The purpose of this study is to examine depictions of individuals diagnosed with autism spectrum disorder (ASD) to reach an understanding of how they perceive their diagnosis. Furthermore the purpose of this study is to reach an understanding of how sense of stigmatisation can be related to the diagnosis and how depictions of ASD can affect the individual’s sense of stigmatisation. The study is based on narrative analysis of autobiographies by individuals diagnosed with ASD. The study is also based on document analysis of material containing facts about ASD. The theoretical approach used in the study is stigma theory. The study shows that individuals diagnosed with ASD perceive their diagnosis as part of their personality. Furthermore the study shows that receiving the diagnosis contributes to sense of stigma, but also contributes to self perception. The analysis discusses how knowledge of perceptions of stigma related to the diagnosis can be useful to professionals working with individuals with ASD.

Denna studie fokuserar på att utröna uppfattningar om inkludering hos elever inom neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF)- spektrat. Syfte med denna studie är att beskriva och analysera hur NPF- elever upplever inkludering i sin skolvardag samt redogöra för elevernas tankar kring hur skolan kan arbeta för att möta elevernas idéer om inkludering. Denna studie är kvalitativ och grundar sig på 8 intervjuer av elever inom NPF-spektrat.Resultatet visar att känslan av att vara inkluderad bygger på att eleven känner sig delaktig på lektionerna genom att vara i samma lokal som sina klasskamrater. Eleverna behöver också ha ett socialt samspel med lärare och klasskamrater samt utmaningar på den nivå som dem befinner sig på. Läraren har en viktig roll i elevernas känsla av att vara inkluderade eftersom läraren ger stöd, trygghet och uppmuntran till eleven via sin yrkesroll. Dessutom visar studien att tre komponenter framträder som särskilt viktiga för skolan att ta hänsyn till i arbetet med inkludering av NPF-elever. Den första är elevens känsla av att vara inkluderad i klassrumsmiljön, den andra är elevens känsla av att vara delaktig under övrig skoltid samt den tredje är lärarens arbete med att anpassa undervisningen och skapa ett klassrumsklimat där alla elever kan utvecklas. / This study is focus on students with neuropsychiatric disorders (NPD) perceptions about inclusion. The purpose is to illustrate NPD-students experience of inclusion in school and furthermore illuminate the students' thoughts of how the school can work to encounter the students' ideas of inclusion. This study is qualitative and based in 8 interviews on students with NPD.The result shows that the students feeling of inclusion is based on participation in class through get in the same room as the classmates. The students also need a social interaction with teacher and classmates and get challenged on his/her own level. The teacher has an important role in students feeling of inclusion because the teacher gives support, safety and encouragement to students in their profession. The study also shows that three components stands out as particularly important in the progress of inclusion with NPD-students. The first is that the student feels inclusive in the classroom environment, the second is that the student feels involved in the other time during the school day and the third is the teachers work with customize the teaching and create a classroom environment there all students can succeed.

<p><strong><p>Abstract</p><p>The aim of this qualitative study was to investigate how parents of children diagnosed with Autism, Aspergers Syndrome or ADHD/ADD describe their experience of the Swedish welfare support system in written biographies. To answer this question a study of five biographies written by parents with children diagnosed with ADHD, Autism and Asperger Syndrome where made. The conclusion was that the social network itself is of great importance to the parents. Families with single parents experienced a less positive experience of the Swedish welfare support system than parents with a spouse. The study also reveiled that families with a supporting social network and a solid financial ground in combination had the best experience of the Swedish social welfare support system. Furthermore the importance of being able to choose and in detail effect decisions made about the specific social welfare support received by the child or family proved to effect the experience.</p><p> </p></strong></p>

