Ett inom forskningen, såväl som inom media och bland allmänheten, omtvistat ämne är det om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Aspergers syndrom är per definition en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Denna studies syfte är att genom en kritisk diskursanalys synliggöra diskurserna kring elever som är diagnosticerade med Aspergers syndrom och få en förståelse för dessa diskursers relation till den bredare sociala praktiken som de är en del av genom de inkluderingsdiskurser som genomsyrar skolan. Studiens utgångspunkt ligger i ett antal artiklar som är publicerade i tidningen Specialpedagogik, vilken riktar sig till specialpedagoger som möter barn dessa som beskrivs ha särskilda behov. Tidigare forskning kring barn i svårigheter, barn med särskilda behov eller barn i särskilda undervisningsgrupper påvisar att problemorsakerna ofta beskrivs som individuella och biologiska och därmed problematiseras inte den sociala kontextens reciproka påverkan. Denna studies resultat befäster tidigare forskningsresultat om att problemorsaker oftast beskrivs som individuella och biologiska. I studien framkommer tre huvudteman kring hur eleverna som är diagnosticerade med Aspergers syndrom framställs. Dessa teman är: svårigheter, förmågor och inkludering. Svårigheter är vidare det tema som förekommer mest frekvent i samtliga artiklar vilket påvisar att dessa elever övervägande gestaltas, av sig själva och av andra, utifrån det som kan tänkas vara orsaken till deras svårigheter, konsekvenser av deras svårigheter och genom olika beskrivningar av de som avviker och är annorlunda. I resultatet påvisas att inkluderingsdiskurserna kan ha motstridiga betydelsebildningar med underliggande diskurser som får motsats effekt. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Syftet med studien är att öka kunskapen om de förutsättningar som krävs för att lyckas med pedagogisk inkludering utifrån begreppen delaktighet och kommunikation. Vidare är syftet att bidra med kunskap om hur måluppfyllelsen kan öka för elever med högfungerande autism (HFA) och Aspergers syndrom (AS), som ett resultat av pedagogisk inkludering. Studien är en fenomenografisk intervjustudie som utgår från semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger, verksamma på högstadiet. Den teoretiska ansatsen grundar sig i det sociokulturella perspektivet på lärande och det kommunikativa relationella perspektivet KoRP på specialpedagogik.  Studiens resultat pekar på att lärares kompetens och tillgängliga lärmiljöer framträder som avgörande förutsättningar för att skapa delaktighet, och gällande lärares kompetens betonas särskilt vikten av att lärarens kunskaper om HFA och AS behöver öka. Samtliga specialpedagoger ser också samarbete som en förutsättning för pedagogisk inkludering, där både formella och informella samarbetsformer tas upp som viktiga sätt att kommunicera. En majoritet av specialpedagogerna ser en koppling mellan pedagogisk inkludering och måluppfyllelse, eftersom den gemenskap som skapas i en grupp är värdefull för motivation, samt för känslan av delaktighet och meningsfullhet. Lärarens kunskaper om de specialpedagogiska perspektiven ses också som en förutsättning för ökad delaktighet, där det relationella perspektivet anses öka möjligheten till inkludering. Huruvida delaktighet skapas i ordinarie klass eller i liten grupp, är en komplex fråga, som delar specialpedagogerna i två läger. Gemensamt för samtliga specialpedagoger är dock att de anser att elevens egen känsla av delaktighet är avgörande för om eleven är inkluderad eller inte.

No description available.

Syftet med denna rapport är att undersöka om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Detta har jag undersökt utifrån två olika perspektiv vilka är elev- och lärarperspektiv. Undersökningarna i min rapport är gjorda genom intervjuer och observationer. Dessa är gjorda genom intervjuer med lärare, elever samt en vuxen kvinna med ADHD och jag har genom dessa undersökningar fått fram svar om vad de olika perspektivgrupperna anser om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Det generella resultatet var att de två perspektiven var nöjda med hur skolan arbetar med dessa barn utifrån de resurser som skolan arbetar med. Däremot tyckte den vuxna kvinnan som blev intervjuad att när hon gick i skolan så tog det alldeles för lång tid att se hennes behov och detta gjorde att hennes skolgång upplevdes som mycket besvärlig. Därför är det viktigt att skolan tidigt ”ser” barnen och vid ett tidigt skede upptäcker vilket behov av stöd som den enskilde eleven är i behov av. Detta kan förebygga många problem för både skolan och eleven.

