The aim of this paper was to describe hindering and facilitating factors in the transition from upper secondary school and employment for a person with Asperger’s syndrome. In the process we used general systems theory and made semi-structured interviews with five persons in the network of institutions and associations working with the individual. Our findings showed that the hindering and facilitating factors were basically the same depending of the environmental adjustments. The interviews highlighted the following factors: the recent general unemployment rate in Sweden, selfawareness of the individual and the surrounding environment’s knowledge of the individual’s impairment in relation to Asperger’s syndrome. The highlighted factors were discussed in relation to the regular labour market for a person with Aspergers syndrome after secondary upper school at the levels of micro-, meso- and macrosystem. / Syftet med detta arbete var att beskriva hinder och framgångsfaktorer i övergången mellan gymnasiet och arbetslivet för en person med Aspergers syndrom. I vårt arbete använde vi oss av systemteori och gjorde kvalitativa intervjuer med personer ur organisationer och instanser som arbetar kring en person med Aspergers syndrom. Vi fann att de hinder eller framgångsfaktorer intervjupersonerna identifierade som viktiga var samma saker beroende på omgivningens anpassningsförmåga Återkommande faktorer de la vikt vid var den stora arbetslösheten i Sverige idag och att det var viktigt att individen med diagnosen samt dess omgivning hade kunskap om individuella problem kopplade till diagnosen. Vi diskuterade detta i relation till att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden för en person med Aspergers syndrom efter gymnasiet på mikro- meso- och makronivå.

Syftet med denna rapport är att belysa hur matematikundervisningen för elever med ASD/Aspergers syndrom och matematiksvårigheter organiseras. Dessutom undersöka hur elever med denna problematik kan inkluderas i matematikundervisningen utifrån relevant och aktuell forskning. Rapporten utgår från en kvalitativ grund där två lärare har intervjuats och observerats. Resultatet visar att lärarna använder aktuell forskning som de upptäcker genom kollegialt lärande och olika media som lärarforum på internet, forskningsrapporter samt böcker. Eleverna får arbeta med grupparbeten vilket skapar en social tillhörighet och eleverna har tidigt fått stödstrukturer för att hjälpa varandra. Eleverna arbetar utifrån sina förkunskaper och sin kunskapsnivå. Lärarna och eleverna ser olikheter som en tillgång och är positiva till alla elever oavsett om de har problematik eller inte och arbetar utifrån att eleverna ska få en social och kunskapstillägnande inkludering, inte bara en rumslig sådan. Detta gör att lärarna kan släppa taget istället för att hålla handen genom matematikundervisningen.

<p>Diagnostisering av olika avvikande beteenden är ett vanligt och ständigt aktuellt diskussionsämne i dagspress såväl som i den vetenskapliga diskursen. Diagnosen Aspergers syndrom visar bland annat att individen ifråga generellt har svårt att uppfatta och tolka andra personers intentioner. Denna kvalitativa studie som använder en semistrukturerad intervjuform kommer att undersöka konsekvenserna av en diagnos. Konsekvenserna analyseras i tre olika avseenden; emotionella, praktiska och sociala. Mödrar till barn med Aspergers syndrom har varit tvungna att driva på arbetet med att få en diagnos till stånd, men upplever lättnad i samband med själva diagnostiseringen. Barnen upplever sannolikt inte några direkta skillnader i samband med diagnosen. Mödrarna tror inte att barnen kommer att stigmatiseras av den och analysen av diagnostiseringens konsekvenser visar att de i huvudsak är till barnens gagn.</p>

<p>The aim of this study was to increase the knowledge of possibilities and obstacles for disabled people to meet a partner. The ambition was to know more about wishes for and needs of professional or other support. The methods have been literature studies, survey research, and interviews. A simple questionnaire was sent to administrative staff and social welfare officers who gave the information that they experienced those persons with intellectual disability or Aspergers syndrome had asked for support to meet a partner. To get a perspective from inside six semi structured interviews were made with disabled people having experience of relationships, love affairs. Two men and two women with intellectual disability and two women with Aspergers syndrome take part in the interview study. Results of this study correspond with previous research. All the participants experienced possibilities and obstacles to meet a partner. The opportunities were rather universal. The difficulties they met were on one hand the feeling of belonging to a marginalized group in society and on the other hand problems with social interaction and interplay. The conclusion was that there is a desire as well as requirement for professional support. The support should be given by someone the person has confidence in. It could be a guardian, a social welfare officer or any other staff. People with disability have wishes about love and to meet a partner and it is very important to identify needs and wishes of their own.</p>

Diagnostisering av olika avvikande beteenden är ett vanligt och ständigt aktuellt diskussionsämne i dagspress såväl som i den vetenskapliga diskursen. Diagnosen Aspergers syndrom visar bland annat att individen ifråga generellt har svårt att uppfatta och tolka andra personers intentioner. Denna kvalitativa studie som använder en semistrukturerad intervjuform kommer att undersöka konsekvenserna av en diagnos. Konsekvenserna analyseras i tre olika avseenden; emotionella, praktiska och sociala. Mödrar till barn med Aspergers syndrom har varit tvungna att driva på arbetet med att få en diagnos till stånd, men upplever lättnad i samband med själva diagnostiseringen. Barnen upplever sannolikt inte några direkta skillnader i samband med diagnosen. Mödrarna tror inte att barnen kommer att stigmatiseras av den och analysen av diagnostiseringens konsekvenser visar att de i huvudsak är till barnens gagn.