<p>Studiens <em>syfte</em> har varit att undersöka några verksamma trä- och metallslöjdslärares erfarenheter, tankar och upplevelser kring sin undervisning för elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, hur denna elevgrupp kan bemötas samt vilka arbetssätt som gynnar denna elevgrupp. <em>Bakgrunden</em> ger en översikt av begreppet <em>en skola för alla</em>. Vidare behandlas de olika diagnoserna med utgångspunkt i medicinska och psykiatriska kriterier. Fokus ligger på hur problembilden ser ut samt på vilka sätt man kan bemöta denna elevgrupp ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare beskrivs synen på diagnoser samt olika förhållningssätt och strategier som kan vara användbart för verksamma trä- och metallslöjdslärare som arbetar med denna elevgrupp. <em>Metoden</em> har varit en kvalitativ<strong> </strong>intervjustudie<strong> </strong>med<strong><em> </em>s</strong>tandardiserade intervjufrågor med öppna frågor och svar.<strong><em> </em></strong><em>Resultatet</em> påvisar behov av mer utbildning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det finns en brist på kompetens där lärarutbildningen inte lyckats ge sina studenter lämplig utbildning. De deltagare som visar på en stor kompetens har på eget initiativ skapat sig kunskap rörande elevgruppen i fråga. Dessa deltagare ser också lättare personen bakom diagnosen, alltså förmågan att kunna se alla elever för den de är. Resultatet beskriver allt från att några inte gör något utöver det vanliga för att anpassa undervisningen, till deltagare som har en mycket genomtänkt undervisning. Slöjden är rörlig, med mycket ljud och intryck vilket kan innebära problem för elevgruppen i fråga. Samtidigt finns det också fördelar eftersom eleverna får gå runt, prata med varandra, hjälpa varandra och ta pauser när det behövs vilket ger en tillåtande miljö. Studiens deltagare är övervägande positiva gällande inkludering av dessa elever och menar att undervisningens utformning gör skillnad för hur delaktig eleven blir. Mina förväntningar och erfarenheter innan jag startade denna studie var att slöjdlärare hade för lite kompetens att bemöta dessa elever. Delvis har jag fått detta bekräftat, men också bevisat för mig att kompetens och möjligheter finns så att även dessa elever kan erbjudas en kreativ, givande och stimulerande undervisningsmiljö.</p>

<p>Denna selektiva översikt utgörs av kunskap om Aspergers syndrom mellan åren 1997-2007. Vår ambition har varit att sammanställa aktuell kunskap om Aspergers syndrom för att på så sätt bidra till en ökad tillgänglighet.</p><p>Syftet med översikten är att ge en ökad förståelse av Aspergers syndrom, med särskilt fokus på de olika dominerande teoretiska perspektiven inom området samt aktörernas egna perspektiv på sin diagnos. Två problemställningar har använts: 1). Hur ser den teoretiska diskussionen ut i forskningslitteraturen som behandlar autism med särskilt fokus på Aspergers syndrom? 2). Vilken bild av Aspergers syndrom ger personer som själva har den diagnosen?</p><p>Kognitionspsykologiska och biologiska perspektiv på syndromet är de tydligaste teoretiska strömningar som framkommer i den del av uppsatsen som behandlar forskningslitteraturen. Den bild som aktörerna ger bekräftar i viss mån vad forskningen säger om dem som grupp. Även om aktörerna beskriver en gemensam känsla av att vara annorlunda i jämförelse med alla andra i omgivningen, lyfter de också fram att alla personer som har Aspergers syndrom är unika och att varje individ bör få vara den person den är, utan att behöva bli betraktad som konstig och avvikande.</p><p>En av översiktens viktigaste slutsatser är att en multidimensionell ansats ska användas när man undersöker Aspergers syndrom. Begreppet bör inte reduceras till endast en nivå utan ska istället förklaras ur flera olika perspektiv. I uppsatsen problematiseras komplexiteten hos syndromet i en deduktiv analys där biologiska, kognitiva och socialkonstruktivistiska synsätt sammanförs.</p>

<p>Examensarbetets övergripande syfte är att beskriva föräldrars upplevelse av stödinsatser under tre tidsperioder: tiden före utredning, tiden under utredning och tiden efter fastställd diagnos, utifrån att vara förälder till barn med autismspektrumstörning. Genom intervjuer med tre tjänstemän har vi även fått inblick i tre olika områden: historiken om autismspektrumstörning, intresseföreningar och specialiserad habilitering. Datainsamling har skett i form av en kvalitativ intervjustudie med 6 familjer (4 mammor, en pappa och ett föräldrapar). Vi har utgått ifrån en induktivt ansats, och samlat in empirin genom familjernas berättelser. Resultatet visar på att tiden före utredning av autismspektrumstörning hade föräldrarna olika erfarenheter av stödinsatser beroende på om deras barn hade ett tilläggshandikapp. Tiden under utredning var föräldrarna informationstörstiga. Efter diagnosen var satt önskade några föräldrar en samordnare som kunde hålla i alla kontakterna, med de olika instanser som de kan söka stöd ifrån. Vår slutsats är att föräldrars oro måste tas på allvar redan tiden före utredningen. Flertalet av föräldrarna har behov av mer information under utredningen samt stödinsatser efter diagnos och behov av en samordnare.</p>

