Under de senaste decennierna har arbetslivet förändrats med bland annat en minskning av fasta anställningar och en ökning av andra typer av anställningsformer. Tidigare forskning speglar vad som kallas det nya arbetslivet, vilket karaktäriseras av högre arbetsmarknadskonkurrens, krav på ökad flexibilitet och ökad kompentens. Detta väckte intresse för denna uppsats, med målsättning att belysa hur yrkesverksamma individer, utan fasta anställningar upplever det nya arbetslivet. Uppsatsen låter individen ta en central roll, genom en kvalitativ ansats med tio samtalsintervjuer, som därefter har analyserats tematiskt. Analysen visar att möjligheten att påverka och att kunna planera tid är viktiga faktorer för individen, men även att ledarskap och organisationens stabilitet har betydelse.

Studiens syfte har varit att få insikt och kunskap om kvinnor med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och vilka upplevelser och erfarenheter dessa kvinnor bär med sig av arbetslivet, samt deras olika strategier i arbetssituationer. För att få ett ytterligare perspektiv på de berörda kvinnornas situation på arbetsmarknaden, har syftet med studien även varit att undersöka hur en rehabiliteringsaktör ser på kvinnornas situation samt vilka stödinsatser som finns för den berörda gruppen. Som blivande Studie- och yrkesvägledare bedömer vi studiens ämne som viktigt, då vi anser att dessa kvinnor ska få det stöd de kan tänkas behöva på arbetsmarknaden. Vi menar också att det är en viktig samhällsekonomisk fråga. Eftersom kvinnor med ADHD är en grupp som hittills inte fått samma utrymme i forskningen som män med ADHD är detta ämne i hög grad aktuellt och relevant. I avsnittet tidigare forskning presenteras studier som belyser ADHD och dess konsekvenser såsom stress och självuppfattning kopplat till arbetssituationen samt ADHD ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem kvinnor med diagnosen ADHD samt två handläggare från Försäkrningskassan. Resultatet visar att samtliga av de intervjuade kvinnorna har erfarenheter av svårigheter på grund av sin ADHD i arbetssituationer samt konflikter i sitt arbetsliv, utifrån detta använder de sig av olika strategier i arbetssituationer. Handläggarna som företräder Försäkringskassan menar att de har uppfattningen av att det skiljer sig hur personer med ADHD upplever sin arbetssituation. De stödinsatser som finns tillgängliga från Försäkringskassan är samverkan mellan myndigheter samt arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder. Resultatet har analyserats utifrån Meads teori om den symboliska interaktionismen, Banduras teori om social inlärning och Goffmans teori om stigma. En slutsats som dragits är att det är övervägande negativa aspekter som lyfts fram i samband med ADHD vilket kan bidra till negativa associationer från omgivningen som leder till en negativ självbild hos kvinnorna.

No description available.

<p>I dagens samhälle ställs det höga krav på den enskilde individen att följa arbetsmarknadens villkor och svängningar. Varje individ förväntas skapa sin framtid genom att konstruera personliga mål. Skolan är den plats som ansvarar för elevens utveckling och enligt läroplanerna ska skolan förmedla arbetslivets villkor. Syftet med undersökningen är att undersöka gymnasieelevers förvärvande av omvärldskunskaper, med särskild hänsyn tagen till yrken, utbildning, utbildningsvägar och arbetsliv. Studien syftar vidare till i vilken utsträckning elever anser att omvärldskunskaper är viktigt vid studie- och yrkesval. Undersökningen utgår från karriärvägledningsteorin <em>Vägledningens</em> <em>spänningsfält</em> (Lindh, 1997). En attitydmässig surveymetod<em> </em>används och enkätfrågorna besvarades av 45 gymnasieelever från årskurs 2 på teknikprogrammet. Slutsatsen är att eleverna anser att det är viktigt med omvärldskunskaper. De anser att skolan endast förmedlar en mindre del av omvärldskunskaperna. Vidare anges att familj och media är viktiga källor för förmedlandet av kunskaper inom, yrken och arbetsliv.</p> / <p>Today's society places high demands on each and every individual to follow the labour markets terms, conditions and fluctuations. Each individual is expected to create his or her own future by forming personal goals. School is responsible for students development and according to the curriculum, should also inform students about the labour market. The aim of this research is to study students acquisition of career, education, educations different routes and the labour market. The research also aims to examine the degree to which students consider their career, education, educations different routes and the labour market important to their education and career choice. This research has career guidance theory (Lindh, 1997) as an underlying theme. An attitude survey method and questionnaire has been completed by 45 high school from year 2 from the technical program. The conclusion is that students consider their career, education, educations different routes and the labour market to be of importance. They consider school to only convey a lesser part of this knowledge. Furthermore, it is mentioned that family and media are important sources for conveyance of both career and labour market knowledge</p>

