No description available.

Research has found that females on the autism spectrum often spend years not understanding why they are different resulting in experienced otherness. My self-directed study written through narrative and poetry-explored the story of a non-traditional graduate student on the autism spectrum at a university. This thesis addresses the question “how is identity shaped through life events”? Looking inside the layers and doorways of self challenged my own long held assumptions of difference and marginalization. Acceptance of self is a lifetime journey. The result showed mentoring is a critical function of academic and personal success. Suggestions are provided to educators to see the person as an individual, look for the twice-gifted student, and attempt to understand the feelings of marginality. These suggestions are presented with the hope of bringing insight and awareness to educators’ understanding of individuals on the wide spectrum called Autism.

As a result of White Paper 6 (2001), South Africa has embarked on a radical restructuring of its entire education system, with the aim of removing barriers to learning and including children with disabilities into mainstream schooling (Mittler, 2003). According to this new framework, autistic students should be included into mainstream schools but there is scant research on the feasibility and practical implementation of this. This study took the form of a qualitative analysis of the perceptions of both mainstream and specialised teachers in terms of the mainstreaming of autistic students in South African schools. Results of the study suggest that neither of the sample groups perceive the South African context ready for mainstreaming of autistic students. They felt that students with Aspergers Syndrome, higher-functioning autism, could be included more successfully. However, on the premise that all autistic students were going to be included, a number of changes would need to be made. These included the provison of paraprofessionals, smaller classes and a stronger emphasis on safety. Teachers would also need to receive extensive training on dealing with behavioural problems that autistic students may exhibit. It was further noted that mainstream teachers are in need of practical exposure to autism and training in this area.

Studiens syfte är att få en djupare förståelse för hur livssituationen upplevs och hanteras av föräldrar till ungdomar med Aspergers syndrom. För att uppnå detta syfte undersöktes det med utgångspunkt i gruppen; mödrar till ungdomar med Aspergers syndrom eller autism nivå 1. Datainsamlingen bestod av en diskussionsgrupp på Facebook där åtta mödrar deltog samt semistrukturerade intervjuer med fyra mödrar. Området studerades med metoden grundad teori. Det bidrog till ett förutsättningslöst arbete med mödrarnas vardag och livssituation i fokus. I enlighet med metoden upptäcktes en kärnkategori, övermäktigt föräldraansvar. Övriga kategorier som hittades var; orealistiska sociala förväntningar, praktiska anpassningar i vardagen, psykisk hälsa samt behov av anpassat stöd och hjälp. Dessa kategorier relaterar till varandra processuellt då orealistiska sociala förväntningar i kombination med praktiska anpassningar i vardagen bygger upp det övermäktiga föräldraansvaret som i sin tur påverkar den psykiska hälsan och behovet av anpassat stöd och hjälp. Den teoretiska modellen jämfördes sedan med tidigare forskning, där det gick att finna flera likheter men även luckor som teorin kunde hjälpa till att fylla. Teorin jämfördes även med befintliga teorier om stigma, hedersstigma och skam, där vissa delar ur den genererade teorin kunde förklaras utifrån befintliga teorier samt bidra till fördjupad kunskap om vad som brukar kallas för hedersstigma.

<p>Denna kvalitativa studie har undersökt hur elever med Aspergers syndrom upplever att det är att gå i en särskild undervisningsgrupp. Fyra tonåringar som samtliga har gått i en särskild undervisningsgrupp, för elever med Aspergers syndrom, under sin grundskoletid intervjuades.</p><p>Syftet med studien är att öka förståelsen för elevernas upplevelser. Intervjuerna var öppna och eleverna fick fritt berätta om sina upplevelser från skoltiden. Analysen av intervjumaterialet resulterade i fyra teman: Skolarbetet, kompisar och relationer, diagnos och självbild samt val av skolverksamhet. Eleverna berättade om både positiva och negativa upplevelser som de haft under sin skoltid. Generellt sett så upplevde de att det positiva med att gå i en stor klass är att det finns många kompisar att välja mellan. Samtidigt har de haft svårt med kompisrelationerna, varit ensamma på rasterna och blivit retade. Kompisar verkar i alla fall vara av stor betydelse.</p><p>Det positiva med att gå i en liten grupp är att det är mer lugn och ro och lättare att få hjälp med skolarbetet. Det är elevernas mammor som verkar ha varit styrande för elevernas skolplacering.</p><p>Eleverna verkar på det stora hela nöjda med att gå/ha gått i en liten grupp. Samtliga verkade ha accepterat sina diagnoser. En elev uttrycker att det var skönt att få en diagnos för att han då förstod varför han var annorlunda.</p>

No description available.

