<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka olika pedagogiska insatser som kan påverkar lärandet för barn med Aspergers syndrom. Hur den pedagogiska verksamheten kan organiseras för att underlätta lärandet och ur ett pedagogiskt perspektiv skapa kunskap om hur personal i skolor på bästa sätt bemöter elever med Aspergers syndrom. Genom examensarbetet vill jag bidra med kunskap om hur man som lärarna kan underlätta för elever med Aspergers syndrom som går inkluderade i ”vanlig grundskoleklass”. I undersökningen använder jag mig av en kvalitativ forskningsmetod. Jag kommer att intervjua tre verksamma lärare. Jag ställer sedan deras åsikter mot det jag hittar i litteraturen om ämnet. För att öka förståelsen för de svårigheter elever med Aspergers syndrom kan ha innehåller examensarbetet också en kort sammanfattning av diagnoskriterier.</p><p>De slutsatser jag kommit fram till visar att en individanpassad undervisning är en förutsättning för elever med Aspergers syndrom. För att skapa en god lärmiljö krävs att omvärldsanalys genomförs så att hänsyn kan tas till elevens behov och förutsättningar. En tydlig och strukturerad undervisning är oerhört viktigt därför är de pedagogiska nyckelorden i undersökningen: <em>planera, strukturera </em>samt <em>visualisera. </em>Det har också framkommit att för att skapa förutsättningar för lärande krävs kunskaper om det annorlunda sättet att tänka och handla. Det allra viktigast är dock att klassläraren och även övrig skolpersonal bemöter eleven med respekt, värme och empati.</p>

Aspergers syndrom är ett neurologiskt tillstånd, som gör att personer med denna diagnos har problem med att umgås och förstå andra människors tankar och känslor på ett strukturerat sätt. Deras sociala oförmåga accepteras inte alltid av omgivningen,kanske för att det inte syns på"utsidan". De har ofta svårt att samtala på ett naturligt sätt och ofta blir de oerhört fascinerade och intresserade av ett speciellt ämne. Att vara annorlunda är många gånger frustrerande och det får konsekvenser för individen själv men även för omgivningen. I denna uppsats redovisar jag kunskap om vad Aspergers syndrom innebär samt hur vi som är verksamma inom skolan kan agera för att tillmötesgå dessa elevers behov. Arbetet innehåller dessutom en empirisk del, i vilken pedagoger som arbetar med individer med Aspergerdiagnos ger sin syn på vad det innebär att ha en elev i klassen med Aspergers syndrom. Min analys av den empiriska delen visar att det är oerhört komplicerat att tillmötesgå elever med Aspergers syndrom. Läraren rycks mellan eleven med Aspergers syndrom och övriga elever. Många i omgivningen har svårt att förstå de här personerna, vilket lätt resulterar i utanförskap och stort lidande för den drabbade.

The aim of this study is to examine the opinion of teachers as to the situation of young people suffering from Aspergers syndrome in the Sixth Form(gymnasium. In order to find this out I have chosen to interview four teachers with work experience of Aspergers in three different gymnasium in middle Sweden. They were confronted with the following questions: What resources are available for these pupils in the gymnasium? How do they experience that the school situation functions and how would they as teachers like the school situation to function for these young people at school? The result shows that special teachers have an extremely important function to fulfil. Those interviewed felt that there are sufficient resources available, for example guidance and further education for techers as well as both support and means for helping the young people. However, every teacher does not understand this handicap. Everyone is agreed that it is important there are tailor made solutions for each individual in close cooperation between pupils, teachers and special pedagoues.

No description available.

Denna kvalitativa studie har undersökt hur elever med Aspergers syndrom upplever att det är att gå i en särskild undervisningsgrupp. Fyra tonåringar som samtliga har gått i en särskild undervisningsgrupp, för elever med Aspergers syndrom, under sin grundskoletid intervjuades. Syftet med studien är att öka förståelsen för elevernas upplevelser. Intervjuerna var öppna och eleverna fick fritt berätta om sina upplevelser från skoltiden. Analysen av intervjumaterialet resulterade i fyra teman: Skolarbetet, kompisar och relationer, diagnos och självbild samt val av skolverksamhet. Eleverna berättade om både positiva och negativa upplevelser som de haft under sin skoltid. Generellt sett så upplevde de att det positiva med att gå i en stor klass är att det finns många kompisar att välja mellan. Samtidigt har de haft svårt med kompisrelationerna, varit ensamma på rasterna och blivit retade. Kompisar verkar i alla fall vara av stor betydelse. Det positiva med att gå i en liten grupp är att det är mer lugn och ro och lättare att få hjälp med skolarbetet. Det är elevernas mammor som verkar ha varit styrande för elevernas skolplacering. Eleverna verkar på det stora hela nöjda med att gå/ha gått i en liten grupp. Samtliga verkade ha accepterat sina diagnoser. En elev uttrycker att det var skönt att få en diagnos för att han då förstod varför han var annorlunda.

