<p>Syftet med vår undersökning är att belysa den erfarenhet och kunskap behandlingspersonal har i sitt arbete som rör ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom. Vilken erfarenhet finns det och vilken kunskap anser behandlingspersonal att man behöver ha i möten med ungdomar som har Aspergers syndrom, var frågorna vi ställde. Vår teoretiska utgångspunkt har utgjorts av Antonovsky, KASAM. Metoden var en kvalitativ intervjuundersökning, baserad på en intervjuguide samt samspel med intervjudeltagarna. Intervjuerna skedde med behandlingspersonal på behandlingsavdelningar där det fanns erfarenheter inom området. Vår analys av intervjuresultatet gjorde vi med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys som bygger på att tematisera och kategorisera intervjumaterialet. Resultatet visade betydelsen av struktur i arbetssättet med ungdomarna som har Aspergers syndrom samt vikten av att ta deras perspektiv. Resultatet speglade även ungdomarnas individualitet. Resultatet hjälper således till att belysa den tidigare forskningen samt utöka vår bemötandekompetens.</p>

Personer med autismspektrumtillstånd tillhör gruppen som ökat mest inom insatsen daglig verksamhet. Då insatsen tillkom utformades den främst efter personer med utvecklingsstörning eller med stora fysiska funktionshinder. Syftet med studien är att undersöka hur daglig verksamhet är anpassad efter personer med Aspergers syndrom. Utifrån intervjuer med personal på daglig verksamhet visar resultaten på att daglig verksamhet fungerar bra och är anpassad efter individuella behov. Samtidigt visar resultaten på att en utveckling av daglig verksamhet behövs men upplevs svår att genomföra. Slutsatserna är att det kan vara svårt att anpassa en verksamhet efter personer med Aspergers syndrom då de inte alltid beskriver vilka behov de har, att behov kan se väldigt olika ut individer emellan samt att deras förmågor kan ses som både styrkor och svagheter. En slutsats är även att arbetet med målgruppen bör kompletteras med arbete utifrån en samhällsnivå för att en utveckling mot en anpassad verksamhet ska möjliggöras. / People with autism spectrum disorders belong to the group that has increased most within the daycare center. At the introduction, the daycare center was primarily designed for people with intellectual or major physical disabilities. The study's purpose is to examine how daycare center activities are adapted for those with Asperger’s syndrome. Interviews with daycare center staff show that the activities function well and are adapted for individual needs. However, the results also show that a development of the activities is needed but believed difficult. The conclusions are that it seems to be difficult to adapt activities for people with Asperger’s syndrome since they not always describe their needs, that their needs may be very individual, and that their abilities can be seen as both strengths and weaknesses. Another conclusion is that the work with the target group should be complemented with work at a community level, to enable development towards adapted activities.

No description available.

