Medarbetarens arbetstillfredsställelse är ett centralt ämne och har fått alltmer uppmärksamhet av både arbetsgivare och forskare. På dagens arbetsplatser utförs undersökningar i form av enkäter eller liknande för att ta reda på de anställdas upplevelser av ledarskapet, arbetsuppgifter, arbetsmiljön och tillgängligheten av kompetensutveckling. Man kan se att jobb med begränsade möjligheter för individen att påverka sin egen arbetssituation och arbeten med höga krav innebär en särskild hälsorisk och påverkan på tillfredsställelsen av arbetet. Individen tillbringar stor del av den vakna tiden i arbetslivet, trots det så finns det inte många forskningsstudier som har undersökt specifikt hur ledarskapet och dess beteenden kan påverka medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Forskningen idag visar att det finns ett samband mellan ledarskapets beteende och medarbetarnas upplevelser av arbetstillfredställelsen.Syftet med studien var att undersöka sex stycken medarbetarens upplevelse av arbetstillfredsställelsen inom en utvald skolverksamhet i relation till det aktuella ledarskapet. För att få förståelse för i vilket avseende ledarskapet kan påverka eller kontrollera individens upplevda arbetstillfredsställelse.Olika faktorer påverkar arbetstillfredställelsen och ledarskap kan tänkas vara en faktor. Eftersom arbetstillfredsställelse på individnivå bestäms av både individuella och organisatoriska förhållanden, behövs mer kunskap om i vilket avseende ledarskap i sig har betydelse för individens upplevelser. Utifrån syftet gjordes en kvalitativ fallstudie med konstruktionistiskt ansats. Urvalet baseras på att intervjua personer som är relevanta för min problemformulering, i detta fall utvalda lärare på utvalda skola. Datainsamlingsmetoden i studien var semistrukturerade intervjuer. Analysen av materialet gjordes med hjälp av en tematisk analys och resulterade i 4 teman Att få förutsättningar, Tydlighet och Struktur, Relationer och Engagemang. Studiens fyra teman kan vi se som begrepp som kvalitativt bygger upp medarbetarens upplevelse utav relationen mellan det aktuella ledarskap och upplevd arbetstillfredsställelse. / <p>Betygsdatum 2020-06-05</p>

Syftet med fallstudien är att undersöka hur engagerade medarbetare är och vilka faktorer som påverkar medarbetarnas engagemang. Studien har utgått från en flermetodsforskning där både enkät- och intervjustudie har tillämpats.

Uppsatsens syfte var att undersöka organisationskultur utifrån Scheins modell och dess relation och påverkan på arbetstillfredsställelse samt att undersöka om kön och ålder påverkar upplevelsen av arbetstillfredsställelse. Datainsamlingen som ligger till grund för studien var baserad på en digital enkätundersökning. Påståendena utgick från ett befintligt och beprövat mätinstrument för arbetstillfredsställelse samt egendesignade påståenden utifrån Scheins modell. Analysmetoderna som tillämpades var korrelation, en multipel regression samt en hierarkisk multipel regression. Enkäten besvarades av 108 stycken respondenter. Det fanns inget signifikant samband mellan arbetstillfredsställelse och organisationskultur. Den multipla regressionsanalysen uppvisade ett signifikant resultat för variabeln grundläggande antaganden, för de två andra variablerna artefakter och värderingar återfanns inget signifikant resultat. Modell 1 i den hierarkiska multipla regressionen innefattade variablerna kön och ålder, modell 2 innefattade variablerna kön, ålder, artefakter, värderingar och grundläggande antaganden. Kön uppvisade inget signifikant resultat, variabeln ålder hade en effekt och uppvisade ett signifikant resultat. Resultaten stöds inte helt av tidigare forskning.

