ABSTRAKT Christina Kilpeläinen ”Att möta barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan” ”To approach children with neuro psychiatric symptoms in elementary school” Antal sidor: 42 Syftet med mitt examensarbete är att få en utökad kunskap och förståelse för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan. Kunskap skapar förståelse, vilket leder till att man bemöter och strukturerar skoldagen på ett individuellt sätt. Det ska vara lika naturligt att kompensera miljön för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan, som att kompensera ett närsynt barn med glasögon eller en hörselnedsättning med hörapparat. Jag vill ha svar på vad neuropsykiatriska symtom innebär och hur man kan strukturera och bemöta dessa barn i grundskolan. Studier av tidigare genomförd forskning och min empiriska undersökning, har gett mig svar på mina frågor. Jag har tagit del av tre lärares erfarenheter av barn med neuropsykiatriska symtom. Vilka beteenden och svårigheter möter man som lärare? Vilka pedagogiska verktyg använder man sig av, för att strukturera och planera skoldagen? Jag har även intervjuat två specialister inom neuropsykiatri på habiliteringen som bl.a. förklarade vad neuropsykiatriska symtom innebär och hur man individuellt kan bemöta dessa symtom i grundskolan. Den tidigare forskningen och min empiriska undersökning visar att barn med neuropsykiatriska symtom behöver en tydliggörande pedagogik, en tydlig struktur. De belyser svårigheterna med kommunikation och perception. Visuell förstärkning behövs för att skapa förståelse av omvärlden.

I dagens skola finns det elever med Aspergers syndrom som är integrerade. För dessa elever krävs ett annat tankesätt hos de verksamma lärarna. Eftersom Aspergers eleverna har svårigheter med motoriken, det sociala samspelet och behöver en tydlig struktur för att kunna känna sig inkluderade krävs det att lärarna i Idrott och Hälsa tänker utefter dessa elever i sin planering. Vårt huvudsyfte med studien är att studera hur lärarna i Idrott och hälsa arbetar för att skapa en inkluderande idrottsundervisning för elever med Asperger syndrom. Ett delsyfte är att studera hur skolmiljön är anpassad utefter elever med Aspergers. Det visar sig i olika tidigare studier att lärarna ute på skolorna bör arbeta på vissa sätt för att elever med Aspergers syndrom skall känna sig inkluderande. Det är lärarna som skall skapa förutsättningar för att eleverna skall känna sig inkluderande i undervisningen. De skall anpassa aktiviteterna utifrån alla elevers behov och förutsättningar. Inkludering kan ses på många olika sätt beroende på vilken författare man ser till. Någon författare skriver att det räcker att eleverna är med i undervisningen, medan andra anser att det är en känsla som finns hos eleven och att det inte räcker med att bara vara integrerad i aktiviteterna. Arbetet har inspirerats utefter det sociokulturella perspektivet, relationella perspektivet och hermeneutiken. För att få fram data har vi gjort intervjuer på tre lärare i Idrott och hälsa och observerat dem på en idrottslektion. Resultatet har visat sig vara att lärarna i Idrott och hälsa ser på inkludering som att eleverna är med i undervisningen. De anpassar sin undervisning utefter Aspergers eleverna och försöker vara extra tydliga i sina instruktioner. Idrottshallarna är relativt anpassade och skolbyggnaderna är inte lika anpassad utefter elever med Aspergers syndrom. Det är lärarna som får anpassa sig efter miljön och skapa förutsättningar för Aspergers eleverna att kunna vara integrerade och bli inkluderade. Idrottshallarna är anpassade på sätt att de har få fönster och få dörrar, vilket är bra för elever med Aspergers.

De tre funktionsnedsättningarna ADHD, autism och Aspergers syndrom förekommer hos barn i förskolan. Det är få av dem som har en fastställd diagnos i förskoleåldern, men även detta förekommer i några fall. I dagens Sverige går dessa barn generellt i integrerade förskolor vilket utgör en pedagogisk utmaning. Syftet med den här studien är att lyfta fram pedagogers upplevelser, syn och arbetssätt gällande integreringen av förskolebarn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom i den så kallade vanliga förskolan. Fyra pedagoger från två olika förskolor i två skilda kommuner i mellersta Sverige deltar i kvalitativa intervjuer rörande vilket arbetssätt som tillämpas, hur de upplever att barnen integreras samt om det finns hinder mot integreringen och hur man eventuellt kan överkomma dessa. Resultatet visar på att det finns många hinder mot integreringen av barn med ADHD, autism eller Aspergers syndrom, i och med barnens oförmåga i att samspela med andra människor. Dessutom utgör den politiska visionen kring begreppet ”en skola för alla” ett hinder i verksamheten då det resulterar i stora barngrupper, bristande miljö samt pedagogers negativa eller osäkra attityder mot integrering.

