Abstract Rismalm, M. (2015). Obstacles and opportunities in efforts to promote the health of the unemployed and supporting on the way to work. Bachelor thesis in Public Health science. Department of work- and public health science. The academy of health and working life. University of Gävle, Sweden.   Purpose: The purpose was to study the potential obstacles and opportunities in the work of promoting health among unemployed and support them to a job. The research questions were: How is health promoted practically in supporting unemployed, what are the obstacles and opportunities do the project staff encounter, how is the project organized and what future visions do the project staff have regarding the project. Method: The method used was a qualitative interview study with a semi-structured form for the interview questions. The studied project was in the middle of Sweden. Based on a convenience selection, four managers was selected from the project and was interviewed. Results: The study showed that potential obstacles regarding the job was, according to the respondents, language barriers, competence weighed against job market and the lack of health among the unemployed. In the result there were also opportunities that the respondents work with physical activity was used as a natural work in promoting health among unemployed. Conclusion: Physical activity and education in language was considered important in the work of promoting health among unemployed. This provided a greater possibility to enter the job market. Keywords: Obstacles, Opportunities, Unemployment, Projects, Health promotion.

Utifrån Zygmunt Baumans teori om arbetsetik och Stefan Svallfors resonemang om klassbaserade attityder avser denna studie att analysera attityder till arbetslöshet med fokus på klasskillnader men även andra tänkbara faktorer. Att människor i olika klasser har liknande intressen, normer och sätt att betrakta samhället på har tidigare forskning observerat. Klasskillnader i synen på arbetslöshet är dock mindre beforskat och kommer därför att studeras närmare i denna studie. Syftet med studien är att undersöka skillnader i attityder till arbetslöshet. En analys utfördes för att undersöka hur bland annat social klass, kön och erfarenhet av arbetslöshet påverkar synen på arbetslöshet. Metod/data: Datamaterialet som använts är från 2008/2009 års European Values Study (EVS) vilket är en tvärsnittsstudie där materialet samlats in genom en enkät. Urvalet skickades ut till ett riksrepresentativt urval på 2600 personer över 18 år. Svarsfrekvensen slutade på 1187 personer vilket motsvarar 45,7 procent, med en medelålder på 47,9 år. Respondenternas attityder till arbetslöshet mättes utifrån ett index bestående utav fem frågor genom bivariata och multipla linjära regressionsanalyser (OLS). Resultatet visade inte på något statistiskt signifikant samband mellan klass och attityder till arbetslöshet. I enlighet med hypotesen hade män sämre attityder till arbetslöshet än kvinnor. Har en person egen erfarenhet av arbetslöshet är synen på arbetslösa bättre, liknande resultat kunde inte urskiljas för eventuell partners erfarenhet av arbetslöshet. Politisk orientering och utbildning var andra variabler som föreföll förklara variationen i attityder bättre än exempelvis klass. Ju högre utbildning en individ har och ju mer politiskt vänsterorienterad den är desto bättre attityder till arbetslöshet. Diskussion: Att inga klasskillnader kunde utläsas i synen på arbetslöshet kan bero på att enkäten skickades ut mitt under en ekonomisk kris som påverkat respondenternas attityder oavsett klass. Arbetslöshet ses eventuellt som ett resultat av samhällsekonomiska brister snarare än en konsekvens av individers personliga egenskaper. Politisk orientering och egen erfarenhet av arbetslöshet tenderar att förklara synen på arbetslöshet i större utsträckning.

Uppsatsen behandlar föräldraledigas syn på lönearbetets icke-ekonomiska betydelse efter en tid borta från arbetslivet. Syftet är att bidra till förståelsen av vilken betydelse arbete har för människors välbefinnande, något som tidigare främst undersökts empiriskt genom studier på arbetslösa. Vidare syftar studien till att se hur teorier om arbetets betydelse utarbetade utifrån studier på arbetslösa även kan användas för att förstå föräldraledigas situation. En viktig avgränsning är att uppsatsen endast behandlar betydelsen av ett arbete i relation till att inte arbeta. Faktorer som påverkar välbefinnandet på olika arbetsplatser tas alltså inte upp. Studien utgår från Jahoda och Warrs teorier om arbetets latenta funktioner, samt Ezzys teori om statuspassager. Det empiriska materialet består av nio kvalitativa intervjuer med individer som varit föräldralediga i minst fem månader. Resultatet visar att upplevelsen av att inte arbeta och den betydelse arbetet tillskrivs är mycket skiftande. Alla informanter vill återgå i arbete av andra skäl än ekonomiska, men medan några informanter har saknat flera aspekter av att arbeta och upplevt tiden borta från arbetslivet som delvis jobbig, beskriver andra den som njutbar. Tydligast är att arbetet för informanterna är betydande för att ge utmaning, utveckling och intellektuell stimulans. De teman som återkommer i resultatet är till stor del förenligt med Jahoda och Warrs funktionalistiska teorier om arbetets latenta funktioner, men resultatet visar även på betydelsen av den subjektiva tolkningen av situationen vilket ligger mer i linje med Ezzys statuspassageteori. En svaghet i studien är att alla respondenter är högutbildade och har arbeten med krav på specifik kompetens, något som antas färga resultatet.