The purpose with this study is to describe what individual pupils with neuropsychiatric disorders, such as Asperger syndrome and ADHD (Attention Deficit/Hyperactivity Disorder), think of their time in the nine-year compulsory school. The intention is to, from a social and spatial point of view elucidate their experiences, on the basis of their specific needs and the commission and the curriculum of the compulsory school. This study have a qualitative approach where I on two occasions have talked to three upper secondary school pupils with neuropsychiatric disorders about their time in the compulsory school. The work method for this study is life stories, a kind of interview that allows the pupils to speak more freely, and where the definitive question formulation appears gradually. The result shows that the pupils in many ways experience that they have been misunderstood by both teachers and other pupils, first and foremost regarding teachers not having enough knowledge about how people with Asperger syndrome think and acts. In addition, all three have experiences of being bullied. At the same time the result shows that special adjustments to the pupils’ specific needs works and is a good thing, if they are based upon knowledge and understanding. The conclusion is that genuine knowledge about neuropsychiatric disorders and the will to understand among the teachers is very important, and that adjustments of resources, demands and conditions is a good thing, and many times necessary. Many teachers do not have the adequate knowledge and the support to the students is inadequate. A proper, comprehensive and correct diagnosis is important to create knowledge of the specific individual needs. / Syftet med studien är att beskriva hur enskilda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, i första hand Aspergers syndrom och ADHD (Attention Deficit/Hyperactivity Disorder), har upplevt sin tid i det obligatoriska skolväsendet. Avsikten är att ur ett socialt och ett rumsligt perspektiv belysa hur de upplevt sin skoltid, utifrån de specifika behoven och skolans uppdrag enligt Lpo94. Studien har en kvalitativ ansats där jag vid två tillfällen samtalat med tre ungdomar i gymnasieåldern med diagnostiserade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar om deras grundskoletid. Den metod som använts för genomförandet av studien är livsberättelse, en form av intervju som tillåter den intervjuade att berätta mer fritt, och där de definitiva frågeställningarna infinner sig efter hand. Resultatet visar att eleverna på många sätt upplever att de blivit missförstådda av både lärare och andra elever, framför allt handlar det om att lärare inte haft tillräcklig kunskap om hur elever med Aspergers syndrom tänker och fungerar. Alla tre upplever dessutom att de varit utsatta för mobbing. Samtidigt visar resultatet att särskilda lösningar och anpassningar efter elevens specifika behov är bra och fungerar, om de bygger på kunskap och förståelse. Slutsatser blir att gedigen kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och vilja till förståelse hos personalen är mycket viktigt, och att anpassningar av resurser, krav och villkor är bra och ofta nödvändigt. Många lärare saknar tillräcklig kunskap och stödet till eleverna är bristfälligt. En ordentlig, fullständig och korrekt diagnostisering är viktigt för att skapa kunskap om de specifika individuella behoven.

The purpose with my examination is to make a contribution to how, as a pedagogue, you can work to make it easier for pupils with Aspergers syndrome that are integrated in an “average” class. I will concentrate my work to these questions: how pedagogues can work to make it easier for pupils with Asperger syndrome that are integrated in an “average” class. If it affects the other pupils in the class when pupils with Asperger syndrome is integrated in the class and also if it affects the pedagogues work having these children integrated in their “average” class.I have decided to study research and other literature and also to do two interviews to find out how pedagogues can make it easier for children with the diagnosis Asperger syndrome. The pedagogues that I´ve interviewed has in different ways worked with pupils with Asperger syndrome. The first person works as a pedagogical instructor and the other one works as a teacher in a preschool-class. I compare the facts that I´ve found in research, literature and in the interviews to later be able to draw my own conclusions.The result of my examination shows that the facts that I got from the research and the literature broadly agree with the facts that I got from the interviews that I´ve done. The general conclusion of my work shows that pupils with Asperger syndrome need a clear and structured schooling. It´s important that the pedagogues proceed from the actual pupil when planning the schooling otherwise the pedagogue won´t be able to create the right opportunities for the pupil.

