Syftet med den här studien är att belysa om och på vilket sätt som en grupp människor med diagnos utmattningssyndrom/utmattningsdepression har fått eller kommit i kontakt med studieoch yrkesvägledning strax innan och en bit in i sin sjukskrivningsperiod. För att få svar på detta så genomfördes sex intervjuer som en kvalitativ studie. Slutsatserna av studien bygger på analysen av intervjuerna och på olika vägledningsteorier samt på tidigare forskning i de ämnen som anknyter till studien. Resultaten visar att studie- och yrkesvägledning inte var något som de här människorna kommit i kontakt med i samband med sin sjukskrivningsperiod. Vad de där emot påvisade var ett stort behov av just de kunskaper och verktyg som studie- och yrkesvägledare kan erbjuda. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledning i det här läget inte hade förhindrat en lång sjukskrivningsperiod, men väl kunnat mildra effekterna av den. Studieoch yrkesvägledning borde synliggöras mer och finnas som en naturlig del i ett förebyggande arbete i arbetslivet. / The purpose of this study is to elucidate whether and how a group of people diagnosed with fatigue syndrome/fatigue depression have been in contact with the career counselling just before and a few months into their sick leave period. In order to answer this, six interviews were conducted as a qualitative study. The conclusion of the study is based on the analysis of the interviews, various guidance theories and on previous research in the field. The results show that career counselling was not something that these people came into contact with during their sick leave period. Instead, the results point out that there was a great need for such knowledge and tools as the career counsellors can offer. Also, the study’s conclusion shows that career counselling in these specific circumstances would not have prevented a long period of sickness, but it would have mitigated the implication of the sick leave. We therefore believe that career counselling should be made more visible and appear as a natural part of a preventive measure at work.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att undersöka arbetsledares erfarenhet av personal med kombinationen dövhet och psykisk och/eller social ohälsa och se hur det påverkar ledarskapet. Situationen med att arbetsleda arbetstagare med denna kombinerade funktionsnedsättning kan innebära ett ledarskap som utmanas på olika sätt och i olika grad. Det finns ett behov av fler studier med fokus på arbetsgivar- arbetsledarperspektiv på funktionshindrade i arbetslivet. För att undersöka hur ledarskapet påverkas efter givna situation har två intervjuer gjorts med arbetsledare som har döva arbetstagare med psykisk och/eller social ohälsa. Det sammanfattade resultatet av intervjuerna utmynnade i tre olika huvudteman som beskriver hur och vad som påverkar arbetsledarnas sätt att utöva sitt ledarskap. Den teoretiska utgångspunkten i studien och som även legat till grund för resultatets olika teman är Rosemary Stewarts modell om ledarskapets krav, begränsningar och val.  Stewarts utarbetade sin modell med syftet att öka förståelsen för chefsbefattningar och deras arbetsbeteenden. Modellen används även som grund i uppsatsens slutdiskussion. Huvudtemana som följaktligen framkom av intervjuerna var krav och begränsningar, valmöjligheter samt förväntningar. Resultatdelen använder sig av citat från intervjuerna som grund för att beskriva hur arbetsledarna agerar i sitt ledarskap efter givna premisser. I slutdiskussionen redogörs för det sammanfattade resultatet av studien. Parallellt med sammanfattningen förs en diskussion utifrån vad tidigare forskning och teorier har att säga kring det som framkommit ur studiens resultat. Uppsatsen avslutar med de slutsatser som kunnat dras ur studien samt förslag på vidare forskning. Nedan följer huvuddragen av studiens slutsatser: 1) Arbetsledares ledarskap påverkas på olika sätt och i olika grad av att ha döv personal med psykisk och/eller social ohälsa. Hur arbetsledarna bedriver sitt ledarskap och agerar är avhängigt av vilka krav, begränsningar, valmöjligheter och förväntningar den givna situationen ger. 2) Arbetsledares ledarskap formas i mångt och mycket av den givna situationen och påverkas av den kontext samtliga inblandade parter befinner sig i. Det tidsutrymme som arbetsledare har till sitt förfogande spelar en viktig roll för ledarskapet. Tiden verkar vara det som när den är en bristvara bidrar till att arbetsledaren har ett begränsat handlingsutrymme att utföra sitt ledarskap på ett tillfredställande sätt. Ett ökat handlingsutrymme för arbetsledaren blir det däremot om tid istället finns. När det finns gott om tid bidrar det till att skapa vägar och möjligheter att komma över de hinder som kommer av situationen med döva arbetstagare med psykisk och/eller social ohälsa.

Syftet med den här studien är att undersöka om faktorer i arbetslivet och inkomst utgör en del av villkoret för BMI och psykosomatiska symptom. Vi kan se ett växande fettförakt som blivit normerande i det västerländska samhället, men förändrar det villkoren på arbetsmarknaden? Efter att ha studerat tidigare relevant forskning i ämnet formulerades tre hypoteser: Hypotes 1 Det finns samband mellan BMI och inkomstnivå. Hypotes 2 Det finns samband mellan BMI och chefsansvar, utbildningsnivå och yrkeserfarenhet. Hypotes 3 Det finns skillnader i psykosomatiska symptom beroende på inkomstnivå och BMI. Material samlades in via enkäter och analyserades statistiskt med hjälp av både parametrisk och icke-parametrisk variansanalys samt multipel regressionsanalys (MRA). Resultatet visar att det inte finns något signifikant samband mellan BMI och inkomst, att det finns ett signifikant samband mellan BMI och yrkeserfarenhet samt att det finns en signifikant huvudeffekt för psykosomatiska symptom och BMI. Slutsatsen är att det signifikanta sambandet mellan BMI och yrkeserfarenhet är intressant, men att det är troligt att något annat påverkar då det inte är rimligt att längre yrkeserfarenhet genererar högre BMI. Den signifikanta huvudeffekten för psykosomatiska symptom och BMI kopplas till socialt sammanhang och inlärda beteenden.