Syftet med följande studie är att undersöka i vilken skolform elever med Aspergers syndrom skulle kunna få en god lärandemiljö med avseende på bemötande och struktur. Detta för att möta de ökade kraven på eleverna att kunna planera och strukturera självständigt som kan vara ett problem för elever med Aspergers syndrom. Vi undersöker hur undervisningssituationen ser ut i vanlig skola och en skola anpassad för Aspergers syndrom.Rapporten inleds med en genomgång av tidigare forskning och definiering av centrala begrepp och områden. Denna genomgång ligger till grund för vår teori och vidare för vår analys.Studien belyser olika pedagogers och elevers tankar om vilken skolform som är lämpligast för elever med Aspergers syndrom. De metoder som använts i arbetet är kvalitativa intervjuer samt observationer. Intervjuer har gjorts med pedagoger vid tre olika skolor samt samtal med elever vid två utav skolorna.I resultatet presenteras intervjufrågor med efterföljande svar samt observations-anteckningar. Dessa resultat analyseras sedan utifrån våra frågeställningar i analyskapitlet. Genom våra resultat kommer vi fram till att struktur och bemötande är viktiga delar i undervisningen för elever med Aspergers syndrom.Alla intervjupersoner är positiva till vår studie och utvecklingsarbetet för elever med Aspergers syndrom.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en gymnasieskolas yrkesprogram kan ta emot och integrera elever med Aspergers syndrom. Hur man på bästa sätt kan få en elev med Aspergers syndrom att trivas, accepteras och hur skolan kan förbereda sig.För att nå syftet har jag gjort en intervjustudie där 7 personer har intervjuats varav fyra har varit skolpersonal och tre elever. Den litteratur som använts har varit kopplad till skolan och Aspergers syndrom. Resultatet och slutsatsen av undersökningen visar att elever med Aspergers syndrom är i stort behov av struktur, rutiner och undervisning som passar den enskilde individen. De behöver personal som är tydlig i sin kommunikation och som har god kunskap om elevens behov, både pedagogiska och sociala.

Detta examensarbete har skrivits med syftet att få en djupare förståelse av och ökad kunskap om hur studie- och yrkesvägledare bemöter elever med Aspergers syndrom på gymnasiet, samt på vilket sätt detta skiljer sig från bemötandet med andra elever. Syftet har också varit att undersöka vilka teorier och metoder studie- och yrkesvägledarna använder sig av i mötet med elever med Aspergers syndrom. Då allt fler elever blir diagnostiserade med Aspergers syndrom anser vi att som blivande studie- och yrkesvägledare ligger det i vårt intresse att få ta del av hur studie- och yrkesvägledare bemöter dessa elever. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide och intervjuerna har genomförts med fem utbildade studie- och yrkesvägledare. Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade vägledarna bemötte eleverna med Aspergers syndrom utifrån ett empatiskt förhållningssätt. Vägledarna poängterade vikten av att utgå från den enskilda elevens behov och förutsättningar. Elever med Aspergers syndrom har en annorlunda uppfattningsförmåga än elever utan någon diagnos. Det framkom av resultatet att vägledarna var tydligare i sin stuktur och kommunikation samt mer flexibla och tålmodiga gentemot elever med Aspergers syndrom. Undersökningen visade också att majoriteten av vägledarna ansåg att en metod eller teori inte passade alla elever, men gemensamt för vägledarna var att de arbetade med att finna varje elevs starka sidor för att på så vis stärka elevens självkänsla. Sammanfattningsvis visar detta examensarbete att det är betydelsefullt för studie- och yrkesvägledare att ha kunskap om elevers funktionshinder, men att samtidigt utgå från varje enskild individs behov och förutsättningar för att kunna bemöta eleverna på ett korrekt och adekvat sätt.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur man som lärare skapar en god lärandemiljö för elever med Aspergers syndrom. Jag undersöker vilka pedagogiska konsekvenser Aspergers syndrom kan föra med sig, vilka metoder och strategier som läraren kan använda i undervisningen, hur skoldagen och skolmiljön kan struktureras och planeras samt vilket bemötande läraren bör ha mot eleverna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om Aspergers syndrom och av hur undervisning av elever med detta syndrom kan läggas upp. Metoden för min undersökning är kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis pekar resultatet i min undersökning på att det är nödvändigt att individualisera undervisningen och ta hänsyn till den enskilda elevens begränsningar och behov. Det är också mycket viktigt hur eleverna blir bemötta. Det gäller att acceptera eleverna som de är och möta dem med respekt, empati och värme.

No description available.

Research conducted on video modeling has shown that these strategies are most effective when they include specific strategies to address conversation skills. Social skills research has also shown that teaching social skills to adolescents in group settings may be more effective than presenting them on an individual basis. Adolescents with Aspergers Syndrome (AS) and High functioning Autism (HFA) participated in a12-week Social Skills Training (SST) program. In addition to pre-and post-study measures, conversation skills data were collected before and after the application of the independent variable (video modeling). Follow-up interviews were also conducted with participants, secondary participants, and parents of the primary participants. After a two-week baseline phase, participants attended weekly social skills training and received the treatment of video modeling with videos found on YouTube. This established pre-existing social and conversation skills and enabled the measurement of changes over the course of the 12 week program. After post intervention data were collected, additional data were collected with participants and secondary participants, neuro-typical peers, as a measure of treatment generalization. This study proposed that presenting social skills videos found on YouTube, would be effective in increasing levels of initiation, responses and conversation skills, thereby increasing communication effectiveness and reducing social rejection by peers. Although some gains in conversational skill levels were observed by most participants in the study significant increases in conversation skill levels were not observed in both ASD only group settings or of the ASD neuro-typical mixed group setting.