The theoretical basis of psychological and emotional distress such as anxiety in individuals with autism is under researched. The present study draws upon a mainstream information processing model of childhood anxiety along with theoretical accounts of autism to investigate some of the possible factors associated with the development and maintenance of anxiety in this population. Adolescents with high functioning autism were compared to two comparison control groups on measures of anxiety and social worries. Comparison groups were children with expressive language disorder and typically developing children. There were 15 children in each group aged between 11-16 years and matched across groups for age and gender. Children with autism were found to be more anxious than typically developing children. There were no significant differences between groups in levels of social worries as reported by the children themselves. Parent ratings showed that children with autism were perceived to have considerably more social worries than both comparison groups. The groups were compared on measures of the recognition and expression of emotion, theory of mind and/or central coherence abilities, social and communication abilities and social competence with peers. The children with autism performed significantly worse than both comparison groups on the measure of social ability. They also perceived themselves to be less socially competence with peers. On the measure of emotional recognition and theory of mind/central coherence, the children with autism performed at a similar level to children with an expressive language disorder. Children with expressive language disorder showed poorer performance than children with autism and typically developing children on the measure of communication. The pattern of between group differences for self perceived social competence with peers was the same as the pattern of difference for anxiety. Social ability was found to correlate negatively with anxiety for the autism group. Therefore social competence with peers and impairments in social ability were highlighted as possible factors associated with anxiety in adolescents with high functioning autism. A simple schematic model of how such factors may be associated with the experience of anxiety in adolescents with high functioning autism is presented, from an information processing perspective. Impaired social ability is considered in relation to the response access or construction stage of the information processing sequence. It is suggested that adolescents with high functioning autism may lack the social skills required for adaptive coping responses to anxiety provoking situations, showing greater reliance on responses directed at escape or avoidance. The selection of escape/avoidant responses at the response selection stage of the information processing sequence is considered in relation to the possible lack of perceived competence and low estimation of coping ability for children with autism. The implications of these findings for clinical practice are discussed and recommendations for future research are made.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Personer med AST (autismspektrumtillstånd) har ett annorlunda sätt att ta emot och bearbeta information. Det är därför av största vikt att människor som i sitt arbete möter dessa har förmågan att anpassa samtal och möten så att de blir begripliga för mottagaren. Det är vidare betydelsefullt att dessa människor har förmågan att visa empati samt ha förståelse för människors olikheter. Syftet med den här studien är att undersöka vilka framgångsfaktorer och utmaningar det finns i professionella möten och vägledande samtal med personer med ASD på gymnasiet. Syftet är vidare att utforska hur olika professioner i skolan ser på dessa elevers skolsituation samt att undersöka vilken kompetens studie- och yrkesvägledare anser att de har för att möta elever med ASD. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med djupintervjuer för att besvara mina forskningsfrågor. Resultatet analyseras utifrån tidigare forskning inom ämnet, konstruktivistisk vägledning samt Careership-teorin. Resultatet visar att det är viktigt att anpassa samtalen efter elevens behov och att det finns en mängd redskap för detta. Resultatet visar vidare att intervjupersonerna överlag har god kunskap om ASD men att det framförallt är erfarenheten inom yrket som gett dem denna kunskap. Vidare framkommer att skolsituationen för elever med ASD ofta är komplicerad och att det kan vara svårt att få till de anpassningar som behövs. Ytterligare betonas i såväl litteratur som intervjuer att det vid samtal främst handlar om att möta en individ som är unik och vikten av att anpassa samtalet utifrån denna persons behov och inte utifrån en eventuell diagnos.

Studiens syfte är att undersöka hur karaktärer med funktionsvariation gestaltas i några barnböcker. Detta genomfördes genom att välja och analysera sex olika barnböcker i vilka huvudkaraktären har en funktionsvariation. Resultatet visade att barnlitteraturen framställde funktionsvariationen på ett realistiskt sätt genom att karaktärens starka och svaga sidor lyftes fram. De flesta böcker tar upp funktionsvariationens nackdelar för att i slutet på romanen gå över till dess fördelar. Slutligen framkom det i den komparativa analysen, där litteraturens likheter och skillnader jämfördes, att barnböckerna i varierande grad behandlade olika teman såsom diskriminering, identitetssökande, utanförskap, annorlunda beteende och behov av stöd.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att kartlägga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum, med särskilt fokus på arbetsterapeutens roll. Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord användes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och värdering. Resultat: Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder används i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemområdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemässiga metoder. Slutsats: Slutsatsen av vårt resultat är att det finns många olika tänkbara metoder som kan användas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med ätstörningsproblematik. Vi har även funnit att arbetsterapeutens roll behöver bli tydligare i arbetet med denna patientgrupp. Det finns lite forskning inom detta område. Därför skulle det vara intressant att i framtiden göra en enkätstudie eller intervjuer med arbetsterapeuter som jobbar med ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med syftet att jämföra vårt resultat med deras metoder/interventioner för att se likheter/skillnader.