<p>Syftet med det här arbetet är att beskriva och undersöka hur jag som lärare kan hjälpa och stödja elever med infantil autism och Aspergers syndrom i deras lärande i klassrummet. Genom en teoridel får läsaren en inblick i vad infantil autism och Aspergers syndrom är för något. Läsaren får också en inblick i hur eleven med dessa diagnoser fungerar och tänker i olika situationer. Jag har intervjuat personer med olika erfarenheter inom området autism och autismliknande tillstånd. I intervjudelen kan vi följa hur personerna arbetar med eleven och vad de tycker är viktigt i arbetet med eleven/barnet. Här har jag lagt fokus på fördelar/nackdelar med assistent, fördelar/nackdelar med integrering, föräldrakontakten och vad jag som lärare bör tänka på i mitt arbete med barn med infantil autism och Aspergers syndrom. </p><p>Genom detta arbete har jag bland annat kommit fram till att elever med Aspergers syndrom och infantil autism är väldigt lika oss i mycket men ändå väldigt olika. För att förstå och kunna hjälpa eleven krävs det mycket kunskaper inom området från mig som lärare och all annan personal som arbetar med eleven.</p>

<p>Det här arbetet behandlar autismspektrumstörningar i ett helhetsperspektiv. Syftet är att man som lärare ska kunna förstå handikappet, hur man kan hjälpa dessa barn, hur viktigt det är med ett samarbete, samt vart man kan vända sig för handledning. Arbetet bygger på en litteraturstudie som beskriver handikappet och skolans roll. Den kvalitativa intervjuundersökningen ska ge en mer levande verklighetsbild. Det har visat sig att teori och empiri överensstämmer väldigt bra. Sammanfattningsvis har jag främst kommit fram till att inget barn är det andra likt. Autism är ett livslångt handikapp och samarbete är ett måste.</p>

<p>Syftet med vår studie har varit att undersöka hur elever med Asperger syndrom (AS), som går inkluderade i klasser i grundskolans senare år, upplever sin skolgång.</p><p>Elva elever, både flickor och pojkar, intervjuades. Eleverna vi intervjuade hade en varierande bakgrund, vissa hade gått i vanlig klass med visst stöd, några hade varit placerade i särskilda undervisningsgrupper. Vi valde att arbeta efter en fenomenografisk ansats eftersom vårt mål var att ta del av ungdomarnas egna upplevelser och undersöka variationerna bland dem.</p><p>Elevernas uppfattningar om sin skolgång varierade men de hade alla en positiv inställning till sin nuvarande form som inkluderade elever i grundskolans ordinarie klasser, trots att de upplevde vissa svårigheter. De kände att de hade stöd i att ha fler kamrater med AS i skolan som de kunde välja att umgås med på raster och lunch.</p>

<p> </p><p> </p><p><em>Syfte:</em> Syftet med uppsatsen var att kartlägga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum, med särskilt fokus på arbetsterapeutens roll.</p><p><em>Metod: </em>Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord användes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och värdering.</p><p><em>Resultat: </em>Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder används i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemområdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemässiga metoder.</p><p><em>Slutsats:</em> Slutsatsen av vårt resultat är att det finns många olika tänkbara metoder som kan användas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med ätstörningsproblematik. Vi har även funnit att arbetsterapeutens roll behöver bli tydligare i arbetet med denna patientgrupp. Det finns lite forskning inom detta område. Därför skulle det vara intressant att i framtiden göra en enkätstudie eller intervjuer med arbetsterapeuter som jobbar med ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med syftet att jämföra vårt resultat med deras metoder/interventioner för att se likheter/skillnader.</p>