<p>Under 90-talet genomgick arbetsmarknaden stora förändringar och ungdomsarbetslösheten steg drastiskt. Arbetarklassungdomar blev mest utsatta då deras arbetsmarknad krympte. Ett glapp mellan deras möjlighetsstruktur och viljestruktur uppkom. Skolans roll är att enligt Lpf94 att bidra med anpassning till samhället genom att hjälpa eleverna göra väl underbyggda val inför framtiden.Därför undersöktes ungdomars syn på studier, arbete, arbetslöshet och framtiden med en intervju- och enkätundersökning vid en västsvensk småstadsgymnasieskola. Även lärarnas syn på effekterna av elevernas val och dessutom på framtiden som marknadsanpassningen av gymnasiet medfört studerades med intervjumetoden.Klassperspektivet vad det gäller syn på arbetslöshet saknas vid detta gymnasium. Kvinnorna är dock mer oroliga för arbetslöshet än männen. Generellt ser eleverna positivt på framtiden då över 90 % har positiva framtidsvisioner. Lärarna anser att fenomen som kunskapsreducering, valstrategier och kursutbudsförändringar är effekter av skolans närmande till marknaden som ändå generellt ses som ett positivt fenomen.Sammanfattningsvis är eleverna inte begränsade av sin klasstillhörighet i sina framtidsval. Detta liksom att de oberoende av program kan se sig som kandidater till högre utbildning i framtiden. Kvinnliga elever är mer oroliga för framtidens arbetsmarknad än manliga. Detta är fenomen som kan tas tillvara i utvecklingen av den framtida skolan.</p>

I den här kandidatuppsatsen har vi undersökt hur arbetslöshet framställs i tidningarna Aftonbladet, Dagens Industri och Dagens Nyheter under olika ekonomiska kriser i Sverige under åren 1993, 2000 och 2009. Vi undersökte främst hur skuld och lösningsansvar delades ut i texterna samt vilken roll tillfrågade experter hade. Vi använde oss av teorier om framing och språkliga grepp. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys av olika sorters artiklar och urvalet bestod av 225 analysenheter. Tidigare forskning har visat att mottagare av nyheter, publiken, påverkas i olika grad av  hur händelser gestaltas och vinklas i olika medier. Denna studie undersöker inte publikens reaktioner, utan hur tre svenska tidningar väljer att skriva om arbetslöshetsfrågan under olika svenska ekonomiska kriser. Vidare forskning skulle kunna vara att undersöka hur läsare av dessa tidningar själva uppfattade kristiderna. Resultaten visade att rapporteringen var särskilt dyster 1993, mer optimistisk 2000 och som mest negativ 2009. Texterna präglades av liknelser och metaforer som beskrev krigs- och konflikttillstånd (särskilt i Aftonbladet), människokroppen, hälsa och död samt natur och växtlighet. Andra resultat visade att skuldbördan mest frekvent lades på de politiker som var verksamma under de olika perioderna, oftast sittande finansminister, regering eller opposition. Även de som förväntades lösa problemen är politiker. Den globala aktuella krisen 2009 ansågs ansvara särskilt mycket för den svenska finanskrisen under samma tid, medan  man under år 2000 delade ut väldigt lite ansvar. Experterna bestod främst av män från en myndighet, med politisk bakgrund, eller en bank eller privat bolag.

The aim of this thesis is to study how actors from the public, private and voluntary sector collaborate in a Swedish municipality in order to lower the youth unemployment in that municipality and also to study how power relations between these actors manifests themselves in the collaborations. The thesis uses Stein Bråten’s theory of power called ”model power” and Steven Lukes’ theory of power called ”the three dimensions of power” in order to analyze the power relations. The thesis is using the methods of a case study where the collaboration between the actors is the case that is being examined. The thesis consists of seven different interviews in order to gather material; three interviews from the public sector, three from the private and one from the voluntary sector. The study shows that a mix of vertical and horizontal network governance is being used in the collaboration. It also shows that formal exercises of power are mostly being used by public actors, because of regulatory documents, in order to govern the collaboration networks. The informal exercises of power are not quite as affective and are being used by actors from all sectors in different ways. Examples of informal exercise of power can be seen in how the municipality of Haninge influences private actors to take more responsibility in society through the ideas of corporate social responsibility. This example has actually helped the actors to reach a consensus in the aims of that particular collaboration.