Title: Sibling experiences – to grow up with a sibling with Asperger syndromAuthors: Anna-Lena Hedlund and Monica OlofssonKey words: Asperger, siblings, relations, support To grow up with a sibling diagnosed with Asperger syndrome may differ from what is considered as normal. It can be challenging, but also instructive in some ways. This study examines how it is experienced by the siblings with no diagnosis. The aim is also to investigate how many of them who acquired some kind of support or, if not, would have wished that.Qualitative data are collected by means of five interviews with non-diagnosed siblings. The interview persons are in the age range of 16 to 27 and of both sexes.The result of the study demonstrates that it is an exception rather than a rule that siblings are asked if they are in need of support or information from BUP or school. Most of them had managed it fine by themselves and by support from the family, but not all families have that kind of awareness in their relations.The respondents mainly did not experience many problems for themselves, they were more worried about the sibling’s problems and how they would manage their lives in the future.

Syftet med det här examensarbetet är att ge fem specialpedagoger/speciallärares perspektiv på hur de stödjer elever som har behov av extra stöd för sin läroprocess och jag har valt att utföra min undersökning genom intervjuer med denna personalkategori.  I litteraturstudien har jag utgått från de tre största neourologiska funktionshindren som jag fann i min intervjustudie och som kan vara anledningen till många elevers behov av extra stöd för sin läroprocess. De är ADHD, Aspergers syndrom och dyslexi. I resultatet av min intervjusammanställning så kan man utläsa att specialpedagogerna/speciallärarna på gymnasieskolorna lägger ner stor kraft och engagemang på att ge eleverna det stöd som de behöver för sin läroprocess. Nyckelord Stöd till elever på gymnasieskolan, ADHD, Aspergers syndrom och dyslexi.

Abstract In this survey the authors studied how having a child with Aspergers syndrome affects the parents. The purpose of this survey was getting a glimpse of the parent’s experiences of support from governmental instances as well as from their own network. This survey has been executed from a qualitative point of view. The authors have completed interviews with six parents of children with Aspergers syndrome. The semi structure of the questions gave the authors the possibility to perform more freely and to ask follow up questions to get information. Crises theory and systems theory were the theoretical ground selected for this survey. These theories were chosen out of thoughts that they would help the author’s to find an understanding of the parent’s experiences and reflections. Previous research showed in resemblance to the author’s studies that parents of children with Aspergers syndrome need the support of their relatives and friends. Results of the studies show a lack in the emotional support that the parents want from their family and friends. Previous research as well as the result from this study showed that parents want coordinated assistants from authorities The result also shows that practical support from authorities like school demands a diagnosis on the child. Even though the child has been diagnosed some parents experience a lack of support, especially from school. An example on future research could be a survey how to improve and develop cooperation between different authorities.

Syftet med denna studie var att undersöka hur sex yrkeslärare i klassrummet bemöter ett beteende hos en elev med Aspergers syndrom (AS). Vidare undersökte jag vilka kunskaper yrkeslärarna har om AS och om det finns någon skillnad mellan det manliga respektive kvinnliga sättet att bemöta en elev med AS. I studien användes en kvalitativ metod där mitt insamlade material används för att beskriva och förstå sociala processer samt att fånga yrkeslärarnas upplevelser utifrån fallbeskrivningen. Tre manliga och tre kvinnliga yrkeslärare med andra inriktningar än omvårdnad på sina yrkeslärarutbildningar har intervjuats. Resultatet visade att det har betydelse för yrkeslärarnas bemötande om eleven har AS eller inte och att alla yrkeslärarna har skaffat sig praktisk erfarenhet på vägen kring AS, då de inte fick någon i sin utbildning. Yrkeslärarna anser också att det finns skillnader i det manliga respektive kvinnliga sättet att kommunicera. Tydlighet, struktur, god planering, tillgång tillförtydligande kommunikationshjälpmedel och att eleven har meningsfullt arbete under lektionen är viktiga förutsättningar för att hantera situationen i klassrummet. Tre av yrkeslärarna menade även att för mycket av deras fokus läggs på elever med extra stödbehov, istället för på de elever som vill. Slutsatsen påvisade att yrkeslärarna upplever att planeringstiden och den pedagogiska delen har minskat, att mycket av arbetets fokus ligger på elevernas sociala problem och dokumentation, att elevernas inställning till skolan har förändrats, brist på respekt från både föräldrar och elever samt att det är yrkeslärarnas långa yrkeserfarenhet som hjälper dem att hantera de situationer som uppstår i skolan och i klassrummet. Fyra av sex yrkeslärare uppger att de inte kan tänka sig att välja yrkelsläraryrket igen om de fick möjligheten. Det som motiverar dem att fortsätta är att få lära ut sitt yrkeskunnande, fantastiska kolleger, men framförallt ungdomarna och att se deras glädje när de växer och lyckas med saker somde själva inte trodde att de skulle klara av.

No description available.