<p>ABSTRAKT</p><p>Christina Kilpeläinen</p><p>”Att möta barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan”</p><p>”To approach children with neuro psychiatric symptoms in elementary school”</p><p>Antal sidor: 42</p><p>Syftet med mitt examensarbete är att få en utökad kunskap och förståelse för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan. Kunskap skapar förståelse, vilket leder till att man bemöter och strukturerar skoldagen på ett individuellt sätt. Det ska vara lika naturligt att kompensera miljön för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan, som att kompensera ett närsynt barn med glasögon eller en hörselnedsättning med hörapparat. Jag vill ha svar på vad neuropsykiatriska symtom innebär och hur man kan strukturera och bemöta dessa barn i grundskolan. Studier av tidigare genomförd forskning och min empiriska undersökning, har gett mig svar på mina frågor. Jag har tagit del av tre lärares erfarenheter av barn med neuropsykiatriska symtom. Vilka beteenden och svårigheter möter man som lärare? Vilka pedagogiska verktyg använder man sig av, för att strukturera och planera skoldagen? Jag har även intervjuat två specialister inom neuropsykiatri på habiliteringen som bl.a. förklarade vad neuropsykiatriska symtom innebär och hur man individuellt kan bemöta dessa symtom i grundskolan. Den tidigare forskningen och min empiriska undersökning visar att barn med neuropsykiatriska symtom behöver en tydliggörande pedagogik, en tydlig struktur. De belyser svårigheterna med kommunikation och perception. Visuell förstärkning behövs för att skapa förståelse av omvärlden.</p>

The purpose of this report is to investigate teachers views of whether pupils with Asperger Syndrome, autistic symptoms or ADHD shall go in ordinary classes or special groups. The study tells you about what difficulties these pupils often have, what adjustments they need in their schoolsituation and the positive and negative effects of joining a special group. A teacher for special needs, two teachers in special groups and two teachers in ordinary classes have been intervjued and earlier made researches have been studied. The conclusions of this study are that the decision of whether a pupil shall go in a normal class or a special group must be made individually. Most pupils who are capable to profit from the training in a normal class and pass their examination, shall go in a normal class. The greater part of the recommended adjustments are possible to do in a normal class. But it requires more resourses and teachers with better knowledges about theese handicaps. / Syftet med det här arbetet är att undersöka pedagogers syn på huruvida elever med Aspergers syndrom, autistiska drag eller ADHD ska gå i vanliga klasser eller i särskilda undervisningsgrupper. I studien beskrivs de svårigheter dessa elever ofta har, vilka anpassningar de behöver samt de för- respektive nackdelar som finns med särskild undervisningsgrupp. En specialpedagog, två lärare i särskilda undervisningsgrupper samt två lärare i vanliga klasser har intervjuats och texter med tidigare gjord forskning har studerats. Slutsatserna av undersökningen är att beslutet om huruvida eleven ska inkluderas i vanlig klass eller gå i särskild undervisningsgrupp måste avgöras noggrant från fall till fall. De elever som klarar att tillgodogöra sig undervisningen och nå godkända betyg i vanlig klass bör gå i vanlig klass. Merparten av de anpassningar som rekommenderas går att göra i vanlig klass. Det krävs dock att kompetensen hos lärarna höjs och att det skjuts till mer resurser.

The purpose of this study was to elucidate how individuals diagnosed with Aspergers syndrome experience stigma as a result of their diagnosis. The paper was based on a qualitative method, consisting of six interviews with booth male and female participants. We took part of previous studies and research as well as existing theories on the subject, in addition to the analysis of our empirical material. Significant in this study was that all participants were relieved when getting the diagnosis, as they finally got an explanation for what was wrong. The results indicated that the majority of the informants felt worried of the possibility to experience stigma and discrimination, which resulted in that the majority of the participants tended to use an avoidance coping strategy. The results also showed that in contact with authorities the participants in general experienced a lack of understanding and knowledge about Aspergers syndrome. For further research it would be interesting to study authorities’ perspective of their own knowledge and competence to meet individuals diagnosed with Aspergers syndrome.

Studien med titeln Aspergers Syndrom – En konstruktion i text har en kvalitativ ansats och dess syfte är att undersöka hur Aspergers Syndrom, AS, konstrueras i självbiografiska böcker skrivna av personer som själva fått diagnosen AS. Vi har en socialkonstruktionistisk utgångspunkt. Den metod vi använder oss av är inspirerad av manifest textanalys. Självbiografierna har valts ut genom två uppställda kriterier, att de ska vara skrivna av personerna själva som har fått diagnosen AS samt att det klart och tydligt ska framgå att det är just AS, eller högfungerande autism, de har. Analysen är gjord utifrån symbolisk interaktionism och Goffmans stigmateori. Uppmärksamheten för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, som till exempel AS, ADHD, ADD med flera, har under de senaste femton åren ökat i såväl forskningssyfte som i media (Sandberg, 2011; Sandberg, Älfvåg &amp; Burman, 2011). Vi har genom media sett en trend i att söka besvara avvikanden och då även allvarliga brott genom olika NPF-diagnoser. Studien där vi undersöker AS genom ett mer subjektivt perspektiv är viktig av flera orsaker. Vi tror att det finns en risk att människor som inte är invigda i hur livet för de som fått diagnosen AS ser ut, eller som bara ser AS genom exempelvis tidningsrubriker, enbart ser diagnosen och inte människan bakom. På så vis riskerar människor med AS att ses som negativt avvikande och inte som de unika och kompetenta personer de är. Vår studie visar på en väldigt heterogen grupp med såväl olikheter som likheter. Känslan av att vara avvikande från de "normala" är påtaglig liksom känslan att stå utanför den sociala gemenskapen.

