Inom Human Resource Management är en av de viktigaste uppgifterna att rekrytera och behålla kompetent personal. Under senare år har ett ökat intresse för arbetsplatser präglade av mångfald även ökat intresset för Diversity Management. Samtidigt visar statistik att personer med funktionsnedsättningar fortfarande är underrepresenterade på den reguljära arbetsmarknaden. Särskilt utsatta är personer med dolda funktionsnedsättningar, som exempelvis Aspergers syndrom. Syftet med denna studie var att utifrån ett organisationsperspektiv besvara tre frågeställningar: vilka typiska egenskaper efterfrågas som av den sökande vid en rekryteringsprocess och på vilket sätt det påverkar det sökanden med Aspergers syndrom, betydelsen av rekryteringsprocessen som helhet för om potentiella kandidater med Aspergers syndrom inkluderas eller exkluderas, samt vilken betydelse HR-strategin gällande mångfald och social hållbarhet påverkar potentiella kandidater med dold funktionsnedsättning. Studien utgick från en kvalitativ ansats och ett tolkande synsätt, med tematisk analys av semistrukturerade intervjuer samt kvalitativ textanalys av skriftliga källor. Det empiriska materialet inkluderade intervjusvar från tio respondenter fördelade på sammanlagt åtta organisationer och tio platsannonser från vardera sex större organisationer med många anställda. Resultatet visade att rekryteringsprocessen riskerar att exkludera sökande med Aspergers syndrom, både på grund av att de nedsättningar som diagnosen medför innebär en nedsatt arbetsförmåga, men också på grund av hur rekryteringsprocessen är utformad. Resultatet visar också att rekryteringsprocessen och organisationens HR-strategi har betydelse för att inkludera potentiell arbetskraft med dolda funktionsnedsättningar som Aspergers syndrom i urvalsprocessen, samt att det finns potential för att förbättra rekryteringsprocessen på så sätt att rätt kompetenser identifieras, eftersöks och inkluderas i urvalsprocessen. I sammanhanget kan HR och Diversity Management användas som stödfunktion och verktyg för att skapa en inkluderande arbetsplats och en personalstyrka med ett omfattande kompetensspektrum. / In Human Resource Management, one of the most important functions is the recruitment and retainment of competent personnel. Recent years has brought an increased interest in workplaces characterized by diversity, and thereby an increased interest in Diversity Management. At the same time, statistics show that people with disabilities are underrepresented on the regular labour market. People with hidden disabilities, like Asperger Syndrome, are particularly exposed. The purpose of this study was to, through the perspective of HR, examine which typical characteristics are requested of the applicants during the recruitment process and how this affect applicants with Asperger Syndrome, the importance of the recruitment process regarding if potential candidates with Asperger Syndrome is included or excluded from the selection of candidates, and the importance of the HR-strategy for diversity and social sustainability regarding potential candidates with hidden disabilities. From a qualitative and interpretive approach, the study was conducted through a thematic analysis of semi-structured interviews and a content analysis of written sources. The empirical content included interview answers from ten respondents from eight organizations in total, and ten job advertisements each from six larger organizations with many employees. The results show that the recruitment process entails a risk of excluding applicants with Asperger Syndrome, because of the reduced functional capacity due to the diagnosis, but also due to how the recruitment process is designed. The results also show that the recruitment process and the HR-strategy of the organization affects the inclusion of protentional manpower with hidden disabilities like Asperger Syndrome from the selection process, and that there is potential in improvement of the recruitment process regarding identifying, searching and including the right kind of qualities. In this context, HR and Diversity Management can be used as supportive function and a tool for creating an inclusive workplace and a workforce with a comprehensive competence spectrum.

No description available.

To better understand the difficulties and strengths associated with both high and low functioning individuals with an autistic spectrum disorder (ASD), the hyper-systemising theory has been proposed by Baron-Cohen and colleagues. It explains the social and communication difficulties in autism and Asperger syndrome (AS) by reference to delays and deficits in empathy, whilst explaining the areas of strength by reference to intact or even superior skill in systemising (Baron-Cohen, 2002). The evidence for hypersystemising alongside hypo-empathising in autism, suggests a corresponding desire to systemise the social world. Based on this theory, the use of technology in supporting the development of social and communication skills in children with an ASD is discussed. Technology and computers rely on strict, predictable systems made up of sets of rules that can be programmed, determined and understood. Use of such technology to assist in the development of social skills in an individual with an ASD utilises an existing area of strength and engages a person in an often existing area of interest and/or obsession. This thesis describes an exploratory study using non-humanoid robots with a group of young people with either high-functioning autism (HFA) or AS, which aimed to use robots as a focus of shared attention in a more naturally occurring and systemisable environment; thus promoting more implicit learning of social skills for this clinical group. Ten children attended the ‘robot club’ for eight sessions enabling a design using a series of single case studies pooled together for multiple and individual base line comparisons. The results indicate improvements as rated by parents and the young people themselves (although not by teachers), with some evidence of statistical and clinically significant changes, for example, in communication skills specifically and with general difficulties associated with autism. The results were found to be affected by total number of sessions attended, but not by age or academic functioning. Possible implications of the findings are presented in line with theory and for clinical practise. Limitations of the study are discussed and suggestions for future research made.