<p>Aspergers syndrom är ett neurologiskt tillstånd, som gör att personer med denna diagnos har problem med att umgås och förstå andra människors tankar och känslor på ett strukturerat sätt. Deras sociala oförmåga accepteras inte alltid av omgivningen,kanske för att det inte syns på"utsidan". De har ofta svårt att samtala på ett naturligt sätt och ofta blir de oerhört fascinerade och intresserade av ett speciellt ämne. Att vara annorlunda är många gånger frustrerande och det får konsekvenser för individen själv men även för omgivningen. </p><p>I denna uppsats redovisar jag kunskap om vad Aspergers syndrom innebär samt hur vi som är verksamma inom skolan kan agera för att tillmötesgå dessa elevers behov. Arbetet innehåller dessutom en empirisk del, i vilken pedagoger som arbetar med individer med Aspergerdiagnos ger sin syn på vad det innebär att ha en elev i klassen med Aspergers syndrom. </p><p>Min analys av den empiriska delen visar att det är oerhört komplicerat att tillmötesgå elever med Aspergers syndrom. Läraren rycks mellan eleven med Aspergers syndrom och övriga elever. Många i omgivningen har svårt att förstå de här personerna, vilket lätt resulterar i utanförskap och stort lidande för den drabbade.</p>

No description available.

<p>The aim of this study is to examine the opinion of teachers as to the situation of young people suffering from Aspergers syndrome in the Sixth Form(gymnasium. In order to find this out I have chosen to interview four teachers with work experience of Aspergers in three different gymnasium in middle Sweden. They were confronted with the following questions: What resources are available for these pupils in the gymnasium? How do they experience that the school situation functions and how would they as teachers like the school situation to function for these young people at school?</p><p>The result shows that special teachers have an extremely important function to fulfil. Those interviewed felt that there are sufficient resources available, for example guidance and further education for techers as well as both support and means for helping the young people.</p><p>However, every teacher does not understand this handicap. Everyone is agreed that it is important there are tailor made solutions for each individual in close cooperation between pupils, teachers and special pedagoues.</p>

<p>The purpose of this report is to investigate teachers views of whether pupils with Asperger Syndrome, autistic symptoms or ADHD shall go in ordinary classes or special groups. The study tells you about what difficulties these pupils often have, what adjustments they need in their schoolsituation and the positive and negative effects of joining a special group.</p><p>A teacher for special needs, two teachers in special groups and two teachers in ordinary classes have been intervjued and earlier made researches have been studied.</p><p>The conclusions of this study are that the decision of whether a pupil shall go in a normal class or a special group must be made individually. Most pupils who are capable to profit from the training in a normal class and pass their examination, shall go in a normal class. The greater part of the recommended adjustments are possible to do in a normal class. But it requires more resourses and teachers with better knowledges about theese handicaps.</p> / <p>Syftet med det här arbetet är att undersöka pedagogers syn på huruvida elever med Aspergers syndrom, autistiska drag eller ADHD ska gå i vanliga klasser eller i särskilda undervisningsgrupper. I studien beskrivs de svårigheter dessa elever ofta har, vilka anpassningar de behöver samt de för- respektive nackdelar som finns med särskild undervisningsgrupp.</p><p>En specialpedagog, två lärare i särskilda undervisningsgrupper samt två lärare i vanliga klasser har intervjuats och texter med tidigare gjord forskning har studerats.</p><p>Slutsatserna av undersökningen är att beslutet om huruvida eleven ska inkluderas i vanlig klass eller gå i särskild undervisningsgrupp måste avgöras noggrant från fall till fall. De elever som klarar att tillgodogöra sig undervisningen och nå godkända betyg i vanlig klass bör gå i vanlig klass. Merparten av de anpassningar som rekommenderas går att göra i vanlig klass. Det krävs dock att kompetensen hos lärarna höjs och att det skjuts till mer resurser.</p>