Medarbetarens arbetstillfredsställelse är ett centralt ämne och har fått alltmer uppmärksamhet av både arbetsgivare och forskare. På dagens arbetsplatser utförs undersökningar i form av enkäter eller liknande för att ta reda på de anställdas upplevelser av ledarskapet, arbetsuppgifter, arbetsmiljön och tillgängligheten av kompetensutveckling. Man kan se att jobb med begränsade möjligheter för individen att påverka sin egen arbetssituation och arbeten med höga krav innebär en särskild hälsorisk och påverkan på tillfredsställelsen av arbetet. Individen tillbringar stor del av den vakna tiden i arbetslivet, trots det så finns det inte många forskningsstudier som har undersökt specifikt hur ledarskapet och dess beteenden kan påverka medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Forskningen idag visar att det finns ett samband mellan ledarskapets beteende och medarbetarnas upplevelser av arbetstillfredställelsen.Syftet med studien var att undersöka sex stycken medarbetarens upplevelse av arbetstillfredsställelsen inom en utvald skolverksamhet i relation till det aktuella ledarskapet. För att få förståelse för i vilket avseende ledarskapet kan påverka eller kontrollera individens upplevda arbetstillfredsställelse.Olika faktorer påverkar arbetstillfredställelsen och ledarskap kan tänkas vara en faktor. Eftersom arbetstillfredsställelse på individnivå bestäms av både individuella och organisatoriska förhållanden, behövs mer kunskap om i vilket avseende ledarskap i sig har betydelse för individens upplevelser. Utifrån syftet gjordes en kvalitativ fallstudie med konstruktionistiskt ansats. Urvalet baseras på att intervjua personer som är relevanta för min problemformulering, i detta fall utvalda lärare på utvalda skola. Datainsamlingsmetoden i studien var semistrukturerade intervjuer. Analysen av materialet gjordes med hjälp av en tematisk analys och resulterade i 4 teman Att få förutsättningar, Tydlighet och Struktur, Relationer och Engagemang. Studiens fyra teman kan vi se som begrepp som kvalitativt bygger upp medarbetarens upplevelse utav relationen mellan det aktuella ledarskap och upplevd arbetstillfredsställelse. / <p>2020-06-05</p>

SAMMANFATTNING Sjuksköterskan har en central roll i vården och ska ge god omvårdnad på ett patientsäkert sätt. Med patientsäkerhet avses att skydda patienter från skador inom vården. I patientsäkerhetslagen står det att hälso- och sjukvårdspersonalens skyldighet är att upprätthålla hög patientsäkerhet. Syftet var att belysa hur faktorer i sjuksköterskors arbetsmiljö på sjukhus inom öppen/slutenvård kan inverka på patientsäkerheten. Metoden som valdes var en litteraturöversikt och som inkluderade 18 vetenskapliga artiklar. Datainsamling via PubMed, CINAHL och PsycINFO. En bedömning av studiernas vetenskapliga kvalitet och typning genomfördes. Slutligen gjordes en sammanställning över de inkluderade studierna som återfinns i en matrisöversikt. I resultatet framkom fyra faktorer i sjuksköterskors arbetsmiljö på sjukhus som skulle kunna inverka på patientsäkerhet. Sjuksköterskebemanning på sjukhus relaterat till patientsäkerhet, team- och samarbete relaterat till patientsäkerhet, ledning- och organisation relaterat till patientsäkerhet, arbetsbelastning och sjuksköterskors arbetstid/ schema relaterat till patientsäkerhet. Otillräcklig sjuksköterskebemanning visade sig medföra ökad risk för patienters 30- dagars mortalitet och ökad risk för avvikelser avseende patientsäkerhet. Vidare framkom att goda arbetsrelationer bidrog till minskade risker för negativa avvikelser i vården samt att engagerad och stödjande ledning med förmåga att upprätta välfungerande struktur på arbetsplatsen kunde bidra till högre patientsäkerhet. Övertidsarbete på över 40 timmar per vecka kunde påverka sjuksköterskors möjlighet att bedriva patientsäkert arbete. Slutsatsen blev att sjuksköterskors arbetsmiljö på sjukhus kan inverka på patientsäkerheten. Mot den bakgrunden är det viktigt att förbättra och utveckla ovan nämnda faktorer för att främja patientsäkerheten.

A current question in organizational research is whether organizational culture is important for job satisfaction. But the research is ambiguous in the connection between organizational culture and job satisfaction. The purpose of the current survey was to examine the relationship between organizational culture and job satisfaction in preschools around Sweden. In this study, a quantitative survey is conducted to determine whether organizational culture coincides with how the staff experiences job satisfaction. In this study Denison culture survey (DOCS) is used, and an index of the Copenhagen psychosocial questionnaire (COPSOQ-III) for job satisfaction. The result showed a connection between two of the culture dimensions in DOCS: Involvement and Mission, while Consistency and Adaptability have no connection with job satisfaction. Thus, the study shows that organizational culture has a certain connection with job satisfaction and that these dimensions can affect the result in different ways.