I dagens samhälle ställs det höga krav på den enskilde individen att följa arbetsmarknadens villkor och svängningar. Varje individ förväntas skapa sin framtid genom att konstruera personliga mål. Skolan är den plats som ansvarar för elevens utveckling och enligt läroplanerna ska skolan förmedla arbetslivets villkor. Syftet med undersökningen är att undersöka gymnasieelevers förvärvande av omvärldskunskaper, med särskild hänsyn tagen till yrken, utbildning, utbildningsvägar och arbetsliv. Studien syftar vidare till i vilken utsträckning elever anser att omvärldskunskaper är viktigt vid studie- och yrkesval. Undersökningen utgår från karriärvägledningsteorin Vägledningens spänningsfält (Lindh, 1997). En attitydmässig surveymetod används och enkätfrågorna besvarades av 45 gymnasieelever från årskurs 2 på teknikprogrammet. Slutsatsen är att eleverna anser att det är viktigt med omvärldskunskaper. De anser att skolan endast förmedlar en mindre del av omvärldskunskaperna. Vidare anges att familj och media är viktiga källor för förmedlandet av kunskaper inom, yrken och arbetsliv. / Today's society places high demands on each and every individual to follow the labour markets terms, conditions and fluctuations. Each individual is expected to create his or her own future by forming personal goals. School is responsible for students development and according to the curriculum, should also inform students about the labour market. The aim of this research is to study students acquisition of career, education, educations different routes and the labour market. The research also aims to examine the degree to which students consider their career, education, educations different routes and the labour market important to their education and career choice. This research has career guidance theory (Lindh, 1997) as an underlying theme. An attitude survey method and questionnaire has been completed by 45 high school from year 2 from the technical program. The conclusion is that students consider their career, education, educations different routes and the labour market to be of importance. They consider school to only convey a lesser part of this knowledge. Furthermore, it is mentioned that family and media are important sources for conveyance of both career and labour market knowledge