I denna uppsats har vi studerat invandrade akademikers erfarenheter av svenskt arbetsliv med bakgrund i den senaste tidens skriverier i medierna om att invandrade akademiker i det svenska samhället ofta står utan arbete, eller är överkvalificerade för sina arbetsuppgifter. Vi har i denna studie valt att rikta in oss på de invandrade akademiker som väl har kommit in på den svenska arbetsmarknaden. Finns det en anpassningsprocess till det svenska arbetslivet, och hur ser i sådant fall denna anpassning ut? Uppsatsen bygger på tio kvalitativa intervjuer. Åtta av intervjuerna är gjorda med invandrade akademiker, i huvudsak från Iran, och två med företrädare för arbetsmarknadspolitiska projekt. Studien bygger på Kondra & Hursts tolkning av nyinstitutionell teori. Studien visade att de med kort erfarenhet av det svenska arbetslivet beskrev erfarenheter av anpassning, medan de med lång arbetslivserfarenhet menade att de inte behövt anpassa sig.  De som menat att de inte behövt anpassa sig beskrev dock situationer som vi utifrån teorin har tolkat som att deras ageranden blivit förgivettagna och därmed övergått till normativa beteenden. Genom studien har det framgått vilken betydelse det svenska språket har för möjligheten att få ett arbete, bli en del av gemenskapen på arbetsplatsen och förstå de rådande värderingarna och normerna. Flertalet av informanterna i studien beskrev skillnader mellan arbetslivet i hemlandet respektive Sverige gällande hierarki och sociala normer. Informanterna har anpassat sig genom att studera svenska, härma andra kollegors sätt att hantera olika situationer samt aktivt försökt lära sig “det svenska sättet” att göra saker.

No description available.

No description available.

Licentiatavhandling (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Ålder är en diskrimineringsgrund som inte fått lika mycket uppmärksamhet som exempelvis etnicitet och kön. När åldersdiskriminering uppmärksammas är det ofta fokus på hur äldre drabbas och inte yngre. Denna uppsats har därför som syfte att ta reda på hur unga med högre utbildning upplever att deras ålder påverkar dem i arbetslivet, samt om vissa upplevelser kan ses som ålderistiska. För att undersöka detta har en kvalitativ metod i form av intervjuer använts. Resultatet från intervjuerna har förklarats med hjälp av de teoretiska perspektiven ålderskodning, ålderism och intersektionalitet. Det som framkommit är att ungas ålder påverka dem i arbetslivet på många olika vis. Påverkan har både framförts som positiv och negativ. Ibland upplever också intervjupersonerna sig diskriminerade och orättvist behandlade. Några exempel på detta är att inte väljas vid anställning, att det finns skillnad i yrken/arbetsuppgifter och negativt bemötande. En diskussion om när skillnad utifrån ålder kan bedömas vara ålderism förs i samband med detta. I upplevelserna framkommer det också hur ålder samverkar med andra aspekter. De tre aspekter som lyfts fram är kön, erfarenhet och arbetsroll. De som utövar skillnad utifrån ålder har framförts vara chefer, klienter/kunder och äldre kollegor.

Mobbning i arbetslivet är ett reellt problem som inte bara drabbar den mobbade utan hela arbetsplatsen. Arbetsmiljöverket beräknade att 9 % av arbetstagarna i Sverige var mobbade år 2009. Forskare har beskrivit mobbningens omfattning, orsaker, uttryck och konsekvenser men hittills har interventionsforskningen varit mer eftersatt. Syftet med denna studie var att utveckla kunskaper om tillämpade åtgärder mot mobbning på arbetsplatser, med fokus på respondenternas uppfattning om interventioner. Vi intervjuade 7 personer om deras erfarenheter av mobbning i arbetslivet och materialet analyserades med grundad teori. Interventioner för akut, reparativt respektive preventivt arbete som kan tillämpas på individ-, grupp- samt organisationsnivå presenterades. Interventionerna sammanfattades i en interventionsmatris. Respondenternas mål var en god och mobbningsfri arbetsplats och i linje med ett salutogent perspektiv förespråkades preventivt arbete. Ett bifynd var att så stor del av frustrationen i mobbningsprocessen relaterades till diskrepanser mellan förväntningar och verklighet. Likheter mellan förväntansdiskrepans och psykologiska kontraktsbrott diskuterades.

Studiens syfte var att undersöka arbetsgivares tankar om och upplevelser av lagförslaget om höjd pensionsålder. Genom en kvalitativ studie genomfördes sju intervjuer med arbetsgivare i olika branscher och sektorer i Mellansverige. Utifrån arbetsgivarnas tankar och upplevelser av det nya lagförslaget framkom fyra huvudteman. Det första temat handlar om arbetsgivarens ansvar att skapa förutsättningar och att arbeta förbyggande med den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön. Det andra temat handlar om risker och möjligheter där arbetsgivare ser möjlighet att behålla kompetens längre men också en risk att sätta stopp för ny yngre arbetskraft. Det tredje temat handlar om motivation där engagemang och delaktighet är viktiga byggstenar för att motiveras till ett längre arbetsliv. Det sista temat behandlar vilka faktorer som ligger till grund för pensionsbeslutet. Social situation tillsammans med de ekonomiska förutsättningarna ser arbetsgivarna som de främsta anledningarna till varför man som arbetstagare väljer att gå i pension idag.