Bakgrund: Arbetsmiljölagen säger att man skall sträva efter en arbetsmiljö som ger ett rikt arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, gemenskap och personlig utveckling. Forskningen har visat att missnöje med den fysiska eller psykosociala arbetsmiljön ofta ger negativa effekter för verksamheten. Syfte: Att belysa sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Mixad metod i sekventiell förklarande design. Kvantitativ ansats baserad på data från frågeformuläret QPS Nordic 34+ (n=19) analyserad med beskrivande statistik. Kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer (n=5) analyserad med kvalitativ innehållsanalys. Deltagarna var sjuksköterskor vid två allmänpsykiatriska slutenvårdsavdelningar för vuxna vid en klinik i norra Sverige. Resultat: Det kvantitativa resultatet visar att de tillfrågande sjuksköterskorna på flera punkter är tillfredsställda den psykosociala arbetsmiljön. En stor del uppskattar att ingå i arbetsgruppen, att det är en väl fungerande grupp med ett positivt och stödjande klimat på arbetsplatsen. De ser positivt på sin närmaste chef, att man av denna person får stöd och hjälp, samt uppmuntras delta i viktiga beslut. Däremot upplever ett flertal att ledningen i liten utsträckning intresserar sig för personalens hälsa och välbefinnande och att det är vanligt att det går rykten om förändringar på arbetsplatsen. Det kvalitativa resultatet visar att gemenskapen och interaktionen med andra människor är viktig för sjuksköterskornas upplevelse av arbetstillfredsställelse, men även att känna att man växer och utvecklas i sin yrkesroll. För att nå detta efterfrågar sjuksköterskorna ett ökat inflytande och en individuell planering för kompetensutveckling. Diskussion: Studien kan förhoppningsvis bidra till att sjuksköterskors arbetssituation i den psykiatriska slutenvården förbättras. På sikt kan detta bli en investering för sjuksköterskor och patienter, men även för organisationen och samhället i stort.

Title: What motivates managers to work in local business?- A study of what managers in a municipal activities motivated by and what they believe is the reward of his work Authors: Emma Nilsson and Johanna Sjöholm, University of Halmstad, VT 2016. Supervisor: Tomas Berggren. Key words: Global job satisfaction, motivation, work motivation, reward, managers, municipal operations. Purpose and questions: The purpose of the study is to gain a better understanding of what managers in a local business in the public sector is motivated by and what they believe is the reward of their work. To achieve the purpose, we asked the questions:  What are the factors that motivate managers to work in municipal activities?  What do managers in municipal activities is the reward of the work?  What affects managers to remain in municipal activities? Method: The survey is based on a method combination. A quantitative part, where a questionnaire has been sent out to managers in municipal operations. There has also been a qualitative approach, with four managers interviewed in municipal operations. We have chosen to limit the investigation to the department, management, and corporate executives, because we did not want a large sample in the study, we need to take into account the time factor. Results and conclusion: The results showed that managers including justification of development, the variety of work and self-determination. The managers felt that the salary is a reward in the work but not the main reward for their job performance. The great reward of the work considers the heads be given the opportunity to develop other people in the business. The results also showed that including the managers to remain in work is the feeling that they have done something worthwhile for other citizens in the municipality.

Syftet i studien var att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd) och arbetstillfredsställelse. Till detta undersöktes även förekomsten av skillnader av arbetstillfredsställelse inom privat respektive offentlig sektor. Studien bygger på en enkätundersökning (n=128) där ett bekvämlighetsurval gjordes via det sociala nätverket Facebook. Instrumentet som användes i undersökningen konstruerades ut efter de fem variablerna kvantitativ belastning (Beehr, Walsh &amp; Taber, 1976) (α=.69), kvalitativ belastning (Sverke, Hellgren &amp; Öhrming, 1997) (α=.76), autonomi (Sverke &amp; Sjöberg, 1994) (α=.85), socialt stöd (Kinsten, Magnusson Hansson, Hyde, Oxenstierna et al., 2007) (α=.82) och arbetstillfredsställelse (Hellgren, Sjöberg &amp; Sverke, 1997) (α=.91). Korrelation-, regressions- och variansanalyser användes för att analysera data. Resultatet visade att autonomi (r=.80, p&lt;.05) och socialt stöd (r=.61, p&lt;.05) påverkade arbetstillfredsställelse positivt dock fanns inget signifikant samband mellan kvantitativ och kvalitativ belastning (p&lt;.05) och arbetstillfredsställelse. Resultatet visade även att det inte fanns någon signifikant skillnad av arbetstillfredsställelse hos arbetstagare inom privat och offentlig sektorn (p&lt;.05).

<p>Denna uppsats handlar om att skapa sig en förståelse för ämnesområde arbetstillfredsställelse. Syftet med studien är att skapa kännedom och få förståelse för vilka faktorer som leder till arbetstillfredsställelse respektive vantrivsel bland vårdbiträden. För att uppfylla syftets mål har en kvalitativ metod använts i form av personliga intervjuer. Som stöd tillämpades Herzbergs tvåfaktorsteori som beskriver olika faktorer som motiverar oss att känna tillfredsställelse till arbetslivet och olika faktorer som gör att vi vantrivsel på jobbet.</p><p>Undersökningen visade att det som vårdbiträde upplever som mest viktigt för att känna arbetstillfredsställelse är att ha ett meningsfullt arbete, få uppskattning för arbetsinsatserna, goda relationer till arbetskamraterna, och en kompetent och rättvis arbetsledare. Det som mest bidrog till vantrivsel var främst lönen, arbetsförhållandena och organisationens politik och administration.</p>