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

I denna studie undersöks hur svenska hotellreceptionister upplever de strukturella villkoren som hotell – och restaurangnäringen arbetar under, om de villkoren påverkar hur de kan balansera sitt arbetsliv med ett meningsfullt privatliv. Studien görs av två olika anledningar, dels för att täcka en kunskapslucka gällande ett svenskt perspektiv på hur hotellreceptionister upplever sitt arbetsliv, då det har varit avsaknad sen tidigare. Den tidigare forskningen har varit centraliserad runt Asien, Oceanen och USA. Studien görs även för att upplysa hur arbetstagare i yrken inom service- och tjänstesektorn upplever sitt arbetsliv. Frågeställningar som har använts är: Hur upplevs arbetsplatsrelationerna? Hur upplevs de strukturella arbetsvillkoren inom yrket? Hur upplevs balansen mellan arbetsliv och privatliv? De teoretiska utgångspunkterna utgörs av forskning som berör socialt hållbart arbetsliv, värdigt arbetsliv och livskvalitet i arbetslivet. Metoden som har använts är kvalitativ metod. Inom studien har semistrukturerade intervjuer använts för att få fram slutsatser om hur hotellreceptionister upplever sitt arbetsliv. I studien intervjuas 8 hotellreceptionister som har arbetat mer än ett år i en hotellreception. Det finns bra och mindre bra arbetsplatsrelationer som har en inverkan på arbetsklimatet, de närmaste kollegorna bidrar till ett bra arbetsklimat. Den dåliga kommunikationen mellan avdelningarna, och i vissa fall upplevda brister i ledningen, och arbetsplatsstressen som informanterna upplever, bidrar till ett försämrat arbetsklimat för informanterna. De strukturella arbetsvillkoren hämnar informanternas frihetskänsla på grund av att de inte kan vara med och styra över sina arbetstider och den arbetsmiljö de arbetar i, utan de får acceptera de strukturella arbetsvillkoren. Dessa villkor hämmar även privatlivet och gör det svårt att kombinera ett hotellreceptionistjobb med ett meningsfullt privatliv.

<p>Uppsatsen heter ”Som nyutexaminerad är man väldigt…man är lite skör och så” och är skriven av Abdiwahab Jirde och Hans Björndahl. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur nyutexaminerade socionomer upplever utbildningens relevans för sitt nuvarande arbete samt hur de fann sig tillrätta på sin första arbetsplats. Frågeställningarna behandlade även skillnaden mellan att ha praktiserat på samma ställe eller i en liknande verksamhet. I uppsatsen användes en kvalitativ intervjumetod. Vi intervjuade åtta nyutexaminerade socionomer. Studien utgick från rollteori och socialisationsteori.</p><p>Resultatet visade att det fanns en diskrepans mellan det som socialhögskolan lär ut och vad arbetet kräver av teoretiska kunskaper. Vissa delar av utbildningen sågs som irrelevanta medan andra delar var betydligt mer i fas med arbetsuppgifterna. Positiva moment i utbildningen sades juridiken vara vilket de allra flesta hade en omedelbar nytta av i sitt arbete. Även utredningsmomentet ansågs ha praktiskt värde. Däremot de första två terminerna i utbildningen ansågs vara mindre relevanta för nuvarande arbetsuppgifter. De teoretiska kunskaperna som förmedlades då ansågs inte ha mycket med socialt arbete att göra. Vidare menade de intervjuade att vissa praktiska kunskaper saknades och då speciellt när det gäller möten med klienter, som är påverkade av alkohol eller narkotika eller i någon form av psykiskt kristillstånd. Trots kritiken av vissa delar av utbildningen, var alla nöjda med sitt arbete och ansåg att utbildningen i sin helhet var relevant för yrket.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva hur småbarnsföräldrar upplever sin möjlighet att kombinera heltidsarbete och familjeliv för att få en uppfattning om hur jämställdheten ser ut i praktiken i dessa parrelationer. Studien är därmed avsedd att jämföra männens och kvinnornas upplevelser av denna kombination och undersöka om det finns några likheter och skillnader mellan könens upplevelser. Studien består av enskilda kvalitativa personintervjuer med tre par. Resultaten analyserades utifrån handlingsteori, rollteori och Hirdmans begrepp genussystem och genuskontrakt.</p><p>Resultatet visar att trots att samtliga i studien arbetar heltid, råder en ojämställd arbetsfördelning mellan paren i hemmet. Kvinnan förväntas i större utsträckning att ta hand om familj och hushållsarbete även om hon arbetar lika mycket som mannen. Andra skillnader mellan könen var att kvinnorna upplevde en otillräcklighet i både arbetsliv och familjeliv som inte nämndes av männen samt att kvinnorna i större utsträckning än sina män hade anpassat sitt arbete efter familjelivet. Det visade sig också att toleransen för föräldraskapet generellt var lägre på männens arbetsplatser.</p>