten. De intervjuade ger exempel på yrkeskategorier som möts i det vardagliga arbetet. Dessutom sker arbete mellan olika yrkeskategorier i en mer samordnad form genom team. Vidare synliggörs respondenternas upplevelser av värdet av att samarbeta, exempelvis stärkta relationer och en bättre arbetsmiljö. Ett annat värde som lyfts fram är den ökade möjligheten för personal att identifiera behov av stöd hos eleverna, som leder till bättre anpassningar av undervisningen. Resultatet visar också hur verksamheten samordnas genom team, samt potential för samverkan. Samverkan mellan yrkeskategorier uppnås inte fullt ut idag inom sfi. Slutsatserna visar att det finns en samsyn hos chefer och övriga yrkeskategorier gällande vilka mekanismer som försvårar respektive möjliggör samverkan. Rutiner för samverkan saknas. Det medarbetarna också efterfrågar är någon som leder arbetet och beslutar att man ska samarbeta och hur det ska gå till. Det vill säga någon som bär ansvaret för att planera, genomföra och följa upp samverkan. / The aim of this study is to investigate how different occupational categories within adult education in Swedish for immigrants (SFI) interact within the framework of their common business. As a method for carrying out the study, I have used qualitative interviews. The data material presents opportunities and difficulties that appear around working together. The empirical material has been processed through thematic analysis. The theoretical starting point for the study is a model of different degrees of vertical and horizontal integration for understanding collaboration. The result shows that there are a variety of temporary collaborations. Through interviews the study give examples of professional categories that meet in everyday work. In addition, work takes place between different professional categories in a more coordinated form through teams. Furthermore, the respondents' experiences of the value of collaborating, such as strengthened relationships and a better working environment, are made visible. Another highlight that is mentioned is the increased possibility for staff to identify the need for support from the students, which leads to better adaptations of teaching. The result also shows how the business is coordinated through teams, and the potential for collaboration. Cooperation between professional categories is not fully achieved today within sfi. The conclusions show that there is a consensus among managers and other occupational categories considering which mechanisms make it difficult or possible to cooperate. There are no routines for collaboration today. What employees also demand is someone who leads the work, makes decisions and bears the responsibility of planning, implementing and following up the collaboration.