De senaste åren har intresset för personer med Aspergers syndrom inom rättspsykiatrin ökat.Den rättspsykiatriska vården skall verka för att minska risken för våld  vilket  bland annat  kan göras  med  riskbedömningsinstrument.  Instrumenten  syftar  till  att  utveckla  adekvata riskhanteringsstrategier  för  att  uppfylla  kravet  att  minska  risken  för  våld.  Syftet  med föreliggande studie var att beskriva skillnaderna gällande den psykiska ohälsan, de  bedömda riskfaktorerna  för framtida våld samt eventuellt institutionsvåld för personer  med Aspergers syndrom  inom  rättspsykiatrin.  Personerna  med  Aspergers  syndrom  delades  in  i  tre  grupper utifrån  om  personerna  vårdades  inom  rättspsykiatrin  för  att  de  var  dömda  för  dödligt  eller försök  till  dödligt  våld,  dömda  för  att  ha  begått  annan  brottslighet  samt  personer  vilka  inte hade  begått  något  brott  men  vårdades  enligt  LPT.  För  att  besvara  syftet  inkluderades  28 personer  med  Aspergers  syndrom  i  studien.  Resultatet  visade  att  det  inte  generellt  är  några riskfaktorer som är typiska för en specifik  grupp av dessa  tre, oavsett orsak till att de vårdas vid kliniken.  Skillnad gällande förekomsten av riskfaktorn instabilitet och institutionsvåld vid den nuvarande vårdkliniken  framkom dock för grupperna.  Det  visades  att det var personerna som vårdades enligt LPT vilka skiljde sig från de övriga två grupperna. Resultatet visade även att  majoriteten  av  institutionsvåldet  som  användes  var  fysiskt  och  riktades  mot  personalen. Detta i konstrast med viss tidigare forskning, dock inte genomförd på personer med Aspergers syndrom.  Betydelsen  av  att  studera  enskilda  faktorer  är  för  att  se  om  någon  faktor  skiljer grupperna  åt,  detta  då  riskfaktorer  är  betydelsefulla  i  arbetet  med  utvecklandet  av riskhanteringsstrategier.  Resultatet  ger  användbar  kunskap  om  närvarande  riskfaktorer  för framtida våld och institutionsvåld för personer med diagnosen, vilket  har betydelse för att i framtiden kunna arbeta brottsförebyggande med denna grupp. Nyckelord: Rättspsykiatriska vården, Aspergers syndrom, Riskbedömning för framt ida våld, institutionsvåld. / <p>2013-09-02</p>

The purpose of this study was to evaluate the effectiveness of a computer program in conjunction with instruction from the researcher, in helping individuals with Autism Spectrum Disorders improve their emotional and social skills. In an A-B- A with replication across participants design, three participants used the program for 20 minutes a day for 15-18 sessions in a school setting, across six weeks. The researcher provided one on one support to participants while they used the program. The participants were aged 10 to 12 and had previously been diagnosed with Asperger’s Syndrome or High-Functioning Autism. Participant’s progress was measured by conducting pre-and post intervention interviews with parents and teachers of participants, and the participants themselves. Data was also collected while the participant used the computer program and from the diary entries completed each session. Naturalistic observations were conducted to determine if any effects of the program were generalized. The results demonstrated that participant’s emotion recognition improved as shown by an increase in emotion scenarios completed in the computer program. In addition emotion expression skills improved as demonstrated by content of participant’s diary entries. An improvement in social skills was also shown by participants becoming more engaged in group activities, physical education and making friends. The results show preliminary evidence for the program, in conjunction with individualized support, being a promising treatment method to teach emotion recognition and social skills. It is unclear how much of an effect the support of the researcher and the diary component, had on participants progress. Future research should focus on making outcomes more consistent and widely generalized. Implications for research, practice and program development are discussed.

Den första januari 2009 infördes en ny gemensam diskrimineringslag som gäller för flera svenska samhällsområden. Lagen syftar bland annat till att personer med en funktionsnedsättning har rätt att bli bedömda utifrån sina egenskaper och förmågor. När jag fick höra att personer med Aspergers syndrom har svårt att antas till grundläggande militär utbildning blev jag intresserad av att undersöka detta närmare. I denna uppsats undersöker jag Försvarsmaktens antagningsprocess och rekryttest, diskrimineringslagen och olika styrdokument från Försvarsmakten sett utifrån ett perspektiv hos en person med Aspergers syndrom. Min slutsats blir att personer med Aspergers syndrom förefaller bli diskriminerade i Försvarsmaktens antagningsprocess. Dessa personer har enligt Försvarsmaktens styrande dokument möjligheter att söka och antas till grundläggande militär utbildning, men på grund av utformningen av rekryttestet ges dessa personer inte möjlighet att ta sig vidare i processen. Deras funktionsnedsättning blir ett hinder i antagningsprocessen.