Om en ungdom varken har arbete eller studerar kan den här personen leva i ett utanförskap. Att leva i utanförskap innebär att leva i en marginaliserad ställning i samhället. Det finns flera former av utanförskapet. Ekonomiskt utanförskap, där individer saknar ekonomiska resurser. Politiskt utanförskap, där de är i utanförskap på grund av att de tillhör en marginaliserad grupp. Socialt utanförskap, är när en individ saknar kontakt med resten av samhället. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Västerås stad arbetar mot ungdomars utanförskap. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie där fallet har varit Västerås stads arbete mot ungdomars utanförskap. Material vi har baserat denna uppsats på, har vi samlat in genom ett antal intervjuer som vi har utfört med olika medarbetare inom Västerås stad som arbetar med ungdomar i utanförskap. Vi har även använt oss av ett stort antal olika officiella dokument som på något sätt innehåller utanförskap eller hur arbete organiseras.  Vi har använt oss av ett antal organisationsteorier i vår analys. Vi finner att det finns tydliga kopplingar mellan Brunsson och Ahrnes teori och hur Västerås stad organiserar arbetet mot ungdomars utanförskap. Arbetet mot ungdomars utanförskap är uppdelat på ett stort antal olika aktörer som alla har olika arbetsuppgifter. Detta leder till att det främsta verktyget mot utanförskap hos ungdomar är samarbete och samverkan.

<p>Sveriges höga sjukfrånvaro har satt fokus på frågan om vilka bakomliggande faktorer som påverkar individers sjukskrivning. De regionala skillnaderna i ohälsotalet är en faktor som det forskats mycket kring, främst på länsnivå. Föreliggande studie undersökte och jämförde ohälsotalet på kommunnivå. Studiens övergripande syfte var att analysera demografins och arbetslöshetens förklaringsvärde för ohälsotalet. Detta med utgångspunkt i det underliggande syftet, vilket innebar en presentation och jämförelse av ålders- och könsfördelningen, arbetslösheten och kommuninvånarnas nyttjandegrad av de ersättningsformer som ohälsotalet innehåller, mellan Alvesta och Kalix kommuner. De individer som ingick i studien var samtliga invånare i arbetsför ålder 16-64 år på riks, läns (Kronoberg och Norrbotten) och kommunnivå. Studien genomfördes med en kvantitativ metod som innebar en retrospektiv sammanställning och granskning av sekundärdata. Metodstrategin bestod i att granska forskning gällande Sveriges regionala skillnader i ohälsotal och dess förhållande till arbetsmarknaden och demografin för att sammanställa en forskningsbakgrund till det statistiska materialet. Resultatet visade att trots kommunernas stora skillnader i ohälsotal, Kalix hade år 2006 ca 13 fler ohälsodagar per försäkrad än Alvesta, så skiljde de sig inte nämnvärt åt när det gällde antal pågående sjukfall, det vill säga sjukfall ersatta med sjuk-, rehabiliterings och arbetsskadesjukpenning. Av detta drogs slutsatsen att det var i antal förtidspensionärer som kommunerna i huvudsak skiljer sig åt. När det gällde förklaringsvärdet för faktorerna; arbetslöshet och demografi visade undersökningen att ålders- och könsfördelningen i stort sett inte hade något förklaringsvärde för skillnaderna i ohälsotalet eftersom några betydande skillnader mellan kommunerna inte kunde påvisas. Däremot så visade resultatet att arbetsmarknadsläget i kommunerna eventuellt kan förklara en del av skillnaderna eftersom Kalix hade betydligt högre arbetslöshet än Alvesta.</p>

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen var att ta reda på vad arbetsmarknadspolitiska åtgärder har för betydelse för arbetslösa ungdomar, både psykiskt och socialt. Frågor som vi ville ha svar på var varför ungdomarna går en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och vad den betyder för dem. Hur det är att vara arbetslös och om deras situation förändrats sedan de började på åtgärden. Vi ville även se om det är någon skillnad mellan åtgärderna i Halmstad jämfört med Varberg.</p><p>Vi har använt oss av kvalitativ metod genom att göra intervjuer med sju ungdomar samt personal från arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten. Fokusering har legat på den sociologiska visionen enligt Mills, Becks individualisering, Baumans arbetsetik och kontroll på den egna individen, social exkludering och Foucaults disciplineringsprocess. Resultatet visar att de flesta uppskattar den arbetsmarknadspolitiska åtgärden som de har blivit erbjudna att delta i, för att det gör att de inte känner sig rastlösa. Ungdomarnas personliga situation hade inte förändrats efter att de började på åtgärden men deras sociala situation hade förbättrats.</p>