<p>Uppsatsen är en beskrivande och reflekterande studie över ett kombinerat demonstrations- och intervjuprogram. Programmet programmerades och användes i syfte att förbereda utvecklingen av ett datorprogram som ska lära ut och träna argumentation.</p><p>Studien beskriver hur intervjuprogrammet konstruerades med avseende på teorier från retorik och pedagogik, samt resultat därur. Avslutningsvis diskuteras processen och potentialen i att skapa ett program som skulle kunna ligga till grund för ett personligt kunskapande, ett argumentationsprogram.</p><p>Sammanfattning;</p><p>Tekniker för argumentation tränas inte naturligt i skolorna, inte heller i vardagen. Successivt lärs argumentation på olika vis, självständigt eller genom andra. Man lär sig eller blir lärd. Intervjuprogrammet gav tydliga signaler om hur ett argumentationsprogram bör utformas för att tala till användaren på ett så tydligt och personligt vis som möjligt.</p><p>Slutdiskussionen redogör för vad ett sådant argumentationsprogram skulle kunna innebära för användaren. Ett eventuellt argumentationsprogram kommer att lära ut en stabil, lite förenklad grund, som ger användaren fem tydliga topiker och träning i att använda dem. Verktyg som senare och i andra situationer kan tillämpas vid argumentation.</p>

Bakgrund; Arbetslösheten är högre för personer med funktionsnedsättningar än i befolkningen i övrigt. Personer med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Syfte; Beskriva stödinsatser för unga vuxna med Aspergers syndrom (ASD) för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Metod; En litteraturöversikt har gjorts där 10 stycken vetenskapliga artiklar har analyserats och utgjort resultatet.  Resultat; Studien har delats upp i fyra olika teman (tidsaspekten, samordning av insatser, stöd som finns och stöd som saknas) vilket belyser vilka stödinsatser som finns, och vilket stöd som efterfrågas för personer med ASD Diskussion; Personer med ASD har komplexa behov av stöd och stödet är effektivast när det individualiseras. Samordning mellan olika aktörer tillsammans med individen och icke tidsbegränsat stöd efterfrågas i större omfattning för att öka chanserna till etablering på arbetsmarknaden. Slutsats; Etableringen på arbetsmarknaden för unga vuxna med ASD kan förbättras genom individanpassat, samordnat och icke tidsbegränsat stöd. Nyckelord; Aspergers syndrom (ASD), arbetsmarknad, etablering, stöd, unga vuxna / Background; Unemployment is higher for people with disabilities than in the rest of the population. People with neuropsychiatric disabilities (NPF) have difficulties in establishing themselves in the labor market. Purpose; Describe support measures for young adults with Asperger's syndrome (ASD) in order to establish themselves in the labor market Method; A literature rewive was conducted in which 10 scientific articles were analyzed and discussed. Result; The study has been divided into four different themes (time aspect, coordination of efforts, existing support and lack of support), highlighting what support efforts are available and what support is requested for people with ASD Discussion; Individuals with ASD have complex support needs and support is most effective when individualized. Coordination between different actors together with the individuals and non-timelimited support is increasingly demanded to increase the chances of establishing in the labor market. Conclusion; The establishment of the young adults with ASD can be improved through personalized, coordinated and non-timelimited support. Keywords; Asperger syndrome (ASD), labor market, establishment, support, young adult

Uppsatsen är en beskrivande och reflekterande studie över ett kombinerat demonstrations- och intervjuprogram. Programmet programmerades och användes i syfte att förbereda utvecklingen av ett datorprogram som ska lära ut och träna argumentation. Studien beskriver hur intervjuprogrammet konstruerades med avseende på teorier från retorik och pedagogik, samt resultat därur. Avslutningsvis diskuteras processen och potentialen i att skapa ett program som skulle kunna ligga till grund för ett personligt kunskapande, ett argumentationsprogram. Sammanfattning; Tekniker för argumentation tränas inte naturligt i skolorna, inte heller i vardagen. Successivt lärs argumentation på olika vis, självständigt eller genom andra. Man lär sig eller blir lärd. Intervjuprogrammet gav tydliga signaler om hur ett argumentationsprogram bör utformas för att tala till användaren på ett så tydligt och personligt vis som möjligt. Slutdiskussionen redogör för vad ett sådant argumentationsprogram skulle kunna innebära för användaren. Ett eventuellt argumentationsprogram kommer att lära ut en stabil, lite förenklad grund, som ger användaren fem tydliga topiker och träning i att använda dem. Verktyg som senare och i andra situationer kan tillämpas vid argumentation.