The aim of this study was to increase the knowledge of possibilities and obstacles for disabled people to meet a partner. The ambition was to know more about wishes for and needs of professional or other support. The methods have been literature studies, survey research, and interviews. A simple questionnaire was sent to administrative staff and social welfare officers who gave the information that they experienced those persons with intellectual disability or Aspergers syndrome had asked for support to meet a partner. To get a perspective from inside six semi structured interviews were made with disabled people having experience of relationships, love affairs. Two men and two women with intellectual disability and two women with Aspergers syndrome take part in the interview study. Results of this study correspond with previous research. All the participants experienced possibilities and obstacles to meet a partner. The opportunities were rather universal. The difficulties they met were on one hand the feeling of belonging to a marginalized group in society and on the other hand problems with social interaction and interplay. The conclusion was that there is a desire as well as requirement for professional support. The support should be given by someone the person has confidence in. It could be a guardian, a social welfare officer or any other staff. People with disability have wishes about love and to meet a partner and it is very important to identify needs and wishes of their own.

Studien är gjord i form av en kvalitativ studie där syftet är att genom berättelser från personer med Aspergers syndrom förstå vilken betydelse just detta funktionshinder kan ha för skolgången. Studien bygger på livsberättelser från en kille och en tjej som beskriver sin syn på sitt funktionshinder samt vilka svårigheter och möjligheter de har stött på under skolåren. I studien redovisas även relevant litteratur om Aspergers syndrom och olika metoder samt strategier läraren kan använda sig av i undervisningen. Dessa metoder och strategier kan bilda en grund för strukturering och planering av skoldagen och skolmiljön så att eleverna får det stöd deras funktionshinder kräver och sina behov mötta. Resultatet visar att tydlighet och struktur är viktiga delar för personer med Aspergers syndrom. Vidare visar resultatet att skolan har svårt att anpassa undervisningen, materialet och miljön efter respondenternas funktionshinder. Slutsatsen av studien är att det behövs mer kunskap om vilka svårigheter elever med Aspergers syndrom upplever i skolan och vardagen. Vi valde att skriva om detta ämne för att vi personligen vill få större kunskap om hur vi som pedagoger kan stötta elever i behov av särskilt stöd. / This is a qualitative study where the objective is to give the reader an understanding of how people with Aspergers syndrome experience their disability and their time in school by listening to two peoples stories. The study is built on the stories of a boy and a girl who describes their view of their disability and the difficulties and possibilities they have encountered during their years in school. The study also brings up relevant literature about Aspergers syndrome and the different methods and strategies the teacher can use in the education. These methods and strategies can form a base for structuring and planning the school day and the school environment so the pupils can get the support their disability demands, and get their needs met. The result shows that directness and structure is important parts for people with Aspergers syndrome. Further more the result shows that the school has difficulties to adapt the education, material and environment for the respondents disabilities. The conclusion of the study is that more knowledge, about the difficulties pupils with Aspergers syndrome faces in every day life and in school, is necessary. We chose to write about this subject because we personally want a bigger knowledge of how we as educationalists can support pupils in need of special support.

No description available.

Merparten av den forskning som handlar om Aspergers syndrom bygger i dagsläget på studier gjorda på män och pojkar. Jag har därför valt att fokusera på flickor i denna studie. Den tidigare forskning som tas upp i denna uppsats beskriver diagnosen Aspergers syndrom, hur skolsituationen ser ut för elever med Aspergers syndrom i dagsläget, samt varför flickor i större utsträckning än pojkar blir förbisedda när det gäller denna diagnos. Min frågeställning är: ”Hur ser flickor, som fått diagnosen Aspergers syndrom, på sin skolsituation och sitt egna lärande?” För att få svar på detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio flickor som har diagnosen Aspergers syndrom. De intervjuade är mellan 16 och 19 år och går på två olika gymnasieprogram specialanpassade för Aspergers syndrom. Det som kommit fram under intervjuerna är att diagnosen är en dörröppnare, då den genererar hjälp och stöd som de tidigare inte fått tillgång till. En annan sak eleverna talat om är att lärande måste upplevas som meningsfullt. Det är viktigt med ett välfungerande socialt sammanhang på skolan för att dessa elever ska kunna lära sig. Det är dessutom viktigt att miljö och organisation är anpassad till vad dessa individer behöver. Lektionerna ska vara strukturerade och lugna. Det är extra viktigt att lektionerna är tysta då alla beskrivit ljudperceptionssvårigheter. Detta innebär att deras inlärning försvåras i miljöer där det är mycket ljud.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på hur man kan integrera elever med Aspergers syndrom i skolan, samt ta reda på vad verksamma pedagoger tycker om integreringen. Vi ville också ta reda på olika material och undervisningsmetoder som kan användas för att integrera elever med Aspergers syndrom. För att få fram svar på dessa frågor har vi använt oss utav en kvalitativ metod, vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra olika personer med olika yrkeserfarenheter. Vi har även tagit del av tidigare forskning för att få olika synvinklar på våra problemformuleringar. Resultatet vi har kommit fram till stämmer väl överens med den litteratur vi läst. För att integrera elever med Aspergers syndrom är det viktigt att ha kunskap och förståelse om funktionshindret samt att se varje individ för sig.