No description available.

No description available.

<p>The purpose of my work is to investigate the experiences in school for pupils with Asperger syndrome around the question, what is a good school for them. I´m also interested in what experiences the staff has about this question. I made a qualitative interview study. I have interviewed three pupils with Asperger syndrome, a teacher and a pupil assistant. To give the reader background information I have written about what the researchers say about what it is like to have Asperger syndrome. I have also in the literature information about experiences from people with Asperger syndrome. The interviewed pupils are in senior level and the interviewed staff is their supporting staff. All the pupils in this investigation are included in “their own” class. They can leave the class to get support in a small group, either to get help in a special subject, or because they decide that they want help or peace and quiet. My results show that the interviewed pupils have it rather good at school, except in relations to friends. Both the staff and the pupils say that the relationship to the staff is very important. To get an even better school the pupils want that the teachers in the class listen carefully what pupils say to each other.</p> / <p>Syftet med mitt arbete är att undersöka skolerfarenheter hos elever med Aspergers syndrom kring frågan hur en bra skola ser ut för dem. Jag är också intresserad av uppfattningarna hos personalen. För att nå mitt syfte har jag gjort en kvalitativ intervjuundersökning, där jag har intervjuat tre elever med Aspergers syndrom, en lärare och en elevassistent. För att läsaren ska få en bakgrundsinformation har jag tagit upp vad forskarna säger om hur det är att ha Aspergers syndrom. I litteraturgenomgången finns information om hur personer med Aspergers syndrom själva upplever sitt funktionshinder. Eleverna går på högstadiet och den intervjuade personalen är deras stödpersonal. Alla elever i den här undersökningen är inkluderade i ”sin” klass. De går ifrån till en stödgrupp, antingen för att få hjälp i ett speciellt ämne, som är schemalagt, eller för att de själva bestämmer att nu behöver jag hjälp eller lugn och ro. Mitt resultat visar att de intervjuade eleverna har det ganska bra i sin skola, förutom när det gäller kamratrelationer. Relationen till skolpersonalen är mycket viktig, enligt både elever och personal. För att få en ännu bättre skola vill eleverna att lärarna i klassen ska vara mer vaksamma på vad som sägs mellan eleverna.</p>

The purpose of my work is to investigate the experiences in school for pupils with Asperger syndrome around the question, what is a good school for them. I´m also interested in what experiences the staff has about this question. I made a qualitative interview study. I have interviewed three pupils with Asperger syndrome, a teacher and a pupil assistant. To give the reader background information I have written about what the researchers say about what it is like to have Asperger syndrome. I have also in the literature information about experiences from people with Asperger syndrome. The interviewed pupils are in senior level and the interviewed staff is their supporting staff. All the pupils in this investigation are included in “their own” class. They can leave the class to get support in a small group, either to get help in a special subject, or because they decide that they want help or peace and quiet. My results show that the interviewed pupils have it rather good at school, except in relations to friends. Both the staff and the pupils say that the relationship to the staff is very important. To get an even better school the pupils want that the teachers in the class listen carefully what pupils say to each other. / Syftet med mitt arbete är att undersöka skolerfarenheter hos elever med Aspergers syndrom kring frågan hur en bra skola ser ut för dem. Jag är också intresserad av uppfattningarna hos personalen. För att nå mitt syfte har jag gjort en kvalitativ intervjuundersökning, där jag har intervjuat tre elever med Aspergers syndrom, en lärare och en elevassistent. För att läsaren ska få en bakgrundsinformation har jag tagit upp vad forskarna säger om hur det är att ha Aspergers syndrom. I litteraturgenomgången finns information om hur personer med Aspergers syndrom själva upplever sitt funktionshinder. Eleverna går på högstadiet och den intervjuade personalen är deras stödpersonal. Alla elever i den här undersökningen är inkluderade i ”sin” klass. De går ifrån till en stödgrupp, antingen för att få hjälp i ett speciellt ämne, som är schemalagt, eller för att de själva bestämmer att nu behöver jag hjälp eller lugn och ro. Mitt resultat visar att de intervjuade eleverna har det ganska bra i sin skola, förutom när det gäller kamratrelationer. Relationen till skolpersonalen är mycket viktig, enligt både elever och personal. För att få en ännu bättre skola vill eleverna att lärarna i klassen ska vara mer vaksamma på vad som